KVALITETSKRITERIER FÖR AT PÅ SÄS/primärvård

Transkript

1 1 januari 2007 KVALITETSKRITERIER FÖR AT PÅ SÄS/primärvård Socialstyrelsens föreskrifter om allmäntjänstgöring för läkare (SOSFS 1999:5) som också innehåller en målbeskrivning är grunden för AT-tjänstgöringens uppläggning och genomförande. Det är i relation till denna som kvaliteten på AT-tjänstgöringen kan utvärderas. Den av Läkarförbundet och Läkarsällskapet framtagna utbildningsboken för AT kompletterar med rekommendationer från ämnesföreträdarna samt information och förslag om innehåll och utformning. Detta kan vara ett stöd i arbetet med att upprätthålla en hög kvalitet på AT. Sveriges Läkarförbunds och Svenska Läkaresällskapets stiftelse för utbildningskvalitet (SPUR) har tagit fram en modell för inspektion av AT i syfte att granska, stärka, säkra och höja kvaliteten i AT. Det är väldokumenterat att brister föreligger på många håll, bland annat vad gäller handledning och känsla av sammanhang. En del i målbeskrivningen fastslagna delmoment faller också lätt bort i utbildningen. Följande kvalitetskriterier är grundade på Socialstyrelsens målbeskrivningar, Utbildningsboken för AT och SPUR-modellen för att beskriva AT-utbildningens struktur 1 och process 2 är absolut lägsta nivå för SÄS och motsvarar i AT-SPUR normalpoäng för Sveriges AT-tjänstgöringar. är målet för SÄS AT-tjänstgöring och motsvarar i AT-SPUR maximal poäng vid AT-inspektion. 1 Denna modell är grundad på sjukvårdsforskaren Avedis Donabedians internationellt kända schema för kvalitetsanalys. Med struktur menas sjukhusets materiella och personella förutsättningar för att ge en tillfredsställande utbildning (läkarstabens storlek och sammansättning, lokaler, bibliotek, teknisk utrustning, tillgång till medicinsk service). 2 Med process menas utnyttjande av befintliga utbildningsresurser och utbildningsklimat (bl. a hur målbeskrivningarna används, om studierektor finns, om tjänstgöringsprogram görs upp och tillämpas, om utbildningsboken används, hur handledningen fungerar, om överordnade läkare visar engagemang i utbildningen, och om underläkarna får varierade och utvecklade arbetsuppgifter).

2 2 STRUKTUR Verksamheten Kliniken har en så allsidig verksamhet att målen för AT kan uppfyllas. Målbeskrivningen ligger till grund för hur AT är planerad. Rimlig balans mellan jourarbete och planerad verksamhet. Planen för AT-tjänstgöringen är så väl förankrad att den endast undantagsvis behöver frångås. Verksamheten är bred, välfungerande och kvalitetsinriktad samt organiserad med pedagogisk medvetenhet så att målbeskrivningens alla krav kan uppfyllas. Enheterna är samlade inom ett avgränsat geografiskt område (<1h med allmänna transportmedel) Läkarstaben Det finns ett tillräckligt antal läkare med godtagbar kompetens såväl i klinik som i handledning. Antalet specialister överstiger antalet AT- och ST-läkare. Antalet läkare är tillräckligt för att skapa utrymme för utbildning, handledning och mål- och utvecklingssamtal under arbetstid. Inom enheten finns utöver bred klinisk och pedagogisk kompetens även vetenskaplig och administrativ kompetens som utnyttjas. Lokaler och utrustning Adekvata arbetslokaler finns för alla AT-läkare (op/lab/ /mottagningar/avdelningar/jourrum/akutmottagning/m m). AT-läkarna har tillgång till viss administrativ support och bibliotek med god service (litteratursökning/tidskrifter etc.). Samtliga AT-läkare kan nås via växel (personlig sökare eller annat).

3 3 AT-läkarnas behov av fungerande administrativa rutiner och arbetsplatser är tillgodosedda i samråd med ATläkarna. Jourrummen är av god hotellstandard. PROCESS Tjänstgöringens uppläggning Ansvariga chefer på klinikerna är medvetna om sitt utbildningsansvar (SOSFS 1999:5), känner till målbeskrivningen och är inriktade på att tillsammans med AT-chef, studierektor och AT-läkare arbeta för att utbildningsmålen skall uppnås. Schemaläggningen skall anpassas till detta. Gott bakjoursstöd finns. Tjänstgöringen är anpassad till målbeskrivningen på ett sätt som börjar från basen och successivt ställer högre krav. Individuella hänsyn tas till tidigare kunskaper och kunskapsluckor. För den individuella AT-läkaren är tjänstgöringsupplägget tydligt och logiskt. Handledarsamtalen dokumenteras Jourtjänstgöringen står i rimlig proportion till utbildningen och jourkomputtag får inte påverka utbildningen negativt. Utbildningsbok för AT används. Klinikens verksamhetschef ser till att handledarna har utbildning och stöd för sin uppgift. Genomarbetat och tydligt AT-program på kliniken. Tjänstgöringsplanerna är tillräckligt preciserade för att målbeskrivningens krav skall kunna uppnås och avvikelser från programmet kompenseras med andra åtgärder. Alla medarbetare är införstådda och delaktiga i ATprogrammets förverkligande. Jourtjänstgöringen utformas så att den blir en integrerad del i utbildningen. Det finns resurser för extra utbildningsinsatser, exempelvis senior kollega med avsatt tid för klinisk handledning, och färdighetsträning i särskilda kompetensområden (tex konsultationsteknik, lilla kirurgin, gynekologisk undersökning, psykiatrisk bedömning, etik).

4 4 Utbildningsklimat Det finns ett lärande klimat på samtliga arbetsplatser i form av återkommande samtal och diskussioner om kompetens, kunskap och handledning. Misstag och riskhändelser diskuteras igenom på ett stödjande och konstruktivt sätt. Utrymme och acceptans för teoretiska studier ges. Alla medarbetare är positiva till AT-läkarna. Förståelse för den yngre läkarens relativa osäkerhet finns. Arbetsplatsen genomsyras av ett lärande klimat i ständigt öppna samtal om kunskap, färdighet och kompetens. Diskussioner om artiklar i medicinska tidskrifter samt presentation av innehållet i kurser och utbildningar som läkarna på kliniken genomgått förekommer regelbundet. Handledare och övriga läkare visar AT-läkarna hur de arbetar och följer AT-läkarnas arbete genom medsittning och annan observation. Misstag och riskhändelser bearbetas gemensamt med syfte att förbättra utbildning och verksamhet. Planering för färdighetsträning finns och fungerar. Utrymme och acceptans för litteraturstudier Positiv inställning till AT-läkarna som syns. ATläkarna känner att deras erfarenheter, kunskaper och åsikter värderas och utnyttjas. Handledning De flesta handledare har handledarutbildning. Handledarkompetens respekteras. Ledningen strävar efter att alla specialistläkare skall ha handledarutbildning. Handledarsamtalen är schemalagda och sker minst en gång varannan vecka. Möte med handledare sker minst två gånger per månad och dessa samtal är inte enbart kunskapsinriktade utan tar upp den enskilde AT-läkarens personliga utveckling, svåra situationer och problem i arbete, olika aspekter av läkarrollen; dessutom genomförs en uppföljning av det enskilda utbildningsprogrammet. Handledarsamtal dokumenteras.

5 5 Alla specialistläkare har aktuell handledarutbildning och det förekommer områdesvisa/motsvarande handledarträffar med pedagogisk inriktning en-två gånger per år. Teoretisk utbildning AT-läkarna deltar också i särskild sjukhusgemensam utbildning (AT-temadagar). Tid är avsatt för utbildning och självstudier Regelbunden internutbildning på kliniken minst en gång/månad. AT-läkarna deltar i den utbildning som erbjuds övriga läkare. Klinikstudierektor och handledare följer regelbundet upp AT-läkarnas olika utbildningar. Regelbunden intern utbildning på kliniken varje vecka. Planerad extern utbildning finns, t.ex. regionalt AT-forum och AT-stämman. Individuell mål- och utvecklingsplan upprättas i dialog med respektive AT chef. Tid måste också avsättas för sådan utbildning. AT-läkarna ges eget ansvar för del av utbildningen, t ex fallrapporter/artikelredovisningar och deltar som aktiv i den interna utbildningen på kliniken.

6 6 KVALITETSSÄKRING Kvalitetssäkring av utbildningen Studierektor och respektive AT chef har fortlöpande kontakt med AT-läkarna och handledarna för att i tid kunna intervenera om problem uppstår. Sit-ins används minst en gång per tjänstgöringsavsnitt. Åtgärdsplan finns i syfte att stödja de AT-läkare som riskerar att bli underkända. Bemötandet vid rekrytering och anställning av AT-läkare sker på ett strukturerat och respektfullt sätt. AT-chef genomför avgångssamtal individuellt och i grupp. Återkommande och strukturerad utvärdering av ATläkarnas kunskaper görs, feedback ges till AT-läkarna. Om luckor noteras sätts stödåtgärder in. Minimistandard är definierad för alla de enheter som ATläkarna arbetar på. Alla ansvariga är medvetna om detta och aktiv utvärdering sker fortlöpande. Verksamhetschef medverkar aktivt i att ge förutsättningar för detta.