Intern rapport - Roller och ansvar

Transkript

1 Intern rapprt - Rller ch ansvar Försklan Barn- ch utbildningsförvaltningen

2 LULEÅ KOMMUN Versin 2 (13) Barn- ch utbildningsförvaltningen Förrd Utvecklingsmrådet Arbetslagets ansvar Förskllärarnas ansvar, uppmärksammades av arbetsgivaren ch de fackliga rganisatinerna Inm ramen för den verksamhetsövergripande samverkansgruppen fastställdes hösten 2013 det gemensamma utvecklingsmrådet ch den huvudsakliga frågeställningen parterna undersökte var Vilka likheter ch skillnader sm fanns i uppdrag givna till arbetslaget sm helhet ch uppdrag givna till försklläraren. Det fördes ett antal dialger bland förskllärare ch barnskötare i Luleå kmmuns försklr med bakgrund av den revidering sm gjrdes i skllag ch lärplan I det arbetet reflekterades ckså lärplanens skrivningar m förskllärarnas ansvar ch arbetslagets ansvar ch det faktum att barnskötarna inte mnämns i lärplanen. Arbetet sammanfattades i rapprten Arbetslagets ansvar Förskllärarens ansvar - Ett prjekt i dialg m likheter ch skillnader i uppdrag givna till arbetslaget sm helhet ch till försklläraren (juni 2015). Rapprten reflekterade att det inte är rimligt att tr att utelämnandet av begreppet barnskötare i lärplanen gjrts med syfte att urhlka dennes uppdrag i försklan. Av rapprten framgår att gruppen barnskötare i försklan lyfts fram såväl i förarbetet till skllagen sm i utbildningsdepartementets prmemria. Dessa skrivningar talar för att även lagstiftaren ch de sm frmulerat lärplanen har haft gd kännedm m barnskötarnas kmpetens ch värde, även m det funnits anledningar sm lett till att man valt att inte benämna dem just i dessa texter. Den reviderade skllagen ch lärplanen beskrevs i samma rapprt ha påverkat ansvarsfördelning ch arbete på varierande sätt vid Luleås försklr. Vad gäller ansvarsfördelningen uppgav en del grupper att de inte upplevde någn förändring med anledning av den beskrivna bakgrunden medan andra beskrev ett ökat ansvar för förskllärarna. Rapprten sm blev resultatet från samverkan var inte slutpunkten för utvecklingsmrådet utan har använts sm underlag för vidare arbete i dialg mellan arbetsgivare, fackliga rganisatiner ch medarbetare. Arbetet frtsatte hösten 2015 för att mhänderta utvecklingsmrådet. Målet för det arbetet var en gemensam tlkningsarea gällande lärplanens skrivning m arbetslagets rll/ansvar ch förskllärarnas rll/ansvar, sm kunde utgöra förslag ch beslutsunderlag för arbetsrganisatin i Luleås försklr. Ett annat mål var att reducera stress genm upplevd ökad tydlighet vad gäller fkusmrådet ch lika rller/ansvar.

3 LULEÅ KOMMUN Versin 3 (13) Barn- ch utbildningsförvaltningen Ett utvecklingsarbete har skett bland försklecheferna i Luleå kmmun tillsammans med sklledarutvecklare Mnica Törnsén. Arbetet har haft fkus på förskllärarnas ch barnskötarnas rller ch ansvar i försklan ch målet har varit att presentera förslag ch beslutsunderlag för arbetsrganisatin i Luleås försklr. Arbetet har resulterat i denna internrapprt ch en riktlinje för förskllärare ch barnskötares rller ch ansvar i Luleås försklr. Luleå april 2017 Uppdragsgivare: Verksamhetschef Annica Backman Författare: Ewa-May Hedenström, handläggare försklan

4 LULEÅ KOMMUN Versin 4 (13) Barn- ch utbildningsförvaltningen Innehållsförteckning sid 4 1. Bakgrund sid Försklan i Luleå kmmun 1.2 Ledstjärnr i vårt arbete 1.3 Ansvaret för undervisning ett uppdrag i förändring 1.4 Den nya lärplanen ch det förstärkta lärandeuppdraget sid Kllegialt lärande sid Uppdragsdialg sid 7 2. Styrdkument sid Skllagen 2.2 Lärplanen sid Nrmer ch värden 2.4 Utveckling ch lärande 2.5 Barns inflytande sid Förskla ch hem sid Övergång ch samverkan sid Uppföljning, utvärdering ch utveckling 3. Tid ch förutsättningar sid Förutsättningar för förskllärares särskilda ansvar för undervisning ch för arbetslagets gemensamma uppdrag 4. Förtydligande ch klargörande 4:1 Förtydligande ch klargörande beträffande den i denna rapprt fastställda tidsbank sm försklan ch försklechefen dispnerar över 4.2 Mål ch syfte med riktlinje för pedaggisk utvecklingstid sid Avslutande tankar sid 13

5 LULEÅ KOMMUN Versin 5 (13) Barn- ch utbildningsförvaltningen 1. Bakgrund 1.1 Försklan i Luleå kmmun Vid Luleå kmmuns försklr arbetar både förskllärare ch barnskötare. Kvalifikatinskraven för befattningen förskllärare är i ch med legitimatinskravet sm trädde i kraft 1 december 2013, förskllärarlegitimatin. Kvalifikatinskravet för att anställas sm barnskötare är lägst gymnasieexamen. Många av Luleås barnskötare har barnskötarutbildning ch lång erfarenhet av arbete inm försklan. 1.2 Ledstjärnr i vårt arbete Luleås försklr ska kännetecknas av dialg ch gda samtal Luleås försklr når framgång genm teamarbete, där arbetslagets persnal med lika erfarenheter ch kmpetenser arbetar tillsammans för barnens utveckling ch lärande. Alla i arbetslaget ska vara delaktiga i planering ch uppföljning. Förskllärare har ett särskilt ch uttalat ansvar för undervisningens innehåll ch att säkerställa kvaliteten i den samma. 1.3 Ansvaret för undervisning ett uppdrag i förändring I skllagen framgår att legitimerade förskllärare ska ansvara för undervisningen i försklan. Försklepersnalens kmpetens är ett särskilt viktigt mråde ch här vet vi idag att bristen på legitimerade förskllärare generellt är str ch att rekryteringsbehvet vida överstiger tillgången. Vi kan ckså se att det blir allt svårare att ckså rekrytera barnskötare, framförallt berende på att det har saknats sådan yrkesutbildning. Luleå har idag en gymnasial yrkesutbildning till barnskötare ch det ska förhppningsvis ge kmmunen bättre förutsättningar att rekrytera barnskötare i framtiden. Ttalt i landet är andelen förskllärare i försklan 43 prcent. Andelen är någt högre i kmmunalt drivna försklr, jämfört med andelen förskllärare i fristående försklr sm är drygt 28 prcent. Detta förhållande kan givetvis få knsekvenser för både övergripande kvalitet i det pedaggiska uppdraget ch för likvärdigheten för barnen i lika försklr. I försklan ska undervisningsbegreppet ha en vid tlkning enligt prpsitinen sm föregick nya skllagen, men det framgår att undervisningen ska vara ett begrepp i alla sklfrmer.

6 LULEÅ KOMMUN Versin 6 (13) Barn- ch utbildningsförvaltningen I en av Sklinspektinens pågående granskningar, sm behandlar den pedaggiska kvaliteten i försklan, finns indikatiner på hur försklechef ch persnal ser på undervisning i försklan. Begreppet undervisning sm sådant förefaller utifrån genmförda intervjuer inte vara ett levande begrepp i försklan, utan snarast ett laddat begrepp för många. Istället tycks både försklechefer ch förskllärare fkusera på begreppet lärande, med hänvisning till att lärande sm prcess är någt sm sker hela tiden, i allt man gör på försklan ch att där någnstans finns ckså ett slags undervisning. Det finns ckså annan persnal sm snarast relaterar till begreppet sm fstran, att till exempel lära barnen äta med kniv ch gaffel ch att kunna klä på sig själva. Lärande, att följa barnen, dialg ch lekfullhet, är begrepp sm kpplas till det man gör i försklan när utredarna frågat m undervisning. Om undervisning är någt sm försklans persnal värjer sig mt för att lärplanens uppdrag ch intentiner inte är implementerade i försklrna, så visar det på prblem för försklans didaktik sm behöver adresseras. Sklinspektinen kmmer att frtsätta följa försklepersnals ch försklechefers uppfattning m undervisning i försklan i kmmande granskningar. Sklinspektinen har 2016 presenterat en rapprt Försklans pedaggiska uppdrag Om undervisning, lärande ch förskllärares ansvar med övergripande resultat från två av de kvalitetsgranskningar med inriktning mt förskla ch huvudmän sm de genmfört inm ramen för det uppdrag de fått av regeringen att under åren granska försklrnas kvalitet ch måluppfyllelse. 1.4 Den nya lärplanen ch det förstärkta lärandeuppdraget Iakttagelserna ch slutsatserna i rapprten Försklans pedaggiska uppdrag Om undervisning, lärande ch förskllärares ansvar gäller de sammanlagt 82 försklr sm de har granskat ch är därmed inte en natinell bild av förhållandena. Resultatet visar att barnen i strt sett ges förutsättningar att utvecklas ch lära men det sker sällan genm medveten undervisning, det vill säga målstyrda prcesser, sm syftar till utveckling ch lärande. Det är därmed inte säkerställt att barnens utveckling ch lärande sker i riktning mt de mål sm försklan ska sträva efter. Med en medveten undervisning kan barnen erbjudas större möjlighet att utvecklas ptimalt. Det man ckså kunde se i dessa 82 försklr var att försklecheferna inte i tillräckligt hög grad rganiserade för undervisningen utifrån lärplanens riktlinjer. Man anser att det främst berr på att det saknas en tydlighet i hur förskllärarnas ansvar ska knkretiseras i försklan. Man såg ckså att undervisning sm begrepp inte heller har definierats i försklan.

7 LULEÅ KOMMUN Versin 7 (13) Barn- ch utbildningsförvaltningen 1.5 Kllegialt lärande Det kllegiala lärandet ska stötta barns trygga relatiner, lek ch kmmunikatin samt ge stöd för att utveckla en bred bas sm gör försklan tillgänglig för alla barn. En viktig framgångsfaktr är att förskllärare tillsammans analyserar ch utvärderar undervisning. Det innebär att diskutera undervisningssituatiner ch didaktiska frågr, att lyfta upp prblem ch svårigheter ch på andra sätt kritiskt granska sitt eget ch varandras arbete. Kllegialt lärande sker ckså inm arbetslaget, sm består av barnskötare ch förskllärare. Där ansvarar förskllärare till exempel för arbetet med att följa upp, utvärdera ch utveckla undervisningen ch försklans kvalitet. Kllegialt lärande skapar gda förutsättningar för en utvecklad ch förbättrad undervisning ch för en utveckling av prfessinen. Genm att träffa andra lärare ch kllegr i arbetslaget för att tlka, diskutera ch reflektera över vars ch ens uppdrag skapas förutsättningar för lärande ch utveckling för barnen ch verksamheten. 1.6 Uppdragsdialg För att kunna sätta mål för verksamheten, för den enskilda försklläraren ch barnskötaren, ch för att kunna planera realistiskt behöver uppdrag ch förväntningar vara tydliga för alla. Detta mhändertar vi i den fastställda riktlinjen. 2. Styrdkument 2.1 Skllagen 13 Endast den sm har legitimatin sm lärare eller förskllärare ch är behörig för viss undervisning får bedriva undervisningen 14 Utöver lärare eller förskllärare sm avses i 13 får det i undervisningen i försklan finnas annan persnal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens utveckling ch lärande främjas. I Luleå kmmun har vi valt att definiera annan persnal ch härmed avse barnskötare. 15 En legitimerad lärare eller förskllärare har ansvar för den undervisning sm han eller hn bedriver.

8 LULEÅ KOMMUN Versin 8 (13) Barn- ch utbildningsförvaltningen 2.2 Lärplanen 2.3 NORMER OCH VÄRDEN Riktlinjer Förskllärare ska ansvara för att varje barn får sina behv respekterade ch tillgdsedda ch får uppleva sitt eget värde, att försklan tillämpar ett demkratiskt arbetssätt där barnen aktivt deltar, ch att det utvecklas nrmer för arbetet ch samvarn i den egna barngruppen. Arbetslaget ska visa respekt för individen ch medverka till att det skapas ett demkratiskt klimat i försklan, där samhörighet ch ansvar kan utvecklas ch där barnen får möjlighet att visa slidaritet. stimulera barnens samspel ch hjälpa dem att bearbeta knflikter samt reda ut missförstånd, kmprmissa ch respektera varandra. Lyfta fram ch prblematisera etiska dilemman ch livsfrågr. 2.4 UTVECKLING OCH LÄRANDE Riktlinjer Förskllärare ska ansvara för att arbetet i barngruppen genmförs så att barnen ges förutsättningar för utveckling ch lärande ch samtidigt stimuleras att använda hela sin förmåga, upplever att det är rligt ch meningsfullt att lära sig nya saker, ställs inför nya utmaningar sm stimulerar lusten att erövra nya färdigheter, erfarenheter ch kunskaper, får stöd ch stimulans i sin sciala utveckling, ges gda förutsättningar att bygga upp varaktiga relatiner ch känna sig trygga i gruppen, stimuleras ch utmanas i sin språk-ch kmmunikatinsutveckling, stimuleras ch utmanas i sin matematiska utveckling, stimuleras ch utmanas i sitt intresse för naturvetenskap ch teknik, får stöd ch stimulans i sin mtriska utveckling, ch erbjuds en gd msrg med en väl avvägd dagsrytm Arbetslaget ska samarbeta för att erbjuda en gd miljö för utveckling, lek ch lärande ch särskilt uppmärksamma ch hjälpa de barn sm av lika skäl behöver stöd i sin utveckling, ta vara på barns vetgirighet, vilja ch lust att lära samt stärka barns tillit till den egna förmågan,

9 LULEÅ KOMMUN Versin 9 (13) Barn- ch utbildningsförvaltningen ge stimulans ch särskilt stöd till de barn sm befinner sig i svårigheter av lika slag, utmana barns nyfikenhet ch begynnande förståelse för språk ch kmmunikatin samt för matematik, naturvetenskap ch teknik, ge barn möjlighet att utveckla sin förmåga att kmmunicera, dkumentera ch förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer ch tankegångar med hjälp av rd, knkret material ch bild samt estetiska ch andra uttrycksfrmer, ge barn möjlighet att förstå hur egna handlingar kan påverka miljön, ch ge barn möjlighet att lära känna sin närmiljö ch de funktiner sm har betydelse för det dagliga livet samt få bekanta sig med det lkala kulturlivet 2.3 BARNS INFLYTANDE Riktlinjer Förskllärare ska ansvara för att alla barn får ett reellt inflytande på arbetssätt ch verksamhetens innehåll Arbetslaget ska verka för att det enskilda barnet utvecklar förmåga att vilja ta ansvar ch utöva inflytande i försklan, verka för att varje barns uppfattningar ch åsikter respekteras, ta tillvara varje barns förmåga ch vilja att ta ett större ansvar för sig själv ch för samvarn i barngruppen, verka för att flickr ch pjkar får lika strt inflytande över ch utrymme i verksamheten, ch förbereda barnen för delaktighet ch ansvar ch för de rättigheter ch skyldigheter sm gäller i ett demkratiskt samhälle 2.4 FÖRSKOLA OCH HEM Riktlinjer Förskllärare ska ansvara för att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en gd intrduktin i försklan, att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten ch att utöva inflytande över hur målen knkretiseras i den pedaggiska planeringen, utvecklingssamtalets innehåll, utfrmning ch genmförande, ch att vårdnadshavare är delaktiga i utvärderingen av verksamheten. Arbetslaget ska visa respekt för föräldrarna ch känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relatin mellan försklans persnal ch barnens familjer, föra frtlöpande samtal med barnens vårdnadshavare m barnens trivsel, utveckling ch lärande både i ch utanför försklan samt genmföra utvecklingssamtal, ch

10 LULEÅ KOMMUN Versin 10 (13) Barn- ch utbildningsförvaltningen beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering ch genmförande av verksamheten 2.5 ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN Riktlinjer Förskllärare ska ansvara för att att i samverkan med lärare i förskleklassen, sklan ch fritidshemmet, utbyta kunskaper ch erfarenheter samt infrmatin m innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kntinuitet ch prgressin i barnens utveckling ch lärande, ch vid övergångar särskilt uppmärksamma barn i behv av särskilt stöd i sin utveckling Arbetslaget ska i samverkan med lärare i förskleklassen, sklan ch fritidshemmet förbereda barnen ch deras vårdnadshavare inför övergångar. 2.6 UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH UTVECKLING Riktlinjer Förskllärare ska ansvara för att varje barns utveckling ch lärande kntinuerligt ch systematiskt dkumenteras, följs upp ch analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur försklan tillgdser barnens möjligheter att utvecklas ch lära i enlighet med lärplanens mål ch intentiner, att dkumentatin, uppföljning, utvärdering ch analys mfattar hur lärplansmålen integreras med varandra i det pedaggiska arbetet, att verksamheten i sin helhet, dvs. dess förutsättningar, rganisatin, struktur, innehåll, aktiviteter ch pedaggiska prcesser dkumenteras, följs upp ch utvärderas, att dkumentatin, uppföljning ch analys mfattar hur barns förmågr ch kunnande kntinuerligt förändras inm målmrådena i förhållande till de förutsättningar för utveckling ch lärande sm försklan bidrar med, att utvärderingsmetder, hur dkumentatin ch utvärderingar används ch påverkar verksamhetens innehåll ch arbetssätt samt barns möjligheter att utvecklas ch lära inm samtliga målmråden kritiskt granskas, ch att resultat av dkumentatin, uppföljningar ch utvärderingar i det systematiska kvalitetsarbetet används för att utveckla försklans kvalitet ch därmed barns möjligheter till utveckling ch lärande. Arbetslaget ska kntinuerligt ch systematiskt dkumentera, följa upp ch analysera varje barns utveckling

11 LULEÅ KOMMUN Versin 11 (13) Barn- ch utbildningsförvaltningen ch lärande samt utvärdera hur försklan tillgdser barnens möjligheter att utvecklas ch lära i enlighet med lärplanens mål ch intentiner, använda lika frmer av dkumentatin ch utvärdering sm ger kunskap m förutsättningarna för barns utveckling ch lärande i verksamheten samt göra det möjligt att följa barns förändrade kunnande inm lika målmråden, dkumentera, följs upp ch analysera - kmmunikatin ch samspel med ch mellan barn, barns delaktighet ch inflytande samt vid vilka tillfällen sm barnen upplever verksamheten sm intressant, meningsfull ch rlig, - hur barns förmågr ch kunnande kntinuerligt förändras inm målmrådena i förhållande till de förutsättningar för utveckling ch lärande sm försklan bidrar med, dkumentera, följa upp, utvärdera ch utveckla - barns delaktighet ch inflytande i dkumentatin ch utvärderingar, vad ch hur barn har möjlighet att påverka ch hur deras perspektiv, utfrskande, frågr ch idéer tas tillvara, ch - föräldrarnas inflytande i utvärderingar, vad ch hur de har möjlighet att påverka samt hur deras perspektiv tas tillvara. 3. Tid ch förutsättningar 3.1 Förutsättningar för förskllärares särskilda ansvar för undervisning ch för arbetslagets gemensamma uppdrag Förskllärare måste ges tid ch förutsättningar att ta det pedaggiska ansvaret för undervisningens innehåll. För att uppdraget ska kunna genmföras behöver varje förskllärare ch barnskötare pedaggisk utvecklingstid, både individuellt ch kllegialt tillsammans med andra förskllärare/barnskötare ch i arbetslaget. 4. Förtydligande ch klargörande Barn ch utbildningsnämnden har fattat beslut m fyra dagar per läsår för kntinuerligt kvalitetsarbete ch kmpetensutveckling, även kallade stängningsdagar. Dessa är huvudsakligen en del av den pedaggiska utvecklingstiden. 4:1 Förtydligande ch klargörande beträffande den pedaggiska utvecklingstiden sm försklan ch försklechefen dispnerar över Utgångspunkten för beräkningen av den pedaggiska utvecklingstiden är den gamla specialbestämmelsen sm funnits i Allmänna Bestämmelser (AB). Den är ckså beräknad utifrån de i förskle Sverige tecknade avtal sm finns m pedaggisk utvecklingstid sm vi tagit del av. Beräkningen baserades på i medeltal 5-6 timmar per anställd ch vecka.

12 LULEÅ KOMMUN Versin 12 (13) Barn- ch utbildningsförvaltningen Denna tid kmmer att fastställas i en riktlinje vid en MBL. Avsikten med riktlinjen är att säkerställa likvärdiga förutsättningar för alla medarbetare, förskllärare ch barnskötare i försklan. I riktlinjen beräknas denna tid till i medeltal 4timmar/vecka för förskllärare ch 2 timmar/vecka för barnskötare. Denna tid ska schemaläggas under dagtid ch vad den ska användas till regleras i riktlinjen. Tiden benämns fast pedaggisk utvecklingstid (F-PUT). Försklechef kan ckså fastställa fler timmar utöver den i riktlinjen reglerade individuella tiden för förskllärare ch barnskötare m någn medarbetare ch chef kmmit överens m att medarbetaren har ett utökat ansvar ch uppdrag. Tiden benämns rörlig pedaggisk utvecklingstid (R-PUT). Utöver denna tid kan försklechef schemalägga mer tid för andra uppdrag eller aktiviteter sm ska genmföras gemensamt eller individuellt av medarbetarna på försklan. Den tiden fördelas på årsbasis ch inte i schema/vecka. Tiden läggs ut när behv finns. 4.2 Mål ch syfte med pedaggisk utvecklingstid Försklans verksamhet ska utgå från styrdkumenten ch de aktuella barnens erfarenheter, intressen, behv ch åsikter. Det innebär att varje förskla behöver rganisera sitt arbete utifrån sina egna förutsättningar. Samtidigt menar förvaltningen att det krävs mer likvärdiga förutsättningar för det systematiska kvalitetsarbetet på samtliga försklr sm kmmunen är huvudman för. Därför har Barn- ch utbildningsförvaltningen, verksamhet försklan utfrmat en riktlinje för den pedaggiska utvecklingstiden. Riktlinjen ska vara utgångspunkten vid samtal ch bidra till samsyn på respektive förskla kring uppdrag ch rller i arbetslagen. Förvaltningen vill uppfattas sm en attraktiv arbetsgivare. De sm efterfrågar gda villkr för att genmföra sitt uppdrag ska veta att det finns en fastställd riktlinje kring pedaggisk utvecklingstid. Det kan bidra till bättre förutsättningar vid rekrytering av barnskötare ch förskllärare. Försklechef ch medarbetare ska tillsammans definiera vilka arbetsuppgifter sm ska pririteras med schemalagd pedaggisk utvecklingstid. Utgångspunkten för detta ska vara vilka arbetsuppgifter sm bidrar till att: - knkreta mål uppnås - kvaliteten uppnås inm pririterade mråden - utveckla verksamheten - kllegialt lärande - utveckla kmmunikatinen med föräldrar

13 LULEÅ KOMMUN Versin 13 (13) Barn- ch utbildningsförvaltningen Detta ska genmsyra verksamheten kntinuerligt ch systematiskt. Därför behöver pedaggisk utvecklingstid schemaläggas återkmmande under veckan ch på lika sätt. 5. Avslutande tankar Sammanfattningsvis så kan vi efter flera års arbete knstatera att vi nu kanske kan ta steg i riktning mt det sm skllagen ch den förtydligade ch kmpletterade lärplanen för försklan fastslg redan när den km Allt sedan starten av detta arbete 2013 så har målet varit att arbetet ska vara väl grundat ch förankrat, först bland försklecheferna, i den fackliga samverkansgruppen ch bland medarbetarna ute i försklrna. Vår förhppning är att denna internrapprt ch den tillhörande riktlinjen sm fastställts ska bidra till en utvecklad arbetsrganisatin i Luleås försklr, ch att detta ska bidra både till en minskad stress bland medarbetarna, men ckså tydliggöra ansvar ch rller bland medarbetarna ch bidra till bättre förutsättningar för en ökad kvalitet i verksamheten. Referenser med litteraturförslag Svensk författningssamling. (2010:800). Skllagen Sklverket (2016) Lärplan för försklan Lpfö 98 Reviderad Sklinspektinen (2016) Försklans pedaggiska uppdrag Om undervisning, lärande ch förskllärares ansvar Sklinspektinen (2016) Försklans kvalitet ch måluppfyllelse Perssn, S. (2016). Pedaggiska relatiner - Barns utveckling ch lärande. (Pwerpint) Dverbrg, E. Pramling, N. & Pramling-Samuelssn, I. (2013). Att undervisa barn i försklan.