Farmakologi under Biomedicin och allmän farmakologi, 7,5 hp

Transkript

1 Umeå universitet, Umeå Sjuksköterske- och Röntgensjuksköterskeprogrammen, 180 hp Stig Jacobsson, Farmakologi & klinisk neurovetenskap Studieguide för farmakologi under kursen Biomedicin och allmän farmakologi, 7,5 hp Sid 1 (6) Farmakologi under Biomedicin och allmän farmakologi, 7,5 hp Lärare: Stig Jacobsson, universitetslektor, docent Adress: Farmakologi & klinisk neurovetenskap, Umeå universitet Telnr: Faxnr: E-post: stig.jacobsson@pharm.umu.se Välkommen! Jag heter Stig Jacobsson och är ansvarig för farmakologimomentet under den här kursen. Jag är farmakolog och forskar kring toxikologiska effekter på nervsystemets utveckling och funktion. Jag är lärare och handledare inom flera olika program och vidareutbildningar vid Umeå universitet där farmakologi är ett viktigt huvudämne, t ex Läkarprogrammet, Tandläkarprogrammet, Biomedicinprogrammet, Receptarieprogrammet och nu också Sjuksköterske- och Röntgensjuksköterskeprogrammet. Kursmomentets innehåll och förväntade studieresultat Under Biomedicin och allmän farmakologi, 7,5 högskolepoäng, ingår farmakologi som ett delmoment. Farmakologi är läran om hur kemiska substanser, främst läkemedel, interagerar med levande organismer för att åstadkomma en funktionsändring. Ett läkemedel kan definieras som ett kemiskt ämne som vid invärtes eller utvärtes bruk förebygger, lindrar, botar eller påvisar sjukdom eller sjukdomssymtom. Då kunskapen om olika växters medicinska effekter har använts sedan urminnes tider, kan man säga att farmakologi är en av de äldsta vetenskaperna. Men det var först på och 1700-talen som en mer vetenskaplig syn på sambandet mellan växter och farmakologisk effekt etablerades. I början av 1800-talet kunde den unge apotekaren Friedrich Sertürner för första gången rena fram den aktiva substansen morfin från opiumvallmon och sedan dess har mängder av aktiva ämnen isolerats från växter. Numera är det i huvudsak syntetiskt framställda substanser som utvecklas till nya läkemedel och i Sverige idag finns närmare godkända läkemedel fördelade på ca läkemedelssubstanser. För alla som verkar inom vården är det viktigt att känna till de grundläggande begreppen och principerna inom farmakologi, men som sjuksköterska är läkemedelshantering en mycket viktig och omfattande del av ditt ansvarsområde och du kommer att ansvara för att patienten får rätt läkemedel vid rätt tidpunkt och på rätt sätt. Eftersom du finns nära patienten är det också du som kan observera på vilket sätt läkemedlet verkar, om önskade effekter uppstår eller om patienten utvecklar läkemedelsbiverkningar. Under detta farmakologimoment kommer du främst att lära dig grundläggande farmakodynamik och farmakokinetik. Ordet farmakodynamik kommer från grekiskans pharmakon (~läkemedel) och dynamis (~kraft) och beskriver hur läkemedel utövar sin verkan, eller vad läkemedel gör med kroppen. Farmakokinetik består av det grekiskans kineo (~rörelse) och beskriver läkemedlets öde i organismen, eller vad kroppen gör med läkemedel. Du kommer också att lära dig om hur biverkningar och läkemedelsinteraktioner uppstår och kan undvikas, vilka olika former av

2 Sid 2 (6) läkemedelsberedning och administreringsvägar som finns, samt grundläggande läkemedelshantering och FASS-kunskap. Enligt de förväntade studieresultaten ska du efter genomförd utbildning kunna redogöra för: redogöra för och förstå läkemedels väg från absorbtion till utsöndring och läkemedels verkan i kroppen och använda de definitioner som används i allmän farmakologi och läkemedelstillverkning olika administreringsvägar, läkemedelsformer och dess betydelse för att uppnå avsedd effekt, vilket är nödvändigt för att förstå de olika behandlingsalternativen vid speciella sjukdomstillstånd redogöra för ett läkemedels påverkan och effekt på människokroppen använda FASS som informationskälla symboler för läkemedelsförvaring samt regler/rutiner för hållbarhet redogöra för innehåll i författningar och andra relevanta styrdokument, som har med patientsäkerhet vid läkemedelshantering att göra Kurslitteratur Den viktigaste källan för de farmakologikunskaper som du kommer att förvärva under kursen finns i kurslitteraturen Illustrerad farmakologi 1, Principer och tillämpningar av Simonsen m fl, 3:e utgåvan, Natur & Kultur 2011, ISBN Som alternativ eller extra litteratur rekommenderas Farmakologi av Norlén m fl, Liber 2009, ISBN , eller Farmakologi och farmakologisk omvårdnad av Nordeng & Spigset, Studentlitteratur AB 2009, ISBN Andra viktiga informationskällor är senaste utgåvan av FASS (Farmaceutiska specialiteter i Sverige) vilken finns på samt Läkemedelsboken (senaste utgåvan) som finns på Övergripande studietips och kursmaterial Under farmakologimomentet kommer du att arbeta självständigt med stöd av målbeskrivning och läsanvisningar till Illustrerad farmakologi 1, samt hänvisningar till relevanta videoföreläsningar och animeringar (se Studieguide nedan). Kursmomentet inleds med en introducerande föreläsning på respektive studieort (se aktuellt schema för tid och plats) med ansvarig farmakologilärare. Du har fr o m kursstart tillgång till Farmakologiwebben (se länk i Cambro). Där finns bl a korta videoföreläsningar, föreläsningskompendium och animationer. Under kursmomentet erbjuds en frågestund i Umeå (som videolänkas till Skellefteå och Örnsköldsvik, eller via Adobe Connenct för distansgruppen). Senast två dagar innan frågestunden skall varje basgrupp skicka in sina frågor till stig.jacobsson@pharm.umu.se. Påminnelse om detta kommer att utgå från Cambro. Du kan under hela kursen ställa frågor via e-post, eller telefon ( ).

3 Sid 3 (6) Studieguide med inläsningstips Här följer en detaljerad studieguide med målbeskrivning och sidhänvisningar till kursboken Illustrerad farmakologi 1. Farmakodynamik (kapitel 5, 11) förklara följande: Sidor Kommentarer Olika typer av målproteiner som läkemedel interagerar med. Receptorbegreppet samt de fyra huvudgrupperna av receptorer. Förhållande mellan dos och respons, samt begreppen potens och efficacy. De farmakologiska definitionerna av agonist, partiell agonist och antagonist, samt begreppen affinitet och egenaktivitet Skillnaden mellan en kompetitiv, icke-kompetitiv och irreversibel antagonist Detta finns inte klart beskrivet i kursboken, men avhandlas i föreläsningar. Proteinerna som avses är jonkanaler, enzymer, transportproteiner och receptorer. Receptorerna delas in i ligand-reglerade jonkanaler, G-proteinkopplade jonkanaler, tyrosinkinaskopplade receptorer och intracellulära kärnreceptorer. Diagrammen på sidorna 51 och 53 kallas graderade dos-responskurvor eftersom de beskriver förhållandet mellan dos eller koncentration av ett läkemedel och dess effekt på en cell, organ eller vävnad. Responsen är graderad, dvs kan vara allt från noll till maximal effekt och uttrycks ofta som % av maximal effekt. Du kommer också få tillgång till en animerad laboration på kurswebben där du själv kan konstruera en dos-responskurva och lära dig avläsa ett läkemedels potens och efficacy. Kvantal dos-responskurva, samt begreppen terapeutiskt index (TI), ED 50, TD 50 och LD 50? Vad menas med terapeutiskt index(ti)? Begreppen tolerans och takyfylaxi samt orsaksmekanismer? Diagrammen på sidorna 61 och 63 är kvantala eftersom de beskriver hur många individer (i %) som får effekt eller biverkningar av ett läkemedel vid olika doser eller koncentrationer. Kvantalt betyder allt-eller-intet, dvs man kan antingen få effekt eller inte få effekt inget däremellan, vilket skiljer sig från den graderade dos-responsen där svaret kan vara vad som helst mellan noll till max Farmakokinetik (kapitel 6 och 17) förklara följande: Sidor Kommentarer Plasmakoncentrationskurvan samt begreppen absorptionsfas, C max, T max, distributionsfas, eliminationsfas, samt areaunder-kurvan (AUC). Avhandlas under föreläsningar

4 Sid 4 (6) absorptionen av ett läkemedel distributionen av ett läkemedel, samt begreppen plasmaproteinbindning och distributionsvolym (V d) läkemedelsmetabolismen, Fas 1- respektive Fas 2- reaktioner och involverade enzymsystem, samt begreppen enterohepatiskt kretslopp, bioaktivering, enzyminhibition och enzyminduktion. utsöndringen av ett läkemedel samt begreppet clearance (Cl) Biologisk halveringstid och den kliniska betydelsen av 1:a respektive 0:e ordningens (mättnads-) kinetik. Jämviktskoncentration i plasma (steady state; C ss) samt tiden till C ss vid konstant dosering. 78, Clearance kan relateras till olika organ, t ex njurar och lever. Vanligast är att man talar om plasmaclearance som avser total clearance (oavsett utsöndringsväg). Notera att clearance definieras som den volym per tidsenhet som helt befrias från ett ämne och inte mängden läkemedel utsöndras per tidsenhet. Administrering och beredningar av läkemedel (kapitel 7) förklara följande Sidor Kommentarer Definition av begreppet dos. Svaret är Den mängd läkemedel som krävs vid en given tidpunkt för att producera en eftersökt biologisk respons Skillnaderna mellan enteral, parenteral och lokal administrering. Beredningsformer för peroral (per os) administering av läkemedel, samt för- och nackdelar med peroral administrering

5 Sid 5 (6) Beredningsformer för rektal administrering av läkemedel, samt för- och nackdelar med rektal administrering Beredningsformer för injektioner och infusioner av läkemedel. Beredningsformer för inhalation, dermal, transdermal, optikal och vaginal administrering. Läkemedels håll- och blandbarhet Interaktioner och biverkningar av läkemedel förklara följande Sidor Kommentarer Indelning av läkemedelsbiverkningar i dosberoende (typ A) och icke-dosberoende (typ B) biverkningar, samt exempel på biverkningar från olika vävnader och organsystem Begreppen placebo och nocebo Indelning av läkemedelsinteraktioner i farmakodynamiska och farmakinetiska interaktioner. Definitionerna av agonistisk (additiv, synergistisk, eller potentierande) interaktion och antagonistisk (kemisk, fysiologisk och farmakokinetisk) interaktion. Principerna för interaktioner vid absorption, distribution och utsöndring, samt metabola interaktioner ,

6 Sid 6 (6) FASS-kunskap och författningar Du ska kunna följande: Sidor Kommentarer Symboler och tecken i FASStext. Söka läkemedel utifrån handelsvarunamn, substansnamn och utifrån ATC-grupp. Söka information om ett läkemedels indikation, kontraindikation, dosering, farmakodynamik, biverkningar, farmakodinetik, samt antidot vid överdosering. FASS-klassificering av läkemedel (i kategorierna A, B:1, B:2, B:3, C eller D) efter risker vid användning under graviditet. Hitta och orientera dig kring de lagar som styr läkemedelshantering. Förklara kortfattat följande begrepp inom läkemedelshantering: ansvar, ordination, rekvisition, förvaring, iordningsställande, överlämnande eller administrering, och delegering. Se boken FASS eller Se boken FASS eller Se Läkemedel i samband med graviditet och amning i FASS ikel.jsp?articleid=18338 Se även Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2001:17 samt Läkemedelslagen (1992:859) i Svensk författningssamling (SFS) 2: Ta även reda på skillnader i ansvar, ordination etc mellan läkare, sjuksköterska och andra befattningshavare inom vården. Bereppet compliance Lycka till!