Nationella kvalitetsregister år 2016 rapport

Transkript

1 Vård- och omsorgsförvaltningen Tjänsteskrivelse 1 (6) Vård-och omsorgsförvaltningen, kvalitetsenheten Elisabeth Fagerström/Linda Svensson / elisabeth.fagerstrom@lund.se/linda.svensson@lund.se Vård- och omsorgsnämnden Nationella kvalitetsregister år 2016 rapport Sammanfattning Förvaltningen arbetar sedan några år tillbaka med tre nationella kvalitetsregister Senior alert, Svenskt register för beteendemässiga och psykiska symptom vid demens (BPSD) och Svenska palliativregistret. Antalet riskbedömningar och registreringar i Senior alert ökar inom äldreomsorgen. Hemvården för personer med funktionsnedsättning och Boende och habilitering använder arbetssättet vid behov och antalet riskbedömningar är färre jämfört med tidigare år. BPSD-registrets arbetssätt tillämpas alltmer i vården av demenssjuka och antalet registreringar ökar. Medarbetarna behöver mer vana vid att göra bedömningar men kan redan se gynnsamma effekter av arbetssättet. Täckningsgraden för rapportering av dödsfall i Svenska palliativregistret är för hela Lunds kommun 62 procent vilket är en minskning med två procentenheter från i fjol. Ingen av kvalitetsindikatorerna når upp till registrets olika målvärden. Det finns inga förslag till mål i årets rapport eftersom de mål som antogs av ledningsgruppen i våras sträcker sig över en längre period och ska redovisas först i nästa års rapport. För att berörda chefer ska kunna arbeta mot målen på ett enkelt och systematiskt sätt föreslås att egenkontroller kopplade till målen läggs in i IT-ledningsstödet Stratsys från och med årsskiftet 2016/2017. Postadress Besöksadress Telefon växel Fax E-post Webbadress Box 41 Bangatan 10 A vardochomsorg@lund.se Lund

2 Tjänsteskrivelse 2 (6) Inledning Mätperioden för årets rapport har ändrats från kalenderår till att nu omfatta perioden mellan den 1 oktober 2015 till den 30 september För att få fram jämförbar statistik med föregående helår innehåller rapporten statistikuppgifter från kvartal fyra 2015 vars resultat även rapporterades i förra årets rapport. Senior alert Kvalitetsregistret Senior alert används för att stödja och utveckla det förebyggande arbetet när det gäller fall, trycksår, undernäring, ohälsa i munnen och blåsdysfunktion. Arbetssättet är teambaserat och omfattar riskbedömning, planering och genomförande av åtgärder samt uppföljning av vidtagna åtgärder. För närvarande är det bara brukare med HSL- insats från sjuksköterska som riskbedöms. Senior alert är i första hand utformat för äldreomsorgen men går att använda även för yngre personer. Hemvården för personer med funktionsnedsättning och Boende och habilitering tillämpar arbetssättet vid behov, till exempel för brukare som fallit det senaste året och har omfattande hemsjukvårds-/omvårdnadsinsatser. Senior alert kommer under 2016 utökas till att omfatta även rehabilitering där rehabiliteringsprocessen ska följas utifrån ett personcentrerat perspektiv. Resultat Antalet registrerade riskbedömningar 1 har ökat inom äldreomsorgen jämfört med tidigare motsvarande period (1 oktober 2014 till den 30 september 2015). Som en jämförelse redovisas även externa utförare 2 som registrerar i Senior alert. Genom att jämföra antalet registrerade riskbedömningar med antalet lägenheter inom särskilt boende går det att få en grov uppfattning om täckningsgraden. I några fall överstiger täckningsgraden 100 procent vilket kan bero på att några brukare kan ha riskbedömts flera gånger eller att lägenheten kan ha varit uthyrd till mer än en brukare under mätperioden. Det går inte att räkna ut täckningsgraden inom HRSS 3 på motsvarande sätt eftersom HSL-insatser av sjuksköterska registreras på annat vis. Hemvården för personer med funktionsnedsättning och Boende och habilitering har registrerat 15 riskbedömningar en minskning från föregående mätperiods 27 riskbedömningar. 1 Uppgifterna är hämtade den 6 oktober från Senior alert, Administrativ rapport 2 Resultaten för Förenade Care och Norlandia Care kan inte jämföras med tidigare mätperiod eftersom avtalen som avser drift av Björkbacken respektive Fäladshöjden trädde i kraft 1 september HRSS = Hemvård, rehabilitering och service för seniorer

3 Tjänsteskrivelse 3 (6) Tabellen visar antalet registrerade riskbedömningar och täckningsgrad per verksamhetsområde. Verksamhet Antal registrerade riskbedömningar (föregående mätperiod inom parentes) Täckningsgrad HRSS 598 (555) Underlag saknas SBÄ 320 (183) 59% Vardaga 153 (61) 109% Förenade Care 30 (-) 63% Norlandia Care 49 (-) 117% Måluppfyllelse 2016 Ett allmänt mål för vård- och omsorgsförvaltningen år 2016 var att öka täckningsgraden och antalet riskbedömningar och registreringar i Senior alert. Målet är uppnått inom äldreomsorgen, såväl inom HRSS som inom SBÄ 4. Särskilt boende i extern regi omfattas inte av målen. Mer långsiktiga mål som ska följas upp hösten 2017 är bland annat att åtgärderna balansträning och styrketräning ska finnas med bland de fem vanligaste planerade och utförda åtgärderna vid fallrisk. För närvarande finns åtgärden utförd balansträning på 10:e plats inom HRSS och på 8:e plats inom SBÄ. Utförd styrketräning ligger på 10:e plats inom HRSS och på 14:e plats inom SBÄ. Munhälsa är ett annat prioriterat område till uppföljningen Av de brukare som hittills bedömts ha risk för ohälsa i munnen finns åtgärdsplaner upprättade för 72 procent inom HRSS och 93 procent inom SBÄ. BPSD Syftet med BPSD-registret är att minska beteendemässiga och psykiska symptom vid demens (BPSD) och det lidande detta innebär, samt att öka livskvalitén för personer med demenssjukdom. Ungefär 90 procent av det totala antalet demenssjuka drabbas någon gång av BPSD-symptom som aggressivitet, oro, ångest och vanföreställningar. Resultat Under mätperioden har majoriteten av enheterna inom såväl HRSS som SBÄ börjat arbeta med registret. Även externa utförare tillämpar arbetssättet, i varierande utsträckning. Vid avstämningen har 294 brukare med BPSD-problematik registrerats 5 vilket är mer än en fördubbling jämfört med tidigare mätperiod. Enligt registrets kvalitetsindikatorer ökar andelen personer som verkar smärtfria liksom andelen som har fått en läkemedelsöversyn utförd. Andelen med olämpliga läkemedel har 4 Särskilt boende för äldre i intern regi 5 Extern utförare har registrerat uppgifter för 45 av de 294 registrerade brukarna.

4 Tjänsteskrivelse 4 (6) halverats sedan 2014 och andelen som har en bemötandeplan är fortsatt hög - 93 procent (riket 87 procent). Kurvan över NPI-poäng ger anledning till frågor den visar inte på en bestående effekt av vidtagna åtgärder. Det kan finnas flera förklaringar: brukaren kan ha försämrats av andra anledningar och kunskapen om hur observationer ska göras och hur instrumentet ska användas behöver förbättras. Måluppfyllelse 2016 Målet för 2016 var att utbilda tillräckligt många medarbetare för att kunna implementera arbetssättet i hemvård och särskilt boende. Silviasystrarna i HRSS och SBÄ har hittills utbildat över 200 medarbetare och utbildningen har också getts till extern utförare. Silviasystrarna följer implementeringen och kan ge vägledning och stöd vid behov. En allmän uppfattning är att implementeringen går bäst på de enheter där enhetschefen är engagerad, intresserad och efterfrågar resultat. De som kommit igång med skattningarna tycker att det är roligt, ganska enkelt, tydligt och lärorikt att arbeta med BPSD-registret men att det behövs mer tid för att arbeta fram fungerande rutiner. Några mer långsiktiga mål har inte formulerats för BPSD- registret. Svenska palliativregistret Svenska palliativregistrets syfte är att förbättra vården för personer som befinner sig i livets slut. Vårdpersonal besvarar ett 30-tal frågor i registret som sedan sammanställs till statistikuppgifter. Statistiken används i enheternas och verksamheternas systematiska förbättringsarbete där bland annat de elva kvalitetsindikatorernas utfallsvärden följs. Resultat Under 2016 avled 737 personer som var folkbokförda i Lunds kommun. Av dessa dödsfall rapporterades 458 i registret 6 varav 181 från förvaltningens enheter i intern regi. Täckningsgraden för rapportering av dödsfall i registret var för hela Lunds kommun 62 procent vilket är en minskning med två procentenheter från i fjol. Kvalitetsindikatorer Underlaget till kvalitetsindikatorernas utfall är beräknat på 138 väntade dödsfall av de 181 som förvaltningens enheter i intern regi rapporterade. Ingen av indikatorerna når upp till registrets olika målvärden och endast två av de elva indikatorernas utfallsvärden ökade under mätperioden. Indikatorn med lägst utfallsvärde är Utförd validerad smärtskattning. Det är den indikator som sedan starten av förvaltningens medverkan i registret årligen har haft lägst utfall av alla indikatorer. Förra året fastställde ledningsgruppen ett resultatmål om att utfallsvärdet för denna 6 Statistikuppgifter hämtade från Svenska palliativregistret den 3 oktober

5 Tjänsteskrivelse 5 (6) indikator ska vara minst 50 procent under hösten Denna periods uppföljning visar att utfallsvärdet minskade från 28 till knappt 27 procent. Nedanstående staplar visar hur antalet rapporterade väntade dödsfall fördelar sig på respektive enhet. De enheter som inte finns med i diagrammet har inte rapporterat något väntat dödfall alls under mätperioden. De grönfärgade delarna på staplarna markerar andelen utförda smärtskattningar: Diagrammet visar att det utfördes 37 smärtskattningar med ett validerat smärtskattningsinstrument vilket innebär att rutinen för smärtskattning inte följdes i resterande 101 fall. Måluppfyllelse 2016 Målet för 2016 var att rapportera samtliga dödsfall på enheterna i Svenska palliativregistret enligt upprättad rutin. Målet skulle följas upp genom att mäta hur många dödsfall som enheterna rapporterade i registret i förhållande till det totala antalet rapporterade dödsfall i komunnen. Stöd till alla enheter skulle ges i form av återkommande kontroller som bland annat innebar påminnelse om rapportering när dödsfall hade inträffat. Enheter i intern regi rapporterade 181 av kommunens sammanlagda 458 rapporterade dödsfall under mätperioden. Det motsvarar 40 procent vilket är en minskning från föregående år med 2 procentenheter. Resultatet är kanske inte helt rättvisande eftersom det delvis är beroende av hur många eller få dödsfall som andra vårdgivare i kommunen rapporterar. Önskvärt för detta mål var att andelen rapporterade dödsfall ökade. En försiktig slutsats är att målet med att rapportera samtliga dödsfall inte uppnåddes. Trots beslut i ledningsgruppen den 1 april är fortfarande inga medarbetare i någon av verksamheterna utsedda för att ge enheterna stöd i arbetet med rapporteringar. Ett antagande är att måluppfyllelsen för rapporterade dödsfall hade ökat i stället för att minska om enheterna hade fått det beslutade stödet.

6 Tjänsteskrivelse 6 (6) Slutsats och förslag till åtgärder Att förändra arbetssätt tar tid. Några år är i sammanhanget en kort tid, med tanke på alla andra förändringar som skett i verksamheterna. Fokus ligger nu på kvalitet och effektivitet och kvalitetsregistren är en väg för att uppnå detta. Enhetschefen har ett ansvar för att driva, stödja och ge förutsättningar för det systematiska förbättringsarbetet. Arbetsmetoder och analyser av resultat från kvalitetsregistren ska användas av medarbetarna för att öka kvaliteten på den vård och omsorg som ges till brukarna/patienterna. Ett strukturerat arbetssätt ger medarbetarna bättre möjlighet att arbeta effektivt för att kunna ge en vård och omsorg på lika villkor. Uppföljning av metoder och analyser måste göras fortlöpande av enheterna för att kunna fånga upp positiva och negativa trender i ett tidigt skede det räcker inte att göra detta årligen. Uppföljningarna bör göras kvartalseller tertialvis och resultaten ska återkopplas till alla berörda medarbetare. Vid negativa trender ska det upprättas en handlingsplan med konkreta aktiviteter för att förbättra resultaten. Det verkar finnas ett behov av särskilt utsedda medarbetare för att påverka arbetet med de nationella kvalitetsregistren i positiv riktning. I vissa fall finns redan sådana medarbetare: Silviasystrar och demensombud utgör ett naturligt och viktigt stöd i arbetet med BPSD-registret. För Senior alert och Svenska palliativregistret har de utsedda stödpersonerna när sådana funnits spelat en stor roll. Det visar sig att arbetet med registren avtar när stödet saknas. Det är önskvärt att det även de närmaste åren finns någon form av stödfunktion för att arbetsmetoderna ska bli självklara delar i det dagliga arbetet. Stödpersonerna behöver en skriftlig uppdragsbeskrivning som tydliggör vilka uppföljningar som ska göras och när återkopplingar ska ske. De beslutade målen ska vara tydliga för alla medarbetare. De mål som antogs av ledningsgruppen i våras sträcker sig över en längre period och ska redovisas först i nästa års rapport. För att berörda chefer ska kunna arbeta mot målen på ett enkelt och systematiskt sätt bör egenkontroller kopplade till målen läggas in i IT-ledningsstödet Stratsys från och med årsskiftet 2016/2017. Elisabeth Fagerström Linda Svensson Susanne Berg Kvalitetsstrateg Kvalitetsstrateg Kvalitetschef