Betänkande Kompetens och ansvar SOU 2010:65

Transkript

1 Ärendenr KS 2010/479 Handlingstyp Yttrande Handläggare Leif Ohlsson HSF Gerd Silk SOF Datum 28 januari (7) Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden Betänkande Kompetens och ansvar SOU 2010:65 Regionstyrelsen har begärt yttrande över betänkandet Kompetens och ansvar SOU 2010:65 av hälso- och sjukvårdsnämnden och socialnämnden. Behörighetsutredningen har i september 2010 överlämnat betänkandet Kompetens och ansvar till regeringen. Utredningen har haft i uppdrag att utreda ett antal frågor som rör behörighetsregleringen inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Målet med förslagen är att upprätthålla en hög patientsäkerhet och ett högt förtroende hos allmänheten inom såväl hälso- och sjukvård som socialtjänst. Förslaget ska också ta hänsyn till den grundlagsfästa principen om näringsfrihet. Slutligen ska utredningen utgå från principer som idag ligger till grund för behörighet och legitimation. Förslagen ska skapa goda förutsättningar att använda de specifika kompetenser som utmärker de olika yrkesgrupperna inom hälso- och sjukvård och socialtjänsten på ett effektivt och flexibelt sätt. I behörighetsutredningens uppdrag ingick följande områden: - bedöma om ytterligare yrkesgrupper bör regleras inom hälso- och sjukvården - överväga förändringar av optikernas arbetsuppgifter - pröva om systemet med särskilt förordnande att utöva yrke inom hälso- och sjukvården är ändamålsenlig - lämna förslag till att fler sjuksköterskor specialistutbildar sig - se över bestämmelser om begränsningarna i rätten att vidta vissa hälso- och sjukvårdande åtgärder - göra det tydligt för allmänheten vad som räknas till hälso- och sjukvård och vad som är verksamhet som ligger hälso- och sjukvården nära - lämna förslag till hur tandläkarnas specialisttjänstgöring bör regleras - se över tandhygienistutbildningens innehåll och omfattning - kartlägga och analysera förutsättningarna för en behörighetsreglering för vissa arbetsuppgifter inom socialtjänsten Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post regiongotland@gotland.se Bankgiro Postgiro Org. nr Webbplats

2 Förvaltningarna har valt att i det följande kommentera och diskutera utredningens förslag på de områden och de yrkeskategorier som är mest relevanta för Region Gotland och där synpunkter från berörda inom verksamheterna inkommit. Del I Behörighetsfrågor inom hälso- och sjukvården Kap. 4 Reglering av ytterligare yrkesgrupper Ett antal yrkesgrupper, cytodiagnostiker, medicinska fotterapeuter och podiatriker, medicinska massageterapeuter, ortoptister, osteopater, perfusionister, tandtekniker, uroterapeuter, har framfört krav på legitimation. Ytterligare ett antal yrkesgrupper som innehar legitimation, arbetsterapeuter, psykologer och sjukgymnaster, sjuksköterskor inom diabetesvård och audionomer, har önskemål om behörighetsreglering. Utredningen anser att det inte finns förutsättningar för behörighetsreglering för ytterligare yrkesgrupper. Utredningens bedömning: De principer som idag ligger till grund för bedömningen av vilka yrkesgrupper som ska vara reglerade har funnits under lång tid och är väl etablerade. Enligt vår bedömning är principerna ändamålsenliga och det finns inget behov av att ändra dem. Idag finns 21 yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården som har legitimation. Önskemål om att fler än dessa ska omfattas av bestämmelser om legitimation har framförts och det finns också ett antal yrkesgrupper som uppfyller vissa av kriterierna för legitimation. Vår bedömning är dock att legitimation inte bör införas för ytterligare yrkesgrupper. Det finns inte heller förutsättningar för att införa skyddad yrkestitel eller någon annan form av behörighetsreglering för ytterligare yrkesgrupper. Hälso- och sjukvårdsnämnden och socialnämnden tillstyrker med följande kommentar Kriterierna för bedömning över vilka yrkesgrupper som ska vara reglerade är relevanta. Regleringen bör se likadan ut oberoende om yrket bedrivs i privat eller offentlig för att upprätthålla allmänhetens förtroende för såväl hälso- och sjukvård som socialtjänst. Principiellt bör de yrkesutövare som uppfyller kriterierna och har kvalificerat ansvar för direkta patientkontakter regleras. Samma ställningstagande bör gälla för skyddad yrkestitel.

3 Kap. 5 Frågor om behörighetsreglering av legitimationsyrken Utredningens bedömning: Praktiktjänstgöring bör inte vara något krav för legitimation för arbetsterapeuter eller audionomer. En reglerad specialistordning och skyddad specialistbeteckning bör inte införas för sjukgymnaster eller psykologer. Psykologer bör inte få ensamrätt till yrket. Det finns inte skäl att ändra regleringen av kraven för legitimation för ortopedingenjörer. Hälso- och sjukvårdsnämnden och socialnämnden tillstyrker förslaget Kap. 7 Särskilt förordnande att utöva yrke inom hälso- och sjukvården Utredningen ska överväga om det nuvarande systemet med särskilda förordnanden att utöva yrke inom hälso- och sjukvården är ändamålsenligt. I dag har landstingen möjlighet att anställa läkare som inte har legitimation, utan att söka särskilt förordnande för den enskilde, till exempel vid allmäntjänstgöring (AT) samt medicine studerande som har fullbordat studier till och med den nionde terminen med godkända kurser. Utredningens bedömning: Systemet med särskilt förordnande att utöva yrke inom hälso- och sjukvården är ändamålsenligt och svarar mot behovet av att under vissa förutsättningar kunna ge icke legitimerad personal möjlighet att arbeta i yrken där endast den som har legitimation är behörig, dvs. som apotekare, barnmorska, läkare, receptarie och tandläkare. Socialstyrelsen bör i sin tillsyn uppmärksamma landstingens handläggning av särskilda förordnanden. Utredningens förslag: Landstingen och Socialstyrelsen bör vid handläggning av frågor om särskilda förordnanden att utöva yrke få tillgång till uppgifter om vissa brott som föranlett annan påföljd än böter. Socialstyrelsen bör se över de föreskrifter som ger landstingen möjlighet att i vissa fall meddela särskilda förordnanden att utöva läkaryrket. Hälso- och sjukvårdsnämnden tillstyrker utredningens förslag. Del II Specialistsjuksköterskor Kap. 12 Övervägande och förslag Utredningens uppdrag har varit att utreda varför det utbildas för få specialistutbildade sjuksköterskor i förhållande till hälso- och sjukvårdens behov samt ge förslag på hur fler kan utbildas.

4 Utredningens bedömning: Tillgången på specialistsjuksköterskor motsvarar inte vårdens efterfrågan på alla områden. Det finns flera faktorer som påverkar detta förhållande och många faktorer ligger inom området för vad som ska regleras mellan arbetsmarknadens parter, vårdgivarens ansvar för verksamheten och högskolornas självbestämmande. Specialistsjuksköterskeutbildningen behöver vara flexibel och kunna anordnas med den inriktning, det innehåll och den omfattning som efterfrågas inom hälso- och sjukvården. Det måste finnas en bättre samverkan mellan hälso- och sjukvården och lärosäten samt lärosäten sinsemellan. Utredningens förslag: Högskoleverket bör få i uppdrag att i samarbete med Socialstyrelsen och i samråd med SKL utreda och föreslå former för bättre samverkan mellan hälso- och sjukvården och de lärosäten som utfärdar specialistsjuksköterskeexamen. I uppdraget bör ingå att hitta former för vården att inventera och beskriva sitt behov av specialistsjuksköterskor liksom formerna för samarbete lärosätena sinsemellan. Hälso- och sjukvårdsnämnden och socialnämnden tillstyrker förslaget med följande kommentar Hälso- och sjukvårdsnämnden ställer sig bakom förslaget på en mer flexibel specialistutbildning där samverkan mellan hälso- och sjukvården och de lärosäten som utfärdar specialistsjuksköterskeexamen. Viktigt är att staten har det fortsatt huvudmannaskap inklusive ansvaret för den verksamhetsförlagda utbildningen för att kvalitetssäkra och följa upp utbildningsinsatserna. För att kunna möta behov och krav på att omsätta forskningsresultat på klinisk nivå och stimulera till ständiga förbättringar och utveckling av vården ställer sig nämnderna också bakom utredningens förslag om att specialistutbildningen fortsättningsvis skall vara en högskoleutbildning. Utredning visar att det idag inte finns regler och riktlinjer som reglerar hur stor andel av verksamheten som ska bestå av specialistutbildade sjuksköterskor. För att säkra ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och som ett stöd i landstingens och kommunernas resursplanering bör råd och riktlinjer utformas från Socialstyrelsen. Exempelvis skulle ett krav på specialistutbildade sjuksköterskor för en viss del av resurserna inom medicin, kirurgi och vård av äldre skapa öka dessa förutsättningar. Ett krav på specialistsjuksköterskor inom nämnda områden skulle också minska behovet av specifika uppdragsutbildningar.

5 Utbildning i distansform skulle kunna öka antalet utbildade specialistutbildade sjuksköterskor i verksamheterna. Sjuksköterskor inom glesbygdsregionerna som idag har ambitionen att specialistutbilda sig avstår ofta pågrund av ekonomiska och sociala skäl. Ett samarbete mellan lärosäten och verksamheterna enligt utredningens förslag skulle dels skapa förutsättningar att anpassa utbildningsinriktningen men också för upplägg i form av distansutbildningen. Del IV Utbildningsfrågor Kap. 19 Tandläkarnas specialisttjänstgöring Utredningens bedömning: Tandläkarnas specialiseringstjänstgöring ska fortsätta att utvecklas på ett kontinuerligt och samordnat sätt. Utredningens förslag: Socialstyrelsen ges i uppdrag att bestämma om inrättande och benämning för de specialiteter inom vilka kompetens som specialisttandläkare kan uppnås. Bestämmelsen om att Socialstyrelsen ska godkänna utbildningskliniker ska upphävas. En översyn bör ske av föreskrifterna och målbeskrivningarna för tandläkarnas specialiseringstjänstgöring. Uppdraget bör utföras i nära samråd med företrädare för tandvården och lärosäten. Det nationella rådet för specialiseringstjänstgöring ska ges i uppgift att även bistå Socialstyrelsen i frågor om tandläkarnas specialiseringstjänstgöring. Rådet ska vid handläggning av frågor om tandläkarnas specialiseringstjänstgöring bestå av en ordförande och fem ledamöter och utses av regeringen för en bestämd tid. En av ledamöterna ska utses på förslag av Socialstyrelsen, minst en på förslag av Sveriges Kommuner och Landsting, minst en på förslag av företrädare för professionen och minst en från universitet och högskolor på förslag av Högskoleverket. I tandvårdslagen (1985:125) ska införas en bestämmelse om landstingens skyldighet att tillhandahålla platser för anställning för tandläkares specialiseringstjänstgöring enligt 4 kap. patientsäkerhetslagen (2010:659) i en omfattning som motsvarar det planerade framtida behovet av tandläkare med specialistkompetens i klinisk verksamhet. Hälso- och sjukvårdsnämnden tillstyrker förslaget med följande kommentar Vid en översyn av föreskrifterna och målbeskrivningarna för tandläkarnas specialiseringstjänstgöring bör liknande rekommendationer som till STutbildning (SOSFS 2008:17) beaktas. I målbeskrivning bör ingå förutom det

6 medicinska kompetenskravet en kompetensutveckling inom kommunikation, ledarskap, vetenskaplig metodik och kvalitetsarbete. Kap. 20 Tandhygienisternas utbildning Utredningens förslag: Tandhygienistutbildningen ska förlängas till 180 högskolepoäng, dvs. från två till tre år. Högskoleverket ska ges i uppdrag att utforma förslag till en ny examensbeskrivning för utbildningen. Hälso- och sjukvårdsnämndenoch socialnämnden tillstyrker förslaget med följande kommentar Nämnden anser det viktigt att i utformningen av det tredje året lägga stor vikt vid de kliniska färdigheterna. Del V Behörigheter inom socialtjänsten Kap. 27 Övervägande och förslag Utredningens bedömning: Det finns behov av och förutsättningar för att reglera att personal med vissa arbetsuppgifter i socialtjänsten och verksamhet enligt LSS har den kompetens som krävs för att utföra uppgifterna med god kvalitet och på ett rättssäkert sätt. De lagstadgade krav på kvalitet och kvalitetssäkring av verksamheter inom socialtjänsten och LSS som redan finns, har i praktiken inte fått tillräckligt genomslagskraft. En behörighetsreglering kan öka möjligheterna att den som vänder sig till socialtjänsten eller ansöker om insatser enligt LSS möter personal med adekvat utbildning. Utredningens förslag: Ett kompetenslyft ska genomföras för tjänstemän med vissa handläggningsuppgifter i socialtjänsten och verksamhet enligt LSS. Krav ska ställas i lag på socionomexamen, eller annan relevant examen på minst grundnivå i högskolan, för att utföra följande arbetsuppgifter inom socialtjänsten: 1. bedömning av om utredning ska inledas, 2. utredning och bedömning av behovet av insatser eller av andra åtgärder och 3. uppföljning av beslutade insatser, och för följande arbetsuppgifter inom verksamhet enligt LSS: 1. utredning och bedömning av behovet av insatser eller av andra åtgärder och 2. uppföljning av beslutade insatser.

7 Socialstyrelsen bör få i uppdrag att i samråd med Högskoleverket ta fram underlag för en närmare beskrivning av vad som avses med annan relevant examen på minst grundnivå i högskolan. Befintlig personal ska under en övergångsperiod på fem år erbjudas kompetenshöjande åtgärder. Socialnämnden ska tillhandahålla lämplig introduktion och stöd i yrket under minst ett år för nyanställda tjänstemän med ovan nämnda arbetsuppgifter. Personer med utländsk examen ska få utföra de uppgifter som det enligt huvudregeln krävs svensk socionomexamen eller annan relevant examen på minst grundnivå i högskolan för, om den utländska utbildningen ensam eller tillsammans med yrkeslivserfarenhet motsvarar behörighetskraven. Socialstyrelsen ska utses till ansvarig myndighet för erkännande av utländska yrkeskvalifikationer i enlighet med rådets direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer. Bestämmelser om prövning av utbildning från tredje land ska även införas. En uppföljning och utvärdering ska genomföras inom två år efter det att behörighetsregleringen till fullo genomförts. Socialnämnden tillstyrker förslaget med följande tillägg Tillägg Socialnämndens myndighetsutövning innebär stora ingripanden i enskilda människors livssituation och det är ytterst angeläget att de som verksamheten riktar sig till vet vilken kompetens man kan förvänta sig. Förslaget om behörighetsreglering för handläggningsuppgifter inom socialtjänsten välkomnas men är inte tillräckligt. Socialstyrelsen har i allmänna råd förutom socionomexamen angivit krav på minst ett års erfarenhet av socialt arbete för att handlägga barnavårdsärenden, detta bör regleras i lag. Barnskyddsutredningen föreslog att en specialistutbildning om minst ett år införs för att det på sikt ska bli en lagstadgad skyldighet för socialnämnden att ha tillgång till specialistkompetens i myndighetsutövning som rör barn. Liksom inom hälso- och sjukvården bör det inom socialtjänsten finnas tillgång till specialistkompetens utöver grundexamen inom definierade områden. Ann-Christin Kullberg Hälso- och sjukvårdsdirektör Lena Lager Socialdirektör