YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn. Vårdadministratör - ett bristyrke

Transkript

1 YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn Vårdadministratör - ett bristyrke Examensarbete 35 päng Författare: Anna Nilssn Handledare: Dris Karlssn Våren 2015

2 SAMMANFATTNING I detta examensarbete har jag valt att skriva m hur bristen på vårdadministratörer skulle kunna lösas, m den påverkar dem sm arbetar sm vårdadministratörer ch m bristen ckså påverkar patientsäkerheten. Sm bakgrund till varför jag har valt detta ämne är att jag har sett att det finns många annnser ute där det söks vårdadministratörer samt att jag har fått veta när jag har sökt arbete att det är svårt att få tag på utbildad persnal sm kan fylla dessa tmma tjänster. Sedan tidigare kände jag till några sm arbetade sm avdelningschefer ch jag fick fler namn av en lärare, av dessa valde jag att fråga sex stycken m de ville svara på några frågr angående persnalbristen. För att få svar på m bristen påverkar de sm arbetar sm vårdadministratörer ch patientsäkerheten valde jag att göra en enkät. Denna enkät skickade jag till slumpvis utvalda vårdadministratörer inm landstinget. Resultatet visade att bristen på vårdadministratörer berdde på stra pensinsavgångar, för få utbildningsplatser ch att vårdadministratörer har en hög kmpetens sm gör dem efterfrågade till andra tjänster inm till exempel IT. För att lösa bristen ch att kunna tillsätta de utannnserade tjänsterna försöker landstinget vara en attraktiv arbetsgivare genm att erbjuda trygga anställningsförhållanden ch andra förmåner sm gratis gym ch bra hjälpmedel. Enkäten visade att persnalbristen inverkade negativt på persnalen genm att många kände stress ch tillräcklighet ch att detta kunde påverka patientsäkerheten.

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 1 BEGREPPSDEFINITION... 1 BAKGRUND... 1 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR... 2 METOD... 2 Avdelningschefer... 2 Vårdadministratörer... 3 RESULTAT... 4 AVDELNINGSCHEFER INOM LANDSTINGET... 4 Persnalbristen... 4 ENKÄTUNDERSÖKNINGEN HOS VÅRDADMINISTRATÖRERNA... 5 Undersökningsgruppens sammansättning... 5 Arbetsbelastningen hs vårdadministratörerna... 5 Patientsäkerheten... 7 Övrigt... 8 DISKUSSION METODDISKUSSION RESULTATDISKUSSION Avdelningschefer Vårdadministratörer Sammanfattande diskussin KÄLLFÖRTECKNING BILAGOR 1-6

4 INLEDNING Under sista terminen av min utbildning till vårdadministratör på Yrkeshögsklan ingår det att skriva ett examensarbete. Examensarbetet ska beröra ett ämne sm har med vårdadministratörsyrket att göra. Jag funderade på vad jag skulle välja att skriva m ch då km jag att tänka på att det nu finns många vakanser inm detta yrke ch jag har ckså märkt att det är relativt lätt att få ett arbete förutsatt att man har tagit examen från vårdadministratörsutbildningen. Därför har jag valt att göra en undersökning m persnalbristen inm vårdadministratörstyrket. Jag har valt det här mrådet för att det är viktigt ch intressant att försöka ta reda på hur persnalbristen ch pensinsavgångar ska lösas ch ckså försöka ta reda på m bristen på vårdadministratörer påverkar de sekreterare sm finns i yrket ch m det finns en ökad risk för fel sm kan påverka patientsäkerheten. BEGREPPSDEFINITION I detta arbete kmmer jag att benämna mitt undersökningsmråde sm landstinget, vilket i detta fall är ett landsting sm ligger i Mellansverige. BAKGRUND Under utbildningens gång har jag vid ett flertal tillfällen tittat på landstingets hemsida 1 ch på Platsbankens hemsida 2 ch här har jag sett att det finns många annnser ute där det söks vårdadministratörer. Detta har sm blivande vårdadministratör känts mycket bra inför framtiden. Smmaren mellan första ch andra året fick jag jbba på ett av landstingets sjukhus ch inför detta fick jag uppfattningen att det inte var så lätt att få tag på vikarier ch inte heller lätt att få tag på ny persnal, utan de vakanser sm finns 1 liv.se arbetsfrmedlingen.se

5 tillsätts ftast med någn sm redan arbetar i landstinget, vilket resulterar i att det blir en tjänst ledig inm någt annat mråde i samma landsting. Sm det ser ut nu så är det ckså många vårdadministratörer sm går i pensin ch sm kmmer att gå i pensin inm en snar framtid. 3 Detta gör att alla sm utbildar sig inm detta yrke har lätt att få arbete. Men det räcker inte till med de studerande sm tar examen utan det skulle behövas fler utbildade för att täcka upp pensinsavgångarna sm ligger framför ss. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Syftet med detta arbete är att ta reda på hur persnalbristen inm yrket ska kunna lösas ch m bristen av vårdadministratörer påverkar kvarvarande persnal ch patientsäkerheten. Mina frågeställningar är: Hur kan bristen på persnal lösas? Påverkar bristen på vårdadministratörer kvarvarande persnal? Påverkar bristen av persnal patientsäkerheten? METOD När jag hade bestämt mig för vilka jag skulle ställa mina frågr till började funderingarna kring hur jag skulle få tag på avdelningschefer ch vårdadministratörer sm kunde tänka sig att ställa upp. För att få svar på mina frågeställningar bestämde jag mig för att använda både intervjufrågr ch enkätfrågr. Avdelningschefer Jag fick sex namn på avdelningschefer av en lärare varav jag tillfrågade tre stycken m de ville delta i min undersökning. Jag tillfrågade ckså tre andra avdelningschefer sm jag kände till sedan tidigare. Alltså kntaktade jag 3 Kmpendium: Ansökan m att få bedriva utbildningen till vårdadministratör sidan 3-4 2

6 ttalt sex avdelningschefer via telefn ch alla tackade ja till att besvara mina frågr. Efter detta skickade jag ett mejl till varje avdelningschef där jag bifgade mitt missivbrev (bilaga 1) ch frågrna de skulle besvara (bilaga 2). Jag förberedde ett påminnelsebrev (bilaga 3) sm jag två veckr senare skickade till de avdelningschefer sm inte hade besvarat mina frågr. Efter det fick jag in de sista svaren. Vårdadministratörer För att hitta vårdadministratörer sm ville ställa upp ch svara på min enkät kntaktade jag en HR-knsult i landstinget ch frågade m jag kunde få tillgång till mejladresser till vårdadministratörer. Detta resulterade i att jag fick en lista på vårdadministratörer inm landstinget ch från denna lista lttade jag sedan fram 48 persner sm jag skulle tillfråga m de ville svara på min enkät. När jag hade gjrt klart mitt urval började jag med att skicka mejl (bilaga 4) där jag frågade m de kunde svara på min enkät. För att genmföra enkätundersökningen använde jag Ggle Drive där jag gjrde min enkät. Innan jag sammanställde ch skickade ut enkäten testade jag frågrna på några av mina klasskamrater för att ta reda på m frågrna var tydliga ch lätta att förstå. Efter att jag fått svar från 31 vårdadministratörer att de kunde ställa upp ch svara på min enkät så skickade jag ett mejl till dem där jag bifgade mitt missivbrev (bilaga 5) ch i brevet fanns länken till enkäten (bilaga 6). Tiden de hade på sig för att besvara enkäten var två ch en halv vecka ch när den gått ut hade jag fått svar från 29 vårdadministratörer ch detta kände jag mig nöjd med. Därför skickade jag inte ut någt påminnelsebrev. 3

7 RESULTAT AVDELNINGSCHEFER INOM LANDSTINGET Persnalbristen I de svar sm har kmmit från avdelningscheferna finns en enad förklaring till varför det är brist på vårdadministratörer ch det svaret är de stra pensinsavgångarna ch att det finns för få utbildningsplatser att täcka upp för detta. Några andra tankar sm angavs sm rsak till bristen är bland annat att nyutbildade försvinner till närliggande landsting, att det finns stra möjligheter att vidareutvecklas i yrket ch att kmpetensen sm vårdadministratörer har inm till exempel IT gör dem attraktiva för andra tjänster. För att vara attraktiva för nya arbetstagare försöker landstinget marknadsföra sig genm annnser av lediga tjänster i ffentliga jbb, lkaltidningar ch i Visins tidning. Ett annat sätt flera av de svarande angav sm viktigt för att lcka till sig ch även behålla den befintliga persnalen är att vara en bra arbetsplats med gtt kamratskap ch gtt ledarskap. Annat sm nämndes i svaren ch sm är gemensamt från flera avdelningschefer är att landstinget är en arbetsplats med trygga anställningsförhållanden, de anställda har flextid, friskvårdbidrag ch de erbjuds massage på arbetstid. En avdelningschef svarade att det finns tillgång till ett gym där anställda får träna gratis. En annan avdelningschef svarade att de är mycket generösa med lika hjälpmedel, sm till exempel ståmattr, musetrapper ch höj- ch sänkbara skrivbrd. Ett svar sm angavs av två avdelningschefer sm anledning till att arbetet hs just dem är attraktivt är att de erbjuder ett arbete sm är varierat. Hs dem skriver alla vårdadministratörer många lika typer av diktat, de skriver akutmttagning, mttagning, avdelning ch peratin. En av de två avdelningscheferna nämnde ckså att vårdadministratörerna på hennes arbetsplats arbetar med psthantering, remisshantering, SU-uppdrag samt schemaläggning, vilket ger ett mväxlande arbete. Det sm var gemensamt i alla avdelningschefernas svar är att de kunde tänka sig att tillåta de sm studerar till vårdadministratörer att arbeta hs dem. De 4

8 anställs då sm kanslister ch ska ha tillgång till en handledare sm kan hjälpa dem. Däremt svarade alla avdelningscheferna att det inte är någt alternativ att ta in utbildad persnal för att utföra vårdadministrativa uppgifter, men några har anställt persner utan utbildning sm kanslister ch de får utföra arbetsuppgifter sm det inte krävs utbildning för att göra. ENKÄTUNDERSÖKNINGEN HOS VÅRDADMINISTRATÖRERNA Undersökningsgruppens sammansättning Antalet vårdadministratörer sm besvarade enkäten var 29 av 31 stycken tillfrågade. Alla var kvinnr. Av dessa var det elva stycken sm arbetade på mttagning, åtta arbetade på vårdavdelning, sex arbetade på vårdcentral, två arbetade på mttagning ch vårdavdelning ch de sista två arbetade på kdarenhet respektive med administratin. Den yngsta vårdadministratören var 29 år ch den äldsta 67 år (en persn valde att inte svara på denna fråga). Den vårdadministratören sm varit längst i yrket hade arbetat i 38 år ch den med krtast erfarenhet hade arbetat i sex månader. Arbetsbelastningen hs vårdadministratörerna På frågan m de upplevde att det var persnalbrist inm vårdadministratörsyrket svarade 28 respndenter ja ch en svarade nej. På denna fråga lämnades många kmmentarer ch bland annat skrev den sm svarade nej på frågan att det inte var någn brist på dennes arbetsplats. Av dem sm svarade ja handlade flera av kmmentarerna m att det finns många tjänster ute sm är svåra att tillsätta på grund av inga eller få sökande. Hinner du med allt arbete du bör/vill kunna göra under en arbetsdag? N:29 5

9 Av de 29 respndenterna svarade 21 att de inte hinner med allt arbete de bör/vill kunna göra under en arbetsdag medan de resterande åtta svarade att de hinner med sitt arbete. 22 av de 29 svarande upplevde att deras arbetskamrater verkar stressade medan fem svarade nej på denna fråga ch två svarade att de inte visste. Känner du stress på arbetet? N:29 Om sin egen upplevda stress på arbetet uppgav 17 respndenter att de känner stress på arbetet medan 12 svarade nej. Den största delen av de tillfrågade, 20 stycken, uppgav att de hinner göra ett så nggrant arbete sm de vill ch under övrigt lämnades många kmmentarer ch de handlade till största delen m att det i detta yrke är mycket viktigt att vara nggrann ch då är det bättre att låta arbetet ta lite längre tid så att det blir krrekt utfört. Orsakerna till tidspress på de lika arbetsplatserna uppgavs vara en kmbinatin av för lite persnal ch att det tillkmmit fler arbetsuppgifter. Endast tre respndenter svarade att de inte har någn tidspress. En annan rsak till tidspress sm framkmmit från en respndent var att på dennes arbetsplats har de många stafettläkare sm får bristfällig upplärning ch då uppstår det många frågr sm de går till vårdadministratörerna för att få hjälp med. Ibland gör stafettläkarna ckså fel i diktat ch remisser på grund av bristande kunskaper i arbetsplatsens rutiner. Stafettläkarnas diktat bör skrivas samma dag då de ftast är på arbetsplatsen tillfälligt. Andra kmmentarer till tidspress sm flera respndenter nämnde var att det blir fler arbetsuppgifter men få sm tas brt ch detta ska hinnas med av befintlig persnal. 6

10 Är det några arbetsuppgifter sm alltid kmmer i andra hand? N:29 På frågan m det var några arbetsuppgifter sm alltid kmmer i andra hand svarade 18 stycken ja, sex stycken svarade nej ch fem stycken svarade vet ej. Många angav att det är ärenden sm inte är direkt patientrelaterade sm kmmer i andra hand ch det kan bland annat vara att skicka kpir till försäkringsblag, statistik ch arbete med hemsidan. Två respndenter svarade att skriva diktat kmmer i andra hand ch en annan svarade att de på hennes arbetsplats hela tiden måste skriva diktat på högpri ch aldrig kmmer till de diktat sm ligger på nrmalpri. Även skanning av restjurnaler samt förberedelse av dkument sm ska skannas, jurnalkpir sm beställts av patienter ch att registrera cytstatikakrt är arbetsuppgifter sm angavs kmma i andra hand. För att ta hand m dessa arbetsuppgifter svarade respndenterna att de gör det så frt de hinner ch det kan vara alltifrån när all persnal finns på plats, när de är i kapp med diktatlistrna, på övertid eller när det gått så långt att de uppskjutna arbetsuppgifterna blir brådskande. På 27 arbetsplatser ringdes det inte in vikarier för att ersätta rdinarie persnal ch för att ändå klara av allt arbete svarade respndenterna att de ibland får jbba över. Men det de allra flesta svarade är att de måste priritera ch låta mindre viktiga uppgifter vänta till en annan dag då det förhppningsvis är lugnare. En respndent svarade att de kan få hjälp från andra kliniker inm samma enhet, en annan svarade: Jag hinner inte med allt arbete. Patientsäkerheten På frågan m vårdadministratörerna trr att persnalbristen kan påverka patientsäkerheten svarade 23 stycken ja, två svarade nej ch övriga har svarat vet ej eller kmmenterat under övrigt. Det fanns flera kmmentarer till dessa svar ch de handlade m att när det blir långa diktatlistr kan patienter 7

11 bli drabbade m deras jurnaler inte innehåller krrekt ch aktuell infrmatin m de hinner kmma på återbesök innan det föregående diktatet är skrivet. Patienter kan ckså bli drabbade m diktat sm innehåller remisser eller infrmatin m att de ska på återbesök blir liggande länge, vilket resulterar i att patienten kan få längre väntetid. Om stressen ökar risken för fel i arbetet svarade 27 respndenter att det gör det, övriga svarade vet ej ch under övrigt. De kmmentarer sm lämnades i anslutning till denna fråga handlade mycket m att stress inte är bra ch i många fall leder till att vissa mment glöms brt, fta när det är saker sm ska göras sedan. En respndent lämnade kmmentaren: Så är det ju för alla yrken stress ökar risken för att saker ska bli fel. Övrigt Enkäten avslutades med en öppen fråga där vårdadministratörerna hade möjlighet att lämna synpunkter. Det var många ch viktiga synpunkter sm lämnades här: Jag tycker att det är bra frågr sm ställts. Jag har antagligen uppgifter sm mtsvarar 120 prcents jbb ch jag jbbar 100 prcent. Då måste allt gå frtare ch då blir det fel. Dessutm gör stressen över att jag vet att jag har för mycket att göra att jag blir blckerad ch ibland inte får gjrt ens 100 prcent. Dessutm leder stressen till risk för sjukskrivning ch då blir det ännu mindre flk för det finns ingen att ta in. Jag kmmer på mig själv att jag glömmer rensa jurnaler innan jag skickar dem för skanning. Jag har glömt läsa igenm jurnaler jag skrivit. Jag glömmer kringarbete ch får gå tillbaka. Risken med persnalbristen är ckså att vi tar in de sm inte är kvalificerade, att vi nöjer ss med de sm gör ett halvdant jbb ch skriver fel (jag har sett detta) så mycket att patienten riskerar att få fel behandling. Stress upplevs lika av lika människr, hör själv till den grupp sm inte så fta jagar upp mig (blir inte stressad på det viset) - 8

12 tänker sm så att det inte är någn idé att jaga upp mig, det blir inte bättre för det. Istället får man vara glad för det sm man hinner med. För några år sedan var inställningen hs de sm bestämmer att vårt yrke var ett nödigt sådant, vi skulle inte behövas!? Flera blev uppsagda p g a detta. Idag är vi ett bristyrke - vad kan det ber på? De sm bestämmer verkar helt plötsligt inte förstå vad anledningen till det är... Det behövs många, många fler vårdadministratörer. Vi har fått fler arbetsuppgifter bara under de senaste åren. Vi vårdadministratörer är stressade vid lika tidpunkter berende på hur hög bemanning vi har. Utöver rdinarie läkare har vi 4 ST-läkare att skriva åt, dessa räknas ej med vid underlaget för hur mycket tjänst sm går åt till vårdadm. Alltså fta 4 extra läkare sm genererar mycket ch långa diktat. Detta är ett prblem sm tagits upp på högre nivå vid flera tillfällen. Vi får hela tiden fler/nya arbetsuppgifter ch det är psitivt. Vi har ju ett serviceyrke ch vill avlasta läkarna så mycket vi kan så de får mer patienttid men vårdadm tjänstgöringsgrad måste naturligtvis ökas ch det är ett prblem idag. Det ser inte ljust ut för framtiden vad gäller alla pensinsavgångar framöver, någn nämnde under förra året att det skulle behövas 150 sekr de närmaste fem åren. Hppas att arbetsförmedlingen äntligen fått upp ögnen för att det saknas sekr, de har tidigare avrått persner från att söka denna utbildning. Hppas Du fått några svar sm kan vara till hjälp. De flesta vårdadministratörer arbetar utifrån att göra ett så bra arbete sm möjligt. Att ringa in en vikarie är inte heller alltid en lösning då: 1. Det finns inga vikarier, bristyrke 2. Det är inte bara att hppa in, man måste kanske intrducera en helt ny sm aldrig varit på denna arbetsplats ch då tar det så mycket tid att det är bättre man jbbar på själv. (Det är ibland str skillnad mellan arbetsplatser.) 9

13 Det är väl så att när man kmmit till en viss stressgräns, så slutar vi stressa för vi inser att vi ändå aldrig inm rimlig tid kmmer att kmma ikapp. Man jbbar på så gtt det går :) DISKUSSION METODDISKUSSION När tiden för att börja arbeta med examensarbete närmade sig bestämde jag mig för att jag skulle skriva det ensam. Detta för att själv kunna styra över när ch hur jag skulle arbeta med det. Jag tycker att det har varit bra men så här i efterhand känner jag att det ng ckså hade varit skönt att arbeta tillsammans med någn för att ha någn att blla idéer med. Det var lite svårt att bestämma ett ämne att skriva m men till slut valde jag att skriva m persnalbristen inm yrket. Bakgrunden till detta var att jag under utbildningens gång lagt märke till att det finns många tjänster utannnserade ch att studerande redan sm ettåring kunde få smmarvikariat. Jag hade ckså hört att tjänsterna sm är lediga ibland kan vara svåra att tillsätta. Det fungerade bra att få tag på avdelningscheferna ch skicka frågrna till dem, men då vårdadministratörerna var många fler blev det tidskrävande då jag inte ville göra ett massutskick med mejlen, utan jag gjrde ett mejl till varje deltagare för att inte röja annymiteten hs deltagarna. Jag försökte undersöka m det skulle gå att göra massutskick på mejl där inte deltagarna kunde se varandras namn men jag hittade inget sätt just då ch därför valde jag att skicka separata mejl till varje deltagare. Jag trr att en str del till att jag fick så bra gensvar av de chefer ch vårdadministratörer jag tillfrågat var att jag tg mig tiden att först ringa ch mejla för att fråga m de kunde ställa upp innan jag skickade ut mina frågr. Jag använde mig av en webbaserad enkät sm jag skickade till vårdadministratörerna ch den fungerade bra men så här i efterhand har jag 10

14 tänkt att det hade varit bra att även göra en prvmgång av utskick via själva enkätverktyget så att jag hade sett hur svaren betedde sig där. I enkäten hade jag valt att ha till största delen fasta svarsalternativ men vårdadministratörerna gavs även möjlighet att lämna kmmentarer under övrigt på många frågr. Svaren gick att läsa i två lika sammanställningar, i en sammanfattning ch i ett kalkylark, ch jag märkte när jag började titta på svaren att många deltagare hade valt att svara ja, nej eller vet ej ch även lämnat en kmmentar under övrigt på de frågr där det fanns sm alternativ. Det blev då svårt att utläsa statistiken i sammanfattningen, men jag kunde i kalkylarket där alla svar fanns annymt uppdelade per deltagare srtera ut så att jag kunde se att det fanns 29 svar per fråga. Dck tg det lite längre tid än m jag bara hade tillåtit ett svar per fråga. Om jag skulle göra en ny undersökning skulle jag tillåta endast ett alternativ med en följdfråga sm frisvar istället för att ha med kmmentera gärna under övrigt på frågan. RESULTATDISKUSSION Jag ville ta reda på hur bristen på vårdadministratörer kunde lösas ch hur de gjrde i det landsting där jag har gjrt min undersökning. Jag tycker att jag har fått bra svar på hur de försöker göra ch jag har även fått svar på varför det finns en brist. Avdelningschefer Anledningen till bristen var att det finns för få utbildningsplatser i kmbinatin med stra pensinsavgångar. Det de ändå hade försökt göra för att behålla sin persnal ch att vara attraktiva för ny persnal var att ha bra arbetsförhållanden med trygga anställningar. Därtill hade de flextid, ch erbjöd bra arbetsstatiner sm innehåller bra hjälpmedel. De hade även förmåner sm massage ch tillgång till ett gym. På flera arbetsplatser var det ckså många varierande arbetsuppgifter vilket gjrde arbetet mycket mväxlande. Jag tycker att det verkar vara en bra arbetsgivare sm försöker göra mycket bra saker för sin persnal trts att det är svårt att fylla upp de tjänster sm finns ute. Ibland kan det ju ckså vara bra att persnalen byter 11

15 arbetsplats för då kan de få upp ögnen för att det finns fler sätt att göra arbetet på ch det kan föra utvecklingen framåt på en arbetsplats. För att få hjälp i landstinget har de anställt dem sm studerar till vårdadministratörer. De har då anställts sm kanslister ch de ska ha tillgång till en handledare sm de kan fråga m hjälp. Det här tycker jag är bra för det ger den studerande trligt mycket lärdm i hur arbetet går till när de är ute i verkligheten. Samtidigt ger det hjälp till landstinget i frm av arbetskraft. Däremt har ingen utan vårdadministratörsutbildning anställts för att utföra några vårdadministrativa arbetsuppgifter, dck har i vissa fall utbildad persnal anställts sm kanslister ch då får de utföra de arbetsuppgifter sm inte kräver någn utbildning. Jag fick inga specifika svar på vad sm är ch inte är vårdadministrativa arbetsuppgifter i landstinget men jag tycker att vårdadministratörsutbildningen ger en mycket viktig grundläggande kunskap m hur arbetet ska utföras ur ett patientsäkert perspektiv ch även vikten av att sekretessen följs. Jag själv sm inte hade någn bakgrund inm sjukvården hade inte riktigt tänkt på vad ch hur mycket sm innefattas i det här begreppet innan jag började min utbildning men jag förutsätter att det är någt sm landstinget i dessa fall ser till att de sm anställs sm kanslister får infrmatin m. Vårdadministratörer De svar jag fick från vårdadministratörerna gav en tydlig bild av att bristen på vårdadministratörer påverkar den befintliga persnalen. Det skapar en stress för dem sm är på arbetsplatsen när de känner att de inte hinner utföra sina arbetsuppgifter inm sin arbetstid. Däremt så verkade de flesta hinna med att göra ett så nggrant arbete sm de vill göra men i flera fall berr detta på att de pririterar ch inte att de har lite arbetsuppgifter. Det är bra för det är viktigare att vara nggrann ch att det blir rätt än att saker blir gjrda snabbt ch fel. Detta verkade även många av respndenterna anse, vilket känns psitivt tycker jag. Det fanns flera rsaker till varför vårdadministratörerna upplevde tidspress på arbetet, dels att det fattades persnal ch att det har tillkmmit fler arbetsuppgifter utan att persnalstyrkan har utökats. En annan situatin sm genererade högre 12

16 arbetsbelastning var när det funnits stafettläkare på arbetsplatsen, för fta har de vänt sig till vårdadministratörerna när de haft frågr m de lika rutinerna sm finns på arbetsplatsen. Dessa läkares diktat brukar ckså behöva skrivas samma dag ch detta kan ckså ha resulterat i tidspress ch att annat arbete sm behövt göras har fått stå tillbaka. Att lösa detta brde kunna rdnas genm att det finns tillgång till pärmar med alla rutiner samt att stafettläkarna får en rdentlig intrduktin när de kmmer till arbetsplatsen. Det var många arbetsuppgifter sm fta fick pririteras brt ch göras senare. Dessa uppgifter var bland annat sådant sm inte är direkt patientrelaterat såsm att skicka kpir till försäkringsblag, föra statistik, skicka dkument för skanning ch att arbeta med hemsidan. Men i några fall var det att skriva diktat sm km i andra hand ch vissa arbetsplatser hade svårt att kmma ikapp på sina diktatlistr ch skrev endast det sm läkarna har satt sm högpri. Det här känns inte särskilt bra, varken för patientsäkerheten eller för vårdadministratörernas arbetssituatin. Även m många av administratörerna försökte att priritera ch välja att göra de mindre patientrelaterade uppgifterna senare så är ju i alla fall de flesta arbetsuppgifterna mer eller mindre patientrelaterade i slutändan. De flesta trdde att persnalbristen kan påverka patientsäkerheten på grund av att det blir långa diktatlistr ch att uppgifter inte snabbt ng blir införda i patientjurnalerna. Stressen sm uppstår kunde ckså leda till brister i patientsäkerheten då arbetsuppgifter sm pririterats ner för att göras vid ett senare tillfälle riskerar att helt glömmas brt istället. Sammanfattande diskussin Sammantaget av alla svar jag fick in bekräftade att det finns en idé hs avdelningscheferna m hur landstinget ska vara en attraktiv arbetsplats ch att de är medvetna m varför det är persnalbrist inm yrket. På frågrna gällande m persnalbristen påverkar den kvarvarande persnalen ch patientsäkerheten visade svaren jag fick att bristen påverkar dem båda negativt. Många var stressade ch de uppgav att det har inverkan på deras arbete ch i slutändan kan det påverka patientsäkerheten. 13

17 Jag är mycket nöjd med min undersökning ch jag är glad över att så många svarade på mina frågr. På min sista fråga på enkäten där deltagarna hade möjlighet att lämna övriga synpunkter fick jag många intressanta ch viktiga åsikter sm jag valde att ta med sm citat. Jag tycker att jag har fått mycket bra infrmatin sm jag har kunnat använda för att svara på mina frågeställningar. Under min studie dök nya frågeställningar upp såsm hur den stressade arbetssituatinen för alla sm arbetar sm vårdadministratörer ska förbättras, vilket framtida studier skulle kunna undersöka. 14

18 KÄLLFÖRTECKNING LITTERÄRA KÄLLOR Kmpendium, 2014: Ansökan m att få bedriva utbildningen till vårdadministratör sida 3-4 ELEKTRONISKA KÄLLOR arbetsförmedlingen.se 2015 Uppdaterad n.d. Hämtad liv.se Uppdaterad n.d. Hämtad

19 Bilaga 1 Hej! Jag heter Anna Nilssn ch läser min sista termin på YH-utbildningen till vårdadministratör i Kristinehamn. Under den sista terminen ingår att skriva ett examensarbete ch jag har valt att skriva m persnalbristen inm vårdadministratörsyrket. Jag har valt detta mråde för att jag tycker att det skulle vara intressant att se m det går att få reda på hur bristen på persnal skulle kunna lösas. Jag skulle vara mycket tacksam m du kunde hjälpa mig i mitt examensarbete genm att ta dig tid att svara på mina frågr. Svara gärna så utförligt du kan på frågrna. Frågrna finns bifgade i en separat fil. Jag önskar att du besvarar frågrna senast den 26 februari ch skickar svaren till mig på min mejl. I mitt arbete kmmer jag att redvisa de svar jag får helt annymt. Är det någt du undrar över är du välkmmen att kntakta mig via mejl eller telefn. Med vänliga hälsningar Anna Nilssn anna.nilssn@kmvux.kristinehamn.se Handledare: Dris Karlssn dris.karlssn@kristinehamn.se

20 Bilaga 2 Frågr till avdelningschefer i landstinget rörande persnalbristen av vårdadministratörer Skriv gärna dina svar i ett tmt Wrddkument, numrerade, ch bifga det till mig senast den 26 februari. 1. Varför är det svårt att få tag på persnal? 2. Vad trr du är den bakmliggande rsaken/rsakerna till bristen på vårdadministratörer? 3. Hur försöker ni att marknadsföra er så ni får tag på persnal? 4. Vad kan ni sm arbetsgivare erbjuda persner sm vill kmma ch arbeta hs er? 5. Kan ni tänka er att ta in vårdadministratörer sm är under utbildning? 6. Kan ni tänka er att ta in utbildad persnal sm får lära upp sig på arbetsplatsen?

21 Bilaga 3 Hej! Efter kntakt för några veckr sedan tackade du ja till att besvara några frågr rörande bristen på vårdadministratörer, dessa frågr skickades till dig via mejl den 12 februari. Vad jag kan se så har jag ännu inte fått några svar från dig. För den händelse att frågrna har kmmit brt så bifgar jag dem igen. Jag skulle uppskatta m du kan svara så snart sm möjligt, dck senast den 6 mars. Skulle du redan ha svarat, brtse då från detta meddelande. Med vänliga hälsningar Anna Nilssn anna.nilssn@kmvux.kristinehamn.se Handledare: Dris Karlssn dris.karlssn@kristinehamn.se

22 Bilaga 4 Hej! Jag heter Anna Nilssn ch jag läser sista terminen på Yrkeshögsklan i Kristinehamn för att bli vårdadministratör. Jag har börjat med mitt examensarbete sm handlar m bristen på vårdadministratörer ch nu undrar jag m du kan tänka dig att ställa upp ch svara på en enkät sm berör detta ämne? Jag är tacksam m du svarar på detta mejl så att jag vet m du vill delta i undersökningen. Om du vill vara med ch svara på min enkät kmmer jag att bifga den till dig i ett mejl inm 1-2 veckr tillsammans med ett missivbrev där du kan läsa mer infrmatin m mitt examensarbete. Alla svar från enkäten kmmer att redvisas annymt. Med vänliga hälsningar Anna Nilssn ,

23 Bilaga 5 Hej! Jag heter Anna Nilssn ch läser min sista termin på YH-utbildningen till vårdadministratör i Kristinehamn. Under den sista terminen ingår att skriva ett examensarbete ch jag har valt att skriva m persnalbristen inm vårdadministratörsyrket. Jag har valt detta mråde för att jag tycker det skulle vara intressant att se m det går att få reda på m bristen påverkar den persnal sm redan arbetar sm vårdadministratörer ch m det påverkar patientsäkerheten. För att försöka få svar på detta behöver jag nu hjälp av dig sm arbetar sm vårdadministratör ute i verksamheten. Jag vre mycket tacksam m du har möjlighet att hjälpa mig med mitt examensarbete genm att besvara denna enkät. Det är frivilligt att medverka ch undersökningen är annym. Jag kmmer inte att kunna se vem sm har svarat vad. För att kmma till enkäten tryck på länken nedanför: rm?usp=send_frm Jag skulle uppskatta m enkäten besvaras senast den 11 mars Den sm vill läsa mitt examensarbete när det är klart kan höra av sig så skickar jag en PDF-kpia. Har du några frågr är du välkmmen att höra av dig till mig via mejl eller telefn. Strt tack på förhand för din medverkan! Anna Nilssn anna.nilssn@kmvux.kristinehamn.se Handledare: Dris Karlssn dris.karlssn@kristinehamn.se

24 Bilaga 6 Enkätfrågr angående persnalbrist av vårdadministratörer Tack för din medverkan! Vänligen besvara enkäten senast den 11 mars Anna Nilssn anna.nilssn@kmvux.kristinehamn.se 1. Jag är: Kvinna Man 2. Vilket år är du född? 3. Hur länge har du arbetat på din arbetsplats? Antal år? 4. Jag arbetar på en: Mttagning Vårdavdelning Vårdcentral Övrigt: 5. Upplever du att det är persnalbrist inm yrket? Mtivera gärna ditt svar under övrigt Ja Nej Vet ej Övrigt: 6. Hinner du med allt arbete du bör/vill kunna göra under en arbetsdag? Ja Nej Vet ej

25 Bilaga 6 7. Upplever du att dina arbetskamrater verkar stressade? Ja Nej Vet ej 8. Känner du stress på arbetet? Ja Nej Vet ej 9. Känner du att du har tid att göra ett så nggrant arbete sm du skulle vilja? Mtivera gärna ditt svar under övrigt. Ja Nej Vet ej Övrigt: 10. Vad trr du är den största rsaken till tidspress på din arbetsplats? Om du har valt övrigt, specificera gärna. Har ingen tidspress För lite persnal Flera nya arbetsuppgifter Övrigt: 11. Är det några arbetsuppgifter sm alltid kmmer i andra hand? Ja Nej Vet ej 12. Om du svarat ja på fråga 11, vilka arbetsuppgifter är det sm kmmer i andra hand? Har du svarat nej eller vet ej, gå vidare till fråga När tar du hand m de arbetsuppgifter sm kmmer i andra hand? 14. Rings det in en vikarie m det behövs för att ersätta rdinarie persnal? Ja Nej Vet ej 15. Om du svarat nej på fråga 14, hur gör du då för att hinna med allt arbete?

26 Bilaga Trr du att persnalbristen kan påverka patientsäkerheten? Mtivera gärna ditt svar under övrigt. Ja Nej Vet ej Övrigt: 17. Trr du att stress ökar risken för fel i arbetet? Mtivera gärna ditt svar under övrigt. Ja Nej Vet ej Övrigt: 18. Övriga synpunkter ch frågr på denna enkät.