Läkemedelsgenomgångar i särskilda boenden i Norra Sörmland

Transkript

1 Läkemedelsgenomgångar i särskilda boenden i Norra Sörmland Eskilstuna, Torshälla, Strängnäs och Mariefred Foto: Jan Toftling

2 Projektrapport Läkemedelsgenomgångar i särskilda boenden i Norra Sörmland. Projektansvarig: Anders Stjerna, Landstinget Sörmland e-post: Lakemedelskommitten@dll.se Projektledare: Projektgrupp: Ruth Lööf, Apoteket AB e-post: ruth.loof@apoteket.se Läkemedelsrådes arbetsutskott, Nordvästra hälso-och sjukvårdsområdet Eskilstuna För synpunkter och frågor om projektet kontakta: Anders Stjerna ordförande Läkemedelskommittén Sörmland, E-post: lakemedelskommitten@dll.se Ruth Lööf apotekare, E-post: ruth.loof@apoteket.se Tfn Bilden på framsidan Från en läkemedelsgenomgång på Solåsens äldreboende (från vänster ses Ruth Lööf apotekare, Abderrahman Bomama Distriktsläkare, Mervi Salminen kontaktperson, Eva Hansen sjuksköterska). Foto: Jan Toftling 2

3 Innehåll Sammanfattning... 4 Bakgrund... 5 Syfte... 5 Inledning... 5 Uppdraget... 5 Omfattning... 5 Mål... 6 Projektorganisation... 6 Projekttid... 6 Material... 6 Metod och verktyg... 6 Projektets olika delar... 7 Initiera deltagande... 7 Planering av projektets genomförande... 7 Förberedelse... 8 Genomförande... 8 Läkemedelsgenomgång - processen... 9 Dokumentation... 1 Analys av insamlade data... 1 Resultat Antal läkemedel Läkemedelskostnad Kvalitetsanalys av läkemedelsbehandlingen i projektet Användningen av psykofarmaka Läkemedelsrelaterade problem och resultat av vidtagna åtgärder Enkätundersökning Påverkan på arbetsmiljön Sammanfattning av resultaten Diskussion Referenser Bilagor

4 Läkemedelsgenomgångar i särskilda boenden i Norra Sörmland Sammanfattning Projektet genomfördes på initiativ av Läkemedelsrådet, nordvästra hälso- och sjukvårdsområdet, och var förankrat på ledningsnivå inom primärvården och i kommunerna genom de medicinskt ansvariga sjuksköterskorna (MAS). Dessa svarade för förankringen inom respektive verksamhetsområde och initierade deltagande. Målet var att så många läkare och äldreboenden som möjligt skulle delta i projektet. Eftersom det endast fanns begränsad erfarenhet av att arbeta med läkemedelsgenomgångar på det här sättet lades mycket tid på att informera om arbetsmetoden. För att ett projekt av denna omfattning ska kunna genomföras under den tid som är avsatt för praktiskt vårdarbete krävs en noggrann planering och implementering på enheterna. Arbetssättet mottogs positivt av de flesta deltagarna vilket framgår av enkätsvaren som redovisas i slutet av rapporten. Av svaren kan också utläsas att genomgången bedömdes värdefull för vårdtagarna. Vissa moment i processen kändes ibland tidskrävande för vårdpersonalen utifrån deras arbetssituation, exempelvis symtomskattningsenkäten. Det har visat sig att arbetsmetoden måste anpassas till lokala förutsättningar och att tillräckligt med avsatt tid och resurser är en förutsättning för ett framgångsrikt genomförande. Läkemedelsgenomgångarna ledde till att vårdtagarna i genomsnitt intog färre läkemedel med oförändrat eller ökat välbefinnande och minskad läkemedelskostnad. Effekterna på arbetsmiljön visar på en positiv tendens, trots att mätningarna gjordes efter så kort tid. Vi rekommenderar att Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer används i det praktiska vårdarbetet och att läkemedelsgenomgångar övergår från projekt till rutin. 4

5 Bakgrund Läkemedelsbehandling är den vanligaste behandlingsformen för äldre och har under de senaste åren ökat i omfattning. Resultat från flera studier och nationella projekt pekar på behovet av kvalitetsförbättringar i äldres läkemedelsanvändning. Bland annat har uppmärksammats att det förekommer potentiellt olämplig behandling med t ex neuroleptika, läkemedel med antikolinerga effekter och långverkande bensodiazepiner. Läkemedelsbehandling av de äldsta, och i synnerhet av personer med demenssymtom, utgör ett särskilt problem, då de ofta inte kan tala för sig och är känsliga för ett flertal läkemedelsbehandlingar. Det finns ett stort behov av att utvärdera och ompröva läkemedelsanvändningen kontinuerligt och på ett mera organiserat och strukturerat sätt än man gör idag. Tidigare projekt (4) har visat att läkemedelsgenomgångar i multiprofessionella team bestående av läkare, sjuksköterska omvårdnadspersonal och apotekare kan förbättra kvaliteten i läkemedelsanvändningen genom en strukturerad arbetsmetodik. Möjligheter till ekonomiska besparingar har påvisats och att arbetsmetoden innebär en lärande process. I Sörmland är drygt 5% av länets invånare över 8 år och konsumerar 2% av antalet försålda läkemedelsdoser, motsvarande 16% av den totala läkemedelskostnaden. Andelen äldre kommer enligt befolkningsprognosen att öka och därmed kraven på sjukvården. Det är av stor vikt för vårdgivarna att utveckla och implementera effektiva metoder för att följa/höja kvaliteten och kontrollera kostnadsutvecklingen för läkemedel och så kallade kvalitetsbristkostnader till denna stora och sköra patientgrupp. Mot denna bakgrund har under perioden mars 23 till oktober 24 läkemedelsgenomgångar för ca 6 vårdtagare på särskilda boenden genomförts i samverkan med apotekare. Projektet har initierats och finansierats av Landstinget Sörmland, förvaltningen för nordvästra hälsooch sjukvårdsområdet och har omfattat 24 äldreboenden i Eskilstuna - och Strängnäs kommun. Syfte Huvudsyftet med projektet var att med läkemedelsgenomgång som arbetsmetod och Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer som mätinstrument förbättra kvaliteten av läkemedelsanvändningen i särskilda boenden. Övriga syften var att introducera arbetssättet läkemedelsgenomgång i team, minska läkemedelskostnaden på särskilda boenden, samt att förbättra arbetsmiljön. Inledning Uppdraget Läkemedelsrådet i nordvästra hälso- och sjukvårdsområdet fick i uppdrag av förvaltningsledningen att medverka till att läkemedelsgenomgångar, i samverkan med apotekare, kom till stånd på kommunernas särskilda boenden. Apotekare utsågs för att genomföra läkemedelsgenomgångarna och att vara projektledare. (Bilaga 1) Omfattning Läkemedelsgenomgångar för ca 6 personer boende på särskilda boenden i Eskilstuna, Torshälla, Strängnäs och Mariefred. 5

6 Mål Enligt projektdirektiven: Förbättrad läkemedelsbehandling och förbättrad livskvalitet för den enskilde individen. Minskad risk för biverkningar och olämpliga läkemedelskombinationer. Minskad användning av lugnande medel. Minska den totala mängden läkemedel i särskilda boenden (antal läkemedel per individ minskas med två i genomsnitt). Kostnadsminskning för läkemedel på särskilda boenden motsvarande 4 kr per år. Förbättrad arbetsmiljö för de anställda. Projektorganisation Läkemedelsrådets arbetsutskott utgjorde projektgruppen, läkemedelsrådets ordförande var projektansvarig. Apotekaren som ingick i projektet var projektledare. Projekttid Projekttiden var 2 månader med start januari 23. (En förlängning med 2 månader beslutades av projektgruppen maj 24.) Material Deltagande kommuner, äldreboenden Två kommuner ( Eskilstuna och Strängnäs) deltog i projektet. Så många särskilda boenden som möjligt skulle involveras i projektet. Läkemedelsgenomgångarna genomfördes på 24 äldreboenden (16 i Eskilstuna, 8 i Strängnäs) med 22 läkare som hade patientansvar på dessa boenden. Vårdtagare 646 vårdtagare valdes från början ut att delta i projektet. Minst 2 personer skulle ingå per boende och personen skulle ha nytta av interventionen. Inga övriga urvalskriterier tillämpades. Ansvarig sjuksköterska på respektive äldreboende i samråd med ansvarig läkare svarade för urvalet. Inkluderade/ exkluderade Endast vårdtagare som har deltagit i läkemedelsgenomgångens alla steg har inkluderats i denna rapport. 172 personer har exkluderats pga flytt, inläggning på sjukhus eller död. Av de 474 vårdtagare som ingick i resultatanalysen tillhörde 311 Eskilstuna och 163 Strängnäs kommun. Medelåldern för dessa var 85 år och andelen kvinnor ca 7 %. De vanligaste diagnoserna i projektet var hjärt-kärlsjukdom och demens. Metod och verktyg Läkemedelsgenomgångarna genomfördes enligt teammodellen som användes i Socialstyrelsens och Apoteket AB s sjukhemstudie (1). Arbetsmetoden beskrivs mera omfattande under rubriken Läkemedelsgenomgången processen. Socialstyrelsens Kvalitetsindikatorer användes i vissa delar för kvalitetsanalysen (2). Dataprogrammet (Monitor) och Symtomskattningsenkäten (3) som ingår i Apotekets program för läkemedelsgenomgångar har använts i projektet. 6

7 Projektets olika delar Initiera deltagande Intresserade läkare och lämpliga äldreboenden utsågs genom läkemedelsrådets försorg. Verksamhetscheferna för primärvården förankrade projektet hos berörda läkare och kommunernas medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS) svarade för förankringen på särskilda boenden. Målet var att så många läkare och äldreboenden som möjligt skulle delta i projektet. Minst 2 patienter per äldreboende skulle ingå. En förteckning över äldreboenden som ingick i projektet finns i bilaga 2. Information till förskrivare Projektansvarig och projektledare ansvarade för information om projektets innehåll, mål, omfattning samt introduktion av läkemedelsgenomgång som arbetsmetod. Det praktiska genomförandet diskuterades. Förskrivarnas synpunkter och önskemål angående omfattning och mötestider beaktades. Socialstyrelsens Indikatorer för utvärdering av kvaliteten i äldres läkemedelsterapi presenterades, då dessa utgjorde grunden för kvalitetsarbetet. Totalt genomfördes 4 informationsmöten för läkare med ansvar för äldreboenden i Eskilstuna, Torshälla, Strängnäs och Mariefred. Utbildning Inom ramen för projektet anordnades hösten 23 en fortbildningseftermiddag för läkare och sjuksköterskor där docent Johan Fastbom föreläste om Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer. Planering av projektets genomförande Planeringen gjordes i samråd med verksamhetscheferna för primärvården och kommunernas MAS. Volymmässigt delades projektet upp i 3 grupper á 2 personer där grupp 1 och 2 omfattade äldreboenden i Eskilstuna/Torshälla och grupp 3 äldreboenden i Strängnäs/ Mariefred. Tidsmässigt delades projektet upp i 3 etapper med start våren 23 för grupp 1, hösten 23 för grupp 2 samt våren 24 för grupp 3. Delmål för varje etapp var att genomföra läkemedelsgenomgångar inklusive uppföljningar för ca 2 personer. 7

8 Apotekaren upprättade en aktivitetsplan för varje etapp och ett tidsschema för varje äldreboende. Tiderna förankrades hos deltagande läkare och äldreboenden och samtliga möten bokades in före start. Förberedelse Information till Äldreboenden Projektansvarig och projektledare besökte varje deltagande äldreboende för ett informationsmöte där projektet, målen, arbetsmetoden för läkemedelsgenomgång samt det praktiska genomförande presenterades för sjuksköterskor, omvårdnadspersonal och enhetschefer. Totalt genomfördes 22 informationsmöten. Urval av vårdtagare som ingick i projektet Urvalet av vårdtagare som skulle ingå i projektet gjordes av sjuksköterska på respektive äldreboende i samråd med patientansvarig läkare. Vårdtagare som bedömdes ha mest nytta av en läkemedelsgenomgång skulle ingå. Minst 2 personer per enhet skulle delta. Informerat samtycke från vårdtagare/ närstående Vårdtagare och närstående fick både muntlig och skriftlig information. Informerat samtycke tillämpades (Bilaga 3). Symtomskattning För varje vårdtagare som deltog i projektet gjordes en symtomskattning vid två tillfällen med hjälp av ett särskilt frågeformulär (Bilaga 4). Skattningen utfördes av omvårdnadspersonal och/ eller sjuksköterska och om möjligt tillsammans med vårdtagaren. Även anhörig kunde vara med. Läkemedelslistor/ dosrecept Med undantag av 4 vårdtagare hade alla dosexpedierade läkemedel från apoteket (Apodos). Apotekaren erhöll aktuella dosrecept från Doscentrum som fördes in i dataprogrammet. Genomförande Läkemedelsgenomgångar i team Teamen som samarbetade vid läkemedelsgenomgångarna på de olika äldreboenden bestod av patientansvarig läkare, sjuksköterska, omvårdnadspersonal (kontaktperson) och apotekare. I teamet samlades deltagarnas olika kunskap och erfarenhet för att analysera och åtgärda de besvär och läkemedelsrelaterade problem som identifierats hos vårdtagaren. Läkaren hade det yttersta ansvaret för beslut rörande åtgärder. De övriga i teamet var rådgivande. Viss variation angående arbetsmetoden tillämpades pga av praktiska skäl. Sjuksköterskor och omvårdnadspersonal förespråkade arbetsmodellen, där läkaren deltog i mötet. Tidsåtgång Läkemedelsgenomgångarna genomfördes på ordinarie läkartid för respektive boende. Mötestiderna varierade mellan 1 ½ och 6 timmar (vanligast ca 3 tim). För varje vårdtagare genomfördes en grundgenomgång och två uppföljningar. Uppföljningarna gjordes med ca 6-12 veckors mellanrum. För grundgenomgången beräknades tidsåtgången till 2-3 min per vårdtagare, för uppföljning 1-15 min. Totalt har ca 245 möten genomförts i de olika teamen och åtgärder för 474 patienter har dokumenterats och utvärderats. 8

9 Läkemedelsgenomgång - processen Genomgångarna gjordes enligt följande process: Faktainsamling Ansvarig sjuksköterska försåg apotekaren med de ifyllda symtomskattningsenkäterna samt aktuella diagnoser. Läkemedelslistor bifogades för de vårdtagare som inte hade Apodos. Aktuella dosrecept erhöll apotekaren från Apotekets Doscentrum. Identifiering av möjliga läkemedelsrelaterade problem. Inför läkemedelsgångarna gjorde apotekaren ett förberedande arbete. I detta ingick en genomgång av vårdtagarnas dosrecept/ läkemedelslistor med avseende på typ av läkemedel, doser, risk för biverkningar och olämpliga kombinationer (interaktioner) samt att förbereda förslag till åtgärdsplan. Analys i team Teamet träffades och diskuterade utifrån deltagarnas kunskap om vårdtagaren och resultatet från symtomskattningen. Symtomskattningsenkäten var värdefull som hjälpmedel för att starta diskussionen kring vårdtagarens läkemedelsanvändning och -problem. Enkäterna låg även till grund för diskussioner kring attityder till läkemedel och bemötande. Möjliga läkemedelsrelaterade problem identifierades och prioriterades. I snitt ägnades 3 min åt varje vårdtagare vid grundgenomgången. Variationerna var dock stora. Ju mer samspelt ett team blev desto effektivare genomfördes arbetet. Åtgärdsplan Åtgärdsplan och förväntade mål för förändringen diskuterades i teamet. Läkaren hade det yttersta ansvaret för beslut angående ändringar som skulle genomföras. Det är viktigt att åtgärdsplaner görs skriftligt och att de är tillgängliga för samtliga berörda medarbetare. Utvärdering Vårdpersonalen noterade och dokumenterade förändringar. Effekterna av genomförda åtgärder följdes upp i teamet. Resultaten av genomförda förändringar diskuterades och relaterades till uppsatta mål. Resultaten bedömdes och dokumenterades som bättre, sämre eller oförändrat. Nya interventioner eller nästa steg i åtgärdsplanen beslutades, och utvärderades ytterligare en gång. Inför uppföljningen gjordes en ny symtomskattning. 9

10 Dokumentation Sjuksköterskan och läkaren förde egna anteckningar och dokumenterade enligt gällande riktlinjer för patientjournalföring. Apotekaren dokumenterade arbetet i dataprogrammet där följande registrerades: - Födelseår, kön - Diagnoser - Läkemedelslista - Värden som vikt, blodtryck, njurfunktion - Läkemedelsrelaterade problem - Åtgärder - Resultat av åtgärder (bättre, sämre, oförändrat) Apotekets varuregister och priser fanns inlagda i programmet, liksom vissa av Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer. Detta underlättade kvalitetsanalys och beräkning av läkemedelskostnaden för 9 dagars förbrukning. Läkemedelsrelaterade problem som identifierades av teamen dokumenterades av apotekaren i dataprogrammet, liksom vidtagna åtgärder samt resultat av dessa. Analys av insamlade data Analysen av insamlade data gjordes med hjälp av dataprogrammet och bygger på de uppsatta målen för projektet. Följande parametrar omfattas: Läkemedelsrelaterade - Antal läkemedel - Läkemedelskostnad - Ett urval av socialstyrelsens kvalitetsindikatorer (läkemedelsrelaterade) - Användningen av psykofarmaka - Utvärdering av vidtagna åtgärder vid läkemedelsrelaterade problem och effekten på vårdtagarna. - De vanligast förekommande läkemedelsgrupperna i projektet Antal inkluderade vårdtagare och bortfall 474 personer, varav 311 st tillhör Eskilstuna och 163 st Strängnäs kommun. Medelålder: 85 år Andel kvinnor: ca 7% Bortfall Vårdtagare som avlidit, flyttat, eller som av annan anledning inte deltagit i samtliga steg i läkemedelsgenomgången uteslöts och dessa ingår inte i slutrapporten. Totalt har 172 personer uteslutits varav 119 st tillhörde Eskilstuna och 53 Strängnäs kommun. Ytterligare analyser Separata analyser har gjorts dels för varje äldreboende, dels för varje kommun (dessa redovisas lokalt). Fler data finns samlade, som eventuellt kommer att bearbetas senare. 1

11 Resultat Resultaten presenteras som före och efter läkemedelsgenomgångarna. Med före menas vid projektets start, med efter menas efter sista uppföljningen. Antal läkemedel För hela projektet minskade antalet läkemedel per person från 1,2 före till 8,8 efter, dvs en minskning med 1,4 st per vårdtagare i medeltal (Fig 1). Motsvarande data för de två deltagande kommunerna framgår av figur 1, staplarna kommun 1 och kommun 2. Som mest hade en person 26 läkemedel före läkemedelsgenomgången i kommun 1 och 25 i kommun Figur 1. Antal läkemedel (regelbunden användning + vid behov) per person före och efter läkemedelsgenomgångar ,3-1,1 9,2 9,9 1,2-1,7 8,2-1,4 8,8 Före Efter 4 2 Kommun 1 Kommun 2 Total Vid behovs läkemedel Vid projektets start hade varje vårdtagare i genomsnitt 1,7 läkemedel ordinerade för användning vid behov, och efter genomgångarna 1,3. Vårdtagare med tio (1) eller fler läkemedel Vid projektets start hade 56% av vårdtagarna i kommun 1 tio (1) eller fler ordinerade läkemedel. Motsvarande siffra för kommun 2 var 5%. Efter läkemedelsgenomgångarna sjönk andelen till 41% i kommun 1 och till 33% i kommun 2. För hela projektet minskade andelen vårdtagare som hade tio eller fler läkemedel från 55 % till 39 %. 11

12 Läkemedelskostnad Läkemedelskostnaden för 9 dagars förbrukning har beräknats. Av figur 2 framgår att läkemedelskostnaden för hela projektet minskade med 445 kr i genomsnitt per vårdtagare. Detta motsvarar en kostnadsminskning på 178 kr per individ och år eller ca 83 för hela projektet. Av staplarna kommun 1 och kommun 2 framgår kostnadsminskningen per vårdtagare för respektive kommun 3 kr Figur 2. Läkemedleskostnad per person och 9 dagar före och efter läkemedelsgenomgångarna 2 5 kr 272 kr kr 2573 kr 2 kr 2332 kr 2268 kr kr kr 2128 kr 1 5 kr 1734 kr Före Efter 1 kr 5 kr kr Kommun 1 Kommun 2 Total Som mest kostade läkemedel för 9 dagars förbrukning kr för en vårdtagare vid projektets start, och minskade till kr efter läkemedelsgenomgångarna. Kvalitetsanalys av läkemedelsbehandlingen i projektet Kvalitetsanalysen bygger på Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer för utvärdering av äldres läkemedelsanvändning. För närmare beskrivning hänvisas till dokumentet Indikatorer för utvärdering av kvaliteten i äldres läkemedelsanvändning som finns på socialstyrelsens hemsida ( I projektet användes följande indikatorer: - Tre eller fler psykofarmaka - Dubblering av läkemedel från samma terapeutiska grupp - Antikolinerga läkemedel - Övriga läkemedel med ökad risk för förvirring - Långverkande bensodiazepiner (diazepam, nitrazepam, flunitrazepam) - Läkemedelsinteraktioner - Olämplig eller riskfylld behandling I figur 3 visas förändringen av några av de i projektet använda kvalitetsindikatorerna. Siffrorna anger andelen vårdtagare. 12

13 Figur 3. Kvalitetsanalys av läkemedelsbehandlingen i projektet 3% 25% % av vårdtagarna 2% 15% 1% Före Efter 5% % Dubbleringar Användning av tre eller fler psykofarmaka Långverkande benzodiazepiner Antikolinerga läkemedel Samtliga indikatorer i figur 3 har minskat i värde, vilket innebär en kvalitetshöjning. Den redovisade minskningen för antikolinerga läkemedel, långverkande bensodiazepiner och andelen som använde tre eller fler psykofarmaka känns särskilt relevant, därför att många av vårdtagarna hade demenssymtom och därmed var extra känsliga för läkemedel som ökar risken för förvirring. Alla träffar på kvalitetsindikatorerna behöver inte vara relevanta för den enskilda vårdtagaren. Den vanligaste dubbleringen i projektet var t ex kombinationen Citalopram + Mianserin, som ibland kan anses vara en ändamålsenlig kombination för denna patientgrupp. Förändringen för indikatorerna Övriga läkemedel som kan orsaka förvirring och läkemedelsinteraktioner framgår inte av figur 3. Även dessa indikatorer har minskat. Läkemedel med ökad risk för förvirring förekommer i ett flertal olika läkemedelsgrupper som är nödvändiga för att behandla sjukdomar, som t ex Lanacrist, Betablockerare (även ögondroppar), opioider, Sobril, Tavegyl. Målet kan därför aldrig vara att sätta ut alla dessa läkemedel. Man bör däremot sträva efter att minska antalet i möjligaste mån. Genom läkemedelsgenomgångarna minskade antalet ordinationer av dessa läkemedel från 341 st till 213 st ( eller från 1,2 i snitt/ vårdtagare till,9). Interaktioner klassificeras efter klinisk betydelse (A,B,C,D), där C och D är de potentiellt viktiga interaktionerna (endast dessa har ingått i projektet). När en läkemedelskombination klassas som C interaktion, innebär detta att dosanpassning och/ eller kontroll av laboratorievärden kan behövas, vilket är särskilt viktigt vid in- och utsättning samt när doserna ändras. Däremot bör man undvika läkemedelskombinationer som klassas som D- interaktion, då dessa innebär stor risk för biverkan eller utebliven effekt. 13

14 Vid projektets start förkom totalt 429 möjliga läkemedelsinteraktioner, dessa minskade med 133 efter genomgångarna. Exempel på D-interaktioner som identifierades i projektet: Trombyl + NSAID, Hermolepsin + Dexofen, Asasantin + Arthrotec. Användningen av psykofarmaka I Figur 4 visas andelen vårdtagare i % med minst 1 (ett) läkemedel inom respektive läkemedelsgrupp som räknas till psykofarmaka. Figur 4. Användning av psykofarmaka före och efter läkemedelsgenomgångarna 7% 6% % av vårdtagare 5% 4% 3% 2% Före Efter 1% % Antidepressiva N6A Sömnmedel N5C Lugnande medel N5B Neuroleptika N5A Samtliga grupper har minskat. Andelen vårdtagare med lugnande medel (N5B) minskade från 31% till 19%, neuroleptika från 24% till 19% och sömnmedel från 42% till 3%. Flertalet av genomförda utsättningar gick bra, ett fåtal läkemedel återinsattes pga att vårdtagaren mådde sämre (tex Citalopram pga ökad nedstämdhet, Risperdal pga mer vanföreställningar/ aggressivitet, Sobril pga av tilltagande ångest). Läkemedelsrelaterade problem och resultat av vidtagna åtgärder Definitioner Läkemedelsrelaterade problem - Läkemedel utan eller med oklar indikation - Utebliven eller för dålig effekt - Biverkningar - Risk- läkemedel - Interaktioner - Olämplig läkemedelsform - Olämpligt doseringsintervall 14

15 - Avvikande dosering - Annat Åtgärder vid problem - Utsättning av läkemedel - Dosminskning - Dosökning - Insättning av läkemedel - Byte av läkemedel - Byte av läkemedelsform - Ändrat doseringsintervall - Annat Resultat av vidtagna åtgärder - Bättre (vårdtagaren mår bättre pga åtgärden, uppsatt mål har uppnåtts) - Sämre (vårdtagaren mår sämre pga åtgärden, uppsatt mål har inte uppnåtts) - Oförändrat (ingen förändring har iakttagits.) Läkemedelsrelaterade problem Teamen identifierade totalt 1154 möjliga läkemedelsproblem ( snitt 2,4 /vårdtagare) som ledde till 1213 åtgärder, av vilka 1165 har utvärderats. 48 åtgärder kunde inte utvärderas pga för kort observationstid (Fig 5-7). Olämplig läkemedelsform 3% Figur 5. Läkemedelsrelaterade problem Läkemedel ej på Reklista 3% Avvikande dosering 4% Övrigt 5% Ny indikation 9% Läkemedel utan eller med oklar indikation 42% Möjliga biverkningar 9% Risk-läkemedel 11% Utebliven eller för dålig effekt 14% Läkemedel utan eller med oklar indikation Detta var den vanligaste orsaken till ordinationsändring. De flesta av dessa läkemedel sattes ut, i de flesta fall med oförändrat resultat. 15

16 Övrigt Här samlas flera olika problem som endast förekommer hos ett fåtal vårdtagare (t ex läkemedelsinteraktioner, olämpliga doseringsintervall). I 2 fall identifierades läkemedelshanteringsproblem ( tex depottabletter som krossades). Vidtagna åtgärder vid läkemedelsrelaterade problem Figur 6. Åtgärder vid läkemedelsrelaterade problem Dosökning 8% Övrigt 5% byte av läkemedel 12% Utsättning 43% Insättning 13% Dosminskning 19% Utsättning Då många läkemedel saknade eller hade oklar indikation var utsättning den vanligaste åtgärden (i genomsnitt 1,1 läkemedel per person). I nio av tio fall sattes läkemedlen ut med oförändrat eller bättre resultat. Endast utsättning av läkemedel för regelbundet bruk ingår i redovisningen. De läkemedel som ofta sattes ut tillhörde grupperna vätskedrivande medel, psykofarmaka och smärtstillande medel. I enstaka fall återinsattes vätskedrivande (Furix, Lasix retard), eftersom vårdtagaren visade tecken på vätskeansamling, och/eller hjärtsvikt. Dessa förändringar iakttogs av omvårdnadspersonalen vanligtvis redan efter några dagar. I ett fåtal fall har smärtstillande läkemedel och lugnande medel (Sobril, Xanor och Atarax) återinsats då vårdtagaren enligt bedömning från vårdpersonal mådde sämre. Byte av läkemedel Den vanligaste orsaken till byte av läkemedel var byte till preparat på Läkemedelskommitténs rekommendationslista. Exempel på övriga byten: - Byten från risk läkemedel till lämpligare alternativ som lyckades väl: Flunitrazepam till Imovane, Atarax till Tavegyl. - Byte pga otillräklig effekt: Dexofen till Oxycontin. Övrigt Här samlas flera olika åtgärder som var och en endast berör ett fåtal vårdtagare. 16

17 173 vid- behovs läkemedel har utsatts pga att de inte användes. Detta räknades inte som läkemedelsrelaterade problem och har inte heller utvärderats. Resultaten av de vidtagna åtgärderna Resultaten av de vidtagna åtgärderna redovisas i figur 7, som visar att 89 % av de genomförda ändringarna ledde till att vårdtagarna mådde oförändrat eller bättre. Figur 7. Resultat av vidtagna åtgärder vid läkemedelsrelaterade problem Ej utvärderat 4% Sämre 7% Bättre 33% Oförändrat 56% De vanligaste läkemedelsgrupperna som förekom i projektet I figur 8 visas vilka läkemedelsgrupper som förekom mest i projektet. Staplarna är sorterade efter de läkemedelsgrupper som stod för de flesta ordinationerna vid grundgenomgången. 17

18 Figur 8. De vanligaste förekommande läkemedelsgrupperna hos vårdtagarna i projektet före och efter läkemedelsgenomgångarna 7% 6% % av vårdtagarna 5% 4% 3% 2% Före Efter 1% % Antidepressiva N6A Lätta analgetika N2B Laxantia A6A Loop-diuretika C3C Sömnmedel N5C Vitamin B12 och folat B3B Antikoagulantia B1A Lugnande medel N5B Mjukgörare D2A Opioider N2A Icke steroida antiinflammatoriska/ antireumatiska medel (NSAID M1A) var inte med blande de 2 största grupperna varken före eller efter läkemedelsgenomgångarna och användningen har minskat från 42 till 15 användare. Medel mot trängningsinkontinens (urologiska spasmolytika) fanns inte heller med på de 2 största läkemedelsgrupperna och har minskat från 17 till 1 (en) användare. Detta är mycket positiv. Dessa läkemedel kan ge biverkningar hos målgruppen, och användningen bör vara så liten som möjligt. Enkätundersökning Efter avslutat arbete skickades en utvärderingsenkät till varje läkare och sjuksköterska som deltog i projektet samt till enhetscheferna för äldreboenden för spridning till berörd omvårdnadspersonal (Bilaga 3). Landstinget ansvarade för utskick/ mottagande av enkäter och enkätsvar. Sammanställning av svaren presenteras nedan. (Ett diagram per yrkesgrupp och fråga). Svarsalternativen var att på en skala från 1-5 (samt vet ej), där 1 (ett) angav det lägsta och 5 det högsta värdet. 18

19 1: Hur bedömer du värdet av en systematisk genomgång av patientens alla läkemedel och diagnoser i ett team för dig och ditt arbete? Läkare (18 svar) Antal svar (1) Inget värde alls (2). (3) Varken eller (4). (5) Mycket stort värde Sjuksköterskor (23 svar) Antal svar (1) Inget värde alls (2). (3) Varken eller (4). (5) Mycket stort värde Omvårdnadspersonal ( 62 svar) Antal svar (1) Inget värde alls (2). (3) Varken eller (4). (5) Mycket stort värde 19

20 2: Hur bedömer du värdet av läkemedelsgenomgången för patienten/vårdtagaren? Läkare (18 svar) Antal svar (1) Inget värde alls (2). (3) Varken eller (4). (5) Mycket stort värde Sjuksköterskor (23 svar) Antal svar (1) Inget värde alls (2). (3) Varken eller (4). (5) Mycket stort värde Omvårdnadspersonal (62 svar) Antal svar (1) Inget värde alls (2). (3) Varken eller (4). (5) Mycket stort värde 2

21 3: Hur bedömer du värdet av att göra en symtomskattning före läkemedelsgenomgången och utvärderingen? Läkare (19 svar) Antal svar (1) Inget värde alls (2). (3) Varken eller (4). (5) Mycket stort värde Sjuksköterskor (23 svar) Antal svar (1) Inget värde alls (2). (3) Varken eller (4). (5) Mycket stort värde Omvårdnadspersonal (62 svar) Antal svar (1) Inget värde alls (2). (3) Varken eller (4). (5) Mycket stort värde 21

22 4: Hur bedömer du värdet av informationen kring patientens problem som du fick i diskussionen tillsammans med teamet? Läkare (18 svar) Antal svar (1) Inget värde alls (2). (3) Varken eller (4). (5) Mycket stort värde Sjuksköterskor (23 svar) Antal svar (1) Inget värde alls (2). (3) Varken eller (4). (5) Mycket stort värde Omvårdnadspersonal (62 svar) Antal svar (1) Inget värde alls (2). (3) Varken eller (4). (5) Mycket stort värde 22

23 5 Hur bedömer du värdet av apotekarens läkemedelskunskaper och förslag om förändring av medicinering? Läkare (18 svar) Antal svar (1) Inget värde alls (2). (3) Varken eller (4). (5) Mycket stort värde Sjuksköterskor (23 svar) Antal svar (1) Inget värde alls (2). (3) Varken eller (4). (5) Mycket stort värde Omvårdnadspersonal (63 svar) Antal svar (1) Inget värde alls (2). (3) Varken eller (4). (5) Mycket stort värde 23

24 6: Ditt totalintryck av läkemedelsgenomgången? Läkare (17 svar) Antal svar (1) Inget värde alls (2). (3) Varken eller (4). (5) Mycket stort värde Sjuksköterskor (21 svar) Antal svar (1) Inget värde alls (2). (3) Varken eller (4). (5) Mycket stort värde Omvårdnadspersonal (58 svar) Antal svar (1) Inget värde alls (2). (3) Varken eller (4). (5) Mycket stort värde 24

25 Påverkan på arbetsmiljön Huruvida deltagarna upplevde att arbetsmetoden läkemedelsgenomgångar i team påverkade arbetsmiljön redovisas nedan. Redovisningen bygger på hur deltagarna har svarat på fråga 7 i enkäten: Upplever du att din arbetsmiljö har förbättrats genom läkemedelsgenomgången? Om ja, på vilket sätt? Svarsalternativen var: ja, nej, vet ej, Svaren på följdfrågan om ja på vilket sätt? redovisas i bilaga 6. 7: Upplever du att din arbetsmiljö har förbättrats genom läkemedelsgenomgången? Läkare (18 svar) 17% Ja 22% Nej Sjuksköterskor (2 svar) 25% Ja 3% Nej 45% Omvårdnadspersonal (61 svar) 33% Ja 25% Nej 42% 25

26 Sammanfattning av resultaten Antalet läkemedel per vårdtagare minskade från 1,2 till 8,8 st, dvs med 1,4 läkemedel i genomsnitt (Fig1). Den beräknade läkemedelskostnaden minskade med 178 kr per 12 månaders behandling och individ (Fig 2). Läkemedelsgenomgångarna har således medfört en minskning av läkemedelskostnaden motsvarande 17%, ca 8 kr. De 474 vårdtagarna hade före genomgångarna sammanlagt 4823 ordinerade läkemedel (för regelbundet bruk + vid behovs medicinering). Läkemedelsgenomgångarna ledde till en minskning med 641 av dessa läkemedel (dvs 13%). Enligt Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer ökade kvaliteten på läkemedelsbehandlingen för vårdtagarna som deltog i projektet. Detta gäller för samtliga i projektet använda indikatorerna (Fig 3). Vid projektets start använde 28 % av vårdtagarna tre eller fler psykofarmaka samtidigt, efter läkemedelsgenomgångarna sjönk andelen till 18%. Användningen av psykofarmaka minskade totalt, och som mest för lugnande läkemedel. Före läkemedelsgenomgångarna hade 31 % av vårdtagarna minst ett lugnande läkemedel, efter avslutad genomgång 19%. Läkemedel mot depression har inte förändrats nämnvärt (Fig 4). Totalt identifierades 1154 möjliga läkemedelsproblem (snitt 2,4 per vårdtagare) som ledde till en ordinationsändring. Vanligast var att vårdtagarna var ordinerade läkemedel utan eller med oklar indikation eller med utebliven eller för dålig effekt (Fig 5). Den vanligaste åtgärden var därför utsättning av läkemedel. Totalt har 526 ordinationer för regelbunden användning satts ut och i ca 9 av 1 fall utvärderade fall bedömdes resultatet som oförändrat eller bättre (Fig 6-7). 173 vid behovsläkemedel som inte användes har utsatts. Detta räknades inte som problem och ingår inte i utvärderingen. I sammanställningen av enkätsvaren kan utläsas att sjuksköterskor och vårdpersonal bedömde läkemedelsgenomgången som värdefull för vårdtagarna (fråga 2). 87 % av sjuksköterskorna och 77 % av omvårdnadspersonalen, som svarade på enkäten, angav svarsalternativ 4 eller 5 (där 5 står för mycket stort värde). Motsvarande siffra för läkare var 61 %. Trots att mätningarna gjordes efter så kort tid, upplevde 22 % av läkarna, 3 % av sjuksköterskorna och 25 % av omvårdnadspersonalen att deras arbetsmiljö förbättrats. 26

27 Diskussion Resultatet av projektet visar att systematiska läkemedelsgenomgångar ökar kvaliteten i äldres läkemedelsbehandling. Som verktyg har används Socialstyrelsens indikatorer för kvalitet i läkemedelsanvändning (2). Dokumentet kan även användas för att inhämta och uppdatera kunskap om behandlingsmetoder för äldre. Resultaten bekräftar det som framkommit i tidigare rapporter (4) från läkemedelsgenomgångar. Det som skiljer vårt projekt från tidigare arbeten är att metoden nu tillämpats på ett större antal vårdtagare och att det har innefattat flertalet äldreboenden i två kommuner. Problem med omfattande läkemedelsanvändning (polyfarmaci) är inte unikt för äldre som bor i särkilt boende. Av ett par nyligen gjorda studier av hemmaboende (kvarboende) framgår att problem med polyfarmaci och kvalitetsbrister är vanliga även för denna grupp (5,6). Enligt vår mening bör ett systematiskt arbetssätt införas i klinisk vardag för att optimera läkemedelsanvändning hos såväl äldre i särskilda boenden som kvarboende. För att detta skall fungera behövs bättre samarbetsformer såväl på förvaltnings- som på verksamhetsnivå. Den äldre människan har ofta många vårdkontakter med olika vårdgivare och alltför ofta saknas en läkare med övergripande vårdansvar (Dirigent saknas, 7). För att få en ändamålsenlig läkemedelsbehandling behöver detta problem lösas. För att utvärdera effekter på livskvalitet krävs fortsatta studier och förbättrade utvärderingsmetoder. 27

28 Referenser 1. Läkemedel på sjukhem (1996) Stockholm 2. Indikatorer för utvärdering av kvaliteten i äldres läkemedelsterapi. Socialstyrelsens förslag (23) Rekman E (23) Symtomskattningsskala ett bedömnings- och utvärderingshjälpmedel vid läkemedelsgenomgång på äldreboende. Apoteket AB 4. Läkemedelsgenomgångar på Kungsholmen och Norrmalm, ett samarbetsprojekt (22) Stockholm: Apoteket AB 5. Gurner U, Fastbom J (22:2) Vaxholm 1:an. Utvärdering av Turboprojektet i Vaxholm. Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum 6. Gurner U (21:6) Dirigent saknas! ISSN DIRIGENT SAKNAS (23) i vård och omsorg för äldre. Ulla Gurner och Mats Thorslund: Natur och Kultur Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Projektdirektiv Äldreboenden som deltog i projektet Information till vårdtagare/närstående Symtomskattningsenkät Utvärderingsenkät Tyck till om läkemedelsgenomgången Sammanställning av kommentarerna till fråga 7 (Påverkan på arbetsmiljön) 28

29 Bilaga 1 ENHET DATUM DIARIENR Ledningskansliet Anne Nordström Tel: PROJEKTDIREKTIV PROJEKT BAKGRUND LÄKEMEDELSGENOMGÅNGAR I SÄRSKILDA BOENDEN Läkemedelsrådet i nordvästra hälso- och sjukvårdsområdet har i uppdrag att medverka till att läkemedelsgenomgångar i samverkan med apotekare kommer till stånd på kommunernas särskilda boenden. Äldre personer, och i synnerhet de som bor på sjukhem eller i andra särskilda kommunala boendeformer, använder mycket läkemedel. Den stora användningen gör att risken ökar för att läkemedlen ska ge negativa effekter. Många av de boende är dementa. Läkemedelsbehandling av dessa personer utgör ett särskilt problem, då de ofta inte kan tala för sig, är komplicerade att läkemedelsbehandla och har ett varierande behov av läkemedel över tiden. Det finns därför att stort behov av samarbete mellan olika kompetenser för att ge behandlande läkare ett bra underlag för beslut om läkemedelsbehandlingen. Det finns också ett stort behov av att utvärdera läkemedelsanvändningen på ett mer organiserat och strukturerat sätt än idag. I flera rapporter har redovisats goda effekter av läkemedelsgenomgångar på sjukhem och andra särskilda boendeformer. Antalet läkemedel har minskats och av de läkemedelsändringar som gjorts har den största delen medfört förbättringar eller oförändrat tillstånd för patienten. Några rapporter visar också på möjligheter till ekonomiska besparingar. MÅL INNEHÅLL Förbättrad läkemedelsbehandling för den enskilde patienten Minskad risk för biverkningar och olämpliga läkemedelskombinationer Förbättrad livskvalitet för patienten Minskning av den totala mängden läkemedel i de särskilda boendena Antalet läkemedel per patient minskas med två i genomsnitt Minskad användning av lugnade medel Kostnadsminskning för läkemedel på särskilda boenden motsvarande 4 kronor per år Förbättrad arbetsmiljö för de anställda Genom läkemedelsrådets försorg utses intresserae och lämpliga sjukhem/äldreboenden. En apotekare genomför regelbundet, var tredje månad, läkemedelsgenomgångar tillsammans med behandlande läkare och berörd 29

30 omvårdnadspersonal. Aktuella patienter följs upp med avseende på effekter av genomförda läkemedelsändringar och antal läkemedel. OMFATTNING EKONOMI TIDPLAN AKTIVITETS- PLAN ORGANISATION UPPFÖLJNING Cirka 6 patienter i kommunala särskilda boenden i Strängnäs och Eskilstuna beräknas kunna ingå i projektet. Läkare och omvårdnadspersonal medverkar inom ramen för sina ordinarie tjänster. Då läkemedelsgenomgångar av denna omfattning inte ingår i apotekets åtagande gentemot landstinget måste ersättning lämnas till Apoteksbolaget. Ersättningen uppgår till 6 kronor och motsvarar kostnaderna för en apotekare som arbetar 3 timmar per vecka under 18 månader. Projekttiden är 18 månader från start, vilken beräknas kunna ske Apotekaren/projektledaren ska inledningsvis utforma en aktivitetsplan av vilken ska framgå vilka aktiviteter som ska gälla vecka för vecka. Planen ska regelbundet stämmas av med läkemedelsrådets ordförande och projektgruppen. Den apotekare som utses för projektverksamheten kommer att vara projektledare. Läkemedelsrådets arbetsutskott utgör projektgrupp. Läkemedelsrådets ordförande är projektansvarig och ansvarar för avstämning gentemot aktivitetsplanen och stöd till projektledaren samt för att uppföljning av läkemedelsgenomgångarna kommer till stånd. Uppföljning ska ske av: - antal patienter som omfattas av projektet - förändringar av antal läkemedel per patient - förändringar av läkemedelskostnaden per patient - sammanlagda kostnadsförändringar - livskvalitetsbedömning per patient (i möjligaste mån) - förändringar av användningen av icke lämpliga läkemedel - förändringar av användningen av lugnande medel - förändringar i arbetsmiljön RAPPORTERING Muntlig rapport om projektets fortskridande lämnas kontinuerligt till läkemedelsrådets arbetsutskott som ansvarar för vidarerapportering till sjukvårdsledningen. Skriftlig uppföljningsrapport lämnas till hälso- och sjukvårdschefen efter cirka sex månader. En sammanfattande skriftlig rapport lämnas vid projektets slut. LANDSTINGET SÖRMLAND Nordvästra hälso- och sjukvårdsområdet Anders Ahlgren Hälso- och sjukvårdschef 3

31 Bilaga 2 Äldreboenden som deltog i projektet Eskilstuna och Torshälla Boendets namn pat i projektet pat i utvärderingen Ärlagården Strigeln 2 14 Lagersbergsgården 2 2 Tunagården 4 32 Trumslagargården (Torpet, Täppan, Bjorkgläntan) Navigatören 5 5 Nålmakaren Eskilshem 3 25 Solåsen Nyförs Äldreboende 2 19 (med Floretten) Spångagårdens ÄB Torsiliahemmet 13 8 Skogsgläntan Marielunds Äldreboende Djurgårdens Äldreboende 4 34 Hemlaås 2 15 Strängnäs och Mariefred Boendets namn pat i projektet pat i utvärderingen Hammargården 24 2 Isabellagården avd Isabellagården avd Kristinagården 2 17 Mariagården Riagården Selaöhemmet 2 19 Sictoniagården

32 Information till boende och anhöriga om Läkemedelsgenomgång på... Bilaga 3 Bakgrund Senaste årens forskning på området har gett en ökad kunskap om läkemedel till äldre. Man har också sett att det finns ett behov av att ompröva pågående medicinering med jämna intervall. Erfarenhet och studier visar att äldre personer använder många läkemedel och ofta under lång tid och att samarbete mellan läkare, sjuksköterska, apotekare och vårdpersonal resulterade i en förbättrad läkemedelsanvändning. Vårt syfte Förbättrad läkemedelsanvändning och läkemedelsnytta för den enskilde personen och därmed förhoppningsvis ett ökat välmående. Så här har vi tänkt oss genomförandet Som boende kommer du att tillfrågas om ditt hälsotillstånd vid ett par till fåll en enligt ett formulär bestående av ett trettiotal frågor. Du kommer att få hjälp av personalen om du så önskar. Med denna sammanställning av ditt hälsotillstånd som underlag tillsammans med aktuella läkemedel kommer ansvarige läkare, sjuksköterska, vårdpersonal och apotekare att göra en genomgång av din medicinering. Det kan bli aktuellt att sluta med vissa läkemedel, ändra dosering men även att lägga till nya läkemedel. Ändringar görs stegvis och effekten kontrolleras efter varje ändring. Dokumentering sker i avidentifierad form utan personnummer. Har du frågor eller funderingar? Prata med sjuksköterskan. Eskilstuna, RL

33 33 Bilaga 4

34 34

35 35

36 Bilaga 5 Tyck till om Läkemedelsgenomgången! Det viktigt för oss att veta vad du tycker. Vi hoppas därför att du vill fylla i denna enkät efter läkemedelsgenomgången. Arbetsplats/ Äldreboendets namn: Kryssa i dina svar! Hur bedömer du: Inget värde alls Varken eller Mycket stort värde 1. Värdet av en systematisk genomgång av patientens alla läkemedel och diagnoser i ett team för dig i ditt arbete. 2. Värdet av läkemedelgenomgången för patienten/ vårdtagaren 3. Värdet av att göra en symtomskattning före läkemedelsgenomgången och utvärderingen 4. Värdet av informationen kring patientens problem som du fick i diskussionen tillsammans med teamet 5. Värdet av apotekarens läkemedelskunskaper och förslag om förändring av medicinering. Vet ej 6. Totalintryck av läkemedelsgenomgången 7. Upplever du att din arbetsmiljö har förbättrats genom läkemedelsgenomgången? Nej Ja vet ej Om ja, på vilket sätt? Du är: Läkare Sjuksköterska Övrig vårdpersonal Övriga synpunkter och förslag på förbättringar: (fortsätt gärna på baksidan!) Tack 36

37 Sammanställning av kommentarerna till fråga 7 (påverkan på arbetsmiljön). Samtliga kommentarer Omvårdnadspersonal Fråga 7 Upplever du att din arbetsmiljö har förbättrats genom läkemedelsgenomgången. Om ja, på vilket sätt? - Att mediciner glöms inte så ofta - Viktigt att kolla upp på alla va de har för medicin, vad det blir för biverkningar o.s.v. - Man är mera observant på vad de äter. - Jag tycker att man har lyssnat på mina åsikter. - Man vet mer om mediciner och patienterna. - P.g.a. att del av våra vårdtagare har blivit lugnare, inte lika mycket incidenter på avd. - Att man får lite mer inblick som vårdbiträde i medicineringen och inte bara ger den. - För en del boende har medicinen ändrats. Vissa läkemedel har tagits bort el ändrats till bättre preparat. - Mer observant på vad man ger de gamla för tablettkombinationer. - Bättre livskvalitet ex. piggare, gladare vårdtagare, inget dagligt illamående. - En del boende har blivit mycket bättre och piggare. - Det märks att brukaren/den boende mår bättre. Då blir det lättare att bedriva en god omvårdnad. - De boende mår bättre, är piggare. Bilaga 6 Sjuksköterskor Upplever du att din arbetsmiljö har förbättrats genom läkemedelsgenomgången. Om ja, på vilket sätt? - Personalens kunskaper om läkemedel ökat även sjuksköterska. - Mera medvetenhet om vad läkemedel påverkar. - De boende mår bättre både fysiskt och psykiskt. - Personalen är mer observant vid in- och utsättning av läkemedel! Effekt? Biverkningar? - Det är mycket givande att arbeta i team på detta sätt. Det syns att alla i teamet runt den boende är viktiga - Vi har fått ökade kunskaper om läkemedel - Fått mer kunskap om medicin Läkare Upplever du att din arbetsmiljö har förbättrats genom läkemedelsgenomgången? Om ja, på vilket sätt? - Personalen har nog blivit bättre på att precisera vad de tycker - Förbättrat personalens rapportering & känsla av delaktighet i vården. - Känna att jag har bättre kontroll över medicineringen. Säker läkemedelskonsumtion känns bra! 37