Slutrapport 1 (7) Dagrun Lihnell (det första året var det Hans Brandström som också initierade projektet och satt i styrgruppen)

Transkript

1 Slutrapport 1 (7) Hälso - och sjukvårdsförvaltningen Projektnamn Läkemedelsgenomgångar inom särskilt boende på Gotland Datum Projektledare Dagrun Lihnell (det första året var det Hans Brandström som också initierade projektet och satt i styrgruppen) Beställare Gemensamt beslut i Socialförvaltningen och Hälso och sjukvårdsförvaltning som fortsättning på tidigare projekt. Styrgrupp Från början: Hans Brandström, projektledare Dagrun Lihnell, DL Verksamhetschef, fom 2009 projektledare Lena Idman, chefsfarmaceut Lotta Loréhn, MAS Hanna Hällegrad Verksamhetsutvecklare Eva Jetsell, Vårdcentralschef Kajsa Lingström Kontaktperson STIM Styrgruppens medlemmar har förändrats under projektets gång och under 2011 har styrgruppen utgjorts av Eva Jetsell Vårdcentralschef Gerd Silk MAS/ Verksamhetsutvecklare Leif Ohlsson Kvalitetschef Elisabeth Cederlund-Ekman MAS/Verksamhetsutvecklare Dagrun Lihnell Projektledare, Distriktsläkare Kajsa Lingström kontaktperson STIM Beskrivning av projekt Systematiska Läkemedelsgenomgångar enligt krav från Socialstyrelsen 2005 gjordes när projektet startade endast på ett fåtal särskilda boenden på Gotland. Projektets mål har varit att alla boende på SÄBO årligen ska få en läkemedelsgenomgång enligt överenskommelse mellan SOF (Äldreomsorgen) och HSF( Primärvården). Projektet startade 2009 efter en del förseningar. Detta berodde bland annat på sjukdom hos tänkt projektledare, varför denna måste bytas ut.

2 Projektet inleddes med att i en första fas pröva två olika metoder för läkemedelsgenomgångar vid två olika SÄBO, enligt beskrivning nedan. 2 (7) Metod 1: Läkemedelsgenomgångar gjordes för 28 boenden på Iliansgården under projektledarskap av Lovisa Thaning. Projektet genomfördes i samarbete med apoteket farmaci. 1.Omvårdnadsansvarig sköterska på SÄBO planerar och bokar läkemedelsgenomgång, inhämtar patientens samtycke, kontrollera vikt, tar blorprov för S-kreatinin, och gör kopia av läkemedelslista och sänder uppgifterna till apoteket Farmaci för analys. 2. Symtomskattning görs enligt särskilt formulär av sköterska eller undersköterska. 3. Efter svar med kommentarer från apoteket Farmaci avseende läkemedelslistan genomförs läkemedelsgenomgång tillsammans med patienten, sjuksköterska, anhörig och läkare. Detta skedde på ordinarie rondtid och väldigt lite tid utöver detta var avsatt. 4. Reviderad läkemedelslista insändes sedan till apoteket farmaci. 5. Apoteket Farmaci analyserar sedan ändringar av antal prep, interaktioner, dosanpassning i relation till njurfunktion, analyserar och ställer sedan samman statistik och vad som gjorts och skickar tillbaka resultatet till SÄBO. Resultat i korthet: Inte så stor minskning i antal läkemedel, och kostnaden heller inte minskat påtagligt. Läkare och sjuksköterska upplevde projektet givande och anser att det ökar medvetenheten om biverkningar och interaktioner hos olika läkemedel och resultatet skulle också kunna bli ännu bättre med lite mer tid avsatt för genomgångarna, samt ökad kunskap hos personalen. Metod II Läkemedelsgenomgång med stöd av Hallandsmodellen för 30 boende på Pjäsens äldreboende. Denna del av projektet har genomförts under projektledarskap av distriktsläkare Dagrun Lihnell, apotekare Lena Idman samt sjuksköterska Gunilla Knutas på Pjäsen. 1.För att undersköterskor och sjuksköterskor ska kunna delta i läkemedelgenomgångarna på ett bra sätt, får de med Hallandsmodellen en obligatorisk grundutbildning på tre timmar om läkemedel och äldre. Förutom ökad kunskap om läkemedel läggs stor vikt vid ickefarmakologisk behandling främst vid ångest, oro, sömnsvårigheter, beteendestörningar och förstoppning. 2. Omvårdnadsansvarig sköterska på SÄBO tar S-kreatinin, blodtryck, vikt och skickar till ansvarig apotekare samt informerar patient/och anhörig om att läkemedelsgenomgång ska äga rum.

3 3. Apotekaren går igenom patientens läkemedelslista och journaler och indikationerna för de olika läkemedlen osv. 4. Sedan träffas ansvarig läkare, Omvårdnadsansvarig sjuksköterska, apotekare samt samtlig personal på avdelningen och går under 2 timmer igenom 10 patienter, detta upprepas efter 3 månader och efter 6 månader för utvärdering av gjorda förändringar. Apotekaren förbereder dessa genomgångar genom att analysera vad som gjorts och har till sin hjälp analysinstrumentet Mini-Q. Resultat i korthet: Färre läkemedel, en del patienter mår bättre. Personalen har blivit medveten om att man måste fundera innan man krossar tabletter då viss medicin inte tillåter detta. Mer medvetna om alternativa behandlingsmetoder så att laxantiaförbrukningen kunnat minska och ersatts med s.k. Pajalagröt, och sömnmedel med s.k. SÄRÖ-bomber. Enligt Hallandsmodellen anses så kallade markörläkemedel ( t.ex. läkemedel mot ångest, sömnsvårigheter, oro och depression) vara ett bättre mått på kvalitén än bara minskning av antalet läkemedel. I metod 2 minskade antalet markörläkemedel från 51 till 12 hos de 28 patienter som ingick (2 avled under vårdtiden). Målet med läkemedelsgenomgångar är dock att uppnå optimal läkemedelsbehandling så att våra äldre mår så bra som möjligt, inte att de har så få läkemedel som möjligt Dessa två metoder utvärderades hösten 2010 och det befanns då att metod I inte var tillräckligt bra och metod II bedömdes för resurskrävande, både vad gällde fortbildning, tidsåtgång och tillgång till kunnig apotekare. 3 (7) Med tanke på de begränsade ekonomiska och personella resurser som finns här på Gotland måste resurstillskottet således minimeras. Med detta som grund samt erfarenheten av metod I och II har de nya rutinerna utarbetats och datorprogrammet MiniQ införskaffats som beskrivs nedan.. Vad skulle åstadkommas i projektet och hur gick det?

4 4 (7) Måluppfyllnad Målet var att skapa en hållbar metod för systematiska läkemedelsgenomgångar för äldre på Särskilda boenden enligt Socialstyrelsens krav. 1. Under har vi i detta projekt genomfört Läkemedelsgenomgångar för 60 personer inom Demensboende på Gotland enligt 2 olika metoder.(se metod I och II ovan), vilka utvärderades i september 2010 då det beslutades att ett rutindokument skulle utarbetas och utbildningsinsatser skulle ges till omvårdnadspersonalen samt att datorprogrammet Mini-Q skulle köpas in. 2. Utbildningsinsatser för att höja kompetensen kring området har genomförts för sjuksköterskor i Äldreomsorgen, en del av vårdpersonalen, samt läkare. Ansvarig för detta var kontrakterad Apotekare och samt projektledaren. Litteratur inom området har köpts in och fördelats till Särskilda boenden.(se bil 1.) 3.Utbildningen innehöll förläsningar om läkemedelsbehandling av äldre samt introduktion av verktyget MiniQ som köpts in till flertalet Särskilda boenden och Distriktsläkare med ansvar för Särskilda boenden. Att det just blev MiniQ som inköptes berodde på att vår apotekare som bedömt de andra programmen som finns i marknaden ej ansågs att de var tillräckligt bra. MiniQ är ett användarvänligt dataprogram med beslutsstöd för hantering av läkemedelsgenomgångar på ett säkrare sätt. E-dos kan t.ex lätt laddas över med en tryckning. Programmet är integrerat med- FASS,- boken FAS Ut, samt Socialstyrelsens styrdokument för läkemedel för äldre, och uträkning av njurkapacitet och symtomskattningsskala. 4. Vårdrutiner för läkemedelsgenomgångar gällande för Hälso och sjukvårdsförvaltningen och Socialförvaltningen har utarbetats. (se bilaga 2) Avvikelse Förändringar som uppstått under projektet och hur de hanterats - Projektet försenades i starten pga av byten av projektledare vid 2 tillfällen. - Senare i projektet slutade en sjuksköterska vars uppgift var tänkt att förankra vårdrutinerna i Äldreomsorgen, och denna nyrekryterades inte. -Den Apotekare som var en av drivkrafterna i projekt avslutade sin anställning under projektiden. Detta innebar att hon kunde delta mindre i projektet.

5 5 (7) - Flera personer i styrgruppen fick under projektiden ändrade tjänster och byttes ut under projektets gång vilket har påverkat och försenat projektet. -Information och implementering av dokument och rutiner har försenats då rutindokumentet ej godkändes förrän i december på högsta förvaltningsnivå. Kostnader Beräknade kostnader, verkliga kostnader Hanteras av förvaltningens ekonom. En stor del av pengarna har dock ej kommit till användning bland annat beroende på de avvikelser som angivits ovan. Organisation Hur har det fungerart med deltagare och mottagare av projektet Projektet är ett samarbetsprojekt mellan socialförvaltning och hälso och sjukvårdsförvaltning. Detta har inneburit att det tagit relativt lång tid att komma fram till fungerande rutiner som accepterats av båda parter. Detta är naturligt då gränserna mellan vad som är vård och omsorg och faller inom socialtjänstlagen, och hälso och sjukvårdsdelen som bestäms av hälso och sjukvårdslagen är flytande. Vi ska ju ta hand om våra boende på SÄBO som ofta är multisjuka och behöver mycket omsorg där det ställs stora samarbetskrav på oss vårdgivare oavsett förvaltningstillhörighet. En annan svårighet är att sjuksköterskor och läkare har olika arbetsgivare. Och att läkarna bara kommer korta stunder som konsulter. Det finns stor beredskap och sug efter kunskap om läkemedel och dess verkningar och biverkningar bland sjusköterskor och övrig vårdpersonal och stor villighet att engagera sig och även att använda alternativa behandlingsmetoder. Sjuksköterskorna är dock tveksamma till att själva kunna förmedla tillräckligt med kunskap om läkemedel och alternativa behandlingsmetoder, som beslutats av socialförvaltningen. Det finns således en önskan att även övrig vårdpersonal ska få den externa påfyllning av sina kunskaper som sjuksköterskor och läkare ska få kontinuerligt Läkarna är positivt inställda till läkemedelsgenomgångar men med den tid som idag står till förfogande för de boende så är det ibland svårt att hinna med allt som krävs och MiniQprogrammet är till hjälp men tar ju också tid att använda. Ytterligare en svårighet är att de särskilda boendena är både kommunalt och privat drivna. Datorisering och kommunikation blir här på mycket olika villkor vilket i slutändan innebär att vården ej kan bedrivas på lika villkor. T.ex. är många sjuksköterskor intresserade av MiniQ programmet. och att kunna använda detta även om HSF och läkarna är ansvariga för programmet. På de kommunala boendena är det inga problem men på de privata har sjuksköterskorna svårt att få tillgång programmet pga bristande samordning och datalagstiftning.

6 6 (7) Projektledaren upplever att allt för mycket tid av projekttiden gått åt till administrativa uppgifter i form at samordning av mötestider och utskick av mail, samt administrativa uppgifter vad gäller införande av dataprogrammet MiniQ osv..projektledarens tid och kompetens kunde ha använts bättre. En annan svårighet är att projektledare vars kunskaper absolut behövs i projektet också absolut behövs i verksamheten. Ständig tidsbrist har påverkat projektets möjligheter och förankring. I vissa projekt kanske man inte kan välja en projektledare utan dessa specialkunskaper men borde då istället organisera för ett generöst administrativ stöd från start. Undervisningen och införande av dataprogrammet har mottagits positivt men behov finns av återkommande insatser vad gäller användningen av dataprogrammet MiniQ samt implementering av rutinerna. När licenserna för MiniQ går ut 30 nov 2012 behöver det föregås av en diskussion kring nyttan/behovet i framtiden. Uppföljning projektarbete Vad kunde gjorts bättre? Vad har vi lärt oss? Vi har lärt oss att samarbete tar tid, att allt inte blir som man tänkt sig, men att det med tålamod ändå går framåt. Kanske hade projektet blivit effektivare med dubbla projektledare. En från SOF och en från HSF? Av det som skrivits under rubriken organisation framgår att projektet skulle blivit effektivare om projektledaren haft ett bättre administrativt stöd för mötestider och protokollskrivning bland annat. och administrativt stöd från It-avdelningen. Slutsats Läkemedelsgenomgångar på särskilda boende är en nödvändig del av vården för att de boende ska kunna må så bra som möjligt. Med de rutiner som nu skrivits, och genom implementering av dessa så är det projektledarens förhoppning att grunden är lagd för en ännu bättre äldreomsorg än den vi har idag. Datorprogrammet MiniQ kan vara en stor hjälp vid läkemedelsgenomgångarna. Med användning av detta program får man också en kontinuerlig fortbildning om läkemedlens verkningar och biverkningar vilket är viktigt för både sjuksköterskor, omvårdnadspersonal och läkare. Jag ser det som mycket viktigt att det för implementering av vårdrutinerna (se bilaga 2) och MiniQ att det avsätts tid både för en läkare från HSF och sjuksköterska från SOF för uppföljning och utvärdering under 2012, då miniq-licenserna löper ut

7 7 (7) Då läkemedels-genomgångar ska dokumenteras både som sökord i journalen samt diagnossättas är det möjligt att följa upp hur det fungerar. En adminstrativt kunnig person som kan ta fram denna statistik är viktig förstås, liksom en systemförvaltare av MiniQ inför ev ny upphandling. Den kontinuerliga fortbildning i läkemedelbehandling av äldre som är planerad enligt rutindokumentet minst vartannat år är nödvändig och bör planeras i god tid. En föreläsare med god kunskap om äldre och läkemedel är mycket viktig. Kanske kan även ansvarig från Socialstyrelsen inbjudas. Jag ser ett kontinuerligt gott samarbete, kvalitetsutvecklingsarbete och bra genomarbetade rutiner mellan socialförvaltning och hälso och sjukvårdsförvaltning när det gäller omvårdnad och läkemedelsbehandling som en grundförutsättning för att våra äldre som bor på SÄBO ska kunna må så bra som möjligt. Detta samarbete måste fortgå kontinuerligt och inte avstanna för att projektet är slut.! Visby Dagrun Lihnell, projektledare.