Systematiskt kvalitetsarbete i Barn & Skola Kunskap, utveckling, lärande KUL 1 Lå A v. betar, utvecklar. firjtfor/fsjtrhc/ utvecklar

Transkript

1 Lidköpings kmmun Systematiskt kvalitetsarbete i Barn & Skla Kunskap, utveckling, lärande KUL Lå Nrmer ch Värden A Inflytande ch Ansvar A v Nämnd Tar fler rapmu Nämnd ch analyserar t betar, utvecklar Förvaltning ch analyserar sammanställer firjtfr/fsjtrhc/ utvecklar sammanställer Skattar ch analyserar A rbetslag Skattar ch er Arbetslag Arbetslag Skattar ch analyserar Pedagger Skattar analyserar Pedagger betar, utvecklar ' Pedagger Skattar ler analyserar Barm utveckling r utvecklar Baras Elevers resultat r

2 Kunskap, Utveckling ch Lärande i sklan (KUL) augusti - september KUL är en kvalitetsmätning av barnens ch elevernas kunskaper, utveckling ch lärande. Resultatet av mätningen ligger till försklechefs/rektrs åtgärder ch pririterade utvecklingsmråden. Dkumentet är indelat i Underlag för att identifiera mönster ch för analys: Skattningar, reflektin ch resultat. Mönster ch analys: Mönster identifieras ch analyseras: Vad berr mönstret på? Att arbeta vidare med: Åtgärder för att förbättra verksamheten utifrån identifierade mönster ch analys Underlag för analys - skattningar, reflektin, resultat Försklan Valda delar ur BRUK I vår förskla far barnen möta en scial ch kulturell miljö sm stimulerar dem att ta initiativ ch sm utvecklar deras sciala ch kmmunikativa kmpetens. I vår förskla får barnen att utveckla sin förståelse hur människr, natur ch samhälle påverkar varandra ch att vi kan påverka framtiden tillsammans med andra I vår förskla får de barn sm tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd ch stimulans ett stöd sm är utfrmat med hänsyn till de egna behven ch förutsättningarna I vår förskla utgår uppföljning, analys ch dkumentatin från barnens erfarenheter, förutsättningar ch intressen ch i vilka sammanhang sm barnet visar gensvar, engagemang ch mtivatin. I vår förskla leder uppföljning, analys ch dkumentatin till att villkren för barns utveckling ch lärande förbättras i förhållande till mål ch krav i lärplaner/kursplaner Spradiskt viss del str del Helt

3 Språklig begreppsförmåga - bedömningsmatris Barnen får att utveckla sitt intresse för skriftspråk utifrån sin egen nivå Det finns att utveckla ett nyanserat talspråk ch sina att träna att lyssna, argumentera ch stå för sina åsikter. Spra- viss del Till str del Barnen får leka med rd ch träna rds betydelse Matematisk begreppsförmåga - bedömningsmatris Barnen får att utifrån sin nivå använda matematik i vardagliga händelser Barnen utmanas i möjligheterna att föra ch följa matematiska resnemang Barnen utmanas i att kunna lösa vardagliga prblem med hjälp av matematiska förmågr Barnen får träna att undersöka, reflektera över ch prva lika lösningar på matematiska begrepp ch egna ch andras prblemställningar viss del Till str del Helt Naturvetenskapliga ch tekniska förmågr - bedömningsmatris Barnen får att urskilja teknik ch naturkunskap i vardagen ch utfrska hur enkel teknik ch naturvetenskap fungerar Barnen utmanas i att bygga, knstruera med hjälp av lika tekniker, material ch redskap. Barnen får förhållningssätt att träna ett naturvetenskapligt Fritidshem Valda delar ur BRUK I vårt fritidshem ser vi utfrskande, nyfikenhet ch lust att lära sm en grund för verksamheten. I vårt fritidshem bedrivs en strukturerad verksamhet med varierande arbetssätt ch arbetsfrmer. I vårt fritidshem uppmärksammar ch utreder vi elevernas eventuella behv av särskilt stöd. Spradiskt Spradiskt Till viss str Helt Spradiskt Till viss del Till str del

4 Fritidshem, grundsärsklan Stenprten Valda delar ur BRUK I vårt fritidshem ser vi utfrskande, nyfikenhet ch lust att lära sm en grund för verksamheten. I vårt fritidshem bedrivs en strukturerad verksamhet med varierande arbetssätt ch arbetsfrmer. I vårt fritidshem uppmärksammar ch utreder vi elevernas eventuella behv av särskilt stöd. Spradiskt viss del Helt Grundsklan förskleklass - åk 6 Valda delar ur BRUK I vår skla rganiserar ch genmför vi undervisningen så att eleverna överblick ch sammanhang ch upplever att kunskap är meningsfull. I vår skla har vi en scial gemenskap sm ger trygghet ch tillit till den egna förmågan, vilja ch livslång att lära. I vår skla strävar vi efter att uppväga skillnader i elevernas förutsättningar att tillgdgöra sig utbildningen. I undervisningen får eleverna uppleva lika uttryck för kunskaper ch de pröva ch utveckla lika uttrycksfrmer I vår skla använder vi all tillgänglig infrmatin till grund för bedömning ch betygssättning av elevens kunskapsutveckling i förhållande till mål ch krav i lärplan ch kursplaner. Spradiskt Till viss str del Särskilt stöd - Valda delar ur BRUK Spradiskt Till viss Till str Helt I vår skla uppmärksammar ch utreder vi elevers eventuella behv av särskilt stöd. I vår skla utarbetar vi åtgärdsprgram för elever sm är i behv av särskilt stöd i avsett ämne. I vår skla följer vi kntinuerligt upp ch utvärderar det särskilda stödet. I vår skla kartlägger vi elevers svårigheter ch sklsituatin utifrån de pedaggiska metder ch den lärmiljö sm erbjuds, elevgruppens sammansättning samt hur rganisatinen ch resursfördelningen i sklan ser ut

5 Grundsärsklan förskleklass - åk 6, Stenprtssklan Valda delar ur BRUK Spradiskt viss str Helt I vår skla rganiserar ch genmför vi undervisningen så att eleverna får överblick ch sammanhang ch upplever att kunskap är meningsfull. I vår skla har vi en scial gemenskap sm ger trygghet ch tillit till den egna förmågan, vilja ch livslång lust att lära. I vår skla strävar vi efter att uppväga skillnader i elevernas förutsättningar att tillgdgöra sig utbildningen. I undervisningen får eleverna uppleva lika uttryck för kunskaper ch de får pröva ch utveckla lika uttrycksfrmer I vår skla använder vi all tillgänglig infrmatin till grund för bedömning ch betygssättning av elevens kunskapsutveckling i förhållande till mål ch krav i lärplan ch kursplaner. Särskilt stöd - Valda delar ur BRUK Spradiskt Till viss del str Helt I vår skla uppmärksammar ch utreder vi elevers eventuella behv av särskilt stöd. I vår skla utarbetar vi åtgärdsprgram för elever sm är i behv av särskilt stöd avsett ämne. I vår skla följer vi kntinuerligt upp ch utvärderar det särskilda stödet. I vår skla kartlägger vi elevers svårigheter ch sklsituatin utifrån de pedaggiska metder ch den lärmiljö sm erbjuds, elevgruppens sammansättning samt hur rganisatinen ch resursfördelningen i sklan ser ut.

6 Grundsklan åk 7-9 Valda delar ur BRUK I vår skla rganiserar ch genmfr vi undervisningen så att eleverna får överblick ch sammanhang ch upplever att kunskap är meningsfull. I vår skla har vi en scial gemenskap sm ger trygghet ch tillit till den egna förmågan, vilja ch livslång lust att lära. I vår skla strävar vi efter att uppväga skillnader i elevernas förutsättningar att tillgdgöra sig utbildningen. I undervisningen får eleverna uppleva lika uttryck för kunskaper ch de får pröva ch utveckla lika uttrycksfrmer I vår skla använder vi all tillgänglig infrmatin till grund för bedömning ch betygssättning av elevens kunskapsutveckling i förhållande till mål ch krav i lärplan ch kursplaner. diskt viss str Helt del del Särskilt stöd - Valda delar ur BRUK I vår skla uppmärksammar ch utreder vi elevers eventuella behv av särskilt stöd. I vår skla utarbetar vi åtgärdsprgram för elever sm är i behv av särskilt stöd i avsett ämne. I vår skla följer vi kntinuerligt upp ch utvärderar det särskilda stödet. I vår skla kartlägger vi elevers svårigheter ch sklsituatin utifrån de pedaggiska metder ch den lärmiljö sm erbjuds, elevgruppens sammansättning samt hur rganisatinen ch resursfördelningen i sklan ser ut. Spradiskt Till viss del str del Helt

7 Grundsärsklan åk 7-9, Fredriksdal Valda delar ur BRUK I vår skla rganiserar ch genmför vi undervisningen så att eleverna får överblick ch sammanhang ch upplever att kunskap är meningsfull. I vår skla har vi en scial gemenskap sm ger trygghet ch tillit till den egna förmågan, vilja ch livslång lust att lära. I vår skla strävar vi efter att uppväga skillnader i elevernas förutsättningar att tillgdgöra sig utbildningen. I undervisningen får eleverna uppleva lika uttryck för kunskaper ch de pröva ch utveckla lika uttrycksfrmer I vår skla använder vi all tillgänglig infrmatin till grund för bedömning ch betygssättning av elevens kunskapsutveckling i förhållande till mål ch krav i lärplan ch kursplaner. diskt Till viss del str Helt Särskilt stöd - Valda delar ur BRUK I vår skla uppmärksammar ch utreder vi elevers eventuella behv av särskilt stöd. I vår skla utarbetar vi åtgärdsprgram för elever sm är i behv av särskilt stöd avsett ämne. I vår skla följer vi kntinuerligt upp ch utvärderar det särskilda stödet. I vår skla kartlägger vi elevers svårigheter ch sklsituatin utifrån de pedaggiska metder ch den lärmiljö sm erbjuds, elevgruppens sammansättning samt hur rganisatinen ch resursfördelningen i sklan ser ut. Spradiskt viss del Till str del Högsta resultat Försklan har skattat sig högst inm: I vår förskla får barnen möta en scial ch kulturell miljö sm stimulerar dem att ta initiativ ch sm utvecklar deras sciala ch kmmunikativa kmpetens. Språklig begreppsförmåga: Det finns tillfällen att utveckla ett nyanserat talspråk ch sina möjligheter att träna att lyssna, argumentera ch stå för sina åsikter. Matematisk begreppsförmåga: Barnen att utifrån sin nivå använda matematik i vardagliga händelser Naturvetenskapliga ch tekniska förmågr: Barnen utmanas i att bygga, knstruera med hjälp av lika tekniker, material ch redskap. Fritidshem har skattat sig högst inm: I vårt fritidshem ser vi utfrskande, nyfikenhet ch lust att lära sm en grund för verksamheten. Grundsklan F - åk 6 har skattat sig högst inm: I vår skla använder vi all tillgänglig infrmatin till grund för bedömning ch betygssättning av elevens kunskapsutveckling i förhållande till mål ch krav i lärplan ch kursplaner.

8 Särskilt stöd: I vår skla kartlägger vi elevers svårigheter ch sklsituatin utifrån de pedaggiska metder ch den lärmiljö sm erbjuds, elevgruppens sammansättning samt hur rganisatinen ch resursfördelningen i sklan ser ut. Grundskla åk 7-9: Vid övergångar uppmärksammar vi särskilt elever i behv av särskilt stöd Särskilt stöd: I vår skla uppmärksammar ch utreder vi elevers eventuella behv av särskilt stöd. Lägsta Försklan har skattat sig lägst inm: I vår förskla får barnen att utveckla sin förståelse för hur människr, natur ch samhälle påverkar varandra ch att vi kan påverka framtiden tillsammans med andra Språkliga begreppsförmågr: Barnen får leka med rd ch träna rds betydelse. Matematiska begreppsförmågr: Barnen utmanas i att fra ch följa matematiska resnemang Naturvetenskapliga ch tekniska förmågr: Barnen får möjligheter att träna ett naturvetenskapligt förhållningssätt. Fritidshem har skattat sig lägst inm: I vårt fritidshem uppmärksammar ch utreder vi elevernas eventuella behv av särskilt stöd. Grundsklan F - åk 6 har skattat sig lägst inm: I vår skla har vi en scial gemenskap sm ger trygghet ch tillit till den egna förmågan, vilja ch livslång lust att lära. Särskilt stöd: I vår skla följer vi kntinuerligt upp ch utvärderar det särskilda stödet. Grundskla åk 7-9 har skattat sig lägst inm: I vår skla har vi en scial gemenskap sm ger trygghet ch tillit till den egna förmågan, vilja ch livslång lust att lära. Särskilt stöd: I vår skla kartlägger vi elevers svårigheter ch sklsituatin utifrån de pedaggiska metder ch den lärmiljö sm erbjuds, elevgruppens sammansättning samt hur rganisatinen ch resursfördelningen i sklan ser ut. Reflektiner verksamhetsvis Försklan: Måluppfyllelsen har ökat från förra året inm de flesta mrådena, förutm matematisk begreppsförmåga. Försklechefer ch försklepedagger upplever sig mer medvetna i arbetet med skattningar ch med analysen. Arbetet sm sker i den pedaggiska vardagen upplevs ge större effekt än effekten av samlingar ch situatiner. Stöd av specialpedagg då rganisatinen struktureras för barnen, upplevs sm en framgångsfaktr. Det upplevs ckså viktigt att försklecheferna ger specialpedaggen mandat i det förebyggande arbetet. Bemötandet av pjkar ch flickr behöver belysas. Arbetet med hållbar utveckling ch framtidstr behöver stärkas. Språk- ch kulturpilter har gett effekter i verksamheterna. Det aktiva arbetet med demkrati ch delaktighet har gett psitiva effekter hs barnen, genm att de fått träna på att lyssna ch argumentera. Några försklr upplever att de inte haft tillräckligt fkus på språklig begreppsförmåga. Arbetsfrmerna har inte i tillräcklig utsträckning gett barnen förutsättningar för t ex språklekar. Matematisk begreppsförmåga är det sm visar små generella sänkningar. Matematiken har dck synliggjrts vilket nu kräver medvetna satsningar ch ger förväntningar på nästa års resultat.

9 Matematiken görs en del av den pedaggiska vardagen men barnen utmanas inte i tillräcklig utsträckning. N/teknik-arbetet med pilter har gett effekter ch resulterat i att barnen knstruerar ch resnerar tillsammans med pedaggerna. Diskussin kring vad naturvetenskapligt förhållningssätt är påvisar en säkerhet kring detta. Man ser psitiva exempel inm bygg ch knstruktin där identitetslösa material har utmanat alla barn avsett kön. Fritidshemmen: En förbättring har skett generellt i skattningarna. Man upplever att begreppen i skattningarna behöver definieras gemensamt för att kunna bedöma dem bättre. Några fritidshem behöver tydligare ta sin utgångspunkt i Lgr särskilt vad gäller elevdelaktighet. Fler pjkar än flickr är i behv av särskilt stöd. Pjkarna upplevs ta större plats än flickrna ch man ställer sig frågan m man rganiserar verksamheten för pjkars intressen. Utmhusmiljön lckar fler pjkar ch inmhusmiljön lckar fler flickr ch flickrna är mer intresserade av kreativt skapande ch pjkarna önskar mer fysiska aktiviteter. Grundskla F - åk 6: Skattningarna visar att pedaggerna upplever att ch Matematiklyftet har gett effekt för möjligheten att bedöma ch betygsätta elevers kunskapsutveckling. ipads ch tester trs ckså ha bidragit psitivt. Skattningarna är generellt sett lika från förra året, vilket kan ber på att prcesser tar tid. Man ser en skillnad kring flickr ch pjkar gällande reflektin ch dkumentatin skriftligt. Flickrna upplevs finna sig mer i mdellen ch gör utförligare dkumentatiner. Särskilt stöd: Rutinerna kring åtgärdsprgram ch frånvarrapprtering behöver stärkas. Stöd av specialpedagg behövs för att kartlägga lärmiljöerna ch kring vilket stöd sm ger bästa effekt för eleverna. Undervisningen måste anpassas till elever ch så ckså bedömningen. Dkumentatinen av extra anpassningar ch uppföljningen av den, behöver ses över. Grundskla 7-9: Resultat kan ber på variatiner inm samma ämne, mellan lika ämnen eller för varje elev, vilket behöver ses över. Den stra persnalmsättningen på kan vara en del i en sämre förutsättningar för trygghet ch tillit. Särskilt stöd: Skattningarna visar att man bedömer sig på alla tre sklrna ha utvecklat arbetet med att uppmärksamma barn i behv av särskilt stöd, utreda, utarbeta åtgärdsprgram, samt följa upp ch åtgärda. Arbete pågår kring de lika delarna för att höja kvaliteten i prcesser, samarbeten mellan arbetslag ch EHT, ch dkument. Sklrna arbetar med att flytta fkus från åtgärder till att främja ch förebygga en lärmiljö sm gynnar alla elevers lärande. Grundsärsklan: Övergripande reflektiner Generellt sett har måluppfyllelsen i skattningarna ökat från förra året, vilket trs delvis ber på en större medvetenhet hs pedagger ch arbetslag i ch i skattningsdiskussinerna. Ett behv av att gemensamt definiera skattningskriterierna för en större likvärdighet, framkmmer. De lika satsningar sm gjrts i förvaltningen, såsm Språk- ch kulturpilter i försklan, Matematiklyftet ch Läslyftet i grundsklan, upplevs ha gett effekter i undervisning ch för barns/elevers måluppfyllelse. Skillnaderna mellan flickr ch pjkar lyfts tydligt från alla verksamheter. Flickr upplevs ha lättare för att arbeta med reflektin ch dkumentatin, vilket är centralt i Lgr ch ger utifrån det flickrna en fördel. Fråga kring m huruvida man rganiserar verksamheten utifrån pjkars behv, ställs.

10 Särskilt stöd: I förskleklass - åk 6 ser man utvecklingsbehv vad gäller rutiner kring dkumentatin ch uppföljning av t ex åtgärdsprgram ch frånvarrapprtering ch kartläggning av lärmiljöer för bästa effekt, medan åk 7-9 bedömer att arbetet med att uppmärksamma barn i behv av särskilt stöd har utvecklats ch att kvaliteten i prcesserna har höjts. Vad säger skattningarna? Vilka är rektrs reflektiner? Kmmunsamanställning 205/6 Antal Åtgärdsprgram 402 Hur många elever hade åtgärdsprgram? Studiehandledning 29 Hur många elever hade studiehandledning? Anpassad studiegång 62 Hur många elever hade anpassad studiegång? Enskild undervisning 5 Hur många elever hade enskild undervisning? Särskild undervisningsgrupp 46 Hur många elever ingick i en särskild undervisningsgrupp? Freden Lå 205/6 Antal Åtgärdsprgram 36 Hur många elever hade åtgärdsprgram? Studiehandledning 69 Hur många elever hade studiehandledning? Anpassad studiegång 7 Hur många elever hade anpassad studiegång? Enskild undervisning 5 Hur många elever hade enskild undervisning? Särskild undervisningsgrupp Hur många elever ingick i en särskild undervisningsgrupp? Ruden Lå 205/6 Antal Åtgärdsprgram 3 Hur många elever hade åtgärdsprgram? Studiehandledning 4 Hur många elever hade studiehandledning? Anpassad studiegång 4 Hur många elever hade anpassad studiegång? Enskild undervisning 4 Hur många elever hade enskild undervisning? Särskild undervisningsgrupp 4 Hur många elever ingick i en särskild undervisningsgrupp? Ängen Lå 205/6 Antal Åtgärdsprgram 35 Hur många elever hade åtgärdsprgram? Studiehandledning 9 Hur många elever hade studiehandledning? Anpassad studiegång 3 Hur många elever hade anpassad studiegång? Enskild undervisning 6 Hur många elever hade enskild undervisning? Särskild undervisningsgrupp 2 Hur många elever ingick i en särskild undervisningsgrupp?

11 Vad säger sammanställningen jämfört med KUL 2, lå 5/6? Åtgärdsprgram: Jämfört med KUL 2, lå har alla sklmråden fler åtgärdsprgram vid mätningen KUL lå Studiehandledning: Ttalt sett i kmmunen är det några fler elever sm har studiehandledning ch dessa finns i Ruden ch Ängen. Anpassad studiegång: Vad gäller anpassad studiegång har någt elever anpassad studiegång, jämfört med KUL 2 lå 5/6. Område Ängen har vid KUL lå 6/7 fler än förra mätningen. Enskild undervisning: Antal elever med enskild undervisning ligger på ungefär samma nivå sm tidigare för tre sklmrådena. Särskild undervisningsgrupp: Antal elever i särskild undervisningsgrupp är ttalt någt färre i KUL lå 6/7. Freden ch Ängen har fler elever i särskild undervisningsgrupp i KUL lå 6/7 än i KUL 2 lå Vilka är rektrernas reflektiner? Fler pjkar har åtgärdsprgram jämfört med flickr. Utökade extra anpassningar har inneburit färre åtgärdsprgram. Många åtgärdsprgram är kpplade till ämnena svenska ch matematik. Man kan se mönster att de elever sm har åtgärdsprgram har det under hela grundsklan. Det särskilda stödet behöver utvecklas, då många elever har stra utmaningar scialt. Sklan har utmaningar både resursmässigt ch kmpetensmässigt ch behöver stöd från externa aktörer, exempelvis scialtjänsten. Elevers resultat Åk -5, måluppfyllelse i alla ämnen Elevantal åk ANTAL SKOLA: ELEVER i därav därav flickr pjkar Lidåker Vinninga Järpås Saleby Tun Otterstad Stenprten Råda Lille skg Månesköld TOTALT ÅK :

12 00% 90% 80% 70% - 60% - 50% 40% 30% 20% 0% 0% r r C äls mål r E 4-» r 73 c r c r r sz :r r E LO 'c LO r ve C > VT 206 åk Samtliga sklr Alla Antal elever med mer än gdtagbara kunskaper utifrån elevens aktuella års It Antal elever med gdtagbara kunskaper utifrån elevens aktuella årskurs, It Antal elever med tillräckliga kunskaper utifrån elevens aktuella 00% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 0% 0% VT 206 åk Samliga sklr Flickr Antal elever med mer än gdtagbara kunskaper utifrån elevens aktuella årskurs Flickr Antal elever med gdtagbara aktuella årskurs Flickr Antal elever med tillräckliga aktuella årskurs Flickr

13 00% 90% - 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% - 0% 0% 'v VT 206 åk Samtliga sklr Pjkar Antal elever med mer än gdtagbara kunskaper utifrån elevens aktuella årskurs Pjkar Antal elever med gdtagbara aktuella årskurs Pjkar Antal elever med tillräckliga aktuella årskurs Pjkar Elevantal åk 2 SKOLA: ANTAL ELEVER i ÅK2 därav flickr därav Wennerberg Östby Lidåker 25 4 Vinninga Järpås Saleby Tun Otterstad Stenprten Råda Lille skg Månesköld Majåker TOTALT ÅK

14 00% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 0% 0% VT 206 åk 2 samtliga sklr Alla Antal elever med mer än gdtagbara kunskaper utifrån elevens aktuella årskurs Ttalt Antal elever med gdtagbara aktuella årskurs Ttalt Antal elever med tillräckliga aktuella årskurs Ttalt 00% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 0% 0% 2 Samtliga sklr Flickr Antal elever med mer än gdtagbara kunskaper utifrån elevens aktuella årskurs Flickr Antal elever med gdtagbara aktuella årskurs Flickr Antal elever med tillräckliga aktuella årskurs Flickr

15 2 samtliga sklr Pjkar Antal elever med mer än gdtagbara kunskaper utifrån elevens aktuella årskurs Pjkar Antal elever med gdtagbara aktuella årskurs Pjkar Antal elever med tillräckliga aktuella årskurs Pjkar Elevantal, åk 3 ANTAL SKOLA: ELEVER i därav ÅK3 flickr Wennerberg Östby Lidåker Vinninga Järpås Saleby 5 6 Tun Otterstad Stenprten Råda Lilleskg Månesköld TOTALT ÅK

16 00% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 0% - 0% VT 206 åk 3 samtliga sklr Alla Antal elever med mer än gdtagbara kunskaper utifrån elevens aktuella årskurs Ttalt Antal elever med gdtagbara aktuella årskurs Ttalt Antal elever med tillräckliga aktuella årskurs Ttalt 00% 90% 80% 70% 60% 50% 40% - 30% samtliga sklr Flickr Antal elever med mer än gdtagbara kunskaper utifrån elevens aktuella årskurs Flickr Antal elever med gdtagbara aktuella årskurs Flickr Antal elever med tillräckliga aktuella årskurs Flickr

17 00% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 0% 0% $ 3 Samtliga sklr Pjkar Antal elever med mer än gdtagbara kunskaper utifrån elevens aktuella årskurs Pjkar Antal elever med gdtagbara aktuella årskurs Pjkar Antal elever med tillräckliga aktuella årskurs Pjkar v ANTAL SKOLA: ELEVER i därav därav ÅK4 flickr Vinninga Järpås Saleby Otterstad Örslösa Stenprten Råda Lilleskg Måne TOTALT ÅK

18 00% 90% 80% 70% 60% - 50% 40% 30% 20% 0% 0% t! C E 03 ' Q ft ft 53 C :03 E 00 fl E c 03 C > Samtliga sklr Alla Antal elever med mer än gdtagbara kunskaper utifrån elevens aktuella årskurs Ttalt Antal elever med gdtagbara aktuella årskurs Ttalt i Antal elever med tillräckliga aktuella årskurs Ttalt 00% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% - 20% 0% 0% I OS 03 'Sb ra E 55 ra.2 5 fe > C C C :03 03 I C > 00 CD 206 Samtliga sklr Flickr Antal elever med mer än gdtagbara kunskaper utifrån elevens aktuella årskurs Flickr Antal elever med gdtagbara kunskaper utifrån elevens aktuella årskurs Flickr Antal elever med tillräckliga kunskaper utifrån elevens aktuella årskurs Flickr

19 00% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 0% 0% 2 5 ca 5/3 CO CO CO C c 3 3 5/3 :C0 C s :0 C > C > samtliga sklr Pjkar Antal elever med mer än gdtagbara kunskaper utifrån elevens aktuella årskurs Pjkar Antal elever med gdtagbara aktuella årskurs Pjkar B Antal elever med tillräckliga aktuella årskurs Pjkar CO ANTAL SKOLA: ELEVER i därav därav ÅK5 flickr 25 4 Östby Lidåker Järpås Saleby Tun Otterstad Stenprten Råda Lilleskg 23 2 Måne TOTALT ÅK

20 00% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 0% 0% S C re "C :re re E x: re 'Sb c 2 3 rere C/3 C C 3 3 re C re re Sä > re C re C C VT Samtliga sklr Alla Antal elever med mer än gdtagbara kunskaper utifrån elevens aktuella årskurs Ttalt Antal elever med gdtagbara aktuella årskurs Ttalt Antal elever med tillräckliga kunskaper utifrån elevens aktuella årskurs Ttalt > 00 00% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 0% 0% Samtliga sklr Flickr Antal elever med mer än gdtagbara kunskaper utifrån elevens aktuella årskurs Flickr Antal elever med gdtagbara aktuella årskurs Flickr Antal elever med tillräckliga aktuella årskurs Flickr

21 00% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 0% 0% W 2 r fa r c E 52 B 3 r r r r r - c c > r r 3- CO E r 2 C 3 > tt. 2 2 r c c 5 Samtliga sklr Pjkar Antal elever med mer än gdtagbara kunskaper utifrån elevens aktuella årskurs Pjkar Antal elever med gdtagbara aktuella årskurs Pjkar Antal elever med tillräckliga aktuella årskurs Pjkar Vad säger resultaten av måluppfyllelsen åk -5? Vilka är rektrs reflektiner? Ser ni någt anmärkningsvärt? Finns det någn skillnad mellan flickr ch pjkar? Färre elever i åk - 4 bedöms ha gdtagbara kunskaper i Matematikjämfört med förra året. I årskurs 5 har andelen sm bedömts ha gdtagbara kunskaper inte ändrats märkbart, men fler elever har mer än gdtagbara kunskaper, jämfört med vt -5. Generellt sett har fler elever ej gdtagbara kunskaper ch fler elever har mer än gdtagbara kunskaper. I Svenska har fler elever i åk, framför allt flickr, bedömts ha mer än gdtagbara kunskaper. I åk 4 har resultatet i Svenska nära ng halverats från förra året. Jämförelsevis har betydligt elever i åk - 2 mer än gdtagbara kunskaper i flera ämnen, jämfört med läsåret 4/5. I Engelska har fler elever i åk 5 bedömts ha tillräckliga kunskaper, men fler har mer än gdtagbara, jämfört med förra läsåret. Flickrna har, generellt sett, högre måluppfyllelse än pjkarna ch pjkarna bedöms ha lägre måluppfyllelse redan i tidiga åldrar i grundsklan. Det är främst i Svenska ch Matematik sm eleverna i de lägre årskurserna inte når gdtagbara kunskaper.

22 Natinella prv 6 Antal elever, åk 6 Ttalt Flickr Pjkar v Kmmunal regi 42-! Skla Skla Skla 9 8 Råda Skla 34 6 Salebysklan Särsklan 7 6 Tuns Skla Vinningasklan Örslösa Skla 0 9 östbysklan ,0 Andel elever i åk 6, gdkända på natinellt prv i Matematik

23 Andel elever åk 6, gdkända på natinellt prv i Engelska Andel elever åk 6, gdkända på natinellt prv i Svenska 20,0 00,0 m

24 9 Ttalt Flickr Pjkar T Kmmunal regi Dalängsklan Rudenschöldsklan 58 7 Särsklan ,0 96,0 94,0 92,0 90,0 88,0 Andel elever åk 9, gdkända på natinella ämnesprvet i Matematik 86,0 Andel gdkända 9 (%) Kmmunal regi ; Andel elever åk gdkända på natinella prvet i Engelska 00,0 99,0 98,0 97,0 96,0 95,0 94,0 93,0 92,0 9,0 Andel gdkända elever åk 9 (%) Kmmunal regi Dalängsklan.: Fredriksdalsklan Rudenschöldsklan

25 Andel elever åk gdkända på natinella ämnesprvet i Svenska 00,0 Andel gdkända elever åk 9 (%) Kmmunal regi Dalängsklan : Fredriksdalsklan Rudenschöldsklan Vad säger resultaten av natinella prv? Vilka är rektrs reflektiner? Ser ni någt anmärkningsvärt? Finns det någn skillnad mellan flickr ch pjkar? 3: Resultaten har sjunkit i jämförelse med läsåret i samtliga delprv i matematik ch svenska. De största avvikelserna i ämnesprv Matematik för Lidköping ttalt från förra läsåret, är i delprven "De fyra räknesätten" ch "Skriftliga räknemetder" I ämnesprv för Svenska är resultatförsämringen störst i delprven "Läsa berättande text", "Läsa faktatext ch "Skrivregler". Östbysklan, Otterstad, Tun, Vinninga, Råda ch Saleby är de sklr sm har tappat mest i resultat jämfört med förra läsåret. Stenprtssklan har höjt resultaten i samtliga delprv i Svenska ch i de flesta av delprven i Matematik. Örslösa har höjt sina resultat i Svenska. På Månesköldsklan har flickr ch pjkar i huvudsak lika resultat med liten förändring från förra året. På Salebysklan har pjkarnas resultat sjunkit avsevärt. 6: Resultaten har ttalt förbättrats i Matematik ch Engelska ch sjunkit någt i Svenska. Alla sklr i mråde Ängen har höjt sina resultat i Matematik. Järpås skla ch Månesköldssklan har förbättrade resultat i samtliga ämnesprv ch för både pjkar ch flickr. Vinninga har ckså förbättrade resultat i samtliga prv; däremt har pjkarnas sjunkit i Svenska. Råda skla har sänkt sina resultat i samtliga prv. Stenprtssklans pjkar har höjt sina resultat i alla tre prven, förutm i Svenska där skillnaden från förra läsåret är marginell. Månesköldsklans resultat fr pjkar har höjts i samtliga prv ch flickrna ligger förändrat på %. Tuns resultat har ökat i Matematik ch Svenska ch för både pjkar ch flickr, förutm i Engelska där pjkarnas resultat sjunkit ch påverkat det ttala resultatet negativt. Resultaten för både pjkar ch flickr har sjunkit på Råda skla. På Lidåkersklan har resultaten sjunkit i samtliga prv, förutm en marginell ökning i Engelska. Däremt har pjkarnas resultat i Engelska tydligt ökat. På 9: Ttalt sett i år, har Rudenschöldsklan de högsta resultaten i alla tre ämnena. Resultaten har ttalt i kmmunen förbättrats i Matematik ch Engelskajämfört med förra året. I Matematik har resultaten höjts betydligt. I Svenska har resultaten sjunkit någt.

26 Alla tre sklrna har ttalt höjt sina resultat i Matematik jämfört med förra året ch då både för pjkar ch flickr. I Engelska har Fredriksdal ch Rudenschöld höjt sina resultat, ttalt ch för både pjkar ch flickr. Dalängens resultat sjunkit någt, ttalt ch för båda könen. Betyg Diagramförklaring: Serie Färg Betyg A 2 B 3 C 4 D 5 E 6 F 7 Åk 6, betyg per ämne 50,00% 45,00% 40,00% 35,00% 30,00% 25,00% 20,00% 5,00% 0,00% 5,00% 0,00% -I I II I. Il.! B Sk Serie2 Serie3 Serie7

27 Åk 6, betyg per skla 60,00% 50,00% 40,00% 30,00% 20,00% 0,00% 0,00% ri^ Serie2 Serie4 Åk 6, slutbetyg fördelade på kön, ttalt i kmmunen Lidköping 35,00% 30,00% s 25,00% 20,00% 5,00% 0,00% 5,00% 0,00% II s C D E Alla ra Flicka Pjke

28 Åk 7, betyg per skla Antal elever, åk 7 Ttalt Flickr Pjkar T Kmmunal regi 202 Dalängsklan 79 Fredriksdalsklan 5S Särsklan 2 2 Diagramfrklaring: A 2 B 3 C 4 D 5 E 6 F 7 Åk 8, betyg per skla Antal elever, åk 8 Ttalt Flickr Pjkar Kmmunal regi Fredriksdalsklan 5 6 Rudenschöldsklan Särsklan 2

29 40,00% 35,00% 30,00% 25,00% 20,00% 5,00% 0,00% 5,00% 0,00% D E F a Kmmunal regi Dalängsklan ; Fredriksdalsklan Rudeiischöldsklan Åk 9, slutbetyg per skla A B C D E F Kmmunal regi a Dalängsklan.; Fredriksdalsklan Rudenschöldsklan

30 30,00% 25,00% 20,00% 5,00% 0,00% 5,00% 0,00% C D E Flicka Åk 9, slutbetyg fördelade på kön, Dalängsklan 30,00% Dalängsklan 25,00% 20,00% 5,00% 0,00% 5,00% 0,00% C D E Alla Flicka Pjke I. F

31 Åk 9, slutbetyg fördelade på kön, Fredriksdalsklan 40,00% 35,00% 30,00% 25,00% 20,00% 5,00% 0,00% 5,00% Fredriksdalsklan 0,00% B C D E Alla Flicka Pjke Åk 9, slutbetyg fördelade på kön, Rudenschöldsklan 30,00% Rudenschöldsklan 25,00% 20,00% II 5,00% 0,00% 5,00% B C D E F Alla Flicka Pjke Vad säger betygsresultaten? Vilka är rektrs reflektiner? Ser ni någt anmärkningsvärt? Finns det någn skillnad mellan flickr ch pjkar? 6: I de flesta sklrna har fler elever fått A i Engelska jämfört med förra läsåret. I samtliga sklr i mråde Ruden ch Ängen har eleverna fått bättre betygsresultat i Histria. I Matematik ch Svenska har Månesköldsklan höjt sina betygsresultat såtillvida att eleverna har tydligt fler A ch fårre F än förra året. Wennerbergsklan har höjt sina betygsresultat i Svenska jämfört med förra året. Fler elever har A ch någt fårre F. Örslösa skla har förbättrade betygsresultat i Matematik.

32 Råda skla, Tun skla ch Östby har generellt sämre betygsresultat jämfört med förra läsåret. Åk 7-8: I åk 7 har betygsresultaten sjunkit, förutm i bl a Engelska med en marginell ökning av antal A. Antalet F har dck ökat i Engelska. I Svenska har resultaten ttalt tydligt sjunkit med betydligt A ch fler F ch samma trend visar sig i Matematik. I åk 8 har generellt sett färre elever fått streck men fler har fått F. Streck ges till elev m lärare anser sig inte ha tillräckligt med underlag för medan F ges elev sm inte når upp till gdtagbara kunskaper. 9: Betygsresultaten har höjts generellt sett i Matematik ch både pjkar ch flickr står för höjningen, med fler A ch färre F. I Engelska har antalet A ökat betydligt ch både fler pjkar ch flickr har fått A. Rudenschöld har delat ut betydligt fler A i Engelska ch de har gått till flickrna. Även Dalängen har delat ut fler A, jämfört med förra läsåret, men det är hs pjkarna höjningen syns. I Svenska har antalet A ökat någt ch det är flickrnas betygsresultat sm står för höjningen. Fredriksdalsklan har delat ut fler A i Svenska till både pjkar ch flickr men ckså betydligt fler F. På Dalängen ch på Rudenschöld har fler A delats ut till både pjkar ch flickr men ckså färre F. I Matematik har betydligt fler A delats ut till både pjkar ch flickr ch färre F till flickrna. I alla tre har fler elever A i Matematikjämfört med förra året. Fredriksdalssklan har ökat antal A i 7 ämnen ch ökat antal F i 5 ämnen. Dalängsklan har ökat antal A i 3 ämnen ch ökat antal F i 7 ämnen. Rudenschöldsklan har ökat antal A i 6 ämnen ch ökat antal F i 5 ämnen. Försklechefs/rektrs pedaggiska ledarskap På vilket sätt har försklechef/rektr bidragit till resultaten? Vilka strukturella förutsättningar har skapat? Vilken rganisatin har lagts? Genm att ge bättre förutsättningar för kllegialt lärande ch reflektin i lika typer av mötesstrukturer. Genm ledarskap i den systematiska Sklmrådena har haft studiedagar tillsammans Ledningsgrupper/arbetslagsledare sm driver kvalitetsarbetet. Förstelärarnas uppdrag har tydliggjrts. En förhållandevis hög andel legitimerade lärare ch ämnesbehörighet i de ämnen lärare undervisar. Bättre samarbete med ch rganisatin av Barn- ch elevhälsteamet.

33 Mönster ch analys - KUL Identifiera mönster - Vad säger vanstående skattningar, resultat ch reflektiner? Beskriv vilka mönster sm framträder utifrån skattningar, resultat ch reflektiner i ett helhetsperspektiv. Resultaten av skattningarna har överlag förbättrats från förra året. Genusfrågan kring hur vi bemöter flickr ch pjkar behöver lyftas ch belysas i alla verksamheter. De satsningar sm gjrts i förskla ch grundskla sm Språk- ch kulturpilter, Matematik- ch Läslyft upplevs ha gett gda resultat för undervisningen. På några fritidshem behöver strukturer för sitt arbete utifrån styrdkumenten, t ex kring elevdelaktighet. Rutiner kring åtgärdsprgram, frånvarrapprtering ch kntinuerlig uppföljning av dessa rutiner behöver stärkas. flickr än pjkar når mer än gdtagbara kunskaper. Fler pjkar än flickr har åtgärdsprgram. Man har skapat en rganisatin, tillsammans med barn- ch elevhälsan, sm ger utrymme ch stöd för alla elever. Det finns ett utökat behv av studiehandledning. Analysera - Vad berr vanstående identifierade mönster i skattningar ch resultat på? Vilka är de mest betydelsefulla förutsättningarna (strukturer ch prcesser) sm förklarar de gda resultaten? Verksamheterna har överlag blivit mer medvetna i sitt arbete utifrån skattningarnas BRUK-kriterier. Fritidspedaggernas kppling till styrdkumenten på fritidshemmen, har höjt kmpetensen i att möta barn med särskilda behv. Rektrerna har skapat förutsättningar pedaggernas kllegiala samtal. Pedaggerna arbetar mer medvetet med det lkala systematiska kvalitetsarbetet. Satsningar, sm Språk- ch kulturpilter ch Matematik- ch Läslyft har gett effekter i pedaggernas genmförande av undervisning. Det särskilda stödet har gett effekt för enskilda elever. Förstelärares arbete utifrån sina uppdrag, har gett gda resultat. Vilka är de mest förutsättningarna (strukturer ch prcesser) sm förklarar de lägre resultaten? I försklan upplever man en brist på tid, för pedaggerna att reflektera tillsammans med barnen, då barngrupperna är större. Bristfälliga rutiner på fritidshemmen att ta emt nyanlända elever. Det är en str rtatin på lärare ch det upplevs sm en utmaning att placera lärare med rätt behörighet på rätt plats. Behvet av studiehandledning har utökats. Det finns en säker het hs lärare i de lägre åldrarna kring bedömning av gdtagbara kunskaper. Lärmiljöerna är inte alltid anpassade efter elever, pedaggik ch elever med behv av särskilt stöd. Det behövs större kunskap hs pedaggerna kring elever sm utmanar ch m elever med neurpsykiatriska funktinshinder.

34 Att arbeta vidare med - KUL Vad fungerar bra? Hur ska det säkras? uppdrag i arbetet med SKA ch bedömning. Det systematiska kvalitetsarbetet. Kmpetensen ch ämnesbehörigheten hs pedagger. Den centrala Barn- ch elevhälsan Försklechef/rektr sm pedaggisk ledare. Vad behöver åtgärdas med en gång? Att kunna anställa utbildad persnal i alla verksamheter - kmmunens arbete med en attraktiv arbetsplats. Lärmiljöer sm är anpassade efter barn/elever ch mdern pedaggik. Pedaggernas bedömarkmpetens behöver stärkas. Vad behöver utvecklas? Försklans analys av mönster kring bemötande av pjkar ch flickr. Pedaggernas kunskaper kring pjkars lärande. Pedaggernas kunskaper m hur man bemöter barn/elever sm utmanar. Samarbetet med Barn- ch elevhälsan. Kartläggning ch inkludering av nyanlända elever. Digitala arbetssätt. Vilken kmpetensutveckling behöver sklan fkusera på? Kmpetensutbildning i uppdragsförståelse inm nya reviderade styrdkument. Försklans ch fritidshemmens dkumentatin av lärandeprcesser. Läsning Barn/elever sm utmanar ch kring NPF (neurpsykiatriska funktinsnedsättningar) Pedaggernas bedömarkmpetens.

35 Förvaltningens åtgärder Under läsåret har ett arbete med en ny mdell genmförts för att tydliggöra det cykliska systematiska kvalitetsarbetet, både på enhetsnivå ch på förvaltningsnivå. Förvaltningen behöver nu stärka ch stödja enheternas lkala systematiska kvalitetsarbete, för att enheterna ska utveckla lärande ch undervisning ch i ch med det förbättra måluppfyllelse i alla verksamheter. Lärande ch undervisning i alla verksamheter måste uppmärksammas på central nivå, för att få fatt i ch följa upp framför allt pjkars lärande för att förbättra måluppfyllelsen ch för ett förhållningssätt ch agerande i vardagen. Frtsätta insatserna kring samrättning ch sambedömning för att stärka pedaggernas bedömarkmpetens. Rekryteringsstrategier för att kunna anställa behöriga pedagger måste utvecklas.