ST i Östergötland. En introduktion till läkares specialisttjänstgöring enligt Socialstyrelsens nya föreskrifter (SOSF 2008:17)

Transkript

1 ST i Östergötland En introduktion till läkares specialisttjänstgöring enligt Socialstyrelsens nya föreskrifter (SOSF 2008:17) Studierektorskansliet arbetar landstingsövergripande med läkares vidareutbildning

2 Inledning Sedan den första september 2008 gäller Socialstyrelsens nya föreskrifter för ST-utbildning i Sverige ( Nya ST )1. De omfattar alla läkare med legitimationsdatum från och med första juli Detta dokument utgör en handlingsplan för tillämpningen av det nya regelsystemet i Landstinget i Östergötland. Det har tagits fram i samverkan mellan Studierektorskansliet, ST-läkarrådet och ST-studierektorsgruppen inom LiÖ och har godkänts av landstingets ledningsgrupp. Dokumentet ska ge en snabb översikt över vad STläkare tillsammans med handledare och studierektor bör tänka på när det gäller upplägget av tjänsten och utbildningen. Dokumentet kan även fungera som ett stöd för handledare, studierektorer, klinikchefer och schemaläggare, så att de kan skapa bra förutsättningar för ST-läkaren att tillgodogöra sig de kunskaper och färdigheter som specificeras i målbeskrivningarna. Handledning Redan när ST-läkaren anställs ska denna få en utsedd handledare (som genomgått handledarutbildning) på hemmakliniken. Tid utan formellt utsedd handledare kan inte räknas in i ST-utbildningen. ST-läkare och handledare ska också ha avsatt tid för handledning på regelbunden basis. Ett riktmärke är minst 2 timmar per månad, särskilt i början kan dock tätare möten (varje eller varannan vecka) behövas. Mötena ska dokumenteras av ST-läkaren. Kompetensutvecklingssamtal bör hållas årligen med verksamhetschefen. Även dessa samtal ska dokumenteras. Utbildningens upplägg I början av ST-tjänsten (eller vikariat där intentionen är att det skall omvandlas till en STtjänst) ska ST-läkare, handledare, studierektor och klinikchef lägga upp ett ST-kontrakt (som reglerar formalia kring anställningen) och en utbildningsplan (kan, men behöver inte vara i samma dokument). Följande diskuteras och dokumenteras i en utbildningsplan: Placeringar på hemmakliniken (Hur stor andel mottagning/avdelningstjänstgöring/ akuttjänstgöring/forskningstid etc.) Sidoutbildningar, (Vilka sidoutbildningar behövs? Hur länge? När?). Externa kurser (Vilka är obligatoriska/ viktiga att gå? Lokalt, regionalt, nationellt eller internationellt? När? Hur ska det finansieras?) Planering av skriftligt individuellt arbete enligt vetenskapliga kriterier samt kvalitets- och utvecklingsarbete (Delmål ) 2. Avsatt tid för dessa? Eventuella ytterligare forskningsprojekt kan planeras finansierings- och tidsmässigt. Ska ST-läkaren genomgå specialistexamen (eller motsvarande)? Bör extra inläsningstid avsättas för detta? I samband med sidoutbildningar på annan klinik ska ST-läkaren erhålla adekvat klinisk handledning på mottagande klinik. Omfattningen av den handledningen får ST-läkare och utsedd lokal handledare (som också genomgått handledarutbildning) själva komma överens om. Under sidoutbildning är det viktigt att ST-läkaren även har återkommande kontakt med sin handledare på hemmakliniken. Handledaren tillsammans med verksamhetschefen (ev. med stöd av studierektorn) ansvarar för att ST-utbildningen utformas så att ST-läkaren uppnår målen i Socialstyrelsens övergripande målbeskrivning1+2 för ST och de specialitetsspecifika målen framtagna av respektive specialitetsförening. 2

3 Planen kan med fördel struktureras utifrån delmålen i målbeskrivningen. Mallar för STkontrakt och utbildningsplan finns framtagna för flera specialiteter, både lokalt i Östergötland och på nationell nivå (oftast via specialistföreningarna) liksom i referenslitteraturen3. Eftersom specialiteternas behov skiljer sig åt i mångt och mycket har vi valt att inte ta fram en gemensam mall för Östergötland utöver ovanstående checklista. Utbildningsplanen behöver revideras kontinuerligt (åtminstone en gång per år) utifrån exempelvis förändringar i verksamheten, personlig utveckling och olika livsskeden som föräldraskap eller sjukdom. Det är mycket viktigt att klinikchef, handledare, studierektor och schemaläggare är överens om att ST-läkaren primärt skall ha placeringar på hemmakliniken som överensstämmer med STläkarens utbildningsbehov, inte utifrån klinikens bemanningsbehov. normalt vara befriad från jourtjänstgöring och andra uppgifter på hemmakliniken för att inte splittra upp sidoutbildningen. Detta kan skilja mellan olika specialiteter/kliniker och ska diskuteras i god tid innan sidoutbildningen påbörjas. För större specialitetsområden (t.ex. medicinska specialiteter) ska principiella överenskommelser kring jourtjänstgöring under sidoutbildning finnas. I samband med varje sidoutbildning ska man genomföra en grundlig utvärdering. Utsedd handledare ska intyga att kompetensmålen för den kliniska tjänstgöringen har uppnåtts. Man kan även välja göra ett litet fördjupningsarbete med anknytning till sidoutbildningen. Detta kan till exempel redovisas för kollegorna på sidoutbildningskliniken i samband med ordinarie läkar-/klinikmöte. Inom vissa specialiteter krävs sidoutbildningar utanför LiÖ för att uppnå utbildningsmålen. Om så är fallet rekommenderar landstinget ett lönetillägg på minst 2000,- kr under tjänstgöringstiden utanför LiÖ. Vidare finns möjlighet till skatteavdrag för dubbelt boende och resekostnader. Egna studier och utbildning ST-läkaren ska ha avsatt tid för egna studier. Rekommenderad tid för egna studier/internutbildning är en halv dag per vecka. Denna studietid bör även vara kopplad till någon form av redovisningskrav på ST-läkaren, exempelvis genom föreläsning om något aktuellt ämne för kollegorna på kliniken. Denna tid ska även användas för ST-seminarier, lokala ST-utbildningar och liknande. Däremot bör utrymme för externa kurser tillskjutas utöver denna tid! Sidoutbildningar Klinisk tjänstgöring (avdelning, mottagning etc) under sidoutbildning ska vara planerad utefter vad som är relevant för ST-läkaren att se och göra för att uppfylla kraven i målbeskrivningen. I samband med sidoutbildning bör ST-läkaren Kliniken bör avsätta tid för återkommande internutbildning för sina ST-läkare. Ansvaret för att organisera utbildningarna kan med fördel läggas på ST-läkarna själva, tillsammans med ST-studierektor på kliniken. Om det är för få ST-läkare på kliniken för att det ska bli meningsfullt med internutbildning kan man istället starta ett samarbete med andra kliniker, på sjukhuset, inom LiÖ eller i regionen. Externa kurser och kongresser ska i kortfattad form re- 3

4 dovisas muntligt eller skriftligt för övriga kollegor på kliniken. Övergripande målbeskrivningar enligt Socialstyrelsens Nya ST (delmål 13-21) Förutom den medicinska kompetensen ingår numera även Kommunikativ kompetens, Ledarskap och Medicinsk vetenskap och kvalitetsarbete i målbeskrivningarna för alla ST. Studierektorskansliet erbjuder strukturerad utbildning inom dessa områden inom ramen för ett gemensamt curriculum (tabell 1). STläkare som följer detta curriculum kommer att kunna täcka in de obligatoriska målen och kan räkna med att komma in på alla kurser under sin utbildning. Observera att kurskraven kan skilja sig något bland specialiteterna. Det är viktigt att komma ihåg att de övergripande målen också ska tas upp i samband med klinisk tjänstgöring och de ordinarie handledningssamtalen, så att de inte bara förblir lösryckta teoretiska moment. Likaså bör dessa kompetensområden beaktas när strukturerad återkoppling ges till ST-läkaren i samband med exempelvis medsittning eller specialistkollegium (se nedan). Landstinget erbjuder en grundläggande forskningsintroduktion för ST-läkare. Kurser på mer avancerad nivå ordnas både i Hälsouniversitetets och landstingets regi. För ST-läkare som vill gå vidare med eller redan är inne på en forskar-/doktorandutbildning liksom ST-läkare som redan har disputerat finns mycket goda möjligheter att få forskningstid bl.a. via studierektorskansliet. Disputerade ST-läkare kan även få specialistlön för tid som ST-utbildningen förlängs med pga forskningsaktivitet. För vidare information se studierektorskansliets hemsida. Begreppet Kvalitets- och utvecklingsarbete under handledning innebär att ST-läkaren ska delta i verksamhetens kontinuerliga förbättringsarbete och att detta ska få utrymme under handledningssamtalen. Vidare ska dokumentation i form av kontinuerliga anteckningar eller exempelvis PM, vårdprogram eller beskrivning av förbättringsprojekt där ST-läkaren medverkat finnas Vetenskap och kvalitetsarbete Dessa övergripande delmål innebär även att STläkaren ska genomföra ett individuellt skriftligt arbete enligt vetenskapliga principer - antingen en egen forskningsstudie eller en sammanställning. Återigen är det viktigt att så tidigt som möjligt komma igång med planeringen inför detta. ST-läkaren kan tillsammans med handledaren fundera över möjliga intressanta och relevanta ämnen. Inom många specialiteter finns tillgång till särskilt stöd från disputerade forskningshandledare. Klinikchef och studierektor på hemmakliniken ansvarar för att STläkaren får tid för att kunna genomföra det obligatoriska arbetet. Svenska läkarsällskapet och Läkarförbundet rekommenderar att åtminstone 10 veckor (inklusive relevanta kurser) avsätts för det vetenskapliga arbetet. 4

5 Återkoppling och uppföljning Återkoppling och uppföljning är mycket viktiga verktyg i ST-utbildningen. Både handledaren och ST-läkaren har ansvar för att arbeta med detta: Handledaren ska kontinuerligt ge ST-läkaren återkoppling kring var denna står i förhållande till kompetensmålen - både avseende teoretiska kunskaper, praktiska färdigheter och förhållningssätt. I detta får handledaren stöd av övriga specialister och ibland andra medarbetare inom respektive hemmaklinik samt på enheter där sidoutbildning sker. ST-läkaren har samtidigt ett ansvar att också ge återkoppling till handledaren och den utbildande enheten. Målet är att kontinuerligt förbättra förutsättningarna för handledning och lärande. För återkoppling och uppföljning finns ett antal etablerade verktyg: Från den spontana återkopplingen i den kliniska vardagen till mer strukturerade former som medsittning eller specialist-kollegium. Dessa får mycket utrymme både inom handledarutbildningen i LiÖ och i ST-läkarens egna utbildning. Mallar för bedömning inom ramen för medsittning och specialistkollegium finns att ladda ner från studierektorskansliets hemsida. ST-läkaren bör också använda sig av lokala och nationella utvärderingsverktyg för ST-utbildningen (STbarometern, randningsbarometern). Slutligen är det viktigt att kontinuerligt dokumentera alla moment i utbildningen: Detta gäller handledningssamtalen, den egna kompetensutvecklingen och särskilt de utbildningsmoment (kurser, klinisk tjänstgöring) där formella intyg krävs. Om dokumentationen görs i form av en papperspärm eller elektroniskt i form av PDF-dokument är upp till personliga preferenser. Läkarförbundet erbjuder en elektronisk kompetensportfölj på nätet som kan fungera väl för den som känner sig bekväm med formatet. För vissa moment (klinisk tjänstgöring, auskultation, kurser, vetenskapligt arbete och kvalitetsarbete) krävs intyg utfärdade på Socialstyrelsens blanketter (se bilaga). Ansvaret för att utfärda dessa intyg ligger hos handledare respektive kursansvariga. Rollbeskrivning vem gör vad inom nya ST? Med fet text anges sådant som regleras som föreskrift i gällande författning (SOSFS 2008:17), övrig text bygger i huvudsak på allmänna råd ur samma författning. ST-läkaren Ska fortlöpande dokumentera uppnådd kompetens och förvärvade kunskaper. Har huvudansvaret för sin kompetensutveckling. Ansvarar för sitt arbete och medarbetarskap. Upprättar tillsammans med handledaren en utbildningsplan. Ansvarar tillsammans med handledaren för en fungerande handledningsrelation. Genomför planerad utbildning, utvärderar tillsammans med handledare. Dokumenterar sin utbildning. Ger återkoppling till handledaren och till den utbildande enheten. Handledaren (huvudhandledare) Är specialistkompetent inom aktuell specialitet och har genomgått handledarutbildning. Ansvarar för att intyga att ST-läkaren uppnått målbeskrivningens krav i alla delar. 5

6 Stöder ST-läkarens kompetensutveckling genom fortlöpande evaluering och feedback. Ansvarar tillsammans med ST-läkaren för en fungerande handledningsrelation. Genomför handledningssamtal enligt överenskommelse (minst 2 timmar/månad). Stöder ST-läkaren i upprättandet av utbildningsplan och genomför minst en gång per år en dokumenterad avstämning mot utbildningsplanen samt medverkar vid behov i revidering av denna. Stöder ST-läkaren även vid dennes tjänstgöring i annan verksamhet. Skriver handledaryttrande vid ansökan om specialistkompetens. Handledare med handledaransvar under visst tjänstgöringsavsnitt, till exempel vid sidoutbildning (bihandledare) Är specialistkompetent inom aktuell specialitet och har genomgått handledarutbildning. Ansvarar för handledningen under visst tjänstgöringsavsnitt. Planerar tjänstgöringen och genomför handledning med ST-läkaren. Bedömer ST-läkarens kompetensutveckling och ger återkoppling till ST-läkare och huvudhandledare. Studierektor på specialitets-/ kliniknivå Är specialistkompetent och har genomgått handledarutbildning. Verkar på uppdrag av verksamhetschefen med ansvar att stödja ST-läkare och handledare inom en klinik, en specialitet eller ett verksamhetsområde. Gör övergripande planering och har kvalitetsansvar för enhetens utbildningssituation, inklusive introduktionsprogram. Leder i förekommande fall ett handledar-/ specialistkollegium, stödjer enskilda STäkare/handledare i planerings- och uppföljningsarbete. Håller kontakt med andra enheter där sidotjänstgöring sker. Undertecknar i förekommande fall ansökan om uppnådd specialistkompetens. Medverkar i lokala, regionala och (inter-) nationella nätverk inom utbildningsområdet. Övergripande studierektor Har en samordnande funktion för STutbildningen i hela landstinget. Fungerar som stöd för studierektorerna på de enskilda enheterna och ansvarar för lokalt studierektorsnätverk. Har ansvar för vissa specialitetsövergripande utbildningsmoment (Kursprogram för kompetens i Kommunikation, Ledarskap, Vetenskap och Kvalitetsarbete). Har ett övergripande ansvar för handledarutbildningen i landstinget. Medverkar i regionala och (inter-) nationella nätverk inom utbildningsområdet. Verksamhetschefen A nsvarar för att ett individuellt utbildningsprogram upprättas för ST-läkaren i samråd med handledaren, inkluderande såväl klinisk tjänstgöring som teoretiska moment samt att detta utbildningsprogram regelbundet utvärderas. 6

7 Ansvarar för att en fortlöpande bedömning av ST-läkarens kompetensutveckling görs regelbundet under hela specialiseringstjänstgöringen. Utfärdar intyg om uppnådd kompetens i samband med ansökan om specialistkompetens (kan delegeras till annan läkare). Skapar förutsättningar för kompetensutveckling. Skapar möjlighet för daglig instruktion av ST-läkarna samt adekvata förutsättningar för handledning. Ansvarar för att utse handledare och studierektor. Skapar förutsättningar och utrymme för handledarens och studierektorns arbete. Ansvarar för enhetens utbildningskvalitet och initierar externa kvalitetsgranskningar minst vart femte år. Genomför eller delegerar utvecklingssamtal som dokumenteras. Beslutar om lönesättning och ekonomi för ST-läkarens alla utbildningsmoment. Ansvarar (i samverkan med övriga enheter i länet) för att utbildningsbehovet inom specialiteten tillgodoses. Socialstyrelsen Utarbetar föreskrifter och målbeskrivningar och utarbetar kriterier för utbildande enheter. Stödjer sjukvårdshuvudmännen för att uppnå hög kvalitet i ST och följer upp kvaliteten i ST. Bedömer enskilda läkares kompetens i förhållande till målbeskrivningarna. Utfärdar specialistbevis. Specialistföreningen Upprättar i samverkan med Socialstyrelsen specialitetens målbeskrivning. Medverkar till att skapa utbildningar inom specialiteten. Utser SPUR-inspektörer (el. motsvarande) och bevakar resultaten av externa granskningar av utbildningsenheter. Föreslår externa bedömare för Socialstyrelsens granskning av ansökningar om specialistkompetens. Ansvarar för planering och genomförande av nationella kompetensprov inklusive (frivilligt) specialistexamen. Fördjupning Kompletterande information om Socialstyrelsens Nya ST finns att hämta på olika håll. Studierektorskansliets hemsida erbjuder aktuell information, relevant material att ladda ner och länkar till Socialstyrelsens webbplats på Vill man komma direkt till Socialstyrelsens sidor om ST med bland annat information och aktuella ansökningsblanketter går man till socialstyrelsen.se/st. Vill man förkovra sig i en hederlig bok så rekommenderar vi Vägen till specialist av H. Egidius, C. Egidius & B. Erwander3. Referenser: 1. SOSFS 2008:17 (M) Läkarnas specialiseringstjänstgöring 2. Läkarnas specialiseringstjänstgöring. Föreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar H. Egidius, C. Egidius & B. Erwander (2008): Vägen till specialist - enligt socialstyrelsens föreskrifter och målbeskrivningar 2008, Studentlitteratur, Lund, ISBN10: Kompletterande material i elektronisk form: Denna broschyr i elektroniskt format Mallar för återkoppling och bedömning (klinisk tjänstgöring, medsittning, specialistkollegium) Mallar för intyg enligt Socialstyrelsens föreskrifter samt ansökningsblanketter Utbildningsmaterial relaterat till Studierektorskansliets kurser och annat material finns att ladda ner från studierektorskansliets hemsida på Dokument-och-resurser/ 7

8 Tabell 1: Curriculum för de övergripande målen enligt Socialstyrelsens Nya ST (delmål 13-21). År 1 Introduktion för ST och handledare Delmål: 16, 18, 19 Format: Heldag med föreläsningar och arbete i små grupper Innehåll: grundläggande om ST, handledarskap, ST-kontrakt, landstinget. 2 ST-LIV-ledarskapsutbildning Delmål: 14, 15, 16, 17, 18 Format: Internat (3+3+2 dagar) med, grupparbete och - diskussioner, rollspel, gemensamma aktiviteter Innehåll: Personlig utveckling, självinsikt, ledarskap, handledarskap, grupprocesser, konflikthantering, systemkunskap Kursbeskrivning Forskningsmetodik och kvalitetsarbete Delmål: 19, 20 Format: Totalt 6 heldagar (2+2+2) fördelade över två terminer. Seminarier kombinerat med arbete i små grupper och eget arbete. Innehåll: grundläggande vetenskapsoch forskningsmetodik. Litteratursökning. EBM. Principer för kvalitetsarbete, förbättringskunskap; LEAN och patientsäkerhet. Exempelprojekt. Reflektion kring möjliga egna projekt. Systemkunskap, ekonomi & juridik för ST-läkare Delmål: 14, 17, 18 Format: 2 heldagar. Seminarier kombinerat med arbete i små grupper och eget arbete. Samma gruppkonstellation som ST-LIV. Innehåll: komplement till ST-LIV-utbildningen. Tillämpning av ovanstående begrepp utifrån den kliniska vardagen med arbete utifrån scenarier och egna frågeställningar. 3 Etikdagar i samarbete med Landstingets etiska råd Delmål: 13, 14, 15 Format: Heldag + 1/2 uppföljningsdag. Föreläsningar i kombination med scenariobaserat arbete i små grupper. Innehåll: Aktuella medicinetiska frågeställningar. Etisk analys. Medicinetiska begrepp och verktyg. Kliniska scenarier. Patientkommunikation för ST-läkare Delmål: 13 Format: Kurs med återkommande träffar, 2 timmar/vecka, varannan vecka under ett halvår (totalt 10 träffar) Innehåll: Kommunikationsövningar anpassade till individuella förkunskaper. Grupparbete utifrån inspelade individuella patientsamtal. 4 Klinisk handledning av grundutbildningsstudenter Delmål: 15, 16 Format: Halvdag med seminarier kombinerat med arbete i små grupper. Rollspel. Innehåll: Information om Hälsouniversitetet och dess pedagogiska principer. Rollen Pedagogiska kurser i Hälsouniversitetes regi: Introduktions-kurs PBL, eventuellt basgruppshandledarskap. Delmål: 15, 16 Format: 3-5 heldagar, seminarier, arbete i små grupper. Rollspel. Innehåll: grundläggande kunskap om problembaserat lärande, handledarrollen som klinisk handledare. 5 Valbara kurser inom de övergripande kompetensmålen: Teamträning med återkoppling (delvis övergripande, delvis specialitetsanpassat, i simulerad miljö på Clinicum). Påbyggnadskurser patientkommunikation. Forskarutbildning i HUs regi. 1-5 Andra kontinuerligt pågående aktiviteter med koppling till de övergripande kompetensmålen: HUs och US vetenskapliga seminarier. ST-luncher med patientsäkerhetsfall. Workshops och seminarier inom förbättringskunskap. Forskarutbildningskurser och övriga fristående kurser inom bl.a. Linköpings universitet/ Hälsouniversitetet. Påbyggnadskurser inom ledarskap, förbättringskunskap inom och utanför landstinget. Regionala och (inter-) nationella kurser. 8

9 Anteckningar 9

10 10

11 11

12 Landstinget i Östergötland, Informationscentrum, maj 2011