Patienter i sluten vård 2006

Transkript

1 Patienter i sluten vård 2006 Sveriges Kommuner och Landsting i samarbete med

2 Upplysningar om rapportens innehåll lämnas av Ulf Engström Rapporten finns endast att hämta som pdf-fil på ISBN -13: Stockholm december

3 Förord Sveriges Kommuner och Landsting samlar in statistik från landsting och regioner bland annat för att kunna beskriva utvecklingen inom hälso- och sjukvården på nationell nivå och för att ge medlemmarna jämförelsematerial för intern uppföljning. Med patientrelaterad statistik kan beskrivningarna och jämförelserna göras på ett flexibelt och organisationsoberoende sätt. I denna rapport redovisas uppgifter om de patienter som vårdades i sluten sjukhusvård någon gång under Hur många män respektive kvinnor vårdades? Vilka sjukdomar hade de och hur gamla var de? Hur långa var vårdtiderna för respektive sjukdomsgrupp? Finns det stora skillnader mellan landstingen? Dessa frågor belyses i rapporten. Uppgifterna är baserade på patientregistret för vilket Socialstyrelsen är ansvarig. Uppgifter om öppen specialiserad läkarvård baserad på patientregistret kommer att presenteras våren I samband med detta kommer även uppgifterna om den slutna vården att analyseras närmare. Stockholm i december 2007 Agneta Rönn Sektionschef Sveriges Kommuner och Landsting 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 5 INLEDNING 6 Rapportens innehåll 6 ANVÄNDA BEGREPP OCH KOMMENTARER TILL UPPGIFTERNA 7 RESULTAT 8 UTVECKLINGEN MELLAN 1998 OCH Patienter 8 Vårdtillfällen 8 Vårdtider i dagar 11 Medelvårdtider 13 Vårdplatser 14 Produktion respektive konsumtion av sluten vård per huvudman 15 Somatisk vård 15 Psykiatrisk vård 15 Utvecklingen av sluten vård per huvudman 18 Sluten vård per åldersgrupp och huvudman 20 Sluten vård i de äldsta åldersgrupperna 30 Skillnader mellan kvinnor och män 34 Antalet patienter, vårdtillfällen och medelvårdtider 34 Patienternas sjukdomar och ålder 37 Vissa sjukdomar per åldersgrupp och huvudman 60 Vissa operationer per åldersgrupp och huvudman 78 Medelvårdtid per diagnos- och åldersgrupp 85 Medelvårdtid för vissa sjukdomar och operationer per huvudman 89 Läkarbesök och besök hos andra personalkategorier 95 Läkarbesök och vårdtillfällen per huvudman 96 Uppgifter om sluten vård per sjukhusenhet 96 Bilaga 1 Folkmängd per den 31/ i olika åldersgrupper 104 Bilaga 2 Diagnosgrupper 107 Bilaga 3 Förteckning över sjukvårdsenheter som ingår i sammanställningarna 108 Tabell och diagramförteckning 113 4

5 SAMMANFATTNING Av uppgifterna från patientregistret om patienter som vårdats i sluten vård 2006 framgår att personer, vilket motsvarar knappt 10 procent av befolkningen, var inlagda på sjukhus vid något tillfälle under året. Det är en ökning med personer eller drygt 1 procent från det totala antalet vårdtillfällen uppgick till 1,49 miljoner, varav 94 procent avsåg somatisk vård och 6 procent psykiatrisk vård. Antalet vårdtillfällen ökade med eller 0,9 procent i förhållande till den sammanlagda vårdtiden under året var 9,3 miljoner dagar, varav 81 procent avsåg somatisk vård och 19 procent psykiatrisk vård. Vårdtiden ökade mellan 2006 och 2005 med 2,6 procent. - den genomsnittliga vårdtiden var 5,1 dagar inom somatisk vård och 20,5 dagar inom psykiatrisk vård. Vårdtiden var oförändrad i förhållande till 2005 för somatisk vård, men ökade med 1,4 dagar inom psykiatrisk vård. - männen vårdades fler gånger under året än kvinnorna, om graviditet och förlossning exkluderas, 1,75 gånger jämfört med 1,67. - Gotland hade flest vårdtillfällen per 1000 invånare (175) inom somatisk vård närmast följt av Norrbotten (172). Lägst antal hade Blekinge (129). Uppgifterna är åldersstandardiserade. - Stockholm hade flest vårdtillfällen per 1000 invånare inom psykiatrin (14) och Jämtland hade lägst antal (6). - Landstinget i Uppsala län tillhandahöll mest somatisk vård för patienter från andra landsting (26,4 procent). - inom somatisk vård konsumerade invånarna i Halland högst andel vårdtillfällen (13,6 procent) producerade av andra landsting. - Västernorrland hade flest vårdtillfällen per invånare för cerebrovaskulär sjukdom (stroke m m) för både kvinnor (577) och män (604). Kronoberg redovisade det lägsta värdet för kvinnor (308) och Gotland det lägsta för män (291). - medelvårdtiden vid total höftledsplastik uppgick till 8,3 dagar för kvinnor och 7,7 dagar för män. Den totala medelvårdtiden var kortast i Värmland med 5,9 dagar. 5

6 INLEDNING Rapportens innehåll I denna rapport publiceras uppgifter från patientregistret om de patienter som vårdades i sluten vård under år Socialstyrelsen är ansvarig för registret och ställer det efter avidentifiering till Sveriges Kommuner och Landstings förfogande. Till grund för detta register ligger huvudmännens patientdatabaser, vilka i sin tur bland annat bygger på uppgifter ur patientjournalerna. I patientregistret finns för varje patient (vårdtillfälle) uppgifter om personnummer, in- och utskrivningsdatum, kön, hemort, vårdenhet, sjukdom/diagnos och operation m m. Generellt gäller att patientregistret innehåller uppgifter om alla avslutade vårdtillfällen. Vissa uppgifter i rapporten redovisas enbart på riksnivå medan andra redovisas för respektive huvudman med målsättningen att belysa de skillnader som förekommer mellan huvudmännen. Uppgifterna ska kunna användas som jämförelsematerial för intern uppföljning. Rapporten innehåller uppgifter om för vilka sjukdomar/diagnoser patienterna vårdades i sluten vård och hur gamla patienterna var. Skillnader mellan män och kvinnor framgår.uppgifterna redovisas på såväl riks- som landstingsnivå och bland annat framgår i vilken omfattning respektive landsting säljer och köper vård. I huvudsak avser uppgifterna år 2006, men även jämförelser med tidigare år redovisas. Eftersom antalet diagnoser är mycket stort, ca , måste uppgifterna aggregeras. I rapporten aggregeras uppgifterna dels enligt kapitelindelningen i ICD-10 (Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem 1997), dels i en indelning efter de stora folksjukdomarna. Stora diagnosgrupper har lyfts fram och för att indelningen ska vara heltäckande samlas icke redovisade diagnosgrupper i en restgrupp inom respektive kapitel. På riksnivå redovisas uppgifter om vårdtillfällen och medelvårdtider grupperade efter kapitel och de stora folksjukdomarna. Patienternas åldersfördelning vid vårdtillfällena framgår för såväl män som kvinnor. Även medelvårdtider för olika åldersgrupper redovisas. För enskilda huvudmän redovisas uppgifter om vårdtillfällen både ur ett produktions- och ett konsumtionsperspektiv. Detta ger en bild av i vilken omfattning huvudmannen är säljare respektive köpare av sluten vård. Uppgifter om hur vårdtillfällena fördelas efter åldersgrupp och medelvårdtider redovisas för ett antal folksjukdomar och operationstyper. Dessa uppgifter redovisas även uppdelade på män och kvinnor. Uppgifterna om sluten vård har kompletterats med några övergripande uppgifter om den öppna vården från rapporten Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling Rapporten innehåller inga egentliga analyser, enbart kommentarer till tabellmaterialet. Våren 2008 kommer en rapport med uppgifter om öppen specialiserad läkarvård baserad på patientregistret att presenteras. Rapporten kommer även att innehålla vissa analyser av sluten vård. Uppgifter från patientregistret finns också tillgängliga i Sveriges Kommuner och Landstings internetbaserade presentationsprogram Sjukvårdsdata i fokus. 6

7 Använda begrepp och kommentarer till uppgifterna Beskrivningarna i denna rapport görs utifrån följande variabler patienter vårdtillfällen (varje utskrivning från sluten vård räknas som ett vårdtillfälle oavsett om utskrivningarna avser en och samma patient) vårdtider i antalet dagar under året medelvårdtider (totala vårdtider dividerat med antalet vårdtillfällen) vårdplatser En patient kan ha varit inskriven under flera tillfällen under året. För att belysa detta förhållande redovisas relationen Vårdtillfällen/patient. Minskande medelvårdtider innebär att platserna kan användas till fler patienter/vårdtillfällen eller att vårdplatserna kan reduceras. Antalet vårdtillfällen avgränsas i den nationella statistiken av in- och utskrivning till/från ett medicinskt verksamhetsområde (klinik/basenhet/motsv), klinikvårdtillfälle. Västra Götalandsregionen utgör delvis undantag från regeln och använder begreppet sjukhusvårdtillfälle, vilket innebär att sjukhuset avgränsar vårdtillfället. Detta innebär exempelvis att det normalt genereras två vårdtillfällen om en patient skrivs ut från en klinik och in på en annan klinik på samma sjukhus, men i Västra Götalandsregionen rapporterar vissa sjukhus detta som ett vårdtillfälle. Vid jämförelser av antalet vårdtillfällen och medelvårdtider mellan landsting bör beaktas att olika behandlingspraxis påverkar resultatet även om alla använder begreppet klinikvårdtillfälle. Landsting som förlägger akut- och eftervård till olika verksamhetsområden vid t.ex. stroke får fler vårdtillfällen och kortare vårdtider än landsting som i större utsträckning färdigvårdar patienterna inom samma enhet. För Landstinget i Sörmland har diagnos- och operationskoderna delvis underrapporterats beroende på problem med sitt nya patientadministrativt system. 7

8 RESULTAT Utvecklingen mellan 1998 och 2006 Patienter År 2006 vårdades cirka patienter inom sluten vård (tabell 1). Det innebär, grovt räknat, att tio procent av befolkningen hade vårdats någon gång under året. Varje patient vårdades i genomsnitt 1,65 gånger under året. Män vårdades i genomsnitt fler gånger än kvinnor, 1,75 jämfört med 1,57. Patienterna vårdades fler gånger inom den psykiatriska vården (1,84) än inom den somatiska vården (1,61). Inom den somatiska vården återfanns flest vårdtillfällen per patient (1,57) inom medicinsk korttidsvård. Antalet patienter minskade varje år från 1998 till Minskningen uppgick till cirka patienter (5,5 procent). År 2004 bröts den neråtgående trenden och antalet patienter har därefter ökat. Under år 2006 uppgick ökningen till patienter (1,1 procent) varav avsåg somatisk vård. (Att summan av patienterna inom olika huvudgrupper i tabellen är större än totalbeloppen beror på att samma person kan förekomma som patient inom mer än en huvudgrupp.) Vårdtillfällen Antalet vårdtillfällen framgår av diagram1 och tabell 2. Varje utskrivning från sluten vård räknas som ett vårdtillfälle oavsett om utskrivningarna avser en och samma patient. Det totala antalet vårdtillfällen år 2006 uppgick till 1,49 miljoner, varav 54,9 procent avsåg kvinnor. Den somatiska vården svarade för 1,40 miljoner vårdtillfällen eller 94,1 procent av samtliga vårdtillfällen. Inom den somatiska vården var antalet vårdtillfällen något fler inom den medicinska korttidsvården än inom den kirurgiska, jämfört med Den geriatriska vården omfattade endast 3,8 procent av samtliga vårdtillfällen. Liksom antalet patienter minskade antalet vårdtillfällen från 1998 till Minskningen uppgick till vårdtillfällen eller 6,2 procent. Från och med 2004 har antalet vårdtillfällen ökat. Ökningen under 2006 var vårdtillfällen (0,9 procent) varav avsåg somatisk vård. 8

9 Tabell 1 Patienter i sluten vård efter huvudgrupp ) Specialiserad somatisk vård Patienter Vårdtillfällen/patient varav Medicinsk korttidsvård Patienter Vårdtillfällen/patient Kirurgisk korttidsvård Patienter Vårdtillfällen/patient Geriatrisk vård Patienter Vårdtillfällen/patient Specialiserad psykiatrisk vård Patienter Vårdtillfällen/patient Specialiserad vård totalt Patienter Vårdtillfällen/patient ) Exkl. vårdtillfällen som inte kan knytas till viss patient: år 1998, år 2000, år 2005 och år Diagram 1 Vårdtillfällen efter huvudgrupp Medicinsk korttidsvård Kirurgisk korttidsvård Geriatrisk vård Spec psykiatrisk vård

10 Tabell 2 Vårdtillfällen efter huvudgrupp Specialiserad somatisk vård Vårdtillfällen Vårdtillfällen/1000 inv varav Medicinsk korttidsvård Vårdtillfällen Vårdtillfällen/1000 inv Kirurgisk korttidsvård Vårdtillfällen Vårdtillfällen/1000 inv Geriatrisk vård Vårdtillfällen Vårdtillfällen/1000 inv Specialiserad psykiatrisk vård Vårdtillfällen Vårdtillfällen/1000 inv Specialiserad vård totalt Vårdtillfällen Vårdtillfällen/1000 inv Tabell 3 Procentuell fördelning av antal patienter ) efter åldersgrupp Antal Åldersgrupp Antal vårdtillfällen Totalt patient per patient år år år år år år år ter Totalt Antal patienter Vårdtillfällen per patient ) Exklusive vårdtillfällen som inte kan knytas till viss patient Av tabell 3 framgår hur patienter i olika åldersgrupper fördelas efter antalet gånger de vårdades i sluten vård under år Det framgår exempelvis att flertalet personer, 68,7 procent i genomsnitt, vårdades vid enbart ett tillfälle och att denna andel var särskilt stor i den yngsta åldersgruppen (83,6 procent). Flest gånger vårdades patienter i åldersgruppen år. Av dessa patienter hade 6,1 procent vårdats vid fem eller fler tillfällen. Det genomsnittliga antalet vårdtillfällen per patient varierade mellan 1,32 (0-14 år) och 1,90 (75-84 år). I diagram 2 och tabell 4 redovisas procentuell fördelning av antalet vårdtillfällen per åldersgrupp. Av tabellen framgår exempelvis att 41,7 procent av vårdtillfällena avsåg patienter med ett vårdtillfälle och att andelen i den yngsta åldersgruppen var 63,4 procent. Patienter som vårdats fem gånger eller fler svarade för 17,3 procent av vårdtillfällena och i gruppen år var denna andel 21,4 procent. 10

11 Diagram 2 Procentuell fördelning av antal vårdtillfällen per patient 2006 efter åldersgrupp 100% 90% 10,4 10,2 10,5 3,2 4,3 4,0 19,9 21,4 20,3 16,1 80% 70% 60% 6,1 16,9 8,2 7,7 18,9 18,2 7,6 12,2 9,2 10,7 14,6 16,0 10,8 16,8 50% 20,3 40% 21,3 23,2 26,1 30% 63,4 58,4 59,6 20% 40,0 33,5 29,8 30,2 10% 0% 0-14 år år år år år år 85- år 1 vårdtillfälle 2 vårdtillfällen 3 vårdtillfällen 4 vårdtillfällem 5 eller fler vårdtillfällen Tabell 4 Procentuell fördelning av antal vårdtillfällen per patient 2006 efter åldersgrupp Antal Åldersgrupp Antal vårdtillfällen Totalt vårdper patient år år år år år år år tillfällen Totalt Antal vårdtillfällen Vårdtider i dagar Vårdtid i dagar per huvudgrupp redovisas i diagram 3 och tabell 5. Den sammanlagda vårdtiden, uttryckt i dagar, uppgick till 9,3 miljoner år 2006, vilket motsvarar 1,0 dag per invånare. Av dessa dagar avsåg 7,6 miljoner somatisk vård (81,3 procent) och 1,8 miljoner psykiatrisk vård (18,7 procent). Närmare hälften av dagarna inom den somatiska vården utgjordes av medicinsk korttidsvård. Antalet dagar inom den geriatriska vården uppgick till 1,3 miljoner. Geriatriken svarade därmed för 14,1 procent av den totala vårdtiden uttryckt i dagar, medan andelen av vårdtillfällena endast uppgick till 3,8 procent. Det totala antalet dagar minskade med 9,7 procent mellan 1998 och Minskningen var störst för den psykiatriska vården med 16,6 procent, medan den somatiska vården minskade med 7,9 procent. Jämfört med år 2005 ökade antalet dagar totalt år 2006 med 2,6 procent. Motsvarande ökning för den psykiatriska vården var 6,0 procent. Denna ökning beror på att förhållandevis många patienter med lång vårdtid (ibland flera år) inom psykiatrisk vård har skrivits ut. 11

12 Diagram 3 Vårdtid uttryckt i dagar per 1000 invånare efter huvudgrupp Dagar/1000 inv Medicinsk korttidsvård Kirurgisk korttidsvård Geriatrisk vård Spec psykiatrisk vård Tabell 5 Vårdtid uttryckt i dagar 1) efter huvudgrupp Specialiserad somatisk vård Dagar (1000-tal) Dagar/1000 inv varav Medicinsk korttidsvård Dagar (1000-tal) Dagar/1000 inv Kirurgisk korttidsvård Dagar (1000-tal) Dagar/1000 inv Geriatrisk vård Dagar (1000-tal) Dagar/1000 inv Specialiserad psykiatrisk vård Dagar (1000-tal) Dagar/1000 inv Specialiserad vård totalt Dagar (1000-tal) Dagar/1000 inv ) Den sammanlagda vårdtiden i dagar fås genom att uppgifterna över utskrivna patienter kompletterats med patientinventeringar för den geriatriska och psykiatriska vården. Vårdtid för utskrivna patienter har beräknats som utskrivnings- minus inskrivningsdatum och när in- och utskrivning skett samma dag har vårdtiden räknats som noll dagar. 12

13 Medelvårdtider Av diagram 4 och tabell 6 framgår framgår medelvårdtiden per huvudgrupp Vårdtiden för det genomsnittliga vårdtillfället år 2006 uppgick till 6,0 dagar, samma som året innan. Likaså var medelvårdtiden oförändrad för den specialiserade somatiska vården (5,1 dagar) och inom denna också för medicinsk korttidsvård (5,2 dagar) och kirurgisk korttidsvård (4,1 dagar). Däremot uppvisade den geriatriska vården en svag ökning från 16,3 dagar 2005 till 16,5 dagar För nästan en tredjedel (32,9 procent) av vårdtillfällena inom den somatiska vården 2006 uppgick vårdtiden till högst en dag och för nästan hälften (49,3 procent) var vårdtiden högst två dagar. Medelvårdtiden inom den psykiatriska vården ökade från 19,1 dagar år 2005 till 20,5 dagar Även de patienter som hade en vårdtid på 365 dagar eller mindre hade en viss ökning av medelvårdtiden, från 14,0 dagar år 2005 till 14,2 dagar Inom den psykiatriska vården 2006 var vårdtiden högst två dagar för drygt en tredjedel (35,3 procent) av vårdtillfällena och högst fyra dagar för nästan hälften (48,6 procent) av vårdtillfällena. Den slutna psykiatriska vården har förändrats avsevärt under senare år. Resurser har omfördelats från slutna till öppna vårdformer. Klinikerna på sjukhusen inriktar sig mot akuta, starkt specialiserade insatser. Patienter med mycket långa, obrutna vårdperioder (flera år) minskade tidigare successivt i antal men de senaste åren märks en förändring. Patienter som vårdats mer än ett år utgör en liten andel av samtliga patienter. Denna andel minskade från 0,8 procent 1998 till 0,5 procent 2002 och låg kvar på denna nivå t o m 2005 men 2006 ökade den till 0,6 procent. Andelen dagar av den totala vårdtiden som dessa patienter svarade för minskade från 36 procent 1998 till 23 procent Därefter har andelen ökat till 27 procent 2005 och till 31 procent Den kraftiga minskningen av medelvårdtiden inom den psykiatriska vården mellan år 1998 och 2000 förklaras till viss del av en ökning av andelen patienter som skrivs in och ut under samma dag eller skrivs ut dagen efter inskrivningsdagen. Diagram 4 Medelvårdtid (dagar) efter huvudgrupp Medelvårdtid Medicinsk korttidsvård Kirurgisk korttidsvård Geriatrisk vård Spec psykiatrisk vård 13

14 Tabell 6 Medelvårdtid (dagar) efter huvudgrupp Specialiserad somatisk vård varav Medicinsk korttidsvård Kirurgisk korttidsvård Geriatrisk vård Specialiserad psykiatrisk vård Specialiserad vård totalt Vårdplatser Andelen vårdplatser år 2006 per huvudgrupp framgår av diagram 5. Uppgifterna avser genomsnittligt antal disponibla vårdplatser och är hämtade från Sveriges Kommuner och Landstings ekonomi- och verksamhetsstatistik. Mellan år 2005 och 2006 minskade antalet platser med 126 eller 0,5 procent. Den totala minskningen mellan åren 1998 och 2006 var vårdplatser. Totala antalet genomsnittligt disponibla vårdplatser uppgick till år Av diagram 5 framgår att de flesta vårdplatserna fanns inom den medicinska korttidsvården (38,5 procent), närmast följt av den kirurgiska korttidsvården (30,1 procent). Psykiatrins andel uppgick till 16,4 procent och geriatrikens till 8,7 procent. I tabell 62 redovisas uppgifter om vårdplatser och vårdtillfällen per sjukhusenhet och huvudman år Diagram 5 Vårdplatser efter huvudgrupp 2006 Psykiatrisk vård 16,4% Övrigt* 2,8% Medicinsk korttidsvård 38,5% Geriatrisk vård 8,7% Ofördelad korttidsvård 3,5% Kirurgisk korttidsvård 30,1% * Övrig Specialiserad somatisk vård samt Primärvård 14

15 Produktion respektive konsumtion av sluten vård per huvudman I detta kapitel redovisas uppgifter för enskilda huvudmän avseende såväl producerad som konsumerad sluten vård. Uppgifterna ger en bild av i vilken omfattning huvudmannen producerar vård till invånare i andra landsting respektive erhåller vård till sina invånare som produceras av andra landsting. Med produktion avses vård som produceras inom den egna organisationen oberoende av om den avser den egna befolkningen eller inte. Med konsumtion avses vård som konsumeras av invånarna i det egna landstinget eller den egna regionen/kommunen oberoende av var vården producerats. Redovisningen i tabell 10 avser somatisk vård, det vill säga medicinsk och kirurgisk korttidsvård samt geriatrisk vård, respektive psykiatrisk vård. Somatisk vård Tabell 10 visar att 26,4 procent av de somatiska vårdtillfällena som producerats i Uppsala avsåg invånare utanför det egna landstinget. De största mottagarna var boende i Västmanland med vårdtillfällen, Gävleborg med 2 800, Dalarna med samt Stockholm med Tillsammans utnyttjade invånarna i dessa fyra landsting 18,5 procent av de vårdtillfällen som producerats av Uppsala. Andra huvudmän som sålde stora andelar av sin produktion var Västerbotten med 15,5 procent och Örebro med 12,8 procent. Båda är huvudmän med universitetssjukhus. Av den vård som Uppsala sålde till andra huvudmän avsåg 24,4 procent patienter med tumörer och 16,2 procent patienter med sjukdomar i cirkulationsorganen. Motsvarande andelar för Västerbotten var 17,1 respektive 30,7 procent och för Örebro 20,3 respektive 20,4 procent. Halland köpte procentuellt sett flest vårdtillfällen inom somatisk vård i förhållande till sin konsumtion med 13,6 procent, se tabell 10 och diagram 9. Av hallänningarnas vårdtillfällen avsåg 9,4 procent vård i Västra Götalandsregionen. Huvudmän med regionsjukhus köpte lägst andel vårdtillfällen, från 1,5 till 6,1 procent. Psykiatrisk vård Tabell 10 visar att det landsting som sålde förhållandevis mest av den producerade psykiatriska vården var Dalarna med 21,4 procent. Av tabellen och diagram 10 framgår att det landsting som köpte störst andel av sin konsumtion var Gävleborg med 16,8 procent följt av Värmland med 14,8 procent. Gävleborg köpte 8,7 procent av de konsumerade vårdtillfällena från Dalarna. De lägsta andelarna köpt psykiatrisk vård hade Skåne och Stockholm med 2,3 respektive 2,4 procent av konsumtionen. 15

16 Diagram 6 Andel köpt vård av den totala konsumerade somatiska vården ,0 12,0 10,0 Procent 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Halland Värmland Sörmland Kronoberg Jämtland Västmanland Gotland Gävleborg Blekinge Västernorrland Kalmar Dalarna Norrbotten Jönköping Uppsala Riket Östergötland Örebro Stockholm Västerbotten Västra Götaland Skåne Diagram 7 Andel köpt vård av den totala konsumerade psykiatriska vården ,0 16,0 14,0 12,0 Procent 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Gävleborg Värmland Västmanland Sörmland Västernorrland Jämtland Halland Dalarna Östergötland Gotland Uppsala Västerbotten Örebro Blekinge Norrbotten Kalmar* Kronoberg Riket Jönköping Västra Götaland Stockholm Skåne * Avser 2005 eftersom 2006 års uppgift saknas 16

17 Tabell 7 Producerade respektive konsumerade vårdtillfällen inom somatisk och psykiatrisk vård samt andel såld respektive köpt vård 2006 Huvudman/ Somatisk vård Psykiatrisk vård Hemlandsting Producerad vård Konsumerad vård Producerad vård Konsumerad vård Totalt varav Totalt varav Totalt varav Totalt varav Abs tal sålt t annan Abs tal köpt fr annan Abs tal sålt t annan Abs tal köpt fr annan huvudman % huvudman % huvudman % huvudman % Stockholm , , , ,4 Uppsala , , , ,6 Sörmland , , , ,7 Östergötland , , , ,9 Jönköping , , , ,6 Kronoberg , , , ,4 Kalmar 1) , , , ,9 Blekinge , , , ,3 Skåne , , , ,3 Halland , , , ,1 Västra Götaland , , , ,9 Värmland , , , ,8 Örebro , , , ,4 Västmanland , , , ,6 Dalarna , , , ,1 Gävleborg , , , ,8 Västernorrland , , , ,6 Jämtland , , , ,2 Västerbotten , , , ,5 Norrbotten , , , ,9 Gotland , , , ,5 Okänt 2) Riket , , , ,3 1) För psykiatrisk vård finns endast uppgift om den totala produktionen. Konsumtionen har skattats med produktionen. Vidare är uppgifterna om andelarna såld och köpt vård hämtade från 2005 års undersökning. 2) Hemort ej registrerad, utlänningar m m 17

18 Utvecklingen av sluten vård per huvudman I tabell 11 visas antalet producerade respektive konsumerade vårdtillfällen inom somatisk och psykiatrisk vård per landsting år 2005 och Under perioden ökade antalet vårdtillfällen med eller 0,9 procent inom den somatiska vården och inom den psykiatriska vården med eller 1,3 procent. Inom den somatiska vården minskade både produktionen och konsumtionen av vårdtillfällen mest i Jämtland med 5,8 respektive 5,3 procent mellan 2005 och Gotland uppvisade den största ökningen i fråga om både produktion och konsumtion med 5,2 respektive 4,3 procent. Näst störst ökning av producerad vård hade Stockholm med 2,5 procent och av konsumerad vård Östergötland med 2,5 procent. Förändringarna på landstingsnivå var större inom den psykiatriska vården än inom den somatiska vården. Den största minskningen av produktionen och konsumtionen av vårdtillfällen mellan 2005 och 2006 svarade Gotland för med 14 respektive 16 procent. Västernorrland uppvisade störst ökning både av produktionen och av konsumtionen. Ökningen uppgick till cirka 30 procent i båda fallen. 18

19 Tabell 8 Producerade resp. konsumerade vårdtillfällen för somatisk resp. psykiatrisk vård 2005 och 2006 Huvudman/ Somatisk vård Psykiatrisk vård Hemlandsting Producerad vård Konsumerad vård Producerad vård Konsumerad vård Proc Proc Proc Proc förändr förändr förändr förändr Stockholm , , , ,7 Uppsala , , , ,1 Sörmland , , , ,9 Östergötland , , , ,0 Jönköping , , , ,3 Kronoberg , , , ,5 Kalmar 1) , , , ,1 Blekinge , , , ,9 Skåne , , , ,6 Halland , , , ,2 Västra Götaland , , , ,3 Värmland , , , ,7 Örebro , , , ,4 Västmanland , , , ,2 Dalarna , , , ,0 Gävleborg , , , ,1 Västernorrland , , , ,7 Jämtland , , , ,2 Västerbotten , , , ,7 Norrbotten , , , ,1 Gotland , , , ,1 Okänt 2) , ,2 Riket , , , ,3 1) För psykiatrisk vård finns endast uppgift om den totala produktionen. Konsumtionen har skattats med produktionen. Vidare är uppgifterna om andelarna såld och köpt vård hämtade från 2005 års undersökning. 2) Hemort ej registrerad, utlänningar m m 19

20 Sluten vård per åldersgrupp och huvudman Befolkningsutvecklingen för de äldre under den senaste tioårsperioden utmärks av en kraftig ökning (27 procent) av antalet personer bland de allra äldsta, 85 år och äldre. Storleken på gruppen år var däremot så gott som oförändrad under perioden medan de som var år minskade med 2 procent. Gruppen 85 år och äldre ökade under vart och ett av de tio åren. Gruppen år minskade de första fem åren för att därefter öka varje år medan utvecklingen var motsatt för gruppen år som ökade i antal under de första fem åren för att sedan minska under de följande åren. Under 2006 ökade antalet personer i åldrarna 85 år eller äldre med 3,7 procent. Diagram 11 visar olika åldersgruppers andel av befolkningen, antalet vårdtillfällen och antalet dagar i sluten vård år Vårdkonsumtionen ökar med stigande ålder. De äldres vårdkonsumtion är procentuellt högre för antalet dagar i sluten vård än för antalet vårdtillfällen beroende på att de har längre medelvårdtider än de yngre. De som var 65 år och äldre utgjorde 17,4 procent av befolkningen, men svarade för drygt hälften (53,3 procent) av dagarna. För de som var 85 år och äldre var andelen av dagarna 5,8 gånger så stor som befolkningsandelen. Däremot utgjorde de som var under 25 år 29,7 procent av befolkningen, men andelen av dagarna var endast 9,4 procent. Diagram 8 Olika åldersgruppers andel av befolkningen, antal vårdtillfällen och antal dagar i sluten vård år; 2,6% år; 6,2% 85 - år; 10,7% 85 - år; 15,0% år; 8,6% år; 19,0% år; 26,2% år; 22,6% år; 15,4% år; 15,7% år; 26,7% år; 23,1% år; 21,9% år; 12,7% år; 18,6% år; 15,5% 0-14 år; 17,0% år; 6,2% 0-14 år; 7,1% år; 4,8% 0-14 år; 4,5% Befolkning Vårdtillfällen Dagar Tabellerna visar utnyttjandet av vårdtillfällen per 1000 invånare i olika åldersgrupper för enskilda huvudmän, vilket kompletteras med diagram som visar utvalda uppgifter. Både tabellerna och diagrammen innehåller ålderstandardiserade uppgifter som visar hur vårdkonsumtionen skulle ha sett ut för respektive huvudman om åldersfördelningen varit densamma som i riket. Åldersstandardisering används när jämförelser ska göras mellan huvudmän och skillnader i befolkningens åldersstruktur inte ska påverka resultatet. 20

21 Av tabell 13 framgår att inom den somatiska vården ökade i genomsnitt antalet vårdtillfällen per 1000 invånare med stigande ålder, från 68 i den yngsta åldersgruppen till 665 i den äldsta. I tabell 14 kan utläsas att det högsta vårdutnyttjandet inom psykiatrin fanns i åldersgruppen år med 14 vårdtillfällen per 1000 invånare. Stockholm och Uppsala har båda en relativt ung befolkning. Andelen invånare som var 65 år och äldre uppgick år 2006 till 14,1 respektive 14,8 procent jämfört med 17,4 procent i riket. Med rikets åldersfördelning skulle dessa landsting ha haft fler vårdtillfällen totalt per 1000 invånare (tabell 12), 163 i stället för 152 i Stockholm och 160 i stället för 151 i Uppsala. Kalmar, Dalarna och Västernorrland har alla en relativt gammal befolkning. Med rikets åldersfördelning skulle de totalt ha haft vårdtillfällen färre per 1000 invånare. Av diagram 12 framgår att Norrbotten hade flest antal vårdtillfällen per 1000 invånare i åldersgruppen 85 år och äldre medan Jämtland hade det lägsta antalet. Skillnaden mellan åldersgrupperna 85 år och äldre och år var markant mindre för Jämtland än för övriga huvudmän. I gruppen år hade Gotland det högsta antalet vårdtillfällen per 1000 invånare och Blekinge det lägsta antalet. När det gäller konsumtionen av den somatiska vården visar diagram 13 (åldersstandardiserade värden) att Gotland hade flest antal vårdtillfällen per 1000 invånare (175) följt av Norrbotten (172) medan Blekinge hade lägst antal (129). Riket hade 154 vårdtillfällen per 1000 invånare. Konsumtionen av psykiatrisk vård redovisas i diagram 14. Där framgår att Stockholm hade flest (14), och Jämtland lägst (6) antal vårdtillfällen per 1000 invånare. Att Stockholm hade så många fler vårdtillfällen kan delvis förklaras med att de har en större andel korta besök (0-1 dagar) än övriga huvudmän. Riket hade 10 vårdtillfällen per 1000 invånare. För att enklare kunna jämföra huvudmännen redovisas i tabellerna det faktiska antalet vårdtillfällen per 1000 invånare i form av ett index där genomsnittsvärdet för riket satts till 100. När det gäller den totala konsumtionen hade Gotland högst värde, 16 procent över riksgenomsnittet, följt av Norrbotten med 14 procent över genomsnittet. Blekinge hade det lägsta faktiska värdet med 11 procent färre vårdtillfällen per 1000 invånare än hela landet, följt av Östergötland med 9 procent lägre värde än genomsnittet. De landsting som hade högst värden totalt låg högt även för den somatiska vården (tabell 16) som svarade för 94,1 procent av totala antalet vårdtillfällen. Gotland hade högst värde, 18 procent över genomsnittet i landet, följt av Norrbotten och Dalarna (båda 15 procent över genomsnittet). Inom den psykiatriska vården var variationerna stora (tabell 17). Flest antal vårdtillfällen per 1000 invånare hade Stockholm med 40 procent fler än riksgenomsnittet och lägst antal hade Jämtland med 41 procent färre än genomsnittet. 21

22 Diagram 9 Antal vårdtillfällen per 1000 inv. i olika åldersgrupper 2006, konsumtion totalt Vårdtillf/1000 inv Gotland Norrbotten Västerbotten Dalarna Stockholm Västernorrland Jönköping Västmanland Uppsala Örebro Skåne Riket Kalmar Jämtland Värmland Halland V:a Götaland Sörmland Gävleborg Kronoberg Östergötland Blekinge år 85- år Diagram 10 Antal vårdtillfällen per 1000 invånare 2006, konsumtion somatisk vård (åldersstandardiserat) Vårdtillf/1000 inv Gotland Norrbotten Västerbotten Dalarna Jönköping Västmanland Västernorrland Kalmar Riket Halland Örebro Skåne Uppsala V:a Götaland Stockholm Jämtland Värmland Sörmland Gävleborg Östergötland Kronoberg Blekinge 22

23 Diagram 11 Antal vårdtillfällen per 1000 invånare 2006, konsumtion psykiatrisk vård (åldersstandardiserat) Vårdtillf/1000 inv Stockholm Jönköping Örebro Uppsala Riket Skåne Sörmland Kalmar Blekinge V:a Götaland Norrbotten Gotland Dalarna Västernorrland Västerbotten Kronoberg Västmanland Halland Gävleborg Värmland Östergötland Jämtland 23

24 Tabell 9 Antal vårdtillfällen per 1000 invånare i olika åldersgrupper Konsumtion totalt Hemlandsting Blekinge år år år år år år 85- år Totalt Åldersstand (rikets befolkning) Stockholm Uppsala Sörmland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Skåne Halland V:a Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Gotland Riket)

25 Tabell 10 Antal vårdtillfällen per 1000 invånare i olika åldersgrupper Konsumtion av somatisk vård Hemlandsting Uppsala Kalmar Blekinge Skåne Örebro Jämtland år år år år år år 85- år Totalt Åldersstand (rikets befolkning) Stockholm Sörmland Östergötland Jönköping Kronoberg Halland V:a Götaland Värmland Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Västerbotten Norrbotten Gotland Riket)

26 Tabell 11 Antal vårdtillfällen per 1000 invånare i olika åldersgrupper Konsumtion av psykiatrisk vård Hemlandsting Örebro Dalarna Gotland år år år år år år 85- år Totalt Åldersstand (rikets befolkning) Stockholm Uppsala Sörmland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar 1) Blekinge Skåne Halland V:a Götaland Värmland Västmanland Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Riket ) Fördelning på åldersgrupper enligt 2005 års värden 26

27 Tabell 12 Antal vårdtillfällen per 1000 invånare i olika åldersgrupper Konsumtion totalt. Index. Riket = 100 Hemlandsting Index 0-14 år år år år år år 85- år Totalt Uppsala Sörmland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Skåne Halland Jämtland Blekinge V:a Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Västerbotten Norrbotten Gotland Riket Riket, absoluta tal

28 Tabell 13 Antal vårdtillfällen per 1000 invånare i olika åldersgrupper Konsumtion av somatisk vård. Index. Riket = 100 Hemlandsting Index 0-14 år år år år år år 85- år Totalt Uppsala Sörmland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Skåne Halland Jämtland Blekinge V:a Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Västerbotten Norrbotten Gotland Riket) Riket, absoluta tal

29 Tabell 14-Antal vårdtillfällen per 1000 invånare i olika åldersgrupper Konsumtion av psykiatrisk vård. Index. Riket = 100 Hemlandsting Index 0-14 år år år år år år 85- år Totalt Stockholm Uppsala Sörmland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar 1) Blekinge Skåne Halland V:a Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Gotland Riket) Riket, absoluta tal ) Fördelning på åldersgrupper enligt 2005 års värden 29

30 Sluten vård i de äldsta åldersgrupperna Det totala antalet vårdtillfällen per invånare var 2006 i princip oförändrat jämfört med Däremot har skillnaden mellan de äldsta åldersgrupperna ökat, se tabell I gruppen år har antalet vårdtillfällen per invånare minskat med 0,9 procent bland männen och med 0,5 procent bland kvinnorna. I åldrarna 85 år och äldre har skett en ökning med 1,2 respektive 2,3 procent. Blekinge redovisar rikets lägsta antal vårdtillfällen per 1000 invånare i åldersgruppen år; 481 för män och 376 för kvinnor. De högsta värdena i åldersgruppen hittar vi bland männen på Gotland (672) och bland kvinnorna i Norrbotten (527). I åldersgruppen 85 år och äldre uppvisar Jämtland de lägsta värdena, 602 för män och 511 för kvinnor, medan Norrbotten har det högsta antalet vårdtillfällen per 1000 invånare med 968 för män och 726 för kvinnor. 30

31 Tabell 15 Vårdtillfällen per 1000 invånare i åldersgrupperna år samt 85 år och äldre åren Totalt Hemlandsting Vårdtillfällen/1000 inv år Vårdtillfällen/1000 inv. 85 år och äldre Proc förändr Proc förändr Stockholm , ,1 Uppsala , ,4 Sörmland , ,8 Östergötland , ,6 Jönköping , ,1 Kronoberg , ,6 Kalmar , ,1 Blekinge , ,0 Skåne , ,4 Halland , ,4 Västra Götaland , ,8 Värmland , ,0 Örebro , ,3 Västmanland , ,8 Dalarna , ,0 Gävleborg , ,8 Västernorrland , ,4 Jämtland , ,3 Västerbotten , ,6 Norrbotten , ,9 Gotland , ,3 Riket , ,9 31

32 Tabell 16 Vårdtillfällen per 1000 invånare i åldersgrupperna år samt 85 år och äldre åren Kvinnor Hemlandsting Vårdtillfällen/1000 inv år Vårdtillfällen/1000 inv. 85 år och äldre Proc. förändr Proc förändr Stockholm , ,9 Uppsala , ,8 Sörmland , ,4 Östergötland , ,5 Jönköping , ,8 Kronoberg , ,6 Kalmar , ,1 Blekinge , ,7 Skåne , ,3 Halland , ,6 Västra Götaland , ,0 Värmland , ,3 Örebro , ,1 Västmanland , ,1 Dalarna , ,8 Gävleborg , ,6 Västernorrland , ,1 Jämtland , ,9 Västerbotten , ,9 Norrbotten , ,4 Gotland , ,3 Riket , ,3 32

33 Tabell 17 Vårdtillfällen per 1000 invånare i åldersgrupperna år samt 85 år och äldre åren Män Hemlandsting Vårdtillfällen/1000 inv år Vårdtillfällen/1000 inv. 85 år och äldre Proc förändr Proc förändr Stockholm , ,8 Uppsala , ,3 Sörmland , ,8 Östergötland , ,6 Jönköping , ,8 Kronoberg , ,8 Kalmar , ,5 Blekinge , ,8 Skåne , ,5 Halland , ,7 Västra Götaland , ,4 Värmland , ,9 Örebro , ,5 Västmanland , ,5 Dalarna , ,3 Gävleborg , ,2 Västernorrland , ,5 Jämtland , ,7 Västerbotten , ,6 Norrbotten , ,5 Gotland , ,0 Riket , ,2 33

34 Skillnader mellan kvinnor och män I tabeller och kommentarer i denna rapport redovisas ofta uppgifterna uppdelade på kvinnor respektive män. I avsnittet nedan görs en översiktlig redovisning efter kön för antalet patienter, vårdtillfällen och medelvårdtider. Antalet patienter, vårdtillfällen och medelvårdtider Under 2006 vårdades cirka personer inom den specialiserade slutna vården. Av dessa var män och kvinnor. Kvinnornas högre representation förklaras till stor del av graviditeter och förlossningar, som motsvarade av de kvinnliga patienterna. Exkluderat dessa är fördelningen mellan män och kvinnor 48 respektive 52 procent. Männen stod för vårdtillfällen och kvinnorna för ( om man exkluderar graviditet och förlossning). Tabell 18 Patienter i sluten vård efter huvudgrupp 2006 Patienter Vårdtillfälle/patient Kvinnor Män Kvinnor Män Specialiserad somatisk vård (52%) (48%) 1,63 1,71 varav Medicinsk korttidsvård (50%) (50%) 1,54 1,60 Kirurgisk korttidsvård (53%) (47%) 1,28 1,32 Geriatrisk vård (60%) (40%) 1,28 1,28 1), 2) Specialiserad psykiatrisk vård (48%) (52%) 1,79 1,88 Specialiserad vård totat (52%) (48%) 1,67 1,75 1) Exkl. vårdtillfällen som inte kan knytas till viss patient: ) Exkl. graviditet/förlossning Tabell 19 Vårdtillfällen efter huvudgrupp ) Vårdtillfällen Vårdtillfällen/1 000 inv. Kvinnor Män Kvinnor Män Specialiserad somatisk vård ,7 138,4 varav Medicinsk korttidsvård ,0 76,2 Kirurgisk korttidsvård ,6 52,7 Geriatrisk vård ,4 4,9 Specialiserad psykiatrisk vård ,9 10,2 Specialiserad vård totat ,6 148,6 1) Exkl. graviditet/förlossning 34

35 Tabell 20 Medelvårdtid (dagar) efter huvudgrupp 2006 Kvinnor Män Kvinnor exkl. graviditet/förlossning Specialiserad somatisk vård 5,1 5,3 5,5 varav Medicinsk korttidsvård 5,3 5,1 5,3 Kirurgisk korttidsvård 3,9 4,4 4,5 Geriatrisk vård 16,3 16,7 16,3 Specialiserad psykiatrisk vård 19,0 21,8 19,0 Specialiserad vård totat 5,8 6,4 6,3 Som framgår av ovanstående tabeller vårdades de manliga patienterna fler gånger än de kvinnliga. Medelvårdtiden var längre för kvinnor inom somatisk vård och längre förmän inom psykiatrisk vård. En detaljerad beskrivning av vårdtillfällen och medelvårdtider för män och kvinnor finns i tabell 23 där uppgifterna redovisas per diagnosgrupp enligt de stora folksjukdomarna. Kvinnors högre medellivslängd gör att det finns betydligt fler kvinnor än män i den äldre delen av befolkningen. Också antalet vårdtillfällen är högre för kvinnor i dessa åldersgrupper. Satt i relation till befolkningen visar det sig emellertid att antalet vårdtillfällen per man var högre än motsvarande per kvinna i samtliga åldersgrupper från och med 45 år. Skillnaderna framgår av diagrammen 6-8. Diagram 12 Befolkning efter kön och åldersgrupp (30%) (70%) (41%) (59%) (48%) (52%) (51%) (49%) (51%) (49%) (51%) (49%) 0-14 (51%) (49%) Män Kvinnor 35