Ätstörningar. Elna Sandberg och Anna-Lena Jönsson Ätstörningsenheten norra Halland, Varberg Anorexia Nervosa Bulimia Nervosa UNS

Transkript

1 Ätstörningar Elna Sandberg ch Anna-Lena Jönssn Ätstörningsenheten nrra Halland, Varberg Anrexia Nervsa Bulimia Nervsa UNS

2 Anrexia Nervsa Viktnedgång sm leder till att krppsvikten knstant är mindre än 85% av den förväntade Intensiv rädsla att gå upp i vikt eller bli tjck trts undervikt dvs VIKTFOBI Störd krppsuppfattning-självkänslan överdrivet påverkad av vikt ch krppsfrm eller förnekar allvaret med den låga krppsvikten Amenrré, dvs 3 påföljande uteblivna menstruatiner Enbart självsvält Självsvält med hetsätning/självrensning.

3 Bulimia nervsa Återkmmande perider av hetsätning Äter större mängd mat under krt tid tycker sig ha förlrat kntrllen Kräkningar, missbruk av laxermedel eller överdriven mtin Beteendet kmmer minst i genmsnitt 2ggr/v under 3 månader Självkänslan överdriver påverkad av krppsfrm ch vikt Störningen förekmmer inte enbart under episder av anrexia nervsa.

4 Ätstörning Utan Närmare Specifikatin UNS diagnsen används vid ätstörningar sm inte uppfyller kriterierna för AN eller BN

5 Förekmst Anrexia nervsa % dvs: ca nya fall av AN per kvinna ch år Bulimia nervsa 1-2% dvs: fall av BN per kvinna ch år UNS 3-8% dvs: ungefär 3-4 gånger vanligare Ca 10% av de sm drabbas är män

6 Smatiska differentialdiagnser Endkrinasjukdmar: Hypertyris Binjurebarkinsufficiens (Addisns sjukdm) Hypfysinsufficiens Diabetes mellitus. Tarmsjukdmar: Celiaki Crhns sjukdm Ulcerös clit Tumörsjukdmar eller långvariga infektiner

7 Psykiska differentialdiagnser samsjuklighet Depressin Scial fbi (även kräkfbi) Generaliserad ångest Tvångssyndrm Missbruk Schizfreni Psttraumatisk stressyndrm (PTSD) Neurpsykiatriska syndrm ex ADHD Persnlighetsstörningar

8 Riskfaktrer Bantning de tnåringar sm bantar löper 8 gånger högre risk att utveckla ätstörningar Perfektinism Tvångsmässighet Negativ självbild Extrem lydighet Negativa livshändelser (i puberteten) såsm flytt, skilsmässa, separatin, allvarlig sjukdm, graviditet, fysiska eller sexuella övergrepp ch mbbing

9 Uppkmst/Utveckling Predispnerande faktrer Persnlighetsutveckling Familjemönster Arv kulturella ch genetiska Utlösande faktrer Bantning Viktnedgång Trauma Vidmakthållande faktrer Psyklgiska

10 .. frtsättning Individuella Persnlighet sårbarhet Familjemönster instabila familjerelatiner Otydliga gränser Överbeskyddande Förändringsvilja Knflikträdsla Föräldraknflikt

11 ..frtsättning Samhällspåverkan Slankhetsideal Ändrad kvinnrll Etiska värderingar Minskade förhppningar m framtiden Brist på förebilder Bilgiska faktrer Dispsitin för sjukdmen

12 Allmänna symtm vid AN Trötthet/muskelsvaghet Yrsel Huvudvärk Illamående Sömnsvårigheter Svullen buk Förstppning/diarré Kncentratinssvårigheter Irritabilitet Kall-fryser Lanugbehåring

13 Allmänna symtm vid BN. Tandskadr Svullna spttkörtlar Brustna bldkärl i ögnen Mag-ch tarmprblem Yrsel Rubbningar i krppens salt ch vätskebalans Skadr på matstrupen.

14 ..frtsättning Hjärta ch kärl Lågt bldtryck Låg puls/hjärtfrekvens Minskad hjärtstrlek EKG-förändringar Hjärtinfarkt Hematlgiska förändringar Anemi Leukpeni Trmbcytpeni Granulcytpeni

15 ..frtsättning Neurlgiska ch muskulära symtm Hjärnatrfi; kgnitiv dysfunktin, nedsatt minnesfunktin ch kncentratinssvårigheter muskelsvaghet; muskelnedbrytning ger leverpåverkan Nedsatta perifera reflexer Endkrinlgiska Hud Njurar Ovarier ch testiklar Förändringar även:

16 AN-slutenvårdsindikatiner BMI < 14 Puls < 45 Bldtryck < 90/60 Temp < 35.5 Saknar sjukdmsinsikt ch vilja till samarbete Barn med snabb viktnedgång

17 Vad behöver patienten jbba med. Tillräcklig ch regelbunden måltidsrdning. Arbeta med attityder till mat, ätande ch fett. Att arbeta med att reglera känsllivet på annat sätt än genm mat, kräkningr, mtin eller annat självdestruktivt beteende. Att arbeta med viktuppgång vid låg vikt.

18 Tankar hs en anrektiker En persn sm lider av AN är livrädd för att gå upp i vikt berende av hur smal hn är. Hn är stlt över att vara mager ch utan denna magra krpp känner hn sig värdelös. Anrektikern ändrar sina matvanr, utesluter allt nyttigt, mtinerar mera, lagar mat sm hn själv inte äter, drar sig undan scial gemenskap ch ändrar fta sin kst till endast vegetarisk. Anrektikern undviker framför allt fett.

19 Regler i anrexias fängelse. Du är fet- Du får inte äta. Du är värdelös- du måste prestera för att finnas. Du har ingen egen vilja- Anrexia talar m vad du kan tänka ch känna. Du måste följa Anrexias röst- Om inte straffas du med svåra skuldkänslr.

20 Regler i Anrexias fängelse Du skall arbeta tills du stupar- Du är inte värd att få vila. Du skall ta åt dig av all negativ kritikpsitiv kritik får du inte tr på. Du skall alltid tänka på andra- Du ska aldrig tänka på dig själ. Du måste vara perfekt- Du får aldrig misslyckas.

21 Vad kan vi göra för att hjälpa. Prata m din egen r på ett lugnt sätt. Välj ett bra tillfälle att prata, inte under måltid. Var ärlig, rättfram ch uppriktig. Var bestämd, men vänlig. Försök kmma ihåg att det är ätstörningen ch inte persnen sm gör dig arg/frustrerad.

22 Varför äter de inte bara? En ätstörd persn är helt upptagen av tankar på mat ch skräckslagen för att bli överviktig. Ätandet har blandats ihp med svåra känslr. Jag förtjänar inte att äta. Att inte äta är det enda jag är bra på. Jag vill bli sedd. Om jag börjar äta så kmmer jag inte att kunna sluta. Om jag går upp i vikt är jag misslyckad.

23 Persnalen upplever fta. Obehag att gå emt en starkt nedstämd eller vänlig patient med anrexi. Sig sm hård ch resnlig. Svårt att vara flexibel när man är rädd att bli lurad. Svårt att hålla ch tlerera prjektiner.

24 När skall vi säga nej? Låt henne inte laga mat/baka åt andra sm hn inte äter själv. Avråd viktnedgångsklubbar/bantningsdieter. Säg nej till laxermedel vätskedrivande ch bantningspiller, vilket kan vara frestande för någn sm är desperat.

25 Sätt stpp för överdriven träning. Går i trappr istället för hiss. Stå istället för sitta. Ständigt vifta med fötterna, spänna musklerna. Förklara tydligt att det är farligt att träna vid låg vikt. Förklara att du är medveten m att träning ger ångestlindring, men att du inte vill att hn utsätter sig för hälsrisker

26 Förhållningssätt. Att vara persnal till en ätstörd persn väcker många känslr såsm misstr, frustratin, vanmakt, rädsla, ilska ch skuld. Var realistisk trts att du inte vill tr att hn hemlighåller stra delar av sitt beteende. Prva ständigt nya sätt att nå fram, ge uppmuntran istället för kritik. Km ihåg att den ätstörda redan har självkritiska tankar ch känslr.

27 Hjälpinsatser sm behövs. Hjälp ch stöd att hantera måltiderna. Någn finns med under måltiderna, ptimalt att man äter med. Att man finns med både före ch efter måltiden. Stötta i ångest situatiner runt måltiden. Hjälp att begränsa kmpensatins tvång.

28 Ätstörningar är starkt kpplat till skamkänslr Den drabbade tar sällan kntakt på eget initiativ för sin ätstörning Det är ftast på indirekta mvägar sm misstanken på ätstörningar når sklsköterskan Oftast är det kmpisar eller lärare sm har uppmärksammat prblemet Ibland kntaktar föräldrar sklsköterskan gällande deras misstankar ch r över sitt barns ätstörningsprblematik ch möter då en lycklig flicka sm helt förnekar prblem med krpp ch mat.

29 Att diskutera i grupp. Vilka svårigheter möter vi i vårt arbete? Hur hanterar vi i persnalgruppen den splitting sm den här patientgruppen fta ger upphv till? Vad behöver jag sm persnal för stöd ch handledning?

30 Tack för visat intresse Må så gtt