1) Mindre tid åt papper, mer tid för eleverna

Transkript

1 Läraryrket världens rligaste arbete Om alla barn ska få en ärlig chans i sklan måste de få den tid de behöver med skickliga, engagerade ch kunniga lärare. Så är det inte idag. Alldeles för många barn får inte i tid det stöd de behöver. Det leder till att prblem sm hade kunnat lösas tidigt, växer genm sklgången ch blir till slut överstigliga hinder för eleverna. Elever går hem från sklan ch känner att de inte blev sedda, lärare går hem från sklan ch känner att de inte hann med sitt jbb. Under de senaste åren har lärares administrativa arbetsbörda ökat. Ni av ti lärare vittnar m att de fått ägna mer tid åt pappersarbete sedan Alliansen bildade regering 1. Samtidigt har tusentals pedaggiska medarbetare skurits brt från svensk skla 2. Med färre medarbetare sm ska ägna mer tid åt att fylla i papper blir det mindre tid för eleverna. Läraryrket tillhör i dag ett av samhällets mest stressade yrken. Sklverkets studier visar att grundskllärare i genmsnitt endast har en dryg kvart på sig till för- ch efterarbete av en lektin 3. När stressade lärare får möjliga förutsättningar att genmföra sitt arbete blir kvaliteten i undervisningen lidande. Sedan 2006 har var fjärde lärare lämnat yrket av andra skäl än pensin 4. Samtidigt står platser tmma på lärarutbildningar runt m i landet. I en undersökning riktad till Lärarförbundets medlemmar berättar fyra av ti lärare att de funderar på att lämna yrket. Det främsta skälet till att man funderar på att sluta sm lärare är lönen 5. Vi är på väg rakt in i en lärarkris. Inför starten av den här terminen saknas enligt Arbetsförmedlingen lärare 6. Fram till 2022 behöver Sverige rekrytera ca lärare 7. Ska vi klara att rekrytera dem måste fler vilja bli lärare. Då måste lärare få bättre förutsättningar, mer tid, att göra sitt arbete, vilket i sin tur förutsätter att vi rekryterar fler medarbetare. Krt sagt: ska vi ge varje elev de möjligheter de förtjänar, måste sklan vara en av våra mest attraktiva arbetsplatser, ch läraryrket uppfattas sm ett av samhällets rligaste ch viktigaste arbeten. Därför vill vi att en ny regering tar natinellt ansvar för att utvecklingen vänds ch att rekryteringen till sklan klaras. Vi vill att regeringen bjuder in kmmunerna, representerade av SKL, ch de lärarutbildande lärsätena, till att gemensamt utarbeta en rekryteringsstrategi. Strategin måste uppvärdera läraryrket ch innehålla statliga medel sm kan leda till höjda lärarlöner. För att detta ska finansieras skjuter Miljöpartiet nu till extra medel i vårt förslag m en rekryteringsstrategi. Detta är den viktigaste delen i vår natinella sklplitik, vi kan prata m allt annat i sklan, men tar vi inte itu med lärarkrisen kmmer vi inte lyckas ge våra barn de möjligheter de har rätt till. I rapprten Vi kan bättre än så Värdet av en gd lärare ur ett scialt investeringsperspektiv, författad av Ingvar Nilssn ch Eva Nilssn Lundmark, framgår lönsamheten i att göra rätt investeringar i sklan. En så str investering sm krnr i månaden per lärare, betalar sig m det leder till att läraren under sin lärargärning får möjlighet att hjälpa en enda ytterligare elev till gda studieresultat, ch därmed ge henne eller hnm en väg till arbete ch framtidstr. 1 Lärarnas Riksförbund, 2011, Arbetsmiljöundersökning Sklverket, 2013, Lärarnas yrkesvardag en natinell kartläggning av grundskllärarnas tidsanvändning 4 Lärarnas tidning, , En av fyra lärare hppar av 5 Lärarförbundet, 2011, Perspektiv på lärarlöner, del 6: Ge bra lärare högre lön 6 Dagens Nyheter, , Akut lärarbrist inför sklstarten 7 Riksdagens utredningstjänst, Dnr 2014:171, Framtida rekryteringsbehv av lärare

2 De pengar sm Miljöpartiet nu avsätter i en rekryteringsstrategi kan finansiera generella lönelyft sm möjliggör för lärare att inm mindre än tiårsperid få krnr mer per månad. I detta PM utvecklas detta ch andra förslag. Miljöpartiets ambitin är att återbygga läraryrket till att återigen uppfattas sm ett kreativt ch attraktivt yrke. 1) Mindre tid åt papper, mer tid för eleverna Lärarnas tid till för- ch efterarbete är avgörande för undervisningens kvalitet ch en förutsättning för att läraren ska kunna ge alla elever det stöd de behöver. Miljöpartiet föreslg våren 2014 en rad åtgärder för att lärarnas administrativa arbetsbörda ska minska 8, till exempel vill Miljöpartiet att: Lärarnas tid till lektinernas för- ch efterarbete regleras i avtal. Miljöpartiet vill ta initiativ till att SKL, tillsammans med företrädare för fristående huvudmän ch lärarnas fackliga rganisatiner, sluter en ramöverenskmmelse sm möjliggör lkala avtal sm anger rimliga tidsangivelser för lärarnas för- ch efterarbete. Tidsåtgången för de natinella prven minskas. Det behövs en heltäckande utvärdering av prvens tidsåtgång, syfte ch effekt. De natinella prven ska utarbetas så de stödjer lärandet ch lärarnas frmativa bedömning. Under utvärderingsperiden ska prven i SO ch NO i årskurs sex ch ni göras frivilliga. Dkumentatin ch administratin underlättas. I dag sker dkumentatinsarbete i lika typer av rapprt- ch kmmunikatinssystem, vilket försvårar för såväl lärare sm dem sm förväntas ta del av dkumentatinen. Sklverket ska få i uppdrag att utveckla standardiserade kmmunikatinssystem så att dkumentatin, kmmunikatin ch rapprtering kan underlättas. Starkare lagstöd för rektrer. Vi vill ge rektr lagligt stöd att vägra arbetsuppgifter från huvudman sm saknar stöd i Skllagen eller Sklverkets föreskrifter. Om vi vill nå bästa möjliga resultat måste sklsystemet främja lärarens möjlighet att utifrån sin prfessin förbereda ch utveckla sin undervisning. Läraren måste få makt över sin egen arbetstid, då minskar stressen ch läraren kan finna en naturlig närvar i elevens vardag, sm då får möjlighet att prata med sin lärare, kanske ställa en fråga eller bara få tid till en stunds samtal. Att se varje elev måste få ta sin tid, det tillhör kärnan av läraruppdraget. Miljöpartiets målsättning är att lärare ska ha lika mycket tid till för- ch efterarbete sm själva undervisningstiden. I ett första steg ska tiden till för- ch efterarbete fördubblas, det ska ske under mandatperiden. 2) Anställ nya medarbete Ska lärare få tid för sitt arbete måste de ckså ha tillräckligt med kllegr lärarjbbet är inget ensamarbete. För att klara sitt jbb sm klass- eller ämneslärare behövs tillgång till specialister sm speciallärare/-pedagger, mdersmålslärare, studie- ch yrkesvägledare, sklbiblitekarier, elevhälsa ch fritidspedagger. Inm ramen för en rekryteringsstrategi vill vi att stat ch kmmun gemenensamt planerar för dels den nyrekrytering av lärare sm kmmande pensinsavgångar gör nödvändiga, dels rekryteringen av nya medarbetare till sklan. Vi har visat hur staten kan vara med ch finansiera nya medarbetare i sklan 9. Det handlar då m fler lärare så att barngrupperna i försklan kan minska, eller för att lärartätheten i andra stadier ch sklfrmer kan öka men det kan ckså handla m specialister sm gör att klass- ch ämnesläraren får mer tid för sitt arbete. Ttalt avsätts 2,9 miljarder för statlig medfinansiering av nya tjänster. I tidigare PM har Miljöpartiet föreslagit en medfinansiering m 75 prcent för satsningar i grundskla ch gymnasium ch 40 prcent för satsningar i försklan. Den lägre statliga finansieringsgraden i försklan mtiveras av ett gemensamt åtagande för Miljöpartiet i stat ch kmmun att få ner barngrupperna till högst fem barn per pedagg. 8 Miljöpartiet, 2014, PM Så vill vi ge lärare tid att vara lärare 9 Miljöpartiet, PM 2013, nya medarbetare ch 23 miljarder till svensk skla

3 3) Höjd lön för alla lärare En gemensam rekryteringsstrategi måste ckså innefatta ett gemensamt ansvar för höjda lärarlöner. Miljöpartiet vill se ett generellt lönelyft för Sveriges lärare. Att lärarkåren sm helhet kan garanteras bättre villkr utgör grunden för att lärarkrisen långsiktigt ska kunna lösas. Effekten av löneökningar för lärare är att det blir mer attraktivt att söka sig till yrket, att stanna i yrket ch för dem sm sökt sig från yrket att kmma tillbaka. Ska vi klara rekryteringen måste det vara minst lika naturligt för någn sm arbetat sm ingenjör, företagare eller tekniker att välja att utbilda sig till lärare, sm det är för en lärare att välja att göra någt annat. Då blir lönefrågan central. Det finns flera metder för staten att, inm ramen för principerna m den svenska mdellen, ta ansvar för höjda lärarlöner. Tillsammans med lärarnas fackliga rganisatiner skrev vi i Dagens Nyheter : Statliga insatser kan utfrmas på lika sätt, såsm en överenskmmelse inm ramen för en lärarstrategi, mtkrav för att ta del av statliga medel till sklan eller direkt riktade statsbidrag. Det avgörande är att det är statliga medel sm säkert leder till en avgörande höjning av lärarlönerna, att insatsen är pririterad, långsiktig ch når alla lärare från försklan ch uppåt i åldrarna. Det är viktigt att insatserna görs med respekt för den svenska mdellen. Lönebildning är parternas ansvar. Sklan är gemensamt finansierad, ch det är plitiken på natinell ch kmmunal nivå sm i slutändan avgör vilka resurser sm finns tillgängliga för sklan ch därmed för lärarlönerna. Kmmuner med vikande skatteunderlag har haft svårt att höja lärarlönerna så mycket sm krävs. Samtidigt har många sklhuvudmän, kmmunala sm fristående, inte satsat på lärarlöner trts att de har haft eknmiska resurser att göra det. Att staten då både samlar ch bistår kmmunerna är att ta ansvar för att undvika en akut lärarbrist. De statliga medel vi tidigare avsatt för nyrekrytering ch lönehöjning, inm ramen för gemensamma åtaganden mellan stat ch kmmun, mtsvarar 4,6 miljarder fullt utbyggt. Finansieringen kmmer då genm att vi backar skattesänkningarna någt för månadsinkmster över För att trygga finansieringen tillför vi nu genm att acceptera Företagsskattekmmittén förslag m en ny bankskatt ytterligare drygt två miljarder till en rekryteringsstrategi. Då kan vi satsa 3,75 miljarder årligen för lön i en rekryteringsstrategi. Fördelas dessa pengar helt till lön ch jämnt över alla lärare ger det en extra lönehöjning m 7,5 prcent första året. Därmed kmmer lönen uppgå till krnr mer i månadslön inm mindre än ti år 11. Räkneexemplet utgår från ett vägt genmsnitt av lärarnas löner 2013 ch då ingår utbildade lärare ch rektrer i förskla, förskleklass, grundskla, grundsärskla, specialskla, gymnasieskla, gymnasiesärskla, kmvux ch särvux. Lärare sm fått lönehöjning inm karriärtjänstsystemet är undantagna. Genmsnittlig löneutveckling År kr DN Debatt, , Låt höginkmsttagarna finansiera en sklsatsning 11 Beräkningen bygger på en genmsnittlig löneutveckling m tre prcent per år ch utöver det en engångshöjning m 7,5 prcent år 1. Dvs första året ökar lönen med 10,5 % (7,5+3)

4 4) Bättre möjlighet att utvecklas i yrket Vi vet att de bästa sklresultaten uppnås i sklr där lärare får gda möjligheter att samverka ch utvecklas tillsammans. Kllegial samverkan ch gemensam utvärdering av tillämpade arbetsmetder är nycklar till gda sklresultat. Därför är det viktigt att systemet med karriärtjänster används till just sklutveckling ch kllegial samverkan. Hur en sådan samverkan ska gå till kan skilja från skla till skla, ch mellan lika huvudmän, men att den typen av samverkan ska äga rum anser vi är rimligt att kräva. Vi föreslår därför att Sklverket ska få i uppdrag att gdkänna tjänstebeskrivningar för karriärtjänster, så att det säkerställs att lärare sm tilldelas uppdrag inm karriärtjänstsystemet har ett tydligt sklutvecklingsuppdrag ch tid att genmföra det uppdraget. För att tydliggöra detta fkus vill vi ckså byta namn på karriärtjänsten förstelärare till lärare med särskilt utvecklingsuppdrag (utvecklingslärare). Även mdellen m ett särskilt myndighetsuppdrag, Samarbete för bästa sklan, sm Miljöpartiet tidigare föreslagit tillsammans med Sveriges Sklledarförbund 12 ger sklr med särskilda utmaningar möjligheter att utvecklas. Mdellen innebär att staten får mandat att sluta samverkansavtal med sklr sm är i särskilt behv av stöd ch sklutveckling. 5) Bättre arbetsmiljö Arbetsmiljön för elever ch lärare ch är fta undermålig. Energimyndigheten ch Bverket har visat att tre av fyra sklr i varierande grad har prblem med t.ex. ventilatin, buller, temperatur ch fukt 13. Den dåliga arbetsmiljön kan leda till hälsa: huvudvärk, trötthet ch kncentratinssvårigheter är inte vanliga symptm i sklan. Detta är mycket allvarligt. Vi vet i dag mer än någnsin hur inlärning fungerar, ch det råder ingen sm helst tvekan m att dålig arbetsmiljö hämmar lärande ch utveckling. Därför måste landets skllkaler renveras. Med behvet av renveringar följer ckså möjligheter. Landets sklbyggnader kan mderniseras, med gd ventilatin ch akustik, anpassade för frskningsbaserad pedaggik. Energianvändningen kan effektiviseras. Eleverna kan ckså göras delaktiga i arbetet, på så sätt skapas delaktighet ch ägarskap i den egna sklan, vilket minskar riskerna för skadegörelse. Miljöpartiets målsättning är att alla lärare ch elever ska ha en gd arbetsmiljö senast Därför satsar vi under de kmmande åren 1,5 miljarder på ett statligt stöd, sm huvudmännen kan använda sm delfinansiering i arbetet med att renvera sina skllkaler. Miljöpartiets satsning på ett statligt klassrumslyft är en liten investering sm ger mångfalt tillbaka i bättre hälsa ch studieresultat, effektiv resursanvändning ch fler jbb. Till lärmiljöerna hör ckså IT-miljöerna. Svenska sklr behöver mderna IT-miljöer ch därför arbetar miljöpartiet för en natinell IT-strategi för sklan. 6) Verktyg sm matchar lärarens uppdrag Den vanligaste årskursen där särskilt stöd ges är i dag årskurs ni 14. Det innebär att nödvändigt stöd kmmer alldeles för sent. Om elever garanteras stöd i rätt tid ökar deras - möjligheter att nå kunskapsmålen, därför måste byråkratin kring att få extra stöd bli så liten ch kmplicerad sm möjligt. Lärare är pedaggiska experter ch vet vad eleverna behöver för att växa ch utvecklas. Detta till trts är det i dag fta svårt för lärare att ge snabbt stöd till de elever sm är i behv av det. Det är frustrerande för sklan, eleven ch föräldrarna då en elev sm behöver stöd inte får det i tid. Lärarna måste därför få större rätt att besluta m särskilt stöd till elever. Vi vill införa en så kallad rdinatinsrätt för lärare. Det betyder att en lärare själv ska kunna bestämma m en elev ska få extra hjälp med någt i sklan. Det ger lärare mer makt över tillgänglig resurser, ch befgenhet att ge elever det stöd sm läraren bedömer behövs. Extra stöd kan handla m allt från avsteg från timplanen, extra lärarstöd, specialundervisning, integrerat språkstöd, särskilt studiematerial, hjälp från elevhälsan eller annat stöd. 12 SvD Brännpunkt, , Fkus på att granska leder inte sklan rätt 13 Energimyndigheten ch Bverket, 2007, Energianvändning ch innemiljö i sklr ch försklr 14 Sklverket, 2013, Särskilt stöd i grundsklan läsåret 2012/13

5 Vi vill ckså se en läsa-skriva-räkna garanti sm innebär att elever ges rätt att, fram till årskurs tre, få ämnena svenska ch matematik pririterade framför andra ämnen. Under begränsade perider möjliggörs fullständiga pririteringar av svenska ch matematik för de elever sm bedöms vara i behv av det. Läsa-skriva-räkna-garantin ska, tillsammans med rdinatinsrätten, innebära att eleven får stöd så snart behvet upptäcks. Läsa-skriva-räkna-garantin ska fungera sm en garanti för att alla elever sm är i behv av stöd, garanteras alla tillgängliga stödinsatser, innan de lämnar årskurs tre. Gröna sklsatsningar År 1 År 2 År 3 År 4 Lönelyft lärare Persnalrekrytering Summa rekryteringsstrategi Övriga sklsatsningar Övriga utbildningsväsendet SUMMA