Kvalitetsrapport

Transkript

1 Datum Antal sidr Kvalitetsrapprt Barn- ch utbildningsnämnden Trsby kmmun Ulf Blmquist sklchef Barn- ch utbildningsnämndens kansli direkt mbil

2 Innehållsförteckning Systematiska kvalitetsarbetets syfte... 3 Fkusmråde 2015/ Samlade lärdmar från 2014/ Två fastställda mål... 4 Försklans kvalitetsrapprt Fkusmråden Värdegrund Alla barn ch vuxna inm förskleverksamheten ska ha ett gtt bemötande mt varandra Språkförståelse Alla barn ska få möjlighet att utveckla sin språkförståelse Pedaggisk dkumentatin ska användas sm en metd för att driva utvecklingen av arbetet med språkförståelse vidare Systematiskt kvalitetsarbete Barn i behv av särskilt stöd Överlämning mellan förskla förskleklass Likabehandlingsplan ch plan mt kränkande behandling Resultat ch mål brukarenkäten Lärdmar... 9 Grundsklan Grundsklan tidigare år F Fkusmråde Analys Grundsklan senare år Fkusmråden Mål ch resultat Analys Förbättringsarbete utifrån analyser för hela grundsklan f Gymnasiet Fkusmråde Redvisning av resultat Analys av resultaten Identifierade förbättringsmråden Samlade lärdmar i hela förvaltningen

3 1 Systematiska kvalitetsarbetets syfte Barn- ch utbildningsförvaltningen ska varje år planera, följa upp ch utveckla utbildningen. Kvalitetsarbetet ska ske på sklnivå ch genmföras i medverkan av lärare, förskllärare ch elever. Systematiska kvalitetsarbetet ska hjälpa verksamheten att få syn på vad sm fungerar bra i verksamheten ch identifiera utvecklingsmråden. Arbetet är ett långsiktigt ch ska ses sm en prcess sm mfattar från försklan till gymnasiet. Långsiktighet handlar m tidiga insatser i barngrupper ch det pedaggiska arbetet ska löpa sm en röd tråd genm alla stadier. Kvalitetsrapprten 2015/2016 innehåller först en sammanfattande del där förvaltningen anger fkusmråden, måluppfyllelser, krtare analyser ch förbättringsarbete utifrån analyser. Därefter finns det möjligheter för läsaren att skaffa sig en fördjupad bild av enskilda enheter, där respektive enhets kvalitetsrapprt på Trsby kmmuns hemsida. Det är rektrn ch försklechefen sm ansvarar för att kvalitetsarbetet genmförs, enligt skllagen 4 kap

4 2 Fkusmråde 2015/ Samlade lärdmar från 2014/2015 Samlade lärdmar från läsåret 2014/2015 ch sm vi hade med ss till läsåret 2015/2016: Gemensamt för alla förskle- ch sklenheter: Att bli duktig på kritisk granskning av insatser, ger varierad ch anpassad undervisning. Gemensamt för alla förskle- ch sklenheter: Att bli duktig på att få snabba återkpplingar från kllegr ch barn/elever på undervisningen, skapar trygghet i betygsättning ch bedömning. Gemensamt för alla förskle- ch sklenheter: För att skapa bra förutsättningar för det kllegialt lärande behöver vi stärka ch utveckla arbetslagen/lärarlagen. Gemensamt för alla förskle- ch sklenheter: Vi behöver mer fkus på bemötandet. Detta går att kppla ihp med det kllegiala lärarande, betyg ch bedömning ch trygghet. Gymnasiet: För en hållbar utveckling inm kvalitetsarbetet är det viktigt att vi har en arbetsprcess sm genererar hela sklans arbete ch lärares ledarskap Två fastställda mål Barn- ch utbildningsförvaltningen har två fastställda mål. Det första målet handlar m måluppfyllelsen för pjkar ch flickr i årskurs 9. Det andra målet handlar m andelen i årskurs 9 med gymnasiebehörighet. Måluppfyllelse är de kunskapsmål sm är angivna i natinella styrdkument för elever i årskurs 9. Studieresultaten ch kunskapsutvecklingen för pjkarna skiljer sig från flickrnas på ett tydligt vis. Trenden är att flickr generellt har betydligt högre meritvärde (antal betygspäng) än pjkar. Gymnasiebehörighet betyder att elev ska ha uppnått betyg i ett antal bestämda ämnen. Histriskt har andelen elever med gymnasiebehörighet i årskurs 9 varit mkring 85 %. Vi har följande mål fastställda: Genmsnittligt meritvärde 225 päng år 2020 Delmål: Genmsnittligt meritvärde för pjkar 210 päng år % gymnasiebehörighet vårterminen 2016 Målen läste vi av juni Barn- ch utbildningsförvaltningen har under läsåret 2015/2016 jbbat med värdegrundsfrågr samt kncentrerat ss på: Barnet ch elevens trygghet 4

5 Lärarens frmativa förhållningssätt - betyg ch bedömning. Frmativt förhållningssätt innebär att bedömningen är återkmmande för att stärka elevens lärande. Begreppet frmativt används längre fram i texten. Kllegialt lärande. Kllegialt lärande handlar m när lärare utbyter kunskaper ch erfarenheter med varandra. 5

6 3 3.1 Försklans kvalitetsrapprt Fkusmråden Värdegrund Alla barn ch vuxna inm förskleverksamheten ska ha ett gtt bemötande mt varandra Vi sm arbetar inm försklan är överens m att värdegrunden är viktig ch persnalen har skrivit i sina utvärderingar hur de har arbetat med hur barn bemöter andra barn. Hur man är en bra kmpis med mera. När det gäller persnalens eget bemötande mt barn, föräldrar ch varandra så är det inte många sm nämnt det i utvärderingen. Några har angett att det är viktigt att vara en bra förebild. Andra har beskrivit att de tycker att det är svårt att veta hur man ska ta upp med arbetskamrater, sm brister i sitt bemötande. På persnalmöten har vi pratat m vilka förväntningar vi har på varandra sm kllegr. Några arbetslag har diskuterat förväntningarna mer ingående. Vad till exempel rd sm respekt eller psitivt arbetsklimat betyder för just dem. Vi kmmer att ha värdegrund ch bemötande kvar sm utvecklingsmråde läsåret 16/ Språkförståelse Alla barn ska få möjlighet att utveckla sin språkförståelse Persnalen har arbetat mer medvetet med språk under läsåret. I utvärderingen har de beskrivit vad de gjrt tillsammans med barnen. Till exempel rim ch ramsr, sånger ch andra språklekar. På FUG försklans utvecklingsgrupp, föreläste språkpedaggen för persnalen m språkets betydelse ch m lika språkstörningar. Vi har även under en perid arbetat kring högläsningen med barnen utifrån pedaggisk dkumentatin. Vi kmmer att frtsätta ha språk ch språkförståelse sm ett utvecklingsmråde då vi ser ett frtsatt behv inm detta mråde, sm dessutm är ett viktigt steg mt 225 meritpäng Pedaggisk dkumentatin ska användas sm en metd för att driva utvecklingen av arbetet med språkförståelse vidare Med pedaggisk dkumentatin sm arbetsverktyg, har all persnal arbetat för att utveckla högläsningen. Det har varit sm en del i arbetet med att utveckla barnens språkförståelse. Persnalen har tagit fram egna bservatinsmallar ch samlat dkumentatin för att kartlägga hur högläsningen sett ut på den egna avdelningen. Vi har sett ett ökat intresse för högläsning ch en ökad medvetenhet hs persnalen. För några av persnalen blev detta arbete en ögnöppnare - hur persnalen har utfrmat verksamheten har haft betydelse för hur barnen lärt ch utvecklats. 6

7 Vi kmmer att frtsätta ha pedaggisk dkumentatin sm ett utvecklingsmråde då vi ser att förändringsprcessen ändå går framåt. Vi kmmer bl.a. att utveckla arbetet med diskussiner tillsammans med våra pedaggiskt ansvariga på respektive förskla Systematiskt kvalitetsarbete En uppgift sm den pedaggiskt ansvariga har haft ansvar för, har varit att driva utvecklingen framåt på den egna avdelningen. Detta med hjälp av de mallar vi tagit fram. Mallarna utgår från sklverkets material: Var är vi? Vart ska vi? Hur gör vi? Hur blev det? Vi har haft två träffar per termin där alla pedaggiskt ansvariga deltagit. Där har vi framförallt diskuterat pedaggiskt dkumentatin ch de pedaggiskt ansvariga har haft möjlighet att diskutera det egna arbetet på avdelningen ch fått tips ch idéer Barn i behv av särskilt stöd Våra rutiner kring barn med behv av särskilt stöd har fungerat bra tycker både vi ch persnalen. Barnpraten sm genmförts varje höst ch vår är uppskattade ch nödvändiga för frtsatt arbete. Ibland kan det bli missförstånd gällande återkppling till arbetslagen m specialfunktinernas frtsatta arbete ch vad vi förväntat ss att arbetslaget ska arbeta vidare med. Där behöver vi finputsa våra rutiner inför kmmande läsår Överlämning mellan förskla förskleklass Under maj månad brukar vi ha så kallade överlämningsknferenser, så även i år. Då träffades persnal från förskla, mttagande persnal i förskleklass ch fritidshem, elevhälsa ch sklledare ch överlämnade/tg emt infrmatin kring blivande försklklassbarn. Det blev diskussiner m vilken infrmatin sm ska lämnas, det sm rör hela barnet med förmågr ch behv eller bara barnens behv? Vi upplever ibland att mttagande persnal inte tar tillvara den kunskap sm finns kring barnen utan de tar emt infrmatinen men sedan gör de ändå sm de brukar. Det finns även persnal sm vill ha skrivna blad Här har vi ett strt utvecklingsmråde. Vi behöver föra diskussiner mellan sklfrmerna så att barnen tas emt på bästa sätt ch kan få rätt stöd eller utmaning på en gång. Vi försklechefer ska initiera till en samverkansgrupp. För att höja kvaliteten på överlämningen av infrmatin ska vi börja använda Sklverkets material. 7

8 Vi behöver även diskutera så att övergången ch samarbetet mellan yngrebarn- ch äldrebarnsavdelningarna inm försklenheterna utvecklas Likabehandlingsplan ch plan mt kränkande behandling Utifrån en dkumentanalys har vi sett att vår likabehandlingsplan ch plan mt kränkande behandling behöver revideras. Det finns nämligen delar sm saknas. Vi vill att persnalen ska bli bättre på att kartlägga barngruppen för att sedan arbeta främjande, förebyggande ch åtgärdande. Det finns ett bra grundmaterial men det behöver förankras bättre hs persnalen Resultat ch mål brukarenkäten 2016 Var är vi? Påstående resultat Mitt barn tycker m att gå till försklan 5,7 av 6,0 Jag känner mig sm förälder lugn ch trygg när mitt barn är i försklan 5,7 av 6,0 Samarbetet mellan hemmet ch försklan fungerar bra 5,6 av 6,0 Vart ska vi? Påstående Mål 2017 Mitt barn tycker m att gå till försklan: 6,0 på brukarenkäten 2017 Jag känner mig sm förälder lugn ch trygg när mitt barn är i försklan: 6,0 på brukarenkäten 2017 Samarbetet mellan hemmet ch försklan fungerar bra 6,0 på brukarenkäten 2017 Hur gör vi? Vi har gemensamma utvecklingsmråden för förskleverksamheten i Trsby kmmun Värdegrund Alla barn ch vuxna inm förskleverksamheten ska ha ett gtt bemötande mt varandra. Fkusmrådet under läsåret kmmer att vara hur persnalen bemöter barn, föräldrar ch varandra. 8

9 Vi kmmer att ha värdegrund ch bemötande kvar sm utvecklingsmråde läsåret 16/17. Vi har bkat en föreläsning för all persnal där barnpsyklg kmmer att prata m bemötande. På FUG försklans utvecklingsgrupp kmmer vi att ha diskussiner m vad lika värderd betyder, t.ex. Vad är ett gtt bemötande? Vi vill även få till diskussiner kring vilken förskleverksamhet vi vill ha i Trsby kmmun. Vad är vårt önskade läge? Hur vill vi att andra pratar m ss? Lärdmar Bemötandets betydelse för barnens utveckling ch lärande. Genm att arbeta med verktyget pedaggisk dkumentatin har persnalen blivit mer medvetna m sin egen betydelse för kvaliteten i verksamheten. Mallarna har bidragit till att persnalen diskuterar pedaggiska frågr i större mfattning än tidigare. Arbetsgången vi använde när vi tg fram nya rutiner för insklning fungerade mycket bra. Vi kmmer att frtsätta med den arbetsgången vid kmmande utvecklingsmråden. FUG är ett bra frum för kllegialt lärande. Utifrån en dkumentanalys har vi sett att vår likabehandlingsplan ch plan mt kränkande behandling behöver revideras. Det finns delar sm saknas i nuvarande. Vi vill att persnalen ska bli bättre på att kartlägga barngruppen för att sedan arbeta främjande, förebyggande ch åtgärdande. Det finns ett bra grundmaterial men det behöver förankras bättre hs persnalen. Språk ch språkförståelse sm frtsatt utvecklingsmråde. Pedaggisk dkumentatin sm frtsatt utvecklingsmråde. 9

10 4 4.1 Grundsklan Grundsklan tidigare år F Fkusmråde Grundsklans enheter har haft fkus på barnens trygghet, delaktighet ch inflytande samt ämnena svenska, matematik ch engelska (se vidare varje sklas kvalitetsrapprt) Analys Gemensamt för alla enheter inm grundsklan är att vi behöver jbba vidare med barnens trygghet i sklan. Vi har identifierat mråden där eleverna beskriver att de känner sig trygga. Exempel på dessa mråden är klätterställning, ftbllsplan, hckeyrink, mklädningsrum. Vi har förslag från elever på saker där kränkningar kan undvikas. Exempel på detta är fler rastvakter. Gemensamt för grundsklans alla enheter är ckså att öka eleverna delaktighet ch inflytande över sitt lärande. Tydliggörande av den pedaggiska planeringen, bättre på de kmpensatriska hjälpmedlen samt att eleverna ges större delaktighet i själva planeringsarbetet Likabehandlingsplanen behöver tydliggöras för alla elever. Enheterna ska jbba vidare med ämnena svenska, matematik ch engelska. Vi behöver bli bättre på att: bedöma elevernas kunskapsutveckling. utfrma utmanande uppgifter till elever. utfrma anpassade uppgifter till elever. Vilken betydelse för elevernas lärande har lärarnas samrättning av prv? 10

11 Grundsklan senare år 6-9 Fkusmråden Mål ch resultat I nedanstående tabell redvisas mål ch resultat. Vi har följande mål fastställda: Frykensklan Frykensklan FBK Kvistbergssklan Kvistbergssklans FBK Mål genmsnittligt meritvärde 225 p Mål genmsnittligt värde för pjkar 210 p 100% gymnasiebehörighet 227,8 p 204,4 p 188,8 p 201,4 p 209,2 p 188,3 p 95% 76% Frykensklan uppnådde målet genmsnittligt meritvärde 225 p i juni ch Kvistbergssklan uppvisade nära ng målet för genmsnittliga meritvärdet 210 p för pjkar Analys För att öka elevernas måluppfyllelse ch därmed minska klyftan mellan pjkar ch flickr behöver vi göra ytterligare satsningar: I svenska, engelska ch matematik. Det är framförallt matematiken sm vi behöver göra fler insatser. Exempel på detta är att öka fkus på läsförståelse ch prblemlösning. Grundsklans senare år behöver frtsätta arbetet med betyg ch bedömning. Exempel på detta är att eleverna ska veta hur de ska gå vidare för bättre kunskaper alternativt för att klara målen. Vilken betydelse för elevernas lärande har lärarnas samrättning av prv? Förbättringsarbete utifrån analyser för hela grundsklan f-9 Vi behöver frtsätta arbetet med att skapa trygga miljöer i våra sklr. Tydliggörande av rutiner ch arbetsgång kring extra anpassningar ch särskilt stöd. 11

12 Delaktighet ch inflytande. Vi behöver frtsätta arbetet med att ha tydliga strukturer för kntinuerlig utvärdering, där vi ger eleverna utrymme att framföra synpunkter på undervisningen. Kllegialt lärande. Sklledarna måste skapa förutsättningar för samrättning ch sambedömning över sklgränserna ch årskursgränserna. Sklledarna behöver ckså skapa förutsättningar, så att vi kan utveckla överlämningarna mellan stadier ch enheter. Här är det viktigt att ta till vara på pedaggernas erfarenheter. Betyg ch bedömning. Vi måste frtsätta arbetet med betyg ch bedömning. Det är viktigt med utbyte av erfarenheter. Exempel: Lärare träffar varandra över sklgränser ch stadiegränser för att arbeta med betyd ch bedömning. 12

13 5 Gymnasiet Fkusmråde Redvisning av resultat Avgångselever ttalt Gymnasiesärskla avgångselever: 4 Gymnasieintyg 0 Studiebevis ttalt: 15,5 % 27,3% Examensbevis ttalt: 84,5 % 72,6 % Natinella prv vårterminen 2016 Andel rdinarie prv med betyg A-F 559 genmförda prv 84,6 % Analys av resultaten Vi kan se en ökning av andelen elever sm uppnår gymnasieexamen från år 2015 ch en minskad andel med studiebevis. Andelen elever sm når examensbevis var 84,5 %. Vårt mål är att öka måluppfyllelsen till 100 % Identifierade förbättringsmråden Förebyggande arbete med elevhälsa genm tydliga rutiner för anmälan till rektr vid studiesvårigheter, frånvar, kränkningar ch behv av stöd ch anpassningar. Upprättande av åtgärdsprgram. Arbeta mer aktivt med anpassningar av undervisningen för elever med studiesvårigheter avsett bakmliggande rsak. Värdegrundsarbetet är viktigt för att skapa trygghet ch en gd lärmiljö. Betyg ch bedömning med det frmativa i fkus skapar trygghet i studiesituatinen. 13

14 6 Samlade lärdmar i hela förvaltningen Kllegialt lärande har betydelse för elevernas lärande. Exempel på kllegialt lärande är samrättning av natinella prv ch sambedömning av elever Samrättning av natinella prv måste ske över enhetsgränser ch årskursgränser. Exempel: undervisande lärare i årskurs 5 deltar (samrättar) med undervisande lärare i årskurs 6. Bemötandets betydelse för barnens utveckling ch lärande. Vi vill att persnalen ska bli bättre på att kartlägga barngruppen för att sedan arbeta främjande, förebyggande ch åtgärdande. Det finns ett bra grundmaterial men det behöver förankras bättre hs persnalen. Språk ch språkförståelse har str betydelse för barns frtsatta utveckling 14

15 15