Tjänsteutlåtande Sidan 1 av 5. Anna Österman Anne-Christine Hillman. Dnr 2010/242 BUN.149. Barn- och ungdomsnämnden

Transkript

1 Tjänsteutlåtande Anna Österman Anne-Christine Hillman Sidan 1 av 5 Barn- ch ungdmsnämnden Otasdffråg angående en uppföljningsmdell för att säkerställa att persnaltätheten ch andelen anställda med pedaggisk högsklekmpetens ökar inm försklan Förslag tiid beslut Barn- ch utbildningskntret föreslår att barn- ch ungdmsnämnden beslutar följande: 1. Gdkänna utredningen ch förslag till uppföljning 2. Ge förvaltningschefen i uppdrag att återkmma med förslag på vilka insatser sm skall pririteras under 2011/2012 Sammanfattning Vid nämndens sammanträde , fick förvaltningschefen i uppdrag att utreda ch föreslå en uppföljningsmdell för att säkerställa att persnaltätheten ch andelen anställda med pedaggisk högsklekmpetens ökar inm försklan Kntrets utredning visar på att det är viktigt att det är förskllärare sm blir anställda i kmmunens försklr. Genm det höjda checkvärdet har försklrna fått större utrymme att höja förskllärarnas löner men även till att rekrytera förskllärare, beksta kmpetensutveckling ch öka planeringstiden för förskllärare, i syfte att andelen förskllärare ökar. Uppföljning av de lika satsningarna kan ske genm att resultat ch nyckeltal redvisas på kmmunens webbsida ch i kntrets veckbrev. Bakgrund Sllentuna kmmun ligger under riksgenmsnittet för andelen förskllärare inm förskleverksamheten vilket kmmunen har sm mål att höja. Antalet anställda förskllärare på respektive förskla är inrapprterat från försklrna, fristående ch kmmunala till respektive kmmun. En sammanställning sker hs kmmunen sm sen skickar dem vidare till SCB. Det resultat sm redvisades av SCB (Statistiska Central Byrån) hösten 2010 visade att riksgenmsnittet för utbildade förskllärare är 49,62 prcent ch Sllentuna kmmun har 39 prcent. I de siffrr sm representerar kmmunen räknas all högskleutbildad persnal in, vilket gör att siffrrna blir missvisande i jämförelsen med riksgenmsnittet. Om man använder samma mått för riksgenmsnittet det vill säga att man inkluderar Besök Pstadress Telefn växel Fax receptin Internet Turebergshuset Turebergs trg Sllentuna

2 TjänsteutDåtamdle Sidan 2 av 5 istället 53,81 prcent. Målet är att höja samtliga försklr i kmmunen över riksgenmsnittet. I senaste rapprten från SCB så var det knappt några skillnader mellan de kmmunalt drivna försklrna ch de fristående försklrna över antalet högskleutbildad persnal. Det finns ett antal anledningar till att kmmunen har sm målsättning att öka antalet förskllärare, en av dem är att det resultat sm försklrnas dkumentatin av det systematiska kvalitetsarbetet visar ligger under kmmunens medelvärde på de försklr där det inte finns någn persnal med förskllärarutbildning. Även kundundersökningen sm besvaras av föräldrarna visar ett lägre värde för de försklr sm inte har förskllärare i verksamheten. Den 1 juli 2011 trädde den reviderade lärplanen i kraft ch där framgår tydligt att det pedaggiska ansvaret ligger på försklläraren, vilket ytterligare är en anledning till målet att öka andelen förskllärare i kmmunens verksamheter i. Redan 2004 arbetade de kmmunala försklecheferna med prblematiken hur de skulle få fler förskllärare till verksamheten. I ett gemensamt prjektarbete frmulerades bl a ett antal satsningsmråden för att förhppningsvis öka andelen förskllärare samt att utveckla befintliga förskllärare så att intresset att stanna i kmmunen ökade. I kmmunen har följande satsningar genmförts: Arbetslagsledarutbildning för utvalda förskllärare har anrdnats vid flera tillfällen under periden Utbildningarna har varit mycket uppskattade ch många av de sm deltagit arbetar frtfarande kvar i kmmunen. Utbildning i "det svåra samtalet" genmfördes Utbildningen var en engångssatsning, den var mycket uppskattad ch många av de sm deltagit arbetar frtfarande kvar i kmmunen. Distansutbildning till förskllärare/tidigarelärare för utvalda barnskötare påbörjades 2007 ch Detta är en distansutbildning på halvfart där deltagarna även har kunnat validera sina kunskaper i förhållande till vissa kurser. Utbildningen tar ca 5,5 år att genmföra på Stckhlms universitet. Kurser startades 2007 resp Vid båda tillfällena sökte ca 50 barnskötare ch 25 st antgs. Inm 2 år hade grupperna minskats till ca 12 deltagare. Avhppen berdde främst på att de inte mäktade med studietakten. Under studietiden har barnskötarna varit på universitet 2 dagar/månad, detta har genmförts på arbetstid. Barn- ch utbildningskntret ch försklan har gemensamt bekstat detta. Övriga studier har barnskötarena genmfört på sin fritid. Inför 2009 valde barn- ch utbildningskntret att inte frtsätta denna satsning eftersm avhppet var så strt. Det finns kmmuner sm har gjrt mtsvarande satsningar sm ss med att utbilda till förskllärare, men de har givit mer tid för studier. Detta har

3 TJänsteutlåtarDd Sidan 3 av 5 resulterat i färre avhpp, nästan alla är kvar i utbildningen när de närmar sig slutet. En anledning till att frångå liknande satsningar är att det resultat sm tidigare utredning visar inte kan anses mtsvara det resultat sm förväntats. Självklart så måste barn- ch utbildningskntret satsa långsiktigt men det långsiktiga arbetet skulle ckså behöva ge resultat även på krt sikt. Sllentuna kmmuns försklr behöver fler förskllärare för att kunna förbättra sina resultat ch för att kunna följa den reviderade lärplanens riktlinjer. Varje förskla lämnar in en dkumentatin av sitt systematiska kvalitetsarbete till barn- ch utbildningskntret en gång per år. Kntret gör en sammanställning av samtliga svar ch det är en tydlig gräns, mellan de försklr sm har förskllärare anställda ch sm inte har det, på hur rapprten är skriven ch hur försklan arbetar med utveckling av verksamheten. Försklr sm inte har eller sm har få förskllärare tenderar till att inte förstå vikten av att jbba med utveckling. Barn- ch utbildningskntrets förslag är att lägga mer ansvar på verksamheterna genm att de ska mer aktivt söka förskllärare. Kntret har redan sett att försklrna är mer aktiva i sina rekryteringar. Vid ett antal tillfällen har försklrna inbjudits till föreläsningar gällande den reviderade lärplanen, vilket har gett resultat. Försklrna frågar fta hur str andel högskleutbildade pedagger sm måste finnas i verksamheten, vilka krav ställer kmmunen. Detta är säkerligen kpplat till den reviderade lärplanen där det ställs högre krav på pedaggerna. Förslaget är att barn- ch utbildningskntrets webbsidan ska infrmera föräldrarna m hur str andel förskllärare sm finns på respektive förskla. Vår förhppning är att det ska påverka försklrna till att vilja öka kmpetensnivån på sin förskla för att få en bättre placering. Barn- ch utbildningskntret har även ett nära samarbete med lärarstudenter från Stckhlms Universitet. Samarbetet innebär att kntret går ut med förfrågningar där varje förskla har möjlighet att anmäla sitt intresse för att handleda blivande förskllärare. Detta är en möjlighet både för kmmunen men även för försklan sm väljer att handleda att lcka till sig nyutexaminerade förskllärare till kmmunen. Under vårterminen 2011 kmmer ett infrmatinsbrev att gå ut till samtliga försklr i kmmunen där alla uppmanas att anmäla sitt intresse sm handledare. I januari 2011 tg barn- ch ungdmsnämnden beslut m att öka checkvärdet för de barn sm är i förskleåldern, 1-5 år. Det har visat sig att försklrna har valt att använda de pengarna till att öka lönerna för förskllärarna sm finns på försklan. Det fmns även de sm har använt pengarna till att anställa en förskllärare vid nyrekrytering istället för att ta in ytterligare barnskötare i verksamheten. Erfarenheterna visar att man behöver göra större skillnad mellan yrkeskategrierna på försklrna. För att göra det så krävs det insatser. Sm det ser ut på många försklr idag så gör man ingen större skillnad mellan

4 TJänstetlåteinidl Sidan 4 av 5 exempelvis barnskötare ch förskllärare. Man behöver höja statusen för försklläraryrket. Det kan göra genm att göra skillnad mellan de lika yrkeskategrierna. Det ska vara förenligt med det ansvar sm krävs i ch med den reviderade lärplanen. En förskllärare ska, till skillnad från en barnskötare få mer planeringstid, kunna ingå i en ledningsgrupp, kunna leda prjektarbeten sv. Förslag på satsningar För att möjliggöra för försklan att nå en högre andel förskllärare behöver flera åtgärder vidtas. Efter samråd med biträdande rektrer med ansvar för kmmunal förskleverksamhet har bland annat följande behv synliggjrts. Statusen på försklläraryrket behöver stärkas. Målet är att försklrna i Sllentuna ska mtalas sm attraktiva, kvalitativa ch sm ligger i framkanten av utvecklingen. Huvudmannen behöver visa att försklläraren är viktig i relatin till uppdraget t ex genm att Synliggöra försklan ch särskilt förskllärarna i arrangemang ch riktade satsningar. Ett exempel är att regelbundet arrangera Försklefrum Säkerställa ch erbjuda VFU-platser ch handledare med hög kvalitet så att studenter vill återkmma ch arbeta i kmmunen Uppmuntra till deltagande i Försklelyftet samt upphandla uppdragsutbildningar från universiteten sm erbjuds förskllärare återkmmande under sin yrkesutövning med bibehållen lön. Ledningen på försklan är ett viktigt stöd för försklans persnal, den måste kunna ställa tydliga krav, ge förutsättningar ch stödja pedaggerna. Fkus för försklans ledning ligger i att utveckla den pedaggiska praktiken. Duktiga förskllärare ställer krav på kmpetent ledning. Det finns ett behv av att satsa på ch stärka ledningen t ex genm att Erbjuda handledarutbildning ch arbetslagsledarutbildning Erbjuda seminarier ch kurser kring försklans uppdrag, aktuell frskning m försklan, kmmunikatinsteknik Skapa karriärvägar, t ex IKT-utvecklare, kvalitetscirkelledare, pedaggiska handledare Förskllärare behöver lckas till anställning i Sllentuna samt ges så gda förutsättningar för utveckling att de väljer att frtsätta sin yrkestid i kmmunen. Detta kan t ex ske genm Höjda löner ch ett ökat lönespann i förhållande till icke högskleutbildad persnal inm förskla Att ges förutsättningar att genmföra det uppdrag sm tydliggörs i lärplanen. Bland annat behövs ökad tid för planering ch reflektin, utan att det sker på för str bekstnad för övrig persnal.

5 Tjänsteutlåtande Sidan 5 av 5 Regelbunden kmpetensutveckling för att vara a jur med styrdkument, frskning, pedaggik ch metdik. Även icke högskleutbildad persnal i försklan behöver stöd ch utveckling. De är viktiga aktörer i arbetslaget ch i samarbete med förskllärarna. Behv sm finns är t ex Kmpetens utveckling via Försklelyftet ch uppdragsutbildningar Planeringstid ch reflektinstid tillsammans med förskllärarna Förslag på uppföljningar Uppföljning av de lika satsningarna kan ske genm att Uppgift m antal barn per förskllärare publiceras på webben Uppgift m antal barn per persnal publiceras på webben Uppgifter m pedagger sm deltar i Lärarlyftet samlas in i samband med försklrnas dkumentatin av det systematiska kvalitetsarbetet. Sammanställningar delges via kntrets veckbrev Uppgifter m pedagger sm deltar i uppdragsutbildningar samlas in i samband med försklrnas dkumentatin av det systematiska kvalitetsarbetet. Sammanställningar delges via kntrets veckbrev Försklefrum, eller mtsvarande satsning, arrangeras årligen Uppgifter m antalet VFU-studenter i försklan sammanställs ch delges via kntrets veckbrev Förändringar i lönegapet mellan förskllärare ch icke högskleutbildad persnal följas upp i den kmmunala verksamheten. Utfallet sammanställs årligen ch presenteras på rektrsmöte. BARN- OCH UTBILDNINGSKONTORET Anna Österman Anne-Christine Hillman