Hur viktig är studietekniken? Målet ger dig motivation VUXENUTBILDNINGEN, KRISTIANSTAD. Ma-NV-sektorn Sida 1

Transkript

1 Hur viktig är studietekniken? För att lyckas med studierna är det viktigt att skaffa en gd studieteknik. För att befästa det sm du lär dig i sklan måste du ckså arbeta med ämnesinnehållet på egen hand ch gärna även tillsammans med andra. Det gäller att bli medveten m hur den egna inlärningen fungerar ch lära sig att hitta strategier ch knep sm gör att man blir bättre på att lära sig saker. Tyvärr kan man inte kmma med en enkel lösning på hur man ska göra eftersm vi lär ss på lite lika sätt. Det är därför nyttigt att prva lite lika metder för att testa vad sm fungerar bäst för en själv. En gd studieteknik är någt du utvecklar hela tiden. Ha tålamd även m du skulle tycka att det känns trögt i början, så kmmer du att kunna hitta en mdell sm fungerar för dig. Det kan ckså vara så att man behöver använda lite lika strategier i lika kurser. Men det finna inga genvägar för att skaffa sig gda kunskaper. En känd svensk idrttsman sa en gång: "Att nå framgångar berr 10 % på talang ch 90 % på hårt arbete!" Eftersm alla, trts hårt arbete, tyvärr ändå inte uppnår de resultat sm de önskar, gäller det att utveckla sin studieteknik så att den blir så bra sm möjligt. Nedan hittar du våra bästa tips för att skaffa en gd studieteknik. En gd studieteknik förbättrar dina möjligheter att hantera eventuell stress ch nervsitet kpplat till studierna. Inför en skriftlig kunskapsredvisning är det naturligt att känna en lätt nervsitet med ökad puls. Det är ett naturligt fenmen sm kan hjälpa hjärnan att fkusera. Stress är någt annat sm ftast kan vara negativt. Det är lättast att hantera genm en gd planering se nedan. Målet ger dig mtivatin För skaffa gda möjligheter att lyckas med studierna är det viktigt att ha ett tydligt mål. Det handlar både m mål i den enskilda kursen (sm kan vara kpplat både till kunskapsmål ch betygsmål) ch mål för studierna sm helhet. Med ett tydligt mål för studierna är det lättare att få tillräcklig mtivatin för arbetet. Under utbildningen kmmer arbetet med studierna att ibland kännas lättare ch ibland tyngre, både kpplat till studierna ch till situatinen utanför sklans värld, ch då är mtivatinen den viktigaste drivkraften. Mtivatin kan inte någn annan ge dig utan den måste kmma från dig själv. Om du väljer att kmbinera studier med arbete är det viktigt att veta hur mycket tid studierna kräver för ett lyckat studieresultat. Denna tid är ftast individuell så jämför inte dina egna studieresultat alltför mycket med övriga kurskamrater. Behöver du diskutera målbilden så använd sklans resurser i frm av dina lärare ch sklans yrkesvägledare. Om slutliga målet känns avlägset är det viktigt att göra bilden så tydlig sm möjligt, men försök ckså sätta upp delmål under studietiden. Delmålen kan vara resultat i enskilda kurser, men ckså resultat på enskilda kunskapsredvisningar. Ma-NV-sektrn Sida 1

2 Planera studierna Oavsett vilken studiefrm du läser en kurs är det viktigt att ha en grundläggande plan för veckans arbete. När du väljer antal kurser så var medveten m att 400p är heltidsstudier, undvik att ta på dig för str arbetsbörda (i alla fall under längre tid). Försök att fördela arbetet med lika kurser ganska jämnt. Även m du vissa dagar arbetar längre tid med någn kurs. Variera mellan det du tycker är rligast ch det mindre rliga. Variera ckså mellan sådant sm du upplever lättare ch det du tycker är svårare. För kurser där den lärarledda verksamheten hela tiden bygger det man arbetat med tidigare är det extra viktigt att hemarbetet följer verksamheten i sklan. Sådana kurser är till exempel matematik, fysik & kemi. Hemarbetet hjälper då dig att utnyttja den lärarledda tiden i sklan så effektivt sm möjligt. Om det hjälper dig så gör ett tydligt schema för veckans arbete. Om du har lätt att skjuta upp saker är det extra viktigt att hålla planeringen. Arbeta eventuellt med egna belöningar när det känns sm tuffast att hålla planeringen. Metder för bästa studieresultat A. Den lärarledda tiden i sklan För att få ut bästa inlärningseffekt när du arbetar med teri på ett avsnitt ska du läsa igenm den planerade textmassan i förväg (m det är möjligt) innan avsnittet behandlas i sklan. Utgå från planeringen av kursen, men är du säker så fråga läraren vad sm ska behandlas nästa lektinspass. Det räcker att du läser igenm, du måste inte förstå allt eller försöka kmma ihåg. Du får ända en känna igen upplevelse när terin behandlas vilket stärker inlärningseffekten. Försök vara så delaktig sm möjligt under genmgångar. Det hjälper hjärnan att hålla fkus ch det kmmer då ckså att kännas naturligare att både svara på frågr (även m du är säker på svaret) ch att ställa frågr m det är någt du inte förstår eller vill veta. Många lärare arbetar efter uttrycket: Det finns inga dumma frågr, men tänk ckså på att frågr hjälper dig att få svar. Det är ckså viktigt att arbeta med anteckningar i samband med genmgångar, det gäller avsett m det är vanlig teri eller det är beräkningsuppgifter. Även det hjälper hjärnan att vara fkuserad. Tänk på att i anteckningarna finns viktig teri ch beräkningarna är fta viktiga typexempel sm du nu har fullständiga lösningar på. Det är viktigt att skapa struktur för materialet du skriver eller får under kursen. Det är bäst att ha ett anteckningsblck för varje kurs, men m du använder samma blck så datera ch skriv kursnamn för varje ny sida. Ha alltid bara en kurs på varje sida ch Ma-NV-sektrn Sida 2

3 bästa översikten får du m du sedan river ut sidrna ch har dem i tidsrdning i en mapp eller pärm tillsammans med övriga dkument för kursen. Om teripasset är 90 minuter se till att ni får en paus efter ungefär halva tiden. Utnyttja pausen för att dpa hjärnan. Bästa sättet är att öka syrecirkulatinen. Har du möjlighet så gå ut ch hämta lite friskluft eller gå en runda i krridren. Det räcker med 2-3 minuter men ökar hjärnans inlärningsförmåga när ni startar igen. B. Den övriga tiden i sklan Utnyttja tillfällen där du har lektinsuppehåll till att arbeta tillsammans med kurskamrater. Det är speciellt viktigt när du arbetar med prblembaserade uppgifter. Du kan både lära dig av att förklara för någn annan ch ibland kan det ckså vara lättare att förstå någt svårt när någn kamrat förklarar än när din lärare förklarar. Skaffa dig livlinr i gruppen sm gör att du kan få ta del av anteckningar m du inte deltar vid någt lärarlett tillfälle. Eventuellt kan ni tillsammans bilda någn frm av studiegrupp på internet, där ni delger anteckningar till varandra. C. Hemarbetet samma dag Ha för vana att alltid titta igenm det ni arbetat under dagen. Detta ger hjärnan en viktig kmma ihåg känsla sm förstärker inlärningen mycket. Tänk igenm vad ni gjrde på dagens lärarledda pass. Bläddra igenm tillhörande sidr i lärbken, läs rubriker ch titta på bilder. Titta igenm anteckningarna du gjrt, kmplettera ch renskriv dem (gärna i digital frm). Samma dag kmmer du förhppningsvis ihåg vad ni pratade m i samband med anteckningarna. Då är det lättast att kunna kmplettera dem, så man förstår dem även en vecka senare. Om ni gjrt beräkningsexempel så gå igenm dessa på nytt, eventuellt kan du räkna uppgifterna själv igen ch sedan jämföra med lösningen från sklan. D. Det kntinuerliga hemarbetet Planera veckans studier (se van). Räkna med att hemarbetet ska ta ungefär lika lång tid sm den lärarledda tiden sm schemat erbjuder. Det innebär att det krävs sammanlagt ca ti timmars arbete per kurs ch vecka. Gå in flera gånger varje vecka ch kntrllera infrmatin sm lagts upp i kursrummet i Ggle Classrm. Ma-NV-sektrn Sida 3

4 Se till att du en lämplig arbetsplats. Har du svårt att fixa det hemma är det bättre att försöka utnyttja dagarna i sklan så effektivt sm möjligt med studiearbete mellan lärarledda pass ch även att stanna kvar efter dagens sista pass. Använd rätt utrustning. Använd alltid de skriftliga studieanvisningarna sm ett kmplement till lärbk ch anteckningar. Genm att bcka av punkterna i studieanvisningen kan du lätt kntrllera att du arbetat med alla viktiga delar på mrådet. I naturvetenskapliga ämnen är det bäst att använda ett rutat blck. I naturvetenskapliga ämnen är det ckså viktigt att ha en lämplig räknare, du får tips av din lärare på bra räknare. Använd alltid denna räknare vid beräkningar så att du blir säker på att hantera den. I matematikkurserna har du möjlighet att använda ett frmelblad. Lär dig att använda det sm ett viktigt hjälpmedel när du arbetar med beräkningar. I fysik ch kemi har du tillgång till en tabellsamling. Använd den så fta sm möjligt i ditt arbete så du blir säker på att använda den ch vet vad sm står i den (får användas vid kunskapsredvisningar). För beräkningar är det viktigt att öva så att du blir säker på grundläggande typuppgifter. Även m du skulle ha hög ambitinsnivå är det viktigt att bli riktigt säker på grunderna innan du arbetar med svårare uppgifter. Jämför till exempel med en höjdhppare sm finslipar sin teknik på lägre höjder innan ribban höjs. Det är ckså viktigt att öva vid många tillfällen. På samma sätt sm musklerna ger det bättre effekt för hjärnan m du arbetar krtare pass men många gånger istället för lika lång tid men bara vid ett tillfälle. Om du kör fast i ett beräkningsprblem så lägg inte för lång tid på uppgiften. Lämna den istället ch gå vidare. Gå tillbaka till uppgiften vid ett annat tillfälle när hjärnan glömt hur den tänkte för att lösa prblemet (ger ftast en ny infallsvinkel). Skaffa dig gda vanr vid beräkningar. Skriv ner fullständiga lösningar på uppgifterna. Genm att göra det även för de enklare uppgifterna blir det mycket lättare att strukturera ch lösa en mer kmplicerad uppgift. Det blir ckså mycket lättare att upptäcka ett eventuellt fel. Var nggrann med att alltid sätta ut enheter på alla ställen i uppgifterna. Lär dig att hantera värdesiffrr på ett krrekt sätt Glöm inte att ta paus under arbetet. Pausa vid tidpunkter när du tycker att det känns bra, vilket gör att det blir mycket rligare att starta igen efter pausen. En riktlinje kan vara ca 45 minuters arbete / 15 minuters paus. Om du har uppgifter sm du behöver ha hjälp med i sklan eller andra frågr sm du inte hittar svar på är det viktigt att skriva ner frågrna tydligt så att det blir lätt att ställa dem till din lärare eller lärare sm har handledningspass. Ma-NV-sektrn Sida 4

5 Arbeta med alla kurser kntinuerligt även m du kanske lägger lite mer tid på den kurs sm har den mest närliggande kunskapsredvisningen. När du finslipar ditt arbete inför en kunskapsredvisning är det bra att gå tillbaka ch göra m uppgifter sm du arbetat med tidigare. Då vet du ckså att du har en fullständig lösning på uppgiften sm du kan gå tillbaka till m du skulle köra fast. Var klar med arbetet inför en kunskapsredvisning så att du bara behöver göra en krtare repetitin dagen innan. Jämför återigen med höjdhpparen sm inte skulle hppa hela kvällen dagen innan en viktig tävling. Om du kör fast i studierna. Fundera på m du kan ändra någt i ditt sätt att arbeta med studierna. Tänk på att studieresultatet inte bara berr på tiden du lägger utan ckså på kvalitén på ditt arbete. Använd din lärare sm bllplank m du behöver tips på förändringar. Sök stöd i din målbild m det är mtivatinen sm inte känns tillräcklig i förhållande till arbetet sm krävs. Drivkraften för hårt arbete bygger alltid på den egna mtivatinen. Diskutera prblematiken tidigt med din lärare. Om prblemen ligger utanför lärarens kmpetens, det kan handla m bekymmer med eknmi, förhållande, sömn mm, kan du använda dig av sklans yrkesvägledare eller kuratr berende på vem sm är bäst lämpad. Ma-NV-sektrn Sida 5