Att nu Socialstyrelsen vill stärka kraven och poängtera vikten av läkemedelsavstämningar och genomgångar ser vi positivt på.

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Dnr HSS Yttrande över Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden(sosfs 2001:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Region Halland har för yttrande erhållit Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden(sosfs 2001:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården. Under de senaste åren har läkemedel och äldre varit prioriterade frågor i hälsooch sjukvården. Arbetet som hittills gjorts har varit bra och vi har i Halland tillsammans med de halländska kommunerna prioriterat frågan och gemensamt arbetat med gruppen äldre och läkemedel utifrån en modell kallad modell Halland, läkemedelsgenomgångar. Att nu Socialstyrelsen vill stärka kraven och poängtera vikten av läkemedelsavstämningar och genomgångar ser vi positivt på. Grunden till föreskrifter och allmänna råd bör vara att patienten ska få största möjliga nytta med minsta möjliga insats från hälso- och sjukvården. Detta är viktigt, inte minst med tanke på att hälso- och sjukvårdens resurser är begränsade och att antalet äldre ökar. Vi är därför av den uppfattningen att det är viktigt att identifiera vilka behov den äldre har tidigt och kontinuerligt. I detta arbete så bidrar läkemedelsavstämningar och genomgångar. Mer detaljerade synpunkter och förslag på förtydligande bifogas i yttrande lämnat av Michael Borg, apotekare och projektledare för Modell Halland läkemedelsgenomgångar Region Halland, bilaga 1. Regionkontoret Catarina Dahlöf Regiondirektör Karin Möller Utvecklingsdirektör Hälso- och sjukvård Region Halland Box Halmstad Besöksadress: Södra vägen 9 Tfn Fax region.halland@regionhalland.se Postgiro Org nr

2 Bilaga 1 Synpunkter och förslag till förändring Remiss, förslag till ändring av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården. Förslag till indelning av äldre 1. Äldre boende på särskilda boenden oberoende av ålder och antal läkemedel 2. Äldre boende hemma med insatser från hemsjukvården/hemtjänsten samt med läkemedelsövertag (hälso- och sjukvårdspersonal överlämnar ordinerade läkemedel), oberoende av ålder och antal läkemedel 3. Övriga Motivering Sjukligheten för äldre enligt 1 och 2 ovan borde rimligen vara likvärdig. En person som är i behov av insatser från hemsjukvård/hemtjänst samt hjälp med att administrera sina läkemedel bör rimligen ha både nedsatt ADL- och kognitiv förmåga, vars orsaker kan vara läkemedelsrelaterade. Behovet av årliga läkemedelsgenomgångar för dessa, ofta multisjuka äldre med många läkemedel, är stort. Gruppen är lätt att identifiera och antalet som uppfyller kriterierna är inte större än att den är hanterbar för hälso- och sjukvården. Utmaningen för huvudmännen blir att tillsammans utveckla kvalitativa metoder för läkemedelsgenomgångar som uppfyller de kriterier som Socialstyrelsen fastställer. Antalet övriga äldre enligt 3 ovan är mycket stort men här är behovet av läkemedelsgenomgångar inte lika angeläget. Det är dock viktigt att i ett tidigt skede fånga upp äldre med potentiella läkemedelsrelaterade problem och åtgärda dessa innan de kräver insatser från hälso- och sjukvården. Antal läkemedel som gräns för läkemedelsavstämningar kan vara ett riskabelt mått. Erfarenheter från läkemedelsgenomgångar enligt Modell Halland [1] antyder att även patienter med få läkemedel kan ha stora besvär av sin behandling. Referens 1. Modell Halland. Strukturerad arbetsmetod för genomgång av äldres läkemedel. Läkartidningen s

3 Läkemedelsavstämning Föreskrifter 1 Varje vårdgivare skall erbjuda läkemedelsavstämningar till de patienter som är 75 år eller äldre och som är ordinerad fem eller fler läkemedel vid 1. påbörjad hemsjukvård 2. inflyttning till särskilt boende 3. nybesök i öppenvård, eller 4. inskrivning i sluten vård 1. Vid samtidigt läkemedelsövertag, dvs. att hälso- och sjukvårdspersonal överlämnar ordinerade läkemedel, skall läkemedelsgenomgång ske oberoende av ålder eller antal läkemedel. 2. Vid inflyttning till särskilt boende skall patientens läkemedelsavstämning följas av en läkemedelsgenomgång (4-6 veckor efter inflyttning) Utöver vad som anges i 1 skall erbjudande om läkemedelsavstämning ges till patienter som misstänks ha medicinska eller praktiska läkemedelsrelaterade problem. Alla patienter som får kommunal hälso- och sjukvård enligt 18 hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och som bor på särskilt boende bör erbjudas läkemedelsavstämningar minst en gång per år. 3 Vid läkemedelsavstämningen ska kartläggas 1. vilka läkemedel patienten är ordinerad och använder, och 2. vilka övriga läkemedel som patienten använder För att kartlägga vilka läkemedel en patient är ordinerad, ska uppgifter om samtliga ordinationer från läkemedelsförteckningen och läkemedelslistor hämtas in. I patientdatalagen (2008:355) och lagen (2005:258) om läkemedelsförteckning finns bestämmelser om när det krävs samtycke för att uppgifter ska få lämnas ut. Första stycket bör lyftas ut och flyttas till avsnittet om läkemedelsgenomgångar. Läkemedelsavstämningar för denna grupp äldre är inte tillräckligt. Dessa äldre utgörs till stor del av multisjuka äldre med många läkemedel och/eller läkemedelsrelaterade problem. Behovet av läkemedelsgenomgångar är stort och bör ske årligen för samtliga personer på det särskilda boendet. Läkemedelsgenomgångar bör även sortera under Föreskrifter och inte, så även resterande text i 3. 3

4 4 Den som har genomfört en läkemedelsavstämning ska 1. ge patienten en aktuell läkemedelslista, 2. dokumentera uppgifter om övriga använda läkemedel i patientjournalen, 3. informera patienten om läkemedelsrelaterade problem har upptäckts, och 4. erbjuda patienten en läkemedelsgenomgång Om patienten är inskriven i sluten vård ska läkemedelslistan lämnas vid utskrivningen Vid läkemedelsavstämningen bör man förutom receptfria läkemedel även fråga efter naturläkemedel och kosttillskott. Läkare känner ofta inte till att patienten använder dessa preparat vilka kan ha stor inverkan på övrig behandling 3. För att kunna upptäcka läkemedelsrelaterade problem (LRP) måste den som utför läkemedelsavstämningen ha farmaceutiska kunskaper och kunna ställa riktade frågor utifrån patientens läkemedelsanvändning. Apotekare eller kliniska farmakologer har denna kunskap. Om läkare eller sjuksköterska ska utföra läkemedelsavstämningen bör de ha tillgång till t ex IT-stöd (MiniQ eller liknande), enklare frågeformulär och/eller stöd/utbildning av farmaceutisk specialist. Risken är annars stor att potentiella LRP inte upptäcks för eventuell åtgärd. Noteras kan att det sker en glidning av definitionen för läkemedelsavstämning mot läkemedelsgenomgång. Att farmaceutiskt bedöma kvalitén i en läkemedelslista liknar mer ett moment i en läkemedelsgenomgång. 4. Se svar 3 ovan. Läkemedelsgenomgång 5 Varje vårdgivare skall erbjuda läkemedelsgenomgångar till de patienter som har 1. konstaterade läkemedelsrelaterade problem 2. behov av en läkemedelsgenomgång utan en föregående läkemedelsavstämning Rubriken ovan 5 bör vara Föreskrifter. Vidare anser vi att läkemedelsgenomgångar ska genomföras för samtliga personer som 1. bor på särskilda boenden oberoende av ålder och antal läkemedel 2. bor hemma med insatser från hemsjukvården/hemtjänsten, samt med läkemedelsövertag (hälso- och sjukvårdspersonal överlämnar ordinerade läkemedel), oberoende av ålder och antal läkemedel 3. vid en läkemedelsavstämning har konstaterade läkemedelsrelaterade problem Punkt 2 ovan i SoS förslag ovan kan i detta fall därmed strykas. 4

5 6 De uppgifter om patienten som behövs för läkemedelsgenomgången och de bedömningar som ska göras enligt 8 ska samlas in. I patientdatalagen (2008:355) och lagen (2005:258) om läkemedelsförteckning finns bestämmelser om när det krävs samtycke för att uppgifter ska få lämnas ut. Den som samlar in uppgifterna för en läkemedelsgenomgång bör även rådgöra med andra yrkesutövare som deltar i eller har deltagit i patientens vård när dessa kan antas ha uppgifter om läkemedelsintag och reaktion på läkemedlen. 7 Endast läkare får ansvara för läkemedelsgenomgångar. bör ersättas med Föreskrifter samt bör även rådgöra ersättas med ska även rådgöra. 8 Den läkare som ansvarar för en läkemedelsgenomgång ska, med utgångspunkt i patientens aktuella hälsotillstånd och de uppgifter som har samlats in enligt 6, för varje ordinerat läkemedel 1. kontrollera om det finns en indikation på att läkemedlet behövs, 2. utvärdera behandlingseffekten på det symtom eller den sjukdom det är ordinerat för, 3. granska hur doseringen av läkemedlet förhåller sig till patientens fysiologiska funktioner, 4. analysera risken för interaktioner med patientens övriga läkemedel, och 5. utvärdera om läkemedlets biverkningar eller risken för biverkningar är större än dess upplevda eller potentiella nytta. Hela stycket bör strykas och ersättas med den definition för läkemedelsgenomgångar som Socialstyrelsen utkom med Att ha flera olika definitioner riskerar att förvirra huvudmännen och försvåra både samverkan och utvecklingen av metoder för läkemedelsgenomgångar. Om en patient genomgår komplexa läkemedelsbehandlingar, bör läkaren vid läkemedelsgenomgången konsultera apotekare, receptarie eller klinisk farmakolog. Socialstyrelsens rapport Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre kan ge stöd vid läkemedelsgenomgångar. För att bedöma om dosering av ett läkemedel är rätt för en äldre patient bör njurfunktionen mätas genom s k estimerad glomerulär filteration (egfr). 5

6 För att kunna ge farmaceutiska råd vid läkemedelsgenomgångar bör minimikravet vara att man är apotekare eller klinisk farmakolog. Receptarie bör därmed strykas. Övrig text är mycket bra. 9 Läkaren ska gå igenom resultatet av läkemedelsgenomgången och informera patienten om eventuella ändringar 1. av ordinationer och orsaken till dessa, och 2. i läkemedelslistan Patienten ska ges en aktuell läkemedelslista. Informationen till patienten borde rimligen även kunna lämnas av sjuksköterska. Om ordinationer har ändrats, bör patienten informeras om att eventuella pappersrecept behöver makuleras. 10 Läkaren ska i patientjournalen dokumentera uppgifter om 1. de medicinska bedömningar som har gjorts beträffande läkemedelsbehandlingen, 2. han eller hon rådgjort med andra yrkesutövare, 3. de förändringar som har gjorts i läkemedelsbehandlingen, 4. vilka icke ordinerade läkemedel som patienten använder, 5. när patienten har fått information enligt 9 och en aktuell läkemedelslista, och 6. tidpunkt för eventuell utvärdering av ändrade ordinationer Det bör även dokumenteras i journalen vilka som deltagit i läkemedelsgenomgången. 3. Orsaken till förändringarna bör anges. 4. Även naturläkemedel och/eller kosttillskott bör dokumenteras. 5. Rimligt 6. Rimligt Läkemedelsberättelse 11 Vårdgivaren ska ansvara för att det i patientjournalen vid utskrivningen från sluten vård finns en läkemedelsberättelse som innehåller 1. uppgifter om vilka förändringar av ordinationer som har gjorts, 2. orsaken till förändringarna, och 3. en aktuell läkemedelslista. Om en patient efter utskrivningen enligt vårdplanering ska vårdas hos en annan vård-givare, ska läkemedelsberättelsen skickas till denne senast ett dygn efter utskriv- 6

7 ningen, om det inte finns ett hinder för detta enligt patientdatalagen (2008:355), offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) eller patientsäkerhetslagen (2010:659). En aktuell läkemedelslista ska ges till patienten. Närståendes medverkan 12 En patients närstående får göras delaktig i arbetet med läkemedelsavstämningen, läkemedelsgenomgången och läkemedelsberättelsen, om det inte finns hinder för detta enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) eller patientsäkerhetslagen (2010:659). 13 Bestämmelser om individuellt anpassad information till patienter och närstående finns i 2 b andra stycket i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Regionkontoret Michael Borg Äldreapotekare 7