Rapport Läkemedelsgenomgångar

Transkript

1 Rapport Läkemedelsgenomgångar Ale kommun Författare: Apotekare Eva Wärmling

2 Sammanfattning Läkemedelsgenomgångarna genomfördes enligt Socialstyrelsens team-modell. Samarbetspartners var Ale kommun, VG Primärvård och Apoteket Farmaci. Ale kommun finansierade Apoteket Farmacis arbetsinsats. Projektet startades september 20 och avslutades augusti 202. Målsättningen var att genomföra läkemedelsgenomgångar för 30 vårdtagare. Vid projektets slut hade 20 vårdtagare fått en teamgenomgång. Medelåldern var 80 år (66-95). I genomsnitt hade varje individ läkemedel. Antalet läkemedel efter läkemedelsgenomgång minskade med 0,6 läkemedel per individ. Den genomsnittliga läkemedelskostnaden per individ och år var ca 900 kr före och kr efter läkemedelsgenomgången (- 600 kr). Teamet identifierade 6 läkemedelsrelaterade problem (LRP) för vilka läkemedelsförändringar planerades. 69 % av planerade åtgärder har genomförts och återkopplats till apotekaren inom projekttiden. De vanligaste LRP var misstänkt biverkning och otillräcklig effekt. De vanligaste åtgärderna var dosminskning och utsättning. Antalet multisjuka över 65 år med minst ett olämpligt läkemedel (långverkande bensodiazepiner, Propavan, antikolinerga läkemedel eller tramadol) minskade med 30 %. Socialstyrelsens indikatorer för irrationell och olämplig/riskfylld behandling till personer över 75 år minskade med 5 %. 75 % av läkemedelsförändringarna bedömdes resultera i att patienterna mår bättre, oförändrat och/eller har en minskad risk för framtida läkemedelsrelaterade problem. En 87-årig kvinna på ett demensboende blev så markant förbättrad efter läkemedelsgenomgången att man funderade på att flytta henne till ett somatiskt boende. En trolig orsak till hennes förbättrade kognitiva status var utsättning av Propavan, dosminskning av Depolan samt optimering av hjärtsviktsbehandlingen.

3 Medverkande enheter Särskilda äldreboenden: Björkliden, Fridhem, Klockareäng, Trollevik och Vikadamm Vårdcentraler: Skepplanda, Älvängen, Allemanshälsan/Nol, Bohuspraktiken, Nödinge Arbetsmetodik - Läkare och sjuksköterska väljer ut vilka patienter som är lämpliga för läkemedelsgenomgång - Kommunens personal ber om samtycke till läkemedelsgenomgång från patient eller anhörig - En symtomskattning, Phase-20, genomförs. Sjuksköterskan förser apotekaren med information om diagnoser och vissa lab-värden. - Apotekaren analyserar läkemedelsbehandlingen och tar fram förslag på åtgärder som teamet ska ta ställning till. - Teamet träffas för åtgärdsplanering av ca 3- boende per gång, ca,5-2 h tidsåtgång/möte. - Förändringar i läkemedelsbehandlingen diskuteras och läkaren beslutar om vilka åtgärder som ska genomföras. Beslutade åtgärder dokumenteras av sjuksköterska. - Effekter av åtgärderna observeras och dokumenteras av vårdpersonal och sjuksköterska. - Läkare och sjuksköterska ansvarar för uppföljning av beslutade åtgärder. Resultat av åtgärder rapporteras till apotekare (via telefon/mail) ca -2 månader efter genomförd förändring. Patienturval Målsättningen var att genomföra läkemedelsgenomgångar för 30 vårdtagare. Vid projektets slut hade 20 vårdtagare fått en teamgenomgång. Könsfördelning: kvinnor 75 %, män 25 % Medelåldern var 80 år (66-95) Genomsnittlig ålder: kvinnor 83 år, män 73 år

4 Resultat Antal läkemedel före och efter läkemedelsgenomgång Före Efter Regelbunden dosering 9, 8,3 Vid behovs dosering 2,0 2,2 Totalt antal, 0,5 Individer med 0 eller fler, samt 20 eller fler läkemedel Före Efter Differens Antal individer med 0 eller fler läkemedel (reg + vb) Antal individer med 20 eller fler läkemedel (reg + vb) 2 st st - st 0 st 0 st 0 st Vilka läkemedelsgrupper var vanligast? Nedan visas de vanligast förekommande läkemedelsgrupperna före samt hur dessa grupper förändrats till efter läkemedelsgenomgången. Diagrammet och tabellen beskriver den totala användningen (reg + vb) i procent och antal. Flertalet dosminskningar har genomförts (26 st), vilket inte avspeglas i diagrammet och tabellen. Paracetamol Antidepressiva Laxantia Lugnande medel Antikoagulantia Sömnmedel Medel vid demenssjukdomar Medel vid magsår och GERD Järnpreparat Neuroleptika Före LMG Efter LMG % andel av individerna som har minst ett läkemedel ur denna grupp

5 Antal individer med minst ett läkemedel (reg +vb) Före Efter Paracetamol 95% (9 st) 90% (8 st) Antidepressiva medel 80% (6 st) 75% (5 st) Laxantia 75% (5 st) 75% (5 st) Lugnande medel 70% ( st) 60% (2 st) Antikoagulantia 55% ( st) 55% ( st) Sömnmedel 55% ( st) 5% (9 st) Medel vid demenssjukdomar 0% (8 st) 0% (8 st) Medel vid magsår och GERD 0% (8 st) 5% (9 st) Järnpreparat 0% (8 st) 35% (7 st) Neuroleptika 35% (7 st) 35% (7 st)

6 Läkemedelsrelaterade problem Ett läkemedelsrelaterat problem (LRP) är en händelse eller omständighet kopplat till läkemedelsbehandlingen, som faktiskt eller potentiellt kan påverka utfallet av denna. Nedan visas LRP kategorier, åtgärder och resultat från läkemedelsgenomgångarna. Alla individer hade ett eller flera LRP. Totalt har 6 LRP identifierats hos 20 st individer där åtgärder har genomförts/planerats. För 80 st LRP (snitt /ind) har åtgärder genomförts och återkopplats till apotekaren inom projekttiden. Antal ändrade läkemedelsordinationer: 76 st (snitt 3,8/ind) Antal utvärderade åtgärder: 62 st Fördelning av LRP inom de olika kategorierna Tabellen visar vilka LRP som framkommit under läkemedelsgenomgången där åtgärder har genomförts/planerats. LRP-kategori Andel av total Antal (st) Misstänkt biverkning Otillräcklig effekt Varning/försiktighet Indikation saknas/oklar Interaktion Underbehandling Ej rekommenderat terapival Läkemedlet förskrivet i för hög dos Överanvändning 29% 3 22% 25 20% 23 6% 9 5% 6 3% 3% 3 % %

7 Hur har LRP åtgärdats? Totalt gjordes 76 st förändringar av läkemedelsordinationen (i snitt 3,8/patient). Diagrammet visar vidtagna förändringar av läkemedelsordinationen i procentuell fördelning. Övriga åtgärder redovisas inte här (ex kontroll av labvärden,blodtryck, remiss, omvårdnadsåtgärder). De åtgärder vi inte fått återkoppling om är exkluderade. Antal i teckenförklaring visar antal utförda åtgärder. 8% 3% 2% 3% Dosminskning 26 Utsättning 25 Byte av läkemedel 0 Insättning 9 Övriga 6 33% Vilka blev resultaten av utförda åtgärder? I de fall som den genomförda åtgärden utvärderats så kategoriserades den i "bättre", "potentiell riskminskning", "sämre" eller "oförändrat". Varje resultat är kopplat till ett misstänkt läkemedelsrelaterat problem. För 7 % av åtgärderna saknas återkoppling till apotekaren om resultat inom projekttiden. 8% 7% Återkoppling saknas 3 25% Bättre 9 Oförändrat 9 25% Potentiell riskminskning 9 Sämre 6 25%

8 Olämpliga läkemedel till multisjuka äldre över 65 år Det finns ett nationellt mål att minska användningen av olämpliga läkemedel till multisjuka personer över 65 år. En prestationsbaserad ersättning på 325 miljoner kronor fördelas till de län som minskar indikatorerna olämpliga läkemedel, olämpliga läkemedelskombinationer och läkemedel mot psykos i särskilda boenden för äldre (SÄBO) med minst 0 % sammanvägt som ett medelvärde av minskningen för var och en av indikatorerna. För mer information se Olämpliga läkemedel Preparat som långverkande bensodiazepiner, läkemedel med betydande antikolinerga effekter, tramadol och propiomazin har hög risk för biverkningar hos äldre. De bör endast användas om det finns välgrundad och aktuell indikation samt att förskrivande läkare bedömt att den förväntade nyttan står i rimlig proportion till riskerna. Antalet personer i projektet som behandlas med minst ett olämpligt läkemedel har minskat med 30 %. Olämpliga läkemedelskombinationer Interaktionen av klass D kan få allvarliga konsekvenser för den äldre och kombinationen bör därför undvikas. Inga patienter i projektet berördes av denna indikator. Adekvat användning av läkemedel mot psykos i särskilt boende Läkemedel vid psykossjukdom, psykotiska symtom, demens och allvarliga beteendesymptom som aggressivitet är starkt förknippade med biverkningar som passivitet och kognitiv störning. De har förutom negativa sociala och känslomässiga effekter en ökad risk för stroke och en förtida död hos äldre med demens. Antalet personer i projektet som behandlades med minst ett neuroleptikum var oförändrat vid projektavslut. Dosminskningar har dock genomförts. Tabellen anger antalet personer av totalt 20 st (65 år eller äldre) som behandlas med minst ett av läkemedlen. Olämpliga läkemedel Långverkande bensodiazepiner Vid uppdragsstart Vid projektavslut Differens 0 (50 %) 7 (35 %) -3 (-30 %) Läkemedel med betydande antikolinerga effekter Tramadol Propiomazin (Propavan) st 2-2 st Olämpliga läkemedelskombinationer D-interaktioner Adekvat användning av läkemedel mot psykos i särskilt boende Neuroleptika 7 (35 %) 7 (35 %) 0

9 Socialstyrelsens indikatorer för god läkemedelterapi till äldre över 75 år Förändringar i kvaliteten I tabellen nedan visas de indikatorer (irrationell och olämplig/riskfylld behandling) som teamet eller apotekaren har bedömt som relevanta i det enskilda fallet. För mer information om "Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre", se Antalet träffar på indikatorerna minskade med 5 % efter läkemedelsgenomgångarna. Antal av individerna 75 år eller äldre (totalt 5 st) som regelbundet behandlas med minst ett läkemedel som berörs av indikatorn:. Preparat som bör undvikas om inte särskilda skäl föreligger Bensodiazepiner med lång halveringstid Läkemedel med betydande antikolinerga effekter Propiomazin (Propavan) Tramadol.2 Preparat vars användning kräver en korrekt och aktuell indikation Digoxin Loop-diuretika Neuroleptika Opioider Paracetamol Protonpumpshämmare SSRI Övriga antidepressiva.3 Olämplig regim Antiepileptika > år utan omprövning Antipsykotika > 3 mån utan omprövning Sömnmedel > månad utan omprövning. Olämplig dosering Oxazepam > 30 mg/dygn Risperidon >,5 mg/dygn * 2* * 38 * 5* 6 6 7* 5* 8 3 2

10 .5 Polyfarmaci Tre eller fler psykofarmaka (se även separat redovisning nedan) Två eller flera läkemedel inom samma terapeutiska ATC-grupp regelbundet * 2.7 Läkemedel och njurfunktion (se även separat redovisning nedan) 3*.8 Läkemedel och vissa symtom (se även separat redovisning nedan) Symtomgivande ortostatism/blodtrycksfall Fall Kognitiv störning * 3* * 2.3 Hjärtsvikt Endast kaliumsubstitution vid diuretikabehandling 0 2. Kroniskt obstruktiv lungsjukdom Påvisbar effekt saknas 2.5 Diabetes, typ 2 Glibenklamid * 2.9 Demens Acetylkolinesterashämmare eller memantin utan effekt * Summa 07 9 (-5 %) * Dosminskningar har genomförts.6 Polyfarmaci- Tre eller flera psykofarmaka Behandling med många psykofarmaka (antidepressiva, lugnande, sömnmedel och neuroleptika) innebär inte bara en ökad risk för biverkningar och läkemedelsinteraktioner, utan kan också vara ett tecken på brister i behandlingen av psykiatriska tillstånd. 8 av 5 patienter över 75 år behandlades med i snitt 5 psykofarmaka per individ. 20 % av dessa läkemedel dosminskades eller utsattes..7 Läkemedel vid nedsatt njurfunktion av 5 patienter hade enligt uträknat GFR nedsatt njurfunktion. Endast två av dessa personer behandlades med läkemedel som bedömdes behöva dosanpassas/undvikas vid nedsatt njurfunktion (Citalopram och digoxin). För två patienter hade inte S-Kreatinin och vikt kontrollerats varför GFR inte kunde beräknas. De ordinerades läkemedel som kan behöva dosanpassas/undvikas vid nedsatt njurfunktion (Ebixa, Anastrozol, Panodil och Oxynorm). 29 % av dessa läkemedel dosminskades..8 Läkemedel vid fall och symtomgivande ortostatism Enligt Phase 20 hade patienter måttliga eller stora besvär med yrsel, fallbenägenhet och/eller ostadighet. Dessa fyra patienter behandlades i snitt med 5 läkemedel/person som kan öka risken för fall. 5 % av dessa läkemedel dosminskades eller utsattes (opioider, Cardizem och Propavan)..8 Läkemedel vid kognitiv störning Av de patienter som hade kognitiv störning behandlades 3 st med läkemedel som kan bidra till kognitiv störning (i snitt 2,7 riskläkemedel/individ). 23 % av dessa läkemedel dosminskades eller utsattes (opioider, klomipramin, bensodiazepiner, Atarax, Lergigan och Propavan).