NYCKELTAL PSYKIATRI, INOMREGIONAL LÄNSSJUKVÅRD UTFALL 2011

Transkript

1 Dnr NYCKELTAL PSYKIATRI, INOMREGIONAL LÄNSSJUKVÅRD UTFALL 211 Regionkansliet Hälso- och sjukvårdsavdelningen Juli 212

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Begrepp... 3 Metod Konsumtion öppen vård per sjukhus Konsumtion sluten vård per sjukhus Total förändring utfall 211 jämfört med 21, sluten- och öppen vård Konsumtion offentlig och privat länssjukvård psykiatri per HSN, Läkemedel - Definierade dygnsdoser med psykofarmaka

3 Begrepp Med sluten psykiatri avses vårdenheter vid offentligt och privat bedrivna vårdinrättningar. Med öppen psykiatri avses specialiserad öppen psykiatrisk vård vid sjukhus och privat bedrivna vårdenheter. Psykiatrisk vård inom primärvård omfattas inte i avsnitt 1-4. Med offentliga sjukhus avses Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU), NU-sjukvården (NU), Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS), Skaraborgs sjukhus (SkaS) och Kungälvs sjukhus (KS). Med nyckeltal menas strategiskt valda mätobjekt som ger snabb och översiktlig information om vårdens utveckling i olika perspektiv. Det vill säga mätvärden som ger relevanta och tillförlitliga signaler om utvecklingen och som indikerar eventuella behov av fördjupad analys och uppföljning. Metod Framtagna uppgifter till nyckeltalen bygger på ersatta prestationer enligt överenskommelserna med sjukhusen för Vuxenpsykiatri (VUP), Rättspsykiatri (RPV) och Barn- och ungdomspsykiatri (BUP). RPV redovisas under VUP i diagrammen. Uppgifterna är hämtade ur faktureringssystemet Freja. Årssiffror är hämtade från sista rapporterade filen för året. "Enheten för barnneuropsykiatri" inom kliniken för Barn- och ungdomsneurologisk vård med habilitering på SU ligger inte med i rapporterade diagram. Prestationer som redovisas för den öppna vården är läkarbesök och övriga besök. För den slutna vården redovisas vårdtillfällen (inskrivna) samt vårddagar. Under 28 infördes en ny redovisningsregel för vårddagarna, vilket innebar att dessa redovisas exklusive permissions-vårddagar. Alla sjukhus med undantag av SkaS redovisar vårddagarna på detta sätt fr o m 28. Privat konsumerad psykiatrisk vård är insamlad separat från de lokala hälso- och sjukvårdskanslierna och de avtal som är tecknade med kanslierna. Nyckeltalen visar inomregional konsumtion. Den köpta vården utanför Västra Götalandsregionen är inte medräknad. Sjukhusen köper även vård som ersätts via abonnemang. Denna vård ingår inte i dessa nyckeltal. Nyckeltalen i denna rapport (avsnitt 1-5) har sedan tidigare redovisas per helår en gång per år. Nyckeltalen i avsnitt 1-3 har rapporteras med delårsutfall (jan-april, jan-sept) två gånger per år. Nyckeltalen är framtagna av Anna Erlingsdotter-Wass, Anna Lindhé och Johan Norén. 3

4 1. Konsumtion öppen vård per sjukhus Diagram 1A: Läkarbesök VUP jan-dec 27, 28, 29, 21 samt 211 per sjukhus Konsumtionsuppföljning läkarbesök Vuxenpsykiatri Helår 27 Helår 28 Helår 29 Helår 21 Helår 211 Läkarbesöken inom VUP har ökat på SkaS och KS 211 jämfört med 21. Övriga besök har ökat något på alla sjukhus med undantag av SÄS. Diagram 1B: Övriga besök VUP jan-dec, 27, 28, 29, 21 samt 211 per sjukhus Konsumtionsuppföljning övriga besök Vuxenpsykiatri Helår 27 Helår 28 Helår 29 Helår 21 Helår 211 4

5 Diagram 1C: Läkarbesök BUP jan-dec 27, 28, 29, 21 samt 211 per sjukhus Konsumtionsuppföljning Läkarbesök BUP Helår 27 Helår 28 Helår 29 Helår 21 Helår 211 Läkarbesöken inom BUP har ökat på SU, NU, SÄS och KS. Övriga besök har ökat framförallt på SU, och SÄS samt marginellt på NU. Diagram 1D: Övriga besök BUP jan-dec 27, 28, 29, 21 samt 211 per sjukhus Konsumtionsuppföljning övriga besök BUP Helår 27 Helår 28 Helår 29 Helår 21 Helår 211 5

6 2. Konsumtion sluten vård per sjukhus Diagram 2A: Inskrivna VUP jan-dec 27, 28, 29,21 samt 211 per sjukhus Konsumtionsuppföljning inskrivningar Vuxenpsykiatri Helår 27 Helår 28 Helår 29 Helår 21 Helår 211 Antalet inskrivna inom VUP ökar på alla sjukhus men framförallt på SU jämfört med 21. Även vårddagarna har ökat på alla sjukhus med undantag av SÄS. Diagram 2B: Vårddagar VUP jan-dec 27, 28, 29, 21 samt 211 per sjukhus Konsumtionsuppföljning vårddagar Vuxenpsykiatri Helår 27 Helår 28 Helår 29 Helår 21 Helår 211 6

7 Diagram 2C: Inskrivna BUP jan-dec 27, 28, 29, 21 samt 211 per sjukhus 1) Konsumtionsuppföljning inskrivningar BUP Helår 27 Helår 28 Helår 29 Helår 21 Helår 211 Antalet inksrivna inom BUP har minskat på alla sjukhus 211 jämfört med 21. Diagram 2D: Vårddagar BUP jan-dec 27, 28, 29, 21 samt 211 per sjukhus 1) Konsumtionsuppföljning vårddagar BUP Helår 27 Helår 28 Helår 29 Helår 21 Helår 211 1)Minskningen på NU 28 beror på att man lade ner behandlingshemmet Malögården vid årsskiftet 27/28 (1 599 vårddagar 27). Minskningen på SkaS 21 (halvering av antalet inskrivna) beror på att två behandlingshem har avveckiats och patienterna som hade långa behandlingstider fördes över till i många fall öpv-psykiatrin inom sjukhuset. Alla sjukhus med undantag av SÄS har ökat vårddagarna mellan 211 och 21. 7

8 3. Total förändring utfall 211 jämfört med 21, sluten- och öppen vård Diagram 3A: Total förändring 211/21 samtliga offentliga sjukhus VUP och BUP sluten vård 8% 4% % -4% % förändring konsumtion slutenvård psykiatri jan-dec 211 / jan-dec 21 5,4% 3,1% 4,9% -8% -7,2% VUP VUP BUP BUP Inskrivn. Vårddagar Inskrivn. Vårddagar Diagram 3B: Total förändring 211/21 samtliga offentliga sjukhus VUP och BUP öppen vård 12% 8% 4% % -4% -8% -12% % förändring konsumtion öppenvård psykiatri jan-dec 211/ jan-dec 21-6,5% -,9% 9,9% 2,1% VUP VUP BUP BUP Läk.besök Övr.besök Läk.besök Övr.besök Inom VUP och sluten vården ökade antalet inskrivna med 5,4% och vårddagarna med 3,1%. Inom BUP och slutenvården är cirka 7% färre inskrivna medan samtidigt vårddagarna ökar mellan år 211och 21. Detta syns framförallt på SU och SkaS där fler är inskrivna men där samtidigt vårddagarna ökar vilket indikerar längre vårdtider. Volymerna inom BUP är dock förhållandevis låga. Den öppna vården har minskat inom VUP för framförallt läkarbesöken men även för övriga besök 211 jämfört med 21. Inom BUP och öppen vården ökar såväl läkar- som övriga besök. 4. Konsumtion offentlig och privat länssjukvård psykiatri per HSN, I nedanstående avsnitt redovisas HSN:s konsumtion av offentlig psykiatrisk sjukhusvård samt privat psykiatrisk länssjukvård. 8

9 Diagram 4A: Konsumtion offentlig och privat öppen länssjukvård (VUP & BUP), läkarbesök 1) N:a Bohuslän Dalsland Trestad M:a Bohuslän Läkarbesök/1 inv och HSN Utfall 27, 28, 29, 21 & 211 Gbg Centrum Mitten Älvsborg S:a Bohuslän Sjuhäradsbygden V:a Skaraborg Ö:a Skaraborg Gbg Hisingen Gbg Nordost VGR och HSK-kanslier privata vårdgivare. 1) Stadsmissionen Göteborg ingår i redovisade uppgifter För hela Västra Götalandsregionen ligger läkarbesöken per 1 invånare under föregående års nivå. I Norra Bohuslän, Trestad och Sjuhäradsbygden har läkarbesöken per 1 invånare dock ökat 211 jämfört med 21, medan i alla övriga HSN har dessa minskat. Vad gäller övriga besök per 1 invånare så har dock en viss ökning skett jämfört med föregående år totalt sett. Störst procentuell ökning har skett i Dalsland medan övriga HSN ligger på föregående års nivå eller något över. Diagram 4B: Konsumtion offentlig och privat öppen länssjukvård (VUP & BUP), övriga besök 1) Övriga besök/1 inv och HSN Utfall 27, 28, 29, 21 & N:a Bohuslän Dalsland Trestad M:a Bohuslän Gbg Centrum Mitten Älvsborg S:a Bohuslän Sjuhäradsbygden V:a Skaraborg Ö:a Skaraborg Gbg Hisingen Gbg Nordost VGR och HSK-kanslier privata vårdgivare. 1) Stadsmissionen Göteborg ingår i redovisade uppgifter

10 Diagram 4C: Konsumtion offentlig och privat sluten länssjukvård (VUP & BUP), vårdtillfällen Vårdtillfällen/1 inv och HSN Utfall 27, 28, 29, 21 & N:a Bohuslän Dalsland Trestad M:a Bohuslän Gbg Centrum Mitten Älvsborg S:a Bohuslän Sjuhäradsbygden V:a Skaraborg Ö:a Skaraborg Gbg Hisingen Gbg Nordost VGR och HSK-kanslier privata vårdgivare. Vårdtillfällen per 1 invånare för hela Västra Götalandsregionen har ökat jämfört med 21. Göteborg Nordost har (som föregående år fast) högst konsumtion av vårdtillfällen per 1 invånare år 211 och dessutom ökat jämfört med tidigare år. Norra Bohuslän har den högsta procentuella ökningen av konsumtion av vårdtillfällen per 1 invånare. Alla HSN med undantag av Dalsland, Mellersta Bohuslän, Västra Skaraborg samt Göteborg Hisingen, har ökat konsumtionen 211 jämfört med 21. Trestad har en oförändrad nivå jämfört med 21 Diagram 4D: Konsumtion offentlig och privat sluten länssjukvård (VUP & BUP), vårddagar N:a Bohuslän Dalsland Trestad M:a Bohuslän Vårddagar/1 inv och HSN Utfall 27, 28, 29, 21 & 211 Gbg Centrum Mitten Älvsborg S:a Bohuslän Sjuhäradsbygden V:a Skaraborg Ö:a Skaraborg Gbg Hisingen Gbg Nordost VGR och HSK-kanslier privata vårdgivare. Konsumtion av vårddagar per 1 invånare för Västra Götalandsregionen är högre 211 än 21. Vårddagarna redovisas som tidigare nämnts i rapporten exklusive permissionsvårddagar på alla sjukhus utom SkaS fr o m 28, vilket gör att redovisningen av konsumtion av vårddagar är något underskattad 28 och framåt i jämförelse med 27. År är dock jämförbara. Den högsta konsumtionen av vårddagar har som tidigare år Göteborg Nordost som dock fortsätter att minska konsumtionen. Den lägsta konsumtionen av vårddagar har Mitten Älvsborg. Mellersta Bohuslän, Mitten Älvsborg, Göteborg Hisingen och Nordost har minskat konsumtion av vårddagar 1

11 211 jämfört med 21. Alla övriga nämnder har ökat konsumtionen 211 och störst ökningar ses i Norra Bohuslän och Dalsland. 5. Läkemedel - Definierade dygnsdoser med psykofarmaka I diagrammet nedan redovisas antal läkemedelsbehandlingar med psykofarmaka per 1 invånare 28, 29, 21 och 211. Diagrammet innehåller inte ålders- och könsstandardiserade data då detta för närvarande inte kan tas fram i statistiksystemet. Detta innebär att en del av variationen mellan nämnderna kan bero på olika befolkningssammansättning. Diagram 5A: Antal läkemedelsbehandlingar med psykofarmaka / 1 inv 28, 29, 21 & 211 (Avser befolkningen i resp HSN. EJ åldersstandardiserat. Psykofarmaka inkluderar ATC-grupp N5A, N5B, N5C, N6A och N6B) Antal läkemedelsbehandlingar med psykofarmaka / 1 inv (Avser befolkningen i resp HSN. Psykofarmaka inkluderar ATC-grupp N5A, N5B, N5C, N6A och N6B) DDD / TIN HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 1 HSN 11 HSN 12 Källa: Försäljningsstatistik från Apotekens Service AB (Concise) HSN 5, Göteborg Centrum, samt HSN 2, Dalsland, och 3, Trestad, är de HSN som har högst konsumtion av definierade dygnsdoser psykofarmaka per 1 invånare. Den lägsta konsumtionen har HSN 6, Mitten Älvsborg, tätt följt av HSN 8, Sjuhärad. Ett trendbrott sågs 29, där fem av alla tolv HSN hade minskat konsumtionen av läkemedelsbehandlingar med psykofarmaka per 1 invånare 29 jämfört med liksom 21 ökar dock alla HSN förskrivningen jämfört med föregående år. 11

12 Diagram 5B: Definierade dygnsdoser med psykofarmaka/1 inv. 211 uppdelat på läkemedelsgrupper Antal läkemedelsbehandlingar med psykofarmaka / 1 inv. 211 (Avser befolkningen i resp HSN, EJ åldersstandardiserat.) DDD /TIN N6B - psykostimulantia, medel vid ad N6A - antidepressiva medel N5C - sömnmedel och lugnande medel N5B - lugnande medel, ataraktika N5A - neuroleptika Källa: Försäljningsstatistik från Apotekens Service AB (Concise) Den största andelen definierade dygnsdoser som skrivs ut av ovan nämnda läkemedelsgrupper är antidepressiva medel. Diagram 5C:Fördelning av läkemedelsbehandling med psykofarmaka mellan utförare 1) inom resp HSN, 211 (Läkemedelsgrupperna N5A, N5B, N6A N6B och N6C) Fördelning av läkemedelsbehandling med psykofarmaka mellan utförare inom resp HSN, 211 (Läkemedelsgrupperna N5A, N5B, N6A N6B och N6C) 1% 9% 8% 7% 6% % av DDD 5% 4% Övriga Sjukhus Primärvård 3% 2% 1% % HSN 1 HSN 2 HSN 3 HSN 4 HSN 5 HSN 6 HSN 7 HSN 8 HSN 9 HSN 1 HSN 11 HSN 12 12

13 Källa: Försäljningsstatistik från Apotekens Service AB (Concise) 1) Övriga är: Folktandvård Handikappförvaltning Privata vårdgivare/förskrivare med eller utan vårdavtal exkl VG PV t ex Lundby sjukhus, taxeläkare, helprivata, kommunssk mfl. När det gäller fördelning på vårdtyp (primärvård, sjukhus eller övriga) så har andelen primärvård generellt ökat då nu privata VG PV enheter räknas in i kategorin primärvård. Tidigare låg privat drivna vårdcentraler under "övriga". Drygt hälften av psykofarmakaförskrivningen i regionen görs inom primärvården och den andra knappa hälften inom den specialiserade vården. Primärvårdens andel av den totala psykofarmakaförskrivningen är låg i HSN 5, 7, 11 och 12. Sjuhäradsnämnden (6) har störst andel konsumtion av psykofarmaka, som är utskriven i primärvården. HSN 5 Göteborg Centrum är den nämnd där störst andel skrivs ut i den övriga vården. 13