Deltagarperspektiv i SPIRA Anställningskompetens

Transkript

1 Deltagarperspektiv i SPIRA Anställningskmpetens Delrapprt Av Anneli Danielssn Eurpean Minds Sweden AB april 2013 SPIRA Anställningskmpetens ur ett deltagarperspektiv För att kunna påvisa hur deltagarna upplever prjektet har vi jämfört kvantitativa data från enkäter med svaren i kvalitativa intervjuer. Dessutm har vi jämfört uppgifterna med tidigare genmförda undersökningar för att se m detta prjekt upplevs annrlunda än tidigare prjekt. Så här sammanfattar vi resultaten. Sida 2 Kvantitativa data från enkätsvaren Enkätundersökningen visar att deltagarna generellt är mycket nöjda med sitt deltagande i prjektet. Förutm ökat självförtrende upplever en majritet av deltagarna att deras fysiska knditin har ökat. Sida 3 Man är välkmmen sm man är För Lena Hiltula är Spira en plats där alla är välkmna utan prestatinskrav. Det har hjälpt henne att börja kmma tillbaka efter en svår utmattningsdepressin, ch att hitta en ny rll ch nya målsättningar i livet. Sida 4 Allt man har prblem med får man hjälp att lösa När Pär Nyström km till Spira ch såg lektinsschemat förklarade han för handledaren att det här ng var bra, men det var ingenting för hnm. DÅ fick ha frågan Vad vill DU göra?. Sida 5 Det är du sm bestämmer vad du behöver Viletta Ågren hade gått in ch ut ur sjukskrivningar i tlv år. När jag började på Spira var det sm att allt förändrades. Sida 6 Sammanfattning av erfarenheterna från deltagarintervjuerna Deltagarna sm vi har intervjuat är nöjda med sitt eget deltagande i SPIRA Anställningskmpetens. De tycker att de själva har utvecklats ch att de har fått ut någt av sitt deltagande. Sida 7 Hur skiljer sig SPIRA Anställningskmpetens från tidigare prjekt? I en utvärderingsrapprt sm presenterade i ktber 2011 jämförde man ckså kvantitativa ch kvalitativa data för att fånga deltagarnas upplevelser. Det är inte möjligt att idag göra en exakt jämförelse av deltagarnas upplevelser förutm i ett fåtal frågr. Sida 8-9 Deltagarna upplevelser i relatin till prjektets mål Vid genmgång av prjektansökan hittar vi följande målsättningar vars eventuella uppfyllande kan ch bör bedömas utifrån deltagarnas upplevelser. Sida

2 SPIRA Anställningskmpetens ur ett deltagarperspektiv Nu har SPIRA Anställningskmpetens lite mindre än ett år kvar av sin rdinarie prjekttid. Sm ett led i att försöka illustrera de kvalitativa aspekterna av deltagarnas upplevda nytta har vi, Eurpean Minds, gått igenm de deltagarenkäter sm prjektet själv har genmfört kntinuerligt under prjekttiden. Vid mättillfället hade 42 persner svarat på enkäten. Därtill har vi genmfört intervjuer med tre lika deltagare, för att kunna relatera de kvantitativa data till kvalitativa aspekter, ch därmed sätta rd på deltagarnas upplevelser. Vi har även gjrt en särskild jämförelse med de deltagarupplevelser sm presenterats av tidigare utvärderare i det föregångsprjekt sm Medlefrs flkhögskla drivit tidigare, SPIRA Utvecklingstrappan, där den metd sm det nuvarande prjektet utgår ifrån tgs fram ch knkretiserades. Sammanfattning av deltagarnas upplevelser så här långt Vid genmgången av samtliga källr, både enkäter ch intervjuer, framkmmer en bild av att deltagarna generellt sett är nöjda eller ganska nöjda med sitt deltagande i prjektet ch med de aktiviteter sm erbjuds. 59%, 6 av 10 persner, upplever att de fått ett ökat självförtrende. Hela 65%, nästan 7 av 10 persner upplever att deras fysiska knditin ökat. Skälen till de gda resultaten sammanfattas på följande sätt enligt vad sm framkmmit i de kvalitativa intervjuerna med deltagarna. Medarbetarna i prjektet uppmuntrar deltagarna att fkusera på sig själva ch sin egen utveckling. Deltagarna får delta i prjektet på sina egna villkr ch får själva välja m de ska prestera eller inte. Deltagarna får hjälp att se sina styrkr ch försöka utveckla dem, istället för att fkusera på det sm inte funkar. Detta stärker individernas självförtrende. Deltagarna hamnar i ett sammanhang ch upptäcker att de inte är själva med liknande prblem, ch att de kan vara nöjda med att klara sig ändå. Deltagarnas fysiska förmåga tycks öka under prjekttiden. I en jämförelse med tidigare undersökningar ökar självförtrendet hs deltagarna i SPIRA Anställningskmpetens i lika str grad sm tidigare. De är avsevärt mer nöjd med prjektets innehåll än vad deltagarna i det tidigare prjektet var. Deltagarna i nuvarande prjekt väljer mycket ftare att inte delta på aktiviteter sm riktar sig till deras persnliga utveckling. En genmgång av deltagarnas upplevelser kpplade till prjektets mål visar följande: samverkan med företag ch praktikplatser syns inte särskilt viktig ur deltagarperspektiv deltagarna utvecklas såväl scialt sm yrkesmässigt ingen särskild mätning har gjrt av huruvida deltagarna upplever sig vara närmare arbetsmarknaden, men intervjuer tyder på det prjektet jbbar med jämställdhetsfrågr, men har hittills inte mätt m deltagarnas kunskaper ökar deltagarna upplever att de har likvärdiga villkr att ta del av de aktiviteter sm erbjuds prjektet jbbar med tillgänglighet sm ämne, men har hittills inte mätt m deltagarnas kunskaper ökar ämnen sm jämställdhet, mångfald, diskriminering, ergnmi ch arbetsmiljö integreras i de aktiviteter sm prjektet erbjuder begreppet Anställningskmpetens är underutveckling ch det är ännu inte klart på vilket sätt man kan knstatera m en persn har anställningskmpetens eller inte. 2

3 Kvantitativa data från enkäter Nöjda deltagare Den kvantitativa mätningen visar att deltagarna generellt är mycket nöjda med sitt deltagande i prjektet (se bild 1). Majriteten av deltagarna är ganska nöjda med prjektets upplägg, schema ch undervisning. De är mycket nöjda med den handledning ch samtal sm handledarna bidrar med. 59% av respndenterna anger att de upplever att de fått ett ökat självförtrende. 65% av de tillfrågade upplever att deras fysiska knditin ökat (se bild 2). sm blir stärkta både fysiskt ch psykiskt Förutm vanstående frågr har deltagarna även fått svara på hur nöjd man varit med de aktiviteter sm man genmfört under prjekttiden. I enlighet med prjektplanen har deltagarna kunnat välja själva vilka aktiviteter de ska delta i ch därför har ett mycket strt antal aktiviteter bedömts ttalt sett, även m vissa aktiviteter endast utförts av ett fåtal persner. De flesta aktiviteter har fått gda mdömen. Bild 3, Deltagarnas upplevelser av genmförda aktiviteter januari 2013 SJÄLVSKATTNING DELTAGARE Antal Nöjd % Nöjd Antal Ganska nöjd Bild 1, Deltagarnas upplevelse av prjektets strukturer januari 2013 Umgänge Undervisni Schema Handlednin upplägg Bild 2, Deltagarnas upplevelse av ökat självförtrende ch fysisk knditin januari 2013 Ej svar Minskat Oförändrad Ökat någt % Ganska nöjd 0% 50% 100% 0% 20% 40% 60% Antal Inte nöjd % Inte nöjd Antal deltagit % Inte nöjd % Ganska nöjd % Nöjd Antal Ej deltagit 2 Stärk krppen 6 86% 1 14% 0 0% 7 2 5% 2 Lättyga 13 76% 3 18% 1 6% % 2 Mag/rygggympa 4 100% 0 0% 0 0% % 2 Praktisk krppsmedv/krppskänned 10 67% 4 27% 1 7% % 2 kst/kstlära 20 54% 16 43% 1 3% % 2 Mtin 3 75% 0 0% 1 25% % 2 Lättgympa % 0 0% 0 0% % 2 Yga 13 81% 2 13% 1 6% % 2 Stärk krppen (mrgnpass) 11 58% 8 42% 0 0% % 2 Stärk krppen (teri) 8 19% 7 17% 0 0% % 2 Vattengymnastik 9 82% 2 18% 0 0% % 2 Allrundträning 4 50% 4 50% 0 0% % 2 Hälsa 6 60% 4 40% 0 0% % 1 Inf/Arbetsmarknad 18 43% 23 55% 1 2% % 1 Strytelling 2 33% 2 33% 2 33% 6 3 7% 1 Data/grundläggande data 8 47% 7 41% 2 12% % 1 Företagsbesök 14 50% 14 50% 0 0% % 1 Mtivatin 22 76% 7 24% 0 0% % 1 Kreativitet/Kreativ inspiratin 8 36% 10 45% 4 18% % 1 Du ch din framtid 11 35% 19 61% 1 3% % 1 Arbetspsyklgi 27 77% 8 23% 0 0% % 1 Mtiverande samtal 6 75% 1 13% 1 13% 8 1 2% 1 Balans i livet 12 52% 9 39% 2 9% % 1 Matematik A/matematik 3 75% 1 25% 0 0% % 1 Självkännedm 10 63% 6 38% 0 0% % 1 Människa ch samhälle 5 50% 5 50% 0 0% % 1 Facklig grundkurs 3 20% 10 67% 2 13% % 1 HumBi 8 67% 4 33% 0 0% % 1 Idé till handling 0 0% 4 67% 2 33% % Ökat Självförtrende Fysisk knditin % ej deltagit av ttalen 3

4 Man är välkmmen sm man är För Lena Hiltula är Spira en plats där alla är välkmna utan prestatinskrav. Det har hjälpt henne att börja kmma tillbaka efter en svår utmattningsdepressin, ch att hitta en ny rll ch nya målsättningar i livet. - För mig har Spira inneburit lättsamhet ch glädje i livet. Det är någt man saknar när man är utbränd, säger Lena Hiltula. Hn km till Spira i september 2012 efter ett års sjukskrivning för utmattningsdepressin. Då visste hn ingenting m verksamheten ch största rn var att hn skulle känna sig pressad. - Jag visste att känner jag mig det minsta pressad så går det bara inte. Men det var helt prestigelöst. Persnalen pängterade att Lena var på Spira för sin egen skull ch på sina egna villkr. Stämningen kändes trygg, lugn ch vänlig. Alltid haft höga krav Ett år tidigare hade Lena gått in i väggen så att det sjöng m det. Ena månaden var hn uppskattad trafikledare på ett taxiföretag sm krdinerade ett 50-tal bilar med kunder ch beställningar. Nästa månad var hn sjukskriven, stannade hemma ch sv i princip hela dagarna. Lena säger att hn haft höga krav på sig själv ända sedan hn var liten. Det gällde inte bara jbbet, utan ckså i föreningslivet, i familjen ch bland vännerna. - Jag skulle liksm prestera på alla frnter ch hade tagit på mig för mycket under för lång tid. Det var därför det tg stpp. Det år Lena var sjukskriven minns hn sm i en dimma. I efterhand känns det sm bara några veckr, eftersm hn har så få minnen från den periden. Hn minns att läkarna prvade lika behandlingar ch att hn funderade på att begå självmrd. Någnstans på vägen hittade hn styrkan att ändå gå vidare. Krpp ch själ Sedan i höstas är hn på Spira fyra halvdagar i veckan. Hn får välja själv vilka lektiner hn vill gå på. Handledaren finns sm ett stöd sm påminner henne m att skynda långsamt ch inte pressa sig själv för mycket. Lena går på mjuk träning sm yga ch vattengympa ch på lektiner i kstlära, arbetspsyklgi, rygghälsa ch humanbilgi. Undervisningen handlar m hur krppen ch själen fungerar ch hjälper deltagarna att förstå sig själva ch sin livssituatin. Det finns ckså lektiner i mtivatin, hur man bryter nda tankecirklar, ch m dagens arbetsmarknad, där deltagarna får fundera på vad de skulle vilja arbeta med. - Lärarna är fantastiska, man förstår verkligen vad de säger. Även när det är kmplicerat pratar de på ett sätt sm alla förstår, utan att det för den skull blir banalt ch enkelt. Lena säger att utmattningsdepressinen har tvingat henne att stanna upp ch reflektera över sitt liv. Hn har insett att det viktigaste för henne inte är att vara duktig på jbbet utan att vara sann ch ärlig mt sig själv. Hn trr att erfarenheterna från Spira har varit en viktig del på vägen till den insikten. - Jag försöker inte längre vara vitsig ch få alla andra på gtt humör, utan jag är här för min egen skull. På sina egna villkr Lena återkmmer till att alla deltagare är välkmna till Spira på sina egna villkr ch utifrån sina egna behv. Det viktigaste för henne har varit att det inte finns några sm helst prestatinskrav. - Man är inte på Spira för att man är bäst på någnting, utan man är där för att utveckla sig själv. Det är fantastiskt förlåtande ch tillåtande. Idag ser Lena psitivt på framtiden ch längtar efter att börja jbba igen. Hn har fast tjänst på taxiblaget, men säger att hn inte kmmer att kunna gå tillbaka till sitt tidigare arbete sm högpresterande trafikledare. Lena trr att hn alltid kmmer att behöva påminna sig själv m att inte ställa för höga krav, ch säger att lärarna ch stämningen på Spira har varit en str inspiratin. - Jag är övertygad m att detta halvår på Spira har hjälpt mig mer än jag själv förstår. Text Anne Markwski 4

5 Allt man har prblem med får man hjälp att lösa När Pär Nyström km till Spira ch såg lektinsschemat förklarade han för handledaren att det här var ng bra, men det var ingenting för hnm. Då fick han frågan Vad vill DU göra?. Pärs målsättning var att läsa upp gymnasiebetygen för att kunna söka till högsklan. Så handledaren på Spira hjälpte hnm att få göra det. - På Spira ser de efter vad man själv kan, ch jbbar vidare med det. Det blir sm att allt man har prblem med, det hjälper Spira till med att lösa. Ett drygt år tidigare, 23 år gammal, hade Pär pressat krppen till max genm hård träning för att kmma i frm till hckeysäsngen. Vid en lycka i hckeyrinken blev Pär så svårt skadad att han hamnade i rullstl i 8 månader. Han tappade kntakten med sina ben ch måste lära sig att gå på nytt. Mådde dåligt redan innan Olyckan var kulmen på en inre resa sm började långt tidigare. Pär är utbildad svetsare ch arbetade i tre år efter gymnasiet. År 2009 blev han arbetslös ch självförtrendet började sjunka. - På den tiden var min första tanke när jag träffade en ny persn Hur är jag bättre än den här människan?. Jag var liksm tvungen att vara lite över andra. Flk uppfattade mig sm dryg. Pär mådde allt sämre ch svarade knappt i telefnen längre. Hans enda njutning var att träna ch han satsade brutalt för att kmma tillbaka till hckeyn efter två års uppehåll. Olyckan blev ett uppvaknande för hnm. - När jag tappade förmågan att använda benen insåg jag att jag hade försakat både relatiner ch erfarenheter. Då tvingades jag att ta tag i det. Fysiska skadr ch krnisk värk gör att Pär inte kmmer att kunna arbeta sm svetsare mer. Med hjälp av sin handledare på Spira fick han börja läsa upp gymnasiebetygen på allmän linje på Medlefrs flkhögskla. Målsättningen är att kmma in på högsklan. Började föreläsa Pär säger att lyckan, ch alla människr han har träffat tack vare den, har förändrat hnm. Han har fått en annan syn på livet ch på människrna mkring sig. - Jag tänker fta att jag skulle vilja gå tillbaka i tiden till när jag var sextn ch försöka prata vett i mig själv. Jag var inte det minsta intresserad av sklan, framtiden eller vad jag skulle jbba med. Idag förstår jag vilket strt val man gör när man är sextn år. Pärs handledare på Spira föreslg att han skulle föreläsa m de insikter han fått. Först blev han nervös ch tvekade. I september 2012 gav han sin första föreläsning. Den handlade m hans egen persnlighet ch hur den hade förändrats efter lyckan. Hur han gått från att ta saker för givet ch tr att han var dödlig till att börja uppskatta familj ch vänner, planera för framtiden ch ställa helt nya krav på sig själv. - Efter föreläsningen tänkte jag att det här ska jag aldrig göra mer. Sedan fick jag applåder ch en massa frågr. Ett halvår senare har Pär hållit femtn föreläsningar ch är redan fullbkad hela Rligt trts smärtan Pär säger att föreläsandet har hjälpt hnm mycket, det är sm en rehabilitering i sig. Han hppas ckså att det ska hjälpa andra. I framtiden vill han studera ch skaffa ett yrke där han får jbba med ungdmar. När Pär började på Spira klarade han bara av att gå på två lektiner i veckan. Ett halvår senare studerar han på heltid, håller själv föreläsningar ch letar till ch med efter ett extrajbb. Han lider frtfarande av krnisk smärta ch måste planera sin vardag mycket målmedvetet för att klara av studierna. När krppen säger ifrån så att han trts allt missar sklan får han hjälp av sin handledare på Spira att kntakta läraren ch förklara rsaken. Men trts smärtan trivs Pär med livet ch säger att han har det rligt nästan hela tiden. - Om man går mt målet steg för steg blir vägen inte lika lång. Och längs med vägen hittar man glädje ch mtivatin för att frtsätta. Text Anne Markwski 5

6 Det är du sm bestämmer vad du behöver Viletta Ågren hade gått in ch ut ur sjukskrivningar i tlv år. - När jag började på Spira var det sm att allt förändrades. Viletta lider av svår eksem på hela krppen sm gör att huden inte tål vätska eller kyla. Eksemet är delvis stressrelaterat ch har tvingat henne att lämna flera lika arbeten. - Jag trdde att jag var ensam m att bli så himla stressad, men på Spira träffade jag andra sm har det likadant. Där kunde jag slappna av. Det viktigaste för Viletta är att hn själv får vara med ch påverka sin situatin på Spira. I arbetet sm undersköterska har hn flera gånger av arbetsgivare eller mständigheter tvingats in i situatiner sm hn visste att hn inte tålde, vilket har resulterat i nya sjukskrivningar ch ännu svårare hälsprblem. Vattengympa utan vatten Viletta understryker att hn alltid själv är med ch väljer vilka lektiner hn ska gå på ch hur hn tillbringar sin tid på Spira. Exempelvis deltar hn i vattengympan en gång i veckan. Eftersm Vilettas hud inte tål klrerat vatten står hn på bassängkanten ch gympar istället för att stå i vattnet. Det går hur bra sm helst, säger hn ch skrattar. Viletta går ckså på lektiner i krppskännedm, kstlära ch mtivatin. Efter två veckr på Spira fick hn börja praktisera tre dagar i veckan på nykterhetsrörelsens bildningsförbund. Där fick hn resa till lika städer ch delta i samtalsträffar för nyanlända invandrare. Viletta fick ckså berätta för dem m sin egen resa. Viletta Ågren har nämligen själv hunnit med en hel del i livet. Hn var en nästan färdigutbildad kemiingenjör sm flyttade över halva jrden, från Filippinerna, till kärleken i Sverige. Hn har fött ch uppfstrat fyra barn ch arbetat i hemtjänsten i Skellefteå i över tjug år. Sm arbetslös hade hn långt gångna planer på att starta eget företag tillsammans med en kmpis ch börja driva gym i hemrten Bygdsiljum. Tyvärr hppade kmpisen av ch Viletta kände att det inte skulle fungera att göra det helt på egen hand. När Viletta ser tillbaka på sitt liv tänker hn att hn kanske har åtagit sig för mycket. - Jag var aldrig syssllös, jag gjrde saker hela tiden. Jag födde barn, arbetade, studerade. Det var ng den stressen sm byggde på eksemet. Hela krppen kliade I arbetet i hemtjänsten måste man ständigt tvätta ch desinficera händerna, vilket var en möjlighet för Viletta. Viletta minns när en man blev magsjuk ch kräktes under hennes besök. En av Vilettas döttrar är framgångsrik idrttare ch skulle just då resa till ungdms VM i taekwnd. Viletta ville vara säker på att inte smitta dttern med magsjuka ch desinficerade händerna rdentligt, vilket resulterade i en ttal hälskllaps med lång sjukskrivning för hennes egen del. När symtmen var sm värst hade Viletta eksem överallt ch hela krppen var i lag. Hn fick hemska sprickr i huden på händer ch hals ch det kliade förfärligt. Den enda hjälp läkarna kunde erbjuda var krtisnbehandling, vilket bara gav tillfällig lindring. Viletta säger att hn blev lugnare när hn km till Spira. Hn blir lyssnad på ch får den hjälp sm hn själv känner att hn behöver. På Spira har hn lärt sig att meditera ch återfått självförtrendet ch tilltrn på att allt kmmer att lösa sig. - Förr gick tankarna runt i huvudet, jag undrade hela tiden hur det ska gå. Nu tänker jag annrlunda. Jag har lärt mig att stanna upp ch tänka på vad sm är viktigt för mig just nu. Tänker annrlunda nu I mars ska Viletta börja på en fyramånaders administratörsutbildning för att kunna söka andra srters jbb. Hn vet inte m hn kmmer att få någt jbb, men rar sig inte längre så mycket för den saken. Barnen är stra nu ch hn säger att hn ch maken trts allt inte behöver så mycket pengar. Viletta har bestämt sig för att hn vill ha det rligt i livet ch göra flk glada. - Det kstar inget att ha det trevligt. Text Anne Markwski 6

7 Sammanfattning av erfarenheterna från deltagarintervjuerna Deltagarna sm vi har intervjuat är nöjda med sitt egna deltagande i SPIRA Anställningskmpetens ch tycker att de själva utvecklats ch att de fått någt ut av sitt deltagande. I samtliga intervjuer nämns att det är rligt att vara med i prjektet, vilket vi tlkar sm att man uppfattar det egna deltagandet sm meningsfullt. Medarbetarna i prjektet uppmuntrar deltagarna att fkusera på sig själva ch sin egen utveckling. Deltagarna får delta i prjektet på sina egna villkr ch får själva välja m de ska prestera eller inte. Deltagarna får hjälp att se sina styrkr ch försöka utveckla dem, istället för att fkusera på det sm inte funkar. Detta stärker individernas självförtrende. Deltagarna hamnar i ett sammanhang ch upptäcker att de inte är själva med liknande prblem, ch att de kan vara nöjda med att klara sig ändå. Deltagarnas fysiska förmåga tycks öka under prjekttiden. 7

8 Hur skiljer sig SPIRA Anställningskmpetens från tidigare prjekt? I en utvärderingsrapprt sm presenterades i ktber 2011 (SPIRA Utvecklingstrappan, En utvärdering av prjektdeltagarnas situatin en tid efter avslut, Ove Grape & Jens Inland Valuens, ) jämförde man ckså kvantitativa ch kvalitativa data för att fånga deltagarnas upplevelser. Det är inte möjligt att idag göra en exakt jämförelse av deltagarnas upplevelser förutm i ett fåtal frågr. Frågrna sm ställts har inte varit desamma ch deras innebörd skiljer sig därför åt. Även svarsalternativen har skiljt sig åt. Dessutm gjrdes den förra utvärderingen med huvudsakligt syfte att fånga prjektdeltagarnas situatin en tid efter att prjektet avslutats. Frågrna i nuvarande prjekt har hittills ställts med avsikt att följa det pågående prjektet i frm av en lärande utvärdering. Ökat självförtrende i lika str grad En av de frågr sm vi bedömer är möjlig att jämföra är frågan m ökat självförtrende ställdes en fråga till persner sm avslutat sitt deltagande i prjektet m de uppfattade att SPIRA bidragit till att förbättra deras självförtrende. Sm jämförelsedata användes enkätsvar ställda till persner i slutet av prjekttiden. Frågan sm ställdes då var Har SPIRA utvecklingstrappan ökat självkänslan? Svarsalternativen vid de båda frågeställningarna skiljde sig åt en del, men utvärderarna knstaterade att drygt en tredjedel av deltagarna upplevt en förbättrad självkänsla, en knapp tredjedel att den delvis förbättrats ch ännu en tredjedel menade att SPIRA inte alls påverkat deras självkänsla. Bild 4, Ökat självförtrende intervjuer 2011 Bild 5, Ökad självkänsla enkäter 2011 Nej, inte särskilt 11% Nej, inte alls 32% Intervju 2011 Ja, delvis 27% Vet inte 3% Ja, abslut 27% Nej, stämme r inte 28% Instäm mer delvis 39% Enkät 2011 Ja, instäm mer 33% I de enkäter sm genmförts hittills i SPIRA Anställningskmpetens framkmmer en liknande bild sm den vid intervjuerna 2011, även m svarsalternativen inte är exakt desamma. Det är svårt att på ett vetenskapligt sätt jämföra de lika svarsalternativen ch därmed vilken värdering deltagarna gjrt när de svarat på frågrna. Därför nöjer vi ss med att knstatera att enkätsvaren i dagsläget inte påvisar någn uppenbar statistisk förändring från mätningarna Bild 6, Ökat självförtrende enkäter januari 2013 Minskat någt 2% Ej svar 10% Oföränd rad 29% Enkät 2013 Ökat mycket 21% Ökat någt 38% 8

9 Deltagarna är mer nöjda Den andra frågan sm är möjlig att jämföra är deltagarnas uppfattning m prjektets innehåll. Även här skiljer sig dck frågeställningen ch svarsalternativen åt delades deltagaraktiviteterna upp mellan mrådena a) Persnlig utveckling, b)kst, vikt ch livsstil samt c) Mtin hälsa. I nuvarande prjekt finns ingen tydlig distinktin mellan dessa lika mråden. Majriteten av de aktiviteter sm genmförts har emellertid haft en tydlig vinkling till både persnlig utveckling samt fysisk hälsa ch knditin. För att möjliggöra en jämförelse med tidigare prjekt har vi valt att dela in nuvarande aktiviteter under rubrikerna Hälsa ch knditin (markerad sm 2 i första klumnen i bild 3) samt Persnlig utveckling (markerad sm 1 i första klumnen i bild 3). Aktiviteter under Hälsa ch knditin jämför vi med de aktiviteter sm man år 2011 års delade in under rubrikerna Kst, vikt ch livsstil samt Mtin ch hälsa. Kvarstående aktiviteter jämför vi med rubriken Persnlig utveckling bedömde drygt 88% av deltagarna att inslag sm avsåg persnlig utveckling var mycket bra eller bra. Drygt 71% tyckte att inslagen m Kst, vikt ch livsstil var mycket bra eller bra. Drygt 81% av deltagarna tyckte att inslagen m Mtin ch hälsa var mycket bra eller bra. Enligt vår mening tyder aktuell statistik på att deltagarna i det nuvarande prjektet är mer nöjda med prjektets innehåll än vad deltagarna i det tidigare prjektet var. 91% av deltagarna uppger sig vara nöjd eller ganska nöjd med inslag sm syftar till Persnlig utveckling. 92% av deltagarna är nöjda eller ganska nöjda med de inslag sm syftar till att förbättra Hälsa ch knditin. Här finns dck en uppenbar risk för feltlkning eftersm begreppet Mindre bra sm var ett svarsalternativ 2011 skulle kunna anses kunna ingå i det nuvarande svarsalternativet Ganska nöjd. Var i består skillnaden mellan att vara ganska nöjd ch att tycka att någt är mindre bra? Om vi skulle välja att tlka det sm att samtliga sm 2011 svarade Mindre bra skulle kunnat svara Ganska nöjd i 2012/2013 års undersökning skulle vi göra en annan bedömning än tidigare utvärderare av vad bra respektive dåligt är. Kanske är det så att några sm svarat Mindre bra skulle kunnat svara Ganska nöjd, men knappast samtliga. Vi kan knstatera att den statistiska skillnaden kvarstår för Hälsa ch knditin även m vi skulle likställa svarsalternativet Mindre bra med Ganska nöjd (Kst vikt ch Livsstil 2011 ca 74%, Mtin ch hälsa 2011 ca 85%). Om vi skulle göra detsamma för Persnlig utveckling skulle värdena bli i princip förändrade mellan de lika mättillfällena (93% 2011). Fler väljer att inte vara med Den tredje jämförelsen gör vi mellan andelen frånvarande valde i snitt 5% av deltagarna att inte delta på insatser riktade till Persnlig utveckling. För insatser mt Kst, vikt ch livsstil var mtsvarande snitt nästan 27%, ch för Mtin ch hälsa var frånvarn i snitt drygt 13 %. I nuvarande prjekt väljer deltagarna att inte delta på i snitt 20% av de aktiviteter sm riktar sig till Hälsa ch knditin, vilket vi bedömer är ungefär desamma sm siffrrna från 2011 när man slår samman de två jämförbara rubrikerna. Snittet för aktiviteter för Persnlig utveckling är ca 24%. Det är mycket högre än vid mätningen 2011, ch ger ss skäl att ställa fler frågr till prjektledningen m detta. 9

10 Deltagarnas upplevelser i relatin till prjektets mål Vid genmgång av prjektansökan hittar vi följande målsättningar vars eventuella uppfyllande kan ch bör bedömas utifrån deltagarnas upplevelser: Övergripande prjektmål Genm framgångsrika praktikplatser få långtidsarbetslösa/sjukskrivna persner att återgå i arbetet eller närma sig arbetsmarknaden. Ntering: I ansökan gör man därtill ett antagande att möjligheten till anställning ökar m man kan skapa effektiva samverkansfrmer mellan arbetsgivare ch prjektdeltagare. Kpplingen till arbetsgivare är enligt ansökans syfte en nyckel till framgång. Med tanke på detta är det värt att reflektera kring det faktum att andelen nöjda efter ett företagsbesök "bara" är 50%. Och med tanke på prjektets mål är det förhållandevis många (33%) sm inte har deltagit på företagsbesöken. Enligt det lärseminarium sm genmfördes i nvember 2012 tycks kpplingen till arbetsgivarna endast vara av marginell betydelse för hur deltagarna upplever prjektet. Delmål Deltagaren ska utvecklas såväl scialt sm yrkesmässigt Detta bekräftas i de kvalitativa enkätfrågrna samt i de genmförda intervjuerna. Dessutm dkumenteras delar av utvecklingen i den kmpetensmapp sm deltagarna i prjektet uppmuntras att använda sig av. 75% skall vara eller uppleva sig vara närmare arbetsmarknaden Prjektets handledare uppskattar att 90% av deltagarna upplever sig vara närmare arbetsmarknaden under tiden man befinner sig i prjektet. En scanning av de kvalitativa intervjuerna tyder på att man upplever att möjligheterna till arbete eller studier ökar. Erfarenheter från tidigare utvärderingar tyder på att den känslan avtar efter att man avslutat sitt deltagande. Minst 75 % av deltagarna ska vid avslut uppleva att de har bättre kunskap m jämställdhet än före prjektet Deltagarenkäterna har hittills inte fångat exakt denna fråga, men enligt prjektledaren ska detta åtgärdas under våren Flera andra frågr m jämställdhet har dck ställts för att säkerställa att prjektet är jämställdhetsintegrerat. 10

11 Minst 75% av deltagarna ska under prjekttiden uppleva att de har likvärdiga villkr sm andra att ta del av de aktiviteter sm erbjuds i prjektet Detta bekräftas i de kvalitativa enkätfrågrna samt i de genmförda intervjuerna. ch att deras kunskap m tillgänglighet är vid avslut bättre än före prjektet. Deltagarenkäterna har hittills inte fångat denna fråga, men enligt prjektledaren ska detta åtgärdas under våren Det har inte framkmmit någt sm tyder på att prjektverksamheten är tillräckligt tillgänglighetsanpassad. Deltagaren ska inspireras till att aktivt reflektera kring jämställdhet, mångfald, diskriminering, ergnmi ch arbetsmiljö. Flera av enkätfrågrna rör frågr m jämställdhet ch kan därmed fungera sm bekräftelse för att deltagarna inspireras att reflektera kring ämnet. Jämställdhet ingår i praktiken även sm ett integrerat tema i flera lika aktiviteter/ämnen. Ergnmi ch arbetsmiljö erbjuds sm enskilda aktiviteter/ämnen. De övriga teman - Tillgänglighet, Diskriminering ch Mångfald - ska enligt uppgift från prjektledaren läggas in i lika ämnen ch teman i frm av gruppfrågr eller enskilda uppgifter. Deltagaren ska ha erhållit anställningskmptens. Begreppet Anställningskmpetens är under utveckling ch ingen specifik enkätfråga kan därför kpplas till detta, ännu. Man kan ckså fundera på vem sm ska bedöma en persns eventuella Anställningskmpetens? Är det arbetsgivaren, deltagaren själv eller kanske deltagarens handledare? 11