Dokumentrubrik. ST utbildning i Landstinget Västernorrland

Transkript

1 Sida 1(9) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Ann Christin Lindström (alm002) Victoria Sjöbom (vsm005) Fastställare Inger Bergström (ibm013) Gäller för Landstingsgemensamt Granskare Victoria Sjöbom (vsm005) Ytterligare information

2 Sida 2(9) r för Bakgrund och målsättning I I första maj 2015 trädde nya författningen (SOSFS 2015:8) för specialitetstjänstgöring (ST) i kraft. Denna föreskriver att vårdgivaren ska ge direktiv att dokumenterade rutiner finns för hur ST-utbildningen ska genomföras och regelbundet utvärderas. Syftet med detta dokument är att säkerställa innehåll och struktur i ST-utbildningen i Landstinget (LVN). Målsättningen är att LVN ska erbjuda en attraktiv ST med hög utbildningskvalitet, stärka rekryteringen och kompetensförsörjningen och därigenom upprätthålla bästa möjliga hälso- och sjukvård. Kravspecifikation för ST utbildning ST ska utformas så att innehåll följer Socialstyrelsens (SoS) föreskrifter för specialistutbildning (SOSFS 2015:8) samt de enskilda specialitetsföreningarnas målbeskrivningar (se Svenska Läkaresällskapets hemsida ). Genomförande Utbildningen är målstyrd, men innebär minst 5 år heltidstjänstgöring (inkl. semester och jourkompensation) för att förvärva de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som föreskrivs för specialiteten. Utbildning ska genomföras under handledning. Vid doktorsexamen kan tjänstgöringen förkortas till 4,5 år förutsatt att målbeskrivningen i övrigt uppfylls. Vårdgivaren ska ge direktiv för och säkerställa att dokumenterade rutiner för genomförandet av ST-utbildningen finns och löpande kan utvärderas. Vårdgivaren ska även ansvara för att där finns tillgång till studierektor som ska vara läkare med specialistkompetens samt genomgången handledarutbildning. ST-läkare, oavsett kön, etnicitet, religion eller trosuppfattning, ska arbeta på lika villkor och ha lika möjligheter att nå målen i målbeskrivningen.

3 Sida 3(9) Genomförande av ST i LVN I normalfallet erhåller ST-läkare en tillsvidareanställning i Landstinget. Vid tveksamhet om intresse för specialiteten eller vid särskilda omständigheter kan provanställning alternativt allmän visstidsanställning erbjudas. En provanställning kan pågå högst 6 månader och ska alltid föregås av förhandling enligt MBL 11. Under eventuell provanställning alternativt allmän visstidsanställning ska ST läkare tilldelas handledare och påbörja arbetet med utbildningsprogram och ST-kontrakt (se nedan). Utbildningsprogram (utbildningsplan + ST-kontrakt) ska vara färdigställt innan anställningsavtalet skrivs på. ST-utbildning (klinisk tjänstgöring och auskultation) ska i största möjliga mån genomföras inom LVN eller vid Norrlands Universitetssjukhus. Utbildningsprogram Består av utbildningsplan samt ST-kontrakt Utbildningsplan En individuell utbildningsplan skall upprättas av ST-läkaren med bistånd av handledare och studierektor snarast efter påbörjat ST. Detta skall innehålla de enstaka delmål som specialiteten föreskriver samt metoder för genomförandet (inklusive teoretiska moment och kurser) och utvärdering av dessa delmål (Bilaga 1). Se målbeskrivning för respektive specialitet Utbildningsplanen bör uppdelas i perioder för att skapa bättre överblick (Bilaga 2). Utbildningsplanen skall revideras årligen samt vid behov. ST kontrakt Ett personligt ST-kontrakt skall upprättas snarast efter påbörjat ST. Ansvarig för detta är verksamhetschefen. Medverkande vid utfärdandet är ST-läkaren, handledaren och studierektor. Kontraktet är inte juridisk bindande men ett avtal mellan parterna beträffande den enskilda läkarens ST. Av innehållet ska framgå vilken specialitet som syftas, tid för genomförande samt ev. tillgodoräknande av tidigare placeringar (under handledning). ST-kontraktet bör också innehålla avtal om förhållanden som berör STläkaren vid sidoplaceringar utanför eget sjukvårdsområde (ex. resor och bostad). Dessutom ska kontraktet innehålla riktlinjer för handledning, intern och extern utbildning, tid för egenstudier, feedback samt regelbundna kompetenssamtal med verksamhetschefen för att utvärdera utbildningsförloppet och revision av utbildningsplan. ST-kontraktet kan revideras om behov föreligger (Bilaga 3a, slutenvården + 3b, primärvården).

4 Sida 4(9) Genomförande av icke medicinska delmål i ST (delmål 13 ) Landstinget erbjuder specialitetsövergripande utbildningar för att uppfylla de s.k. icke-medicinska delmål i ST: Läkare Ledare Programmet Läkare-ledare syftar att uppnå kompetens i pedagogik, ledarskap, handledning inkl. handledarutbildning, kommunikation, etik, organisationskunskap och teoretisk underlag för kvalitets-/förbättringsarbete. För närmare information se Forskningsförberedande kurs Landstingsstaben Utveckling i LVN erbjuder Forskningsförberedande kurs 15 HP för att uppfylla målet om vetenskapligt arbete i ST-utbildningen. Utbildningen är en uppdragsutbildning under Mittuniversitetet. För närmare information se Forskningsmetodik1/ Om enskild specialitetsförening har ett likvärdigt alternativt som uppfyller målbeskrivningen kan ett sådant väljas istället. Det är tillrådligt att Programmet Läkare-ledare påbörjas så tidigt som möjligt under ST, förslagsvis efter 6-12 månader och Forskningsförberedande kurs under första hälften av ST. Aktörer och ansvarsfördelning vid ST utbildning ST-läkaren har själv det största ansvaret för utbildningens genomförande medan LVN ansvarar för att skapa de bästa möjligheter för detta. ST läkaren - Ansvarar för sitt arbete och medarbetarskap och genomför planerad utbildning - Ska fortlöpande dokumentera uppnådd kompetens och förvärvade kunskaper och införskaffa intyg på all utbildning, såsom tjänstgöringar och kurser - Upprättar med bistånd av handledare och studierektor utbildningsplan (snarast efter påbörjat ST) - Upprättar tillsammans med verksamhetschef, handledare och studierektor ST-kontraktet (snarast efter påbörjat ST) - Ska tillsammans med handledaren ansvara för en fungerande handledningsrelation och fortlöpande dokumentera denna - Ska senast 3 månader före sidoplaceringar ta kontakt med verksamhetschef på den mottagande kliniken för närmare planera tjänstgöringen (se ST-kontrakt, bilaga 3) och ansvarar för ifyllande av sidoutbildningskontrakt (Bilaga 10)

5 Sida 5(9) - Ger feedback till (Bilaga 7) och få omdöme av (Bilaga 8) utbildande enheter (efter alla placeringar) Verksamhetschefen Ansvarar för: - att utbildningsansvarig/studierektor engageras i rekryteringsarbetet - genomförandet av introduktionsprogram - att utbildningsansvarig/studierektor utses och att tid avsätts för uppdraget - att handledare utses (även vid vikariat som senare kan tänkas konverteras till STtjänst), handledarkontrakt upprättas (Bilaga 4) och tid avsätts för uppdraget - att utbildningsplan upprättas (av ST-läkaren) och årligen utvärderas i samråd med ST-läkare och handledare (Bilaga 1,2) - att ST-kontrakt upprättas (Bilaga 3) - att tid avsätts för ST-läkarens kompetensutveckling enligt utbildningsprogrammet - löpande utvärdering av ST-läkaren och ST-läkarens utbildningsförlopp ex specialistkollegium, utvärdering av feedback-formulär (Bilaga 6,7,8) och/eller Mitt-i-ST. Resultatet av utvärderingen sammanställs av studierektor - regelbundna kompetensutvecklingssamtal med ST-läkaren genomförs (se STkontrakt) - att extern granskning ex. SPUR-inspektion genomförs - bilagor till och ansökning om specialistkompetens undertecknas - avslutningssamtal vid avbrytande av ST Handledaren (Huvudhandledaren) - Är specialistkompetent inom relevant specialitet för ST-läkarens utbildning - Har genomgått handledarutbildning - Har handledningskontrakt och tid avsatt för uppdraget (Bilaga 4) - Är ST-läkaren behjälplig med upprättande av utbildningsplan (snarast efter påbörjat ST, Bilaga 1,2) - Upprättar tillsammans med verksamhetschef, ST-läkaren och studierektor STkontraktet (snarast efter påbörjat ST, Bilaga 3) - Ska genom regelbunden dialog och återkommande återkoppling stödja ST-läkaren och tillsammans med denna ansvara för en fungerande handledningsrelation. Innehållet i handledarsamtalen bör dokumenteras även av handledaren - Ansvarar för regelbundna kontakter till ST-läkaren och handledare/utbildningsansvariga vid sidoutbildningar (se ST-kontrakt) - Genomför årligen specialistkollegium och sammanställer resultat och förmedlar detta till ST-läkaren och ÖSR - Deltar i handledarkollegium en gång/år - Undertecknar bilagor till och ansökning om specialistkompetens

6 ST studierektor Dokumentrubrik Sida 6(9) - Ska finnas att tillgå för alla enheter som utbildar ST-läkare. Studierektor kan verka inom en eller flera enheter - Specialistkompetent läkare som har genomgått handledarutbildning. Handledare kan vara studierektor. - Har studierektorskontrakt (Bilaga 5) - Ansvarar för att skriftligt introduktionsprogram finns på enheten och att detta utvärderas och justeras vid behov - Bistår ST-läkaren och handledaren vid upprättande av utbildningsplan - Medverkar vid upprättandet av ST-kontrakt (tillsammans med verksamhetschef, ST-läkare och handledare) och vid behov vid upprättande av utbildningsplan. - Ansvara för intern ST-utbildning och vid behov initiera extern utbildning enligt kraven i målbeskrivningen - Organisatoriskt stöd för ST-läkare, handledare, utbildningsansvariga, verksamhetschefer samt förvaltningsledning - Sammanställer årligen enskilda ST-läkarens kompetensnivå utifrån feedbackformulär och återkopplar till verksamhetschef och handledare samt övergripande studierektor - Inspirera till vetenskaplig aktivitet samt diskussion om lärande och handledning inom verksamheten - Initierar och ledar handledarkollegium, minst en gång/år - Ansvarar för handledarnas kompetensutveckling - Initierar extern granskning, ex. SPUR-inspektion - Deltar i marknadsföring och rekryteringar - Löpande ansvar för att informera verksamhetschef och förvaltningschef kring aktuella utbildningsfrågor - Ansvarar tillsammans med PA-konsult för information till AT-läkare om möjligheter för ST i LVN Övergripande studierektor (ÖSR) - Stöd för studierektorerna, PA-konsult, sjukvårdsledningar och chef för Landstingsstaben Personal i frågor som berör AT och ST - Arbeta fram en enhetlig studierektorsstruktur inom LVN - Koordinera studierektorsarbetet inom LVN - Ansvarig för långsiktig specialitetsövergripande planering av ST inom LVN - Ansvarig för genomförande av specialitetsövergripande utbildningar för ST - Ansvarig för genomförande av handledarutbildning - Ansvarig för utveckling av studierektorernas pedagogiska kompetens - Driver kompetensutvecklingsfrågor - Uppdaterar intern och extern ST-hemsida - Medverkar i övergripande frågor beträffande rekrytering

7 Sida 7(9) Utländska läkare Socialstyrelsen bedömer formell kompetens medan det är verksamhetschefen (tillsammans med PA-konsult) som vid anställning ansvarar för bedömningen av reell kompetens inkl språkfärdigheter. Tilltänkta handledare och studierektor bör engageras i denna bedömning. Utvärdering Extern granskning Bakgrund och syfte Enheter som utbildar ST-läkare ska enligt Socialstyrelsen föreskrifter allmänna råd om läkares specialiseringstjänstgöring (SOSFS 2008:17) genomgå extern granskning. LIPUS anordnar inspektioner (s.k. SPUR-inspektioner) för att kartlägga specialiseringstjänstgöringens struktur och process. De nya riktlinjerna för externa inspektioner av ST-utbildningen trädde i kraft 4 maj Syftet med externa granskningar, ex. SPUR är att granska, stärka och höja kvaliteten i ST-utbildningen. Man kan även genomföra interngranskning genom att använda sig av SPUR s självskattningsformulär. Inför inspektionen Ansvarig för inspektionens initierande och genomförande är verksamhetschefen, initiativtagare är studierektor eller specialitetsföreningen t.ex. genom IPULS. Inför inspektionen distribueras en checklista till utbildande enhet. Denna ska ifyllas av verksamhetschef, andra administrativt ansvariga för ST, handledare, studierektor och ST-läkare. För specifika krav samt inspektion, bedömningsvariabler, återkoppling och slutrapport hänvisas till: Övrig information:

8 Sida 8(9) Utvärdering av resultatet av extern granskning, ex. SPUR Vid brister i utbildningskvaliteten ska dessa åtgärdas snarast. För detta ansvarar verksamhetschefen med bistånd av utbildningsansvarig/studierektor. Vid brister i utbildningskvaliteten som inte åtgärdas ska förvaltningschef samt ÖSR kontaktas. För detta ansvarar studierektor. Vid allvarlig brist i utbildningskvaliteten kan chefen för Landstingsstaben Beställning (primärvården) alternativt Landstingdirektören (slutenvården) i samråd med ÖSR besluta att ST-utbildning inte genomförs vid enheten. Intern kvalitetssäkring Checklistan (SPURs, se ovan) bör även regelbundet (förslagsvis en gång per år) användas som ett självvärderingsinstrument som stöd i utveckling och utvärdering av den utbildande enheten som en naturlig del i enhetens förbättringsarbete och kvalitetssäkring. För detta föreslås verksamhetschefen ansvara och resultatet sammanställs av studierektor. Brister i utbildningskvaliteten åtgärdas enl. ovan. Mätetal Andel AT som söker ST i LVN. Målvärde 90 %. För detta ansvarar HR-konsulter. Redovisas årligen till sjukhusledning, ÖSR och HR-direktör. Andel ST inom LVN som genomför Läkare-Ledare. Målvärde 100 %. För detta ansvarar ÖSR. Redovisas årligen till HR-direktör. Andel ST som genomför Forskningsförberedande program Målvärde 100 %. För detta ansvarar ÖSR. Redovisas årligen till personaldirektör. Andel ST genomfört i LVN som är specialistläkare i LVN efter år, respektive. Målvärde 90 %. För detta ansvarar HR-konsulter. Redovisas årligen till förvaltningsledning, ÖSR och HR-direktör. Antalet genomgångna externa granskningar, ex. SPUR samt resultatet av dessa och redovisning av åtgärder samt ev. planerade åtgärder med anledning av resultatet av genomgångna inspektioner. Redovisas årligen av studierektor till förvaltningsledning, ÖSR och HR-direktör.

9 Sida 9(9) Referenser Socialstyrelsens författningssamling 2008:17 & 2015:8 Vägen till specialist: Den nya specialiseringstjänstgöringen Henry Egidius och Charlotte Egidius. Studentlitteratur AB ISBN Socialstyrelsen Svenska Läkaresällskapet Sveriges Läkarförbund Landstinget Relaterad information Bilaga 1 Utbildningsplan Bilaga 10 Sidoutbildningskontrakt Bilaga 2 Periodplan Bilaga 3a ST-kontrakt, slutenvården Bilaga 3b ST-kontrakt, primärvården Bilaga 4 Handledarkontrakt Bilaga 5 Studierektorskontrakt Bilaga 6 Mall för medsittning Bilaga 7 Feedback till ST-läkare Bilaga 8 Självskattning och feedback från ST-läkare Bilaga 9 Specialistkollegium