Ätstörningar. Ute Attermeyer. Överläkare. Centrum för Ätstörningar

Transkript

1 Ätstörningar Ute Attermeyer Överläkare Centrum för Ätstörningar

2 (Ha du själv någon tänkt att du borde träna mer? äter nyttigare? är missnöjd med din kropp?)

3

4

5 Hela livet kretsar kring mat, träning och vikten Måendet påverkas i hög grad av kroppsvikten (svår ångest om man har gått upp) Ångest av att äta Man kan inte längre äta med andra Isolation Svårt eller omöjligt att vila eller njuta

6 Kroppsvikten är mindre än 85 % av förväntad vikt. Personen har en intensiv rädsla för att gå upp i vikt eller bli tjock, trots att han eller hon är underviktig. Störd kroppsupplevelse avseende vikt eller form, självkänslan överdrivet påverkad av kroppsvikt eller form, eller förnekar allvaret i den låga kroppsvikten. (Amenorré hos menstruerande kvinnor, d v s minst tre på varandra följande menstruationer uteblir.)

7

8 Bulimia nervosa Återkommande episoder av hetsätning med känslan av kontrollförlust Återkommande olämpligt kompensatoriskt beteende för att inte gå upp i vikt. 2 gånger/vecka i 3 månader Självkänslan överdrivet påverkad av kroppsform och vikt.

9 Ätstörning UNS Ätstörningar som inte uppfyller alla kriterierna för anorexia nervosa eller bulimia nervosa. Funktionsnedsättning och lidande!

10 Multifaktoriellt synsätt

11 Förekomst Incidensen av ätstörningar har ökat de senaste åren ½-1% kvinnor i övre tonåren/vuxen ålder uppfyller kriterierna för anorexia nervosa 1-2% av kvinnor i övre tonåren/vuxen ålder uppfyller kriterierna för bulimia nervosa. Ätstörningar UNS ännu vanligare 90% är kvinnor

12 Vill äta nyttigt och slutar äta godis Vill övergå till vegetarisk kost Utesluter fett och/eller kolhydrater i maten Hoppar över måltider med motiveringen är mätt eller har redan ätit Motionerar mer och oftare än tidigare Symtom på trötthet, huvudvärk, förstoppning och frusenhet Viktnedgång eller utebliven förväntad viktuppgång vid fortsatt längdtillväxt

13 Ångest ospecif. inte blir bättre Nedstämdheten inte blir bättre Oförklarlig irritatibilitet Trötthet, orkeslöshet, koncentrationsstörningar alla borderline-patienter lågviktig patient

14 Matvanor: Hur många mål om dagen? Undvika näringsämnen (fett, kolhydrater)? Bråk med anhöriga om maten? Undvika att äta med andra? Hetsätning? Motion: Hur mycket träning per vecka? Går det att vila?

15 Kroppsliga symtom, Menstrutation Kräkningar Tabletter: Laxermedel? Diuretika? Bantningspreparat?

16 Vikt, längd, BMI (normal: ) Blodtryck, puls, temp Läkarundersökning EKG Omfattande lab-prover i början Psykiatrisk undersökning

17

18 Cancersjukdomar Njursvikt Diabetes Hyperthyreos Inflammatorisk tarmsjukdom Addison sjukdom (binjursvikt)

19 Depression Ångest Tvångsyndrom ADHD Aspergers syndrom Missbruk Personlighetstörningar PTSD/Traumatisering

20 Vuxna: Psykiatriska öppenvården Barn: BUP Första bedömning på Psyk ÖV eller BUP. CFÄ behandlar alla vuxna och barn med diagnosen anorexi, bulimi eller ätstörning UNS. Om det är BMI 17 eller lägre eller lågt Kalium p g a kräkningar ta en direkt telefonkontakt med CFÄ.

21 Bygger en allians, Motivationsarbete Psykopedagogik (information om ätstörningar) Värme/vila Vägning: inte hemma Förbjuder eller begränsa fysisk aktivitet Matpedagogik Evtl ätträning

22 Sex mål om dagen: Frukost lunch middag och tre mellanmål Matlista Matdagbok Hanterar ångest vid/ efter maten Kräkningarna: När? Varför? Vad kan man göra istället?

23 Kommer i kontakt med otillfredsställda känslor (sorg, hunger, ensamhet, längtan efter ) Får en bättre självbild Trygga och bekräfta patienten i att den är värd att äta Förstår funktionen av ätstörningen Uttrycka känslor och behov på annat sätt än hetsätning, svält, kräkning

24 Behandla tvång - SSRI ADHD Ritalin/Concerta, om inte för lågt BMI Stöd i boendet i Aspergers syndrom Depressionsbehandling Traumabehandling

25 Vårdprogram: Ätstörningar hos barn, ungdomar och vuxna utredning och behandling, Division Psykiatri Riktlinjer för vård av vuxna patienter med anorexia nervosa i svår svält, Division Psykiatri (Intranät: Division Psykiatri, Verksamhet och utförande, Vårdprogram och riktlinjer)

26 Personal: Enhetschef Sekreterare Vuxenpsykiater Barn- och ungdomspsykiater Sjuksköterskor ( varav en familjeterapeut) Psykolog ( gruppsykoterapeut) Kuratorer Massageterapeut Sjukgymnast

27 Individuella samtal Gruppbehandling Familjebehandling Individuell dagvård Gruppdagvård Familjedagvård Kroppsinriktad behandling

28 Dagliga måltider med stöd av personal: ätträning, psykopedagogiskt samtal och vila/värme Temagrupp Kroppskännedomsgrupp Samtalsgrupp Individuella samtal och vårdplanering med utsedd kontaktperson