PROJEKTSLUTRAPPORT. Kvalitetshöjning i omvårdnad vid BPSD symtom

Transkript

1 1(8) PROJEKTSLUTRAPPORT Kvalitetshöjning i omvårdnad vid BPSD symtom Titel: PROJEKTSLUTRAPPORT Projekt: Kvalitetshöjning i omvårdnad vid BPSD symtom Idnr: Siffor Delprojekt: Text Idnr: Siffor Beställare: Therese Sjögren affärsområdeschef boende Sundsvalls kommun Version: 1,0 Skriven av: Carina Sjölander demensvårdsutvecklare Text Godkänd av: Therese Sjögren : Text Projektwebbplats:

2 Innehållsförteckning INLEDNING (8).1 BAKGRUND VERKSAMHETENS MÅL OCH STRATEGIER... 4 MÅL EFFEKTMÅL PROJEKTMÅL VIKTIGA HÄNDELSER... 5 PROJEKTRESULTAT JÄMFÖRT MED PROJEKTMÅL UTFALL PROJEKTMÅL INDIKATION EFFEKTMÅL UTFALL TIDSPLAN UTFALL RESURSER UTFALL PRIORITERING... 7 ORGANISATION, ROLLER OCH RESURSER... 7 ÖVERLÄMNING/LEVERANS AV PROJEKTET... 7 RESTLISTA... 7 ERFARENHETER OCH FÖRBÄTTRINGAR... 8 KOMMENTARER FRÅN PROJEKTET... 8

3 3(8) Förändringshistorik Version Datum Status och eventuell förändringsorsak Utfärdare Relaterade dokument Version Datum Benämning Beslutsinstans Text 2010 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Text Lists/Artikelkatalog/Attachme nts/18012/ pdf Text Nationellt kvalitetsregister för Text BPSD Projektplan BPSD

4 4(8) Inledning Sveriges befolkning blir allt äldre och genom detta ökar andelen som får demenssjukdom. År 2010 kom socialstyrelsens riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Socialstyrelsen anser det viktigt att omvårdnadspersonal får utbildning och handledning för att kunna ta hand om demenssjuka personer på bästa sätt. Ungefär 90 % av de som har en demenssjukdom får någon gång under sjukdomsperioden BPSD symtom. BPSD betyder beteendeförändringar och psykiska symtom vid demenssjukdom. Det kan vara t.ex. hallucinationer, vanföreställningar, oro eller ångest. Enligt riktlinjerna ska vi utreda bakomliggande symtom och åtgärda dessa innan vi använder läkemedel som många gånger kan vara olämpliga för äldre personer och personer med demenssjukdom..1 Bakgrund Ett stimulansmedels projekt genomfördes tidigare för personal inom Sundsvalls kommuns äldreboenden Kompetenshöjning i demens för personal på äldreboende Sundsvalls kommun. Då fick omvårdnadspersonal grundkunskaper i demenssjukdomar och om bemötande och förhållningssätt för dessa personer. Under slutet av projektperioden startades ett nationellt kvalitetsregister för personer med BPSD symtom. Utbildning i registret drivs av kommunförbundet och flera team från Sundsvalls kommuns äldreboende har utbildats. Fler utbildningar kommer att erbjudas under De som gått utbildningen har framfört att registret är ett mycket bra verktyg för att arbeta mer strukturerat med BPSD symtom och det har också visat sig att antal olämpliga läkemedel har minskat. Trots att många gått utbildningen, så har vi sett svårigheter i att komma igång med registreringarna. Det kan ha olika orsaker som t.ex. att personal byter arbetsplats eller att det inte funnits tid för teamet att registrera. När det gått för lång tid mellan utbildning och första registrering, så har man känt osäkerhet inför inregistrering i dataprogrammet. Projektet ska bedrivas så att personal på äldreboende ska få det stöd de behöver för att kunna lära sig att arbeta enligt registret, så att BPSD symtom ska minska. Genom detta förväntas omvårdnaden för demenssjuka personer och även personalens arbetsmiljö förbättras..2 Verksamhetens mål och strategier I Sundsvalls kommuns mål och resursplan står att kommunens vård- och omsorgsverksamhet måste hela tiden utvecklas och att den enskildes behov ska vara i fokus och personalen ska få möjlighet till kompetensutveckling. Mål Att höja kvaliteten på demensomvårdnaden inom Sundsvalls kommuns äldreboenden.1 Effektmål För demenssjuka personer som bor på Sundsvalls kommuns särskilda boende Att personalen ska arbeta mer strukturerat med BPSD problematik, genom att använda det nationella registret Att användande av olämpliga läkemedel ska minska och som en följd av detta minska

5 risk för fall och fallskador Att öka kunskaperna hos personalen för hur ett professionellt förhållningssätt påverkar omvårdnaden positivt och därmed minska BPSD symtom, tillbud samt behov av extra resurser 5(8).2 Projektmål Öka antalet registreringar med 50 % Minska graden av BPSD-symtom med 30 % Minska användandet av psykofarmaka och andra olämpliga läkemedel med 30 % Öka användande av demensläkemedel med 30 %.3 Viktiga händelser From november månad 2014 tog Sundsvalls kommun över ansvaret för utbildningarna i BPSD registret. Projektmedarbetare tillsammans med sjuksköterska (projektanställning 50 %) ansvarar för utbildningstillfällena som fortsätter under Projektresultat jämfört med projektmål.1 Utfall projektmål Öka antalet registreringar med 50 % Antal registreringar stycken stycken Måluppfyllelse 100 % Minska graden av BPSD-symtom med 30 % Skattning 1 Skattning 2 Förklaring till diagrammet Siffrorna 1-7 är olika personer som skattats. Skattning 1 är den första skattning som görs innan man börjar arbeta med BPSD symtomen. Skattning 2 är den uppföljning som görs efter att man arbetat med de omvårdnadsåtgärder som bestämdes vid skattning 1. Uppföljningen görs efter ca 4 veckor. Svårigheter Det har varit svårt att få fram tillräckligt mycket data pga man inte fullföljt och gjort den andra skattningen själva på arbetsplatsen.

6 Resultat Trots svårigheten med att få fram tillräckligt med registreringar som är kompletta, så kan man ändå se positiva resultat. Vid samtliga mätningar har BPSD symtomen minskat när man börjat arbeta med de beslutade omvårdnadsåtgärderna. Minska användandet av psykofarmaka och andra olämpliga läkemedel med 30 % Siffrorna är framtagna ur nulägesbeskrivningen från MAS som gäller personer 75 år och äldre inom kommunens boenden. Det är ett specifikt mätdatum i september månad som räknats. Andel stående sömnmedel % % Minskning med 2 %. Andel med neuroleptika % % Ingen minskning i användande av neuroleptika Svårigheter och Resultat Enligt nulägesbeskrivningen ses ingen signifikant minskning av dessa läkemedel. Nu är det svårt att veta exakt hur det ser ut eftersom denna mätning grundar sig på en specifik dag på året. Den följer ju inte projektets tidsplan. En svårighet som vi upptäckt under projekttiden är att psykofarmaka och andra lugnande mediciner sätts in under tiden vi arbetar med omvårdnadsåtgärder. Detta gör att det blir osäkert med vad vi utvärderar, läkemedel eller omvårdnadsåtgärder. Omvårdnadspersonal har också pga gammal kultur en tendens att tro mer på läkemedel än omvårdnadsåtgärder, trots att både studier och socialstyrelsens riktlinjer visar tvärtom. Öka användande av demensläkemedel med 30 % Svårigheter och Resultat Det har varit svårt att mäta andelen som behandlas med dessa läkemedel. Våra erfarenheter under projektets gång har varit att demensläkemedel (främst Ebixa som är för demenssjuka med måttlig till svår demens) glöms bort av läkare och sjuksköterskor då BPSD symtom uppstår. I de fall där projektmedarbetaren eller demensvårdsutvecklaren har rekommenderat och förklarat effekten av detta läkemedel och behandlingen satts in, har positiva effekter uppmärksammats av både personal och anhöriga. De positiva effekterna har bestått av bättre språkförmåga och språkförståelse och även att personen kunnat förstå omgivningen bättre och därigenom blivit lugnare. 6(8).1 Indikation effektmål Att personalen ska arbeta mer strukturerat med BPSD problematik, genom att använda det nationella registret Indikation Under projektets gång har vi sett att flera arbetsplatser har börjat arbeta mer strukturerat med BPSD arbetet. Detta förväntas öka allt eftersom fler går utbildningen och får stöd med

7 7(8) implementering av projektmedarbetare även under Att användande av olämpliga läkemedel ska minska och som en följd av detta minska risk för fall och fallskador Indikation Här behövs mer stöd och kunskap hos sjuksköterskor och övrig personal. Under 2015 förväntas riktade satsningar inom detta område att påverka användandet av olämpliga läkemedel, så att vi kan se en minskning. Även satsningar för att kunna få mätbara resultat för användande av läkemedel behöver göras. Att öka kunskaperna hos personalen för hur ett professionellt förhållningssätt påverkar omvårdnaden positivt och därmed minska BPSD symtom, tillbud samt behov av extra resurser Indikation Positiva resultat har kunnat påvisas under projekttiden och dessa förväntas öka under Utfall tidsplan I planerad tidsplan beräknades att alla boenden i kommunen skulle få hjälp med BPSD skattning efter registerutbildning, att göra handlingsplan vid BPSD symtom samt uppföljning. Detta har inte hunnits med pga. några medlemmar i BPSD teamet slutat och även långtidssjukskrivning har påverkat gruppen. Vi har också haft ovanligt många BPSD ärenden. Om det beror på att personalen fått mer kunskap om demens och de omvårdnadsåtgärder som kan sättas in eller om det beror på att fler av de demenssjuka på våra boenden haft BPSD symtom under året är svårt att veta. Detta har i alla fall gjort att mycket av projektmedarbetarens tid gått till att arbeta med dessa många gånger akuta ärenden och att uppföljningar har fått vänta..2 Utfall resurser I början av projektet verkade 50 % projektmedarbetare räcka till, men allt eftersom projektet framskred så ökade arbetsbördan. Allt fler gick registerutbildningen under året och då ökade efterfrågan på hjälp med dels svåra ärenden, men också hjälp att komma igång med registreringarna..3 Utfall prioritering Kvaliteten på projektarbetet kan bli bättre med utökad tid och mer resurser, så att det överensstämmer med behovet. Organisation, roller och resurser En projektmedarbetare på 50 % har arbetat med projektet. Överlämning/leverans av projektet Överlämning av slutrapport vid styrgruppsmöte med verksamhetschef Therese Sjögren och verksamhetsutvecklare Carina Magnusson. Restlista Text

8 Erfarenheter och förbättringar Under projekttiden har alltfler personal fått utbildning i BPSD registret. Genom detta har kunskaperna ökat och därmed också efterfrågan på handledning och stöd. Detta betyder att kvaliteten på omvårdnad vid BPSD har höjts. Det har varit svårare än vi trodde vid projektets början för personalen att komma igång med BPSD skattningarna och att ändra tankesätt. Här behövs mer stöd med kontinuerlig uppföljning. Våra erfarenheter från projektet är också att det är viktigt med en stark engagerad chef på plats som också har kunskap om BPSD arbetet och om demenssjukdomarna och dess följder. När BPSD uppstår på en arbetsplats så framstår tydligare olika personal problem eller organisations problem som finns. Där kan områdeschef behöva stöd från verksamhetschef för att kunna utveckla omvårdnadsarbetet. Sjuksköterskor som arbetar på särskilt boende behöver mer kunskaper om demens och om demensläkemedlen. Där behöver vi också förtydliga vikten av att inte göra medicinförändringar under utvärderingsfasen. Sundsvalls kommun har tagit över ansvaret för BPSD register utbildningarna, vilket innebär att vi snabbare kan se till att vi har BPSD team på alla våra arbetsplatser samt att vi kan ha uppföljningsmöten med dem efter utbildningen. Kommentarer från projektet Vi har sett många positiva förändringar under projekttiden, där man kunnat minska svåra beteenden hos de demenssjuka och därigenom även kunnat förbättra arbetsmiljön för personalen på våra äldreboenden. Däremot har BPSD arbetet inte riktigt kunna implementeras under detta år. Det behövs mer resurser och mer tid för att förändra gammal kultur och gamla beteendemönster hos alla som arbetar med demenssjuka personer. En intressant upptäckt är att kostnaden för extra resurs vid hot och våld minskat betydligt under 2014 (4 miljoner på 10 månader) jämfört med 2013 (7 miljoner på 10 månader). Erfarenheterna från projektet visar att om vi inte har någon handlingsplan och inte arbetar strukturerat med professionell personal för att minska BPSD symtom, så går det åt mycket resurser under lång tid utan att vi kan minska BPSD symtomen. Våra erfarenheter visar att arbetet med implementering behöver utökas i tid och kompletteras med fler funktioner. 8(8)