POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN

Transkript

1 POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN Kungsbacka kmmuns plicy Alla beslut ch allt arbete i Kungsbacka kmmun sm rör barn ch ungdmar ska utgå från ch göras i enlighet med FN:s knventin m barnets rättigheter (barnknventinen) ch gällande svensk lagstiftning. 1 (5) Datum Inledning Riksdagen har antagit en strategi för att förverkliga barnknventinen i Sverige. Där sammanfattas barnknventinens budskap i tre rd: barn ska respekteras. Strategin anger att kmmuner bör - erbjuda persnal frtbildning för att stärka sin barnkmpetens ch kunskap m barnknventinen - inrätta system för att säkerställa att barnets bästa förverkligas i det kmmunala arbetet Plicyns syfte Syftet med Plicy för barnknventinen i Kungsbacka kmmun är att - påverka attityder, arbetssätt ch förhållningssätt i kmmunens verksamheter - barnknventinen ska styra beredning ch beslut i alla frågr sm rör barn ch ungdmar - beslutsfattandet ska ske i enlighet med barnets bästa - barn ch ungdmar i kmmunen ska ha rätt att göra sina röster hörda ch att barns ch ungdmars åsikter ska ha betydelse i de prcesser sm leder fram till beslut - i allt arbete i kmmunens verksamheter ska attityder, arbetssätt ch förhållningssätt mt det enskilda barnet ha sin grund i barnknventinen. Bakgrund Vad är barnknventinen FN:s knventin m barnets rättigheter antgs i FN:s generalförsamling den 20 nvember Den är ett förtydligande av deklaratinen m de mänskliga rättigheterna anpassad till barns ch ungdmars verklighet. Knventinen utgår från att barndmen har ett värde i sig ch att barn är en utsatt grupp. I denna knventin avses med barn varje människa under 18 år, m inte barnet blir myndigt tidigare enligt den lag sm gäller barnet (Artikel 1). Trts att unifrm KUB101 v 1.0, Fastställd av kmmunfullmäktige Kungsbacka kmmun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset Telefn vx Fax kmmun@kungsbacka.se

2 barnknventinen knsekvent talar m barn används i Kungsbackas plicydkument mväxlande begreppet barn ch ungdmar för att understryka giltigheten upp till 18 år. Barnknventinen är ett juridiskt dkument, en flkrättslig ch bindande överenskmmelse, sm Sverige ch andra länder anslutit sig till ch är skyldiga att följa. FN:s knventin m barnets rättigheter måste ständigt beaktas vid alla förvaltningsbeslut ch alla plitiska beslut på alla nivåer. 2 (5) Barnknventinen är inte svensk lag ch tar inte heller över svensk lagstiftning. Men varje stat sm ställt sig bakm knventinen är skyldig att se till att dess rättigheter införlivas i egen lagstiftning. Knventinen arbetas successivt m till svensk författningstext. Alla rättigheter sm slås fast i barnknventinen samspelar ch utgör en helhet. De är således lika viktiga. De medbrgerliga ch plitiska rättigheterna är absluta rättigheter sm inte går att förhandla m (finns t ex i artiklarna 2, 3, 6.1, 7, 8, 12-16, 22, 32-38, 40). De eknmiska, sciala ch kulturella rättigheterna (finns t ex i artiklarna 5, 6.2, 9-11, 17-21, 23-31, 39) har karaktären av mål att uppnå på sikt. Knventinens sista del gäller staternas frmella hantering av knventinen (artiklarna 42-54). Kmmunens framtida ambitinsnivå styrs genm utvecklingen av detta plicydkument (se avsnittet Genmförande ch revidering ). Barnknventinens fyra grundprinciper, sm presenteras nedan, är utgångspunkten för hur de lika artiklarna ska tlkas ch förverkligas: Principen m att alla barn har samma rättigheter artikel 2 Rättigheterna gäller alla enskilda barn ch ungdmar inm ett lands gränser. Barnet ska skyddas mt diskriminering eller bestraffning på grund av barnets eller dess föräldrars eller vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religin, plitiska eller annan åskådning, natinella, etniska eller sciala ursprung, egendm, handikapp, börd eller ställning i övrigt. (se hela texten i artikel 2 i barnknventinen) Principen m att barnets bästa ska sättas i främsta rummet artikel 3 Vid alla åtgärder sm rör barn ska barnets bästa kmma i främsta rummet. (se hela texten i artikel 3 i barnknventinen) Principen m rätten till liv ch utveckling artikel 6 Denna princip betnar den grundläggande rätten till liv, men ckså barnets rätt till överlevnad ch utveckling. (se hela texten artikel 6 i barnknventinen) Principen m rätten att uttrycka sina åsikter artikel 12 Principen gör klart att barnet har rätt att kmma till tals ch att barnets åsikter ska respekteras. Knventinen tar hänsyn till barnets utveckling genm att slå fast att barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder ch mgnad. (se hela texten i artikel 12 i barnknventinen) Alla artiklar i knventinen ska dessutm beaktas mt bakgrund av artiklarna 4 (till det yttersta av sina tillgängliga resurser) ch 23 (barn med funktinshinder). Hur ska vi veta vad barnknventinen innehåller Det avslutande avsnittet Lästips redvisar vägar till aktuella böcker ch utredningar. Fastställd av kmmunfullmäktige

3 Analys av vissa centrala begrepp i barnknventinen 3 (5) Vad betyder barnets bästa i främsta rummet Samhället ska se varje barn sm en egen individ Varje barn ska ha samma rättigheter ch möjligheter avsett kön, samhällsklass, etnisk bakgrund, funktinshinder eller bsättningsrt Varje barn ska ha gda ch trygga uppväxtförhållanden, få en gd fysisk ch psykisk mvårdnad Varje barn ska mötas med respekt för sin egen persn, förutsättningar, behv, vilja ch intresse Varje barn ska ha rätt att uttrycka sina åsikter ch få dem respekterade Varje barns rätt till utbildning ska tillgdses för att främja den fysiska, psykiska, sciala, andliga ch mraliska utvecklingen Kmmunala beslut ska fattas utifrån barnets bästa där vetenskap, beprövad erfarenhet ch barnets röst vävs samman Vårdnadshavare/föräldrar har ansvaret för barnet Vad betyder rätten till liv ch utveckling Varje barn har en innebende rätt till livet. Knventinsstaterna ska till det yttersta av sina tillgängliga resurser säkerställa barnets rätt till överlevnad ch utveckling. rätten till liv Varje barn har en självklar rätt till sitt liv samt att leva värdigt rätten till utveckling Varje barn har rätt till fysisk, psykisk, scial, andlig ch mralisk utveckling Varje barn har rätt till en gd fysisk ch psykisk hälsutveckling Varje barn har rätt till utbildning, stimulans, fritid ch lek Varje barn har rätt till vila Vad betyder till det yttersta av sina tillgängliga resurser Uttrycket, till det yttersta av sina tillgängliga resurser, handlar m ett samhällseknmiskt perspektiv, m pengar, mänskliga ch rganisatriska resurser. Den plitiska viljan är av str betydelse. Barn- ch ungdmsfrågr ska ges priritet i plitiska beslut ch tillgdses eknmiskt minst lika mycket sm andra grupper. Större krav ställs på Sverige ch andra relativt rika länder i arbetet med att förverkliga barns rättigheter. (Se artikel 4 i barnknventinen) Fastställd av kmmunfullmäktige

4 Inriktningsmål Inriktningsmålen anger de mråden sm kmmunen valt att vidareutveckla under åren Ungdmsnämnden inm Förskla & Grundskla ch samtliga plitiska nämnder besvarade 2005 frågan Vilken artikel i barnknventinen anser ni för närvarande vara den viktigaste för barn ch ungdmar i Kungsbacka?. Artiklarna 3 ch 12 ansågs mest angelägna bland plitikerna. Ungdmsnämnden pririterade artiklarna 3 ch 19. Allmänt - Alla nämnder i Kungsbacka har ett gemensamt ansvar ch ska samverka för att förverkliga barnknventinens intentiner i samband med åtgärder sm rör barn ch ungdmar - Barn, ungdmar, föräldrar, persnal ch plitiker ska erbjudas utbildning/infrmatin m barnknventinen Principen m att barnets bästa ska sättas i främsta rummet (Artikel 3) - Alla nämnder i Kungsbacka ska beakta barnets bästa vid beslut sm rör barn ch ungdmar - Alla nämnder ska dkumentera hur man tagit hänsyn till barnets bästa i viktiga beslut sm rör barn ch ungdmar 4 (5) Principen m rätten att uttrycka sina åsikter (Artikel 12) - Barn ch ungdmar i Kungsbacka har rätt att kmma till tals, vara delaktiga ch deras åsikter ska beaktas i förhållande till ålder ch mgnad Skydd mt övergrepp (Artikel 19) - Persnal i kmmunens verksamheter ska skydda barn ch ungdmar mt alla frmer av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande, innefattande sexuella övergrepp samt risker med Internetanvändning. Genmförande ch revidering Arbetet enligt plicyn ska kpplas till den årliga verksamhetsplaneringen ch uppföljningen Plicydkumentet revideras vart femte år, året efter det att FN:s Barnrättskmmitté har behandlat Sveriges rapprt Lästips Mänskliga rättigheter. Knventinen m barnets rättigheter, Utrikesdepartementet Trycksaksprduktinen är str. Aktuella tips finns sm referenser till nyutgivna böcker, t ex från Barnmbudsmannen eller Rädda Barnen. Barnmbudsmannens senaste årsbk förtecknar egna publikatiner. Barnmbudsmannen: Rädda Barnen: Vissa krav på Sverige från FN:s Barnrättskmmitté berör Kungsbackas inriktningsmål. Förvaltningarna uppmanas att beakta nedanstående synpunkter från Barnrättskmmittén (se för att se hela rapprten) - Kmmittén rekmmenderar att knventinsstaten förstärker sina åtgärder för att bekämpa rasism ch främlingsfientlighet, inklusive inm utbildningen. - Kmmittén rekmmenderar att knventinsstaten vidtar nödvändiga åtgärder för: Fastställd av kmmunfullmäktige

5 att minska stressnivån för sklbarn ch hjälpa dem med hantering av effekterna av stress; att förebygga självmrd; att angripa prblem med bulimi ch anrexi; att angripa prblem med övervikt ch fetma; att stärka prgram för barns psykiska hälsa, såväl förebyggande sm ingripande. 5 (5) - Kmmittén rekmmenderar att knventinsstaten, i sitt arbete med att förebygga ch bekämpa mbbning, fkuserar särskilt på barn med funktinshinder ch med utländsk bakgrund samt på att bestämmelserna mt mbbning genmförs fullt ut i alla sklr ch andra institutiner i samverkan med barnen. - Kmmittén rekmmenderar att knventinsstaten frtsätter sitt arbete för att garantera: att alla barn kan tillgdses rätten till utbildning, inklusive barn utan uppehållstillstånd ch "gömda barn"; att skillnaderna i studieresultat mellan lika sklr ch reginer försvinner; att yrkesutbildningar finns tillgängliga ch att stöd erbjuds vid övergång från skla till arbete. - Kmmittén rekmmenderar knventinsstaten att: a) stärka såväl skyddsmekanismerna för barn när de använder Internet sm prgrammen för att göra barn medvetna m Internets avigsidr, genm att samarbeta med Internetleverantörer, föräldrar ch lärare; b) stärka åtgärderna för att minska ch förebygga förekmsten av sexuellt utnyttjande ch trafficking, inklusive genm att via utbildning ch mediakampanjer infrmera yrkesarbetande ch allmänheten m prblemen med sexuellt utnyttjande ch trafficking. Fastställd av kmmunfullmäktige