Allmänmedicin innefattande allmän och speciell farmakologi, 15 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: 62DA01(version3)

Transkript

1 Allmänmedicin innefattande allmän och speciell farmakologi, 15 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: 62DA01(version3) Tentamen ges för: DSK 06 + fristående TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Inga Totalt antal poäng på tentamen: För att få respektive betyg krävs: tentamen Allmän farmakologi + Speciell farmakologi, 21 p på respektive tentamen Godkänd 14 poäng Väl Godkänd 17 poäng, på respektive Allmänna anvisningar: På varje multiple choice fråga (flervalsfråga) kan ett eller flera rätta svar vara rätt. För att få full poäng (2p) krävs helt rätt svar. För att få delpoäng (1p) krävs 50 % rätt, O poäng vid endast ett eller inget rätt. Markera rätt(a) svaren tydligt. Telefon kl Lise-Lott Berg , Annikki Jonsson

2 Tentamen nr 3 lördag 15/12 kl DSK HT 2012 Allmän farmakologi 1. Farmakologi kan delas in i två undergrupper, farmakodynamik och farmakokinetik. Vilka/vilket av följande påståenden stämmer för dessa två grupper? (2p) A. Farmakodynamik beskriver hur ett läkemedel påverkar kroppen. B. Farmakodynamik beskriver hur kroppen påverkar läkemedlets omsättning. C. Absorption, distribution och elimination är viktiga processer inom farmakokinetik. D. Genom att studera en graf där man avsatt ett läkemedels koncentration över tid så kan man få en uppfattning om ett läkemedels farmakokinetik. 2. Vid utvecklingen av ett läkemedel så krävs det att man testar läkemedlet på människor innan det kan börja säljas. Vilka/vilket av följande påståenden stämmer när det gäller utvecklingen av läkemedel? (2p) A. Ett läkemedel måste godkännas av läkemedelsmyndigheten i Sverige eller i EU för att få marknadsföras. B. Fas I studier utförs på ett begränsat antal friska friviliga. C. Det är inte längre nödvändigt att utföra djurförsök för att få ett läkemedel godkänt. D. Fas IV studier genomförs efter att läkemedlet har släppts ut på marknaden. 3. Ett läkemedel kan absorberas över ett tarmmembran på två olika sätt. Detta sker antingen via passiv diffusion eller via en aktiv transportmekanism. Vilka/vilket av följande påståenden stämmer när det gäller passiv diffusion? (2p) A. Passiv diffusion underlättas av en liten molekylstorlek. B. Drivs av en skillnad i koncentration över membranet så att absorptionen sker. C. Absorptionen kan påverkas av andra ämnen, t ex samtidigt födointag. D. Absorption sker via passiv diffusion för de flesta läkemedel. 4. Distributionsvolym är ett mått som används för att beskriva hur ett läkemedel distribueras i kroppen. Vilket/vilka påståenden stämmer för ett läkemedel som har en hög distributionsvolym? (2p) A. Läkemedlet har troligen mer fettlösliga egenskaper än vattenlösliga. B. Det mesta av läkemedlet finns ute i kroppens vävnader.

3 C. Läkemedlet har förutsättningar för att ha en långhalveringstid. D. Svårt att avlägsna från kroppen vid tex en överdosering. 5. Ett läkemedels halveringstid är ett praktiskt användbart begrepp. Vilka/vilket av följande påståenden stämmer när det gäller begreppet halveringstid? (2p) A. Halveringstiden styrs av läkemedlets biotillgänglighet och clearance. B. Genom halveringstiden så kan man få en uppfattning om hur lång tid det tar för att ett läkemedel skall försvinna från kroppen. C. Halveringstiden ger en vägledning hur lång tid det tar innan man når jämviktskoncentration. D. Halveringstiden styr vanligen hur ofta man behöver dosera ett läkemedel. 6. Läkemedel elimineras huvudsakligen via lever och njurar. Vilket organ som står för eliminationen styrs bland annat av läkemedlets fett- resp vattenlöslighet. Vilket/vilka av nedanstående påståenden stämmer? (2p) A. En Fas-2 reaktion i levern gör ett fettlösligt läkemedel så pass vattenlösligt så att det går att eliminera via njurar eller galla. B. En pro-drug är ett läkemedel som är så fettlösligt att det måste metaboliseras för att kunna elimineras. C. Vattenlösliga läkemedel kan oftast elimineras oförändrat via njurarna. D. En Fas 1 reaktion gör läkemedlet mer fettlösligt. 7. Ett läkemedel kan fungera som en ligand till en receptor och påverka den genom att ha en agonistisk eller antagonistisk verkan. Vilka/vilket påståenden stämmer när det gäller agonister och antagonister? (2p) A. En antagonist har affinitet till en receptor och ger en full egeneffekt. B. En icke kompetitiv antagonist binder inte till samma bindningställe som agonisten. C. En partiell agonist har affinitet till en receptor och ger en full egeneffekt. D. En full agonist binder alltid irreversibelt till en receptor. 8. Östrogen är ett exempel på ett läkemedel som genomgår enterohepatisk cirkulation. a) vad menas med enterohepatisk cirkulation? b) hur kan denna process störas/påverkas av andra medel? (4p) a)

4 . b) Vad menas med lokal, respektive systemisk administrering av läkemedel? (2p) I FASS finns ett klassifikationssystem för interaktioner. Vad innebär beteckningen C4? Vilket påstående stämmer? (1p) A. C: Interaktionen kan kräva dosanpassning. 4: Interaktionen är dokumenterad i kontrollerade studier på relevant patientmaterial. B. C: Interaktionens kliniska betydelse är ännu ej fastställd. 4: Interaktionen är väl dokumenterad på friska frivilliga och/eller i pilotstudier på patienter. C. C: Kombinationen bör undvikas. 4: Interaktionen är otillräckligt dokumenterad. D. C: Plasmaproteinbindning. 4: Interaktionen har sannolikt ingen betydelse. Max poäng 21 Godkänd 14 poäng Väl Godkänd 17 poäng Lycka Till!

5 Speciell farmakologi 1. Parietalcellen har en central roll i regleringen av saltsyrahalten i magsäcken. Parietalcellen står under kontroll av flera reglerande hormoner och signalsubstanser. Ge exempel på en kroppsegen substans som stimulerar och en som hämmar saltsyraproduktionen. (2p).. 2. Vid utsättning av protonpumpshämmare kan man drabbas av rebound hypersekretion. Vilka/vilket av följande påståenden stämmer för rebound hypersekretion? (2p) A. Genom nedtrappning av läkemedlet kan detta undvikas. B. För protonpumpshämmare uppkommer rebound hypersekretion omedelbart efter utsättning. C. Kan förekomma också för H2-receptorantagonister. D. När behandling med antacida avslutas kan rebound hypersekretion uppstå. 3. Ibuprofen är ett vanligt förekommande NSAID/COX-hämmare som ingår i förskrivningsrätten. Vilka/vilket av följande påståenden stämmer för ibuprofen? (2p) A. Ibuprofen påverkar cyklooxygenas (COX) reversibelt. B. Har endast en mild antiinflammatorisk effekt. C. Skall undvika att ges till patienter med hjärtsvikt. D. Påverkar endast COX Paracetamol är ett vanligt läkemedel för behandling av olika smärttillstånd. Vilka/vilket påstående stämmer för paracetamol? (2p) A. Har goda analgetiska, antiinflammatoriska och antipyretiska egenskaper. B. Tolereras väl vid terapeutiska doser. C. Stor risk för allvarlig leverskada vid överdosering. D. Maxdos är 8 tabletter på 500 mg per dag.

6 5. Ett av de vanligaste läkemedlen som man använder mot förstoppning är laktulos. Vilka/vilket av följande påståenden stämmer? (2p) A. Laktulos tillhör gruppen bulkmedel. B. Gasbesvär är en vanlig biverkan. C. Osmotiskt verkande medel och bulkmedel verkar huvudsakligen genom att öka tarmvolymen. D. Laktulos tillhör gruppen osmotiskt verkande medel. 6. Nasala steroider är ett behandlingsalternativ vid allergisk rinit. Vilka/vilket påstående stämmer för denna preparatgrupp som används vid denna indikation. (2p) A. Ger en mycket snabb effekt på allergiska symptom, ffa nästäppa. B. Ökad dosering initialt. C. Har god effekt på rinnsnuva. D. Minskar antal inflammatoriska celler på platsen för inflammationen. 7. Perorala antihistaminer såsom Tavegyl och Loratadin har flera olika användningsområden. Vilka/vilket av följande påståenden stämmer när det gäller perorala antihistaminer? (2p) A. Effekten kommer vanligtvis inom 1 timma. B. Alla antihistaminer passerar blod-hjärn barriären. C. Alla antihistaminer är receptfria. D. Trötthet är en vanlig biverkan för perorala antihistaminer. 8. Vad menas med rinitis medicamentosa? Ange ett exempel på preparat som kan ge upphov till denna åkomma: (3p).. 9. Läkemedel som ges på huden brukar delas in efter deras konsistens. De vanligaste topikala beredningsformerna är salva respektive kräm: Vilka/vilket av följande påståenden stämmer? (2p) A. En kräm är mer lättarbetad och kladdar mindre än en salva. B. En salvbas består vanligen av tre huvudkomponenter, olja, vatten och emulgeringsmedel. C. En salva och en kräm har en hållbarhet på sex månader efter öppnande om inget annat står i bipacksedeln/förpackningen.

7 D. En salva som innehåller samma mängd av en viss sorts glukokortikoid ger ofta bättre effekt än motsvarande kräm. 10. Malin Andersson har en flicka på 6 år som har problem med torr hud i samband med eksembehandling. Hon har blivit rekommenderad att använda mjukgörande ofta för att hålla eksemet i schack. Malin frågar om hon kan använda samma kräm som hon själv använder. Hon använder Fenuril sedan länge (Karbamid + koksalt). Du är tveksam till detta. Varför tvekar du? Finns det någon mjukgörare som passar barn? (2p). Max poäng 21 Godkänd 14 poäng Väl Godkänd 17 poäng Lycka Till!