Kvalitetsrapport och Verksamhetsplan för förskolorna Hillängen och Biskopsnäset Ludvika kommun

Transkript

1 Kvalitetsrapprt ch Verksamhetsplan för försklrna Hillängen ch Biskpsnäset Ludvika kmmun

2 Innehåll Styrkrt Inledning ch mål... 5 Kvalitetsarbete... 5 Scial ch utbildningsförvaltningens rganisatin... 6 Verksamhet försklas rganisatin... 6 Förutsättningar... 7 Försklrna... 7 Specialpedagg... 7 Möten inm försklemrådet... 8 Frånvarstatistik... 8 Arbetsskadr ch tillbud persnal respektive barn i försklemrådet... 9 Viktiga händelser Genmförd kmpetensutveckling inm försklemrådet... 9 Samverkan inm förvaltningen Samverkan förskla skla Samverkan scialtjänsten (SOV) skla Extern samverkan Resultatredvisning , måluppfyllelse, analys ch åtgärder Nrmer ch värden Utveckling ch lärande Barns inflytande Förskla ch hem Övergång ch samverkan Uppföljning, utvärdering ch utveckling Verksamhetsplanen för lå Hur blev det? Utvecklingsmråden inför Nytt styrkrt

3 Styrkrt 2018 Styrkrt Målgrupp: Marnäs försklemråde Försklechef Rikssnitt Resultat Måltal Resultat Måltal Resultat Måltal Strategiska Kmmunövergripande Styrtal målmråden mål Barn ch unga Livsmiljö En av landets bästa sklkmmuner En bra kmmun att växa upp i En bra kmmun att leva i I våra försklr använder persnalen miljö ch material samt barnens lek i syfte att stimulera utveckling ch lärande. iu iu 75% I våra försklr stimulerar ch utmanar persnalen barnens språk-, kmmunikatins- ch matematiska utveckling samt barnens intresse för naturvetenskap ch teknik. Hi 90% Bi 88% 90% 100% Hi 83% Bi 88% 90% 100% iu iu 75% I våra försklr stimulerar ch stärker persnalen barnens intresse för att erövra nya kunskaper ch färdigheter. Hi 85% iu iu 75% Bi 90% 90% 100% Hi 17,6 Antal inskrivna barn per förskleavdelning 15,8 16,8 16,8 Bi 19,3 16,5 15 Verksamhetschef deltar på ett Barnhälsteamsmöte per enhet under året för kartläggning av behv av tidig insats. iu 100% 100% 100% Andelen barn sm upplever de har inflytande över sitt lärande iu 95,40% 97% 98% 99% Varje enhet går igenm checklistan " Bullrets när var hur" ch arbetar med pedaggiska åtgärder i försklan utifrån "Arbetsr i försklan" (Ljudit), minst 1 ggr per år. Hi 80% iu 100% Bi 80% 100% 100% Hi 75% Samtliga 4-5 åringar har jbbat med NTA Bi 100% Hi 75% Samtliga 5-åringar har jbbat med prgrammering Bi 100%

4 Vårdnadshavarna är nöjda med bemötandet inm försklan iu 98% 99% Hi 98% Bi 91% 99% Hi 98% Bi 91 % 99% Interna målmråden Styrtal Rikssnitt Resultat Måltal Resultat Måltal Resultat Måltal Den samlade sjukfrånvarn inm förvaltningen iu 6,57% 5,50% 5,00% 5,00% Medarbetare Andelen nöjda medarbetare i kmmunens medarbetarenkät iu iu Andelen lärare i försklan med pedaggisk högskleexamen 42,00% 37,00% 42,00% 43,00% 44,00% Eknmi Eknmi i balans; avvikelse mt rambudget, Förskleverksamheten iu 1,00% 0,00% 0,00% 0,00%

5 5 Inledning ch mål Kmmunfullmäktige beslutade m nya kmmunövergripande mål för 2016, bestående av en visin, 3 målmråden, 5 mål samt 18 resultatmått. Målen handlar m vad kmmunen ska åstadkmma för invånarna (resultat). Kmmunens visin är Ludvika är framtidens, tillväxtens ch möjligheternas kmmun. De strategiska målmrådena är barn ch unga, arbete ch näringsliv samt livsmiljö. De kmmunövergripande målen är att Ludvika ska vara: - En av landets bästa sklkmmuner. - En bra kmmun att växa upp i. - En tillväxtkmmun. - En bra kmmun att leva i. - En miljövänlig kmmun. Ttalt 18 resultatmått används för att indikera m de fem målen nås. Kvalitetsarbete Det har sedan 2013 pågått ett förankringsarbete med syfte att utveckla målstyrning sm metd; att på samtliga verksamhetsnivåer enas m inriktning för verksamheten samt att följa upp det arbete sm görs. För detta ändamål används målstyrningsverktyget balanserade styrkrt (BSK) med de plitiska kmmunövergripande målen sm grund. I scial- ch utbildningsnämndens styrkrt finns även medarbetarperspektiv ch eknmi med sm egna mråden med styrtal. Styrkrten visar var vi är, vart vi ska ch hur vi ska ta ss mt målet. De kmmunövergripande målen har barnet/brukaren i centrum ch handlar m utvecklingen framåt. Styrkrt finns i Scial- ch utbildningsnämndens verksamhet på plitisk nivå vilken tillika är förvaltningsledningsnivå med samma styrkrt. Vidare har varje verksamhetschef ett styrkrt för sin verksamhet ch sedan har respektive försklechef sitt eget styrkrt. Styrkrt kan även finnas på arbetsgrupps/arbetslagsnivå. Denna kvalitetsrapprt är en resultatsammanställning av den samlade verksamheten för försklrna Hillängen ch Biskpsnäset. Resultatredvisningen är en sammanställning med utgångspunkt från plitikernas tidigare framtagna styrkrt ch de verksamhetsmål sm identifierats av de lika chefsleden. Vissa eknmiska delar finns angivna men det eknmiska resultatet redvisas även i samband med bkslut. Underlag för denna resultatredvisning är hämtad från: Pr Capita Kvalitetsrapprt Nämndens årsrapprt budget ch kstnad Persnalsystemet Herma Sklinspektinens rapprt Förvaltningens enkäter till barn, vårdnadshavare ch persnal Förvaltningens eknmisystem Sklverkets databas Siris Hypergene Ludvika kmmun

6 6 Scial ch utbildningsförvaltningens rganisatin Verksamhet försklas rganisatin

7 7 Förutsättningar Under läsåret fanns ttalt 164 barn 58 barn på försklan Biskpsnäset 106 barn på försklan Hillängen Hillängen ch Biskpsnäset Förskla Kmmunen Riket Andelen pedaggisk persnal med högskleexamen Hi 52 % Bi 67 % 37 % 42 % Barngrupp antal barn/avdelning Hi 17,6 Bi 19,3 15,9 15,4 Persnaltäthet: antal barn/årsarbetare (grundbemanning) Hi 5,9 Bi 5,8 5,0 5,1 Försklrna Hillängens förskla har under läsåret bestått av sex avdelningar - fyra avdelningar med barn i åldern 1-3 (4) ch två avdelningar med barn i åldern 4-5 (6). Sm mest har 106 barn varit inskrivna. Antalet högskleutbildade pedagger har varit 7-8 st, antalet barnskötare 12, mdersmålsstödjare 1 ch resurspersner 2,0. Under hösten ch en bit in på våren har vi dessutm haft 1,5 extratjänster via Arbetsmarknadsenheten. Andelen barn med annat mdersmål än svenska har varit i ca 93 %, fördelade på lika språk, med smaliska sm det största. Biskpsnäsets förskla har under läsåret bestått av tre avdelningar, två småbarnsavdelningar med barn i åldern 1-3 (4) ch en avdelning med barn i åldern 3-5 (6). Sm mest har 58 barn varit inskrivna. Antalet högskleutbildade pedagger har varit 4 st, antalet barnskötare 7 ch resurspersn 1. Under hösten ch halva vårterminen, har vi har vi haft tillgång till en extratjänst via Arbetsmarknadsenheten. Andelen barn med annat mdersmål än svenska har varit ca 38 %, fördelade på ca 8-10 lika språk. Analys: Trycket på barnmsrgsplatser i mrådet har varit strt, vilket för båda försklrna medfört att det inte varit möjligt att nämnvärt minska barngruppernas strlek. För att kmpensera för det högre antalet barn, har vi haft utökad bemanning, vilket inte syns i tabellen van. Antalet barn/persnal har i praktiken varit lägre, då persnaltätheten varit högre än enligt grundbemanningen. Specialpedagg Specialpedaggerna i kmmunens försklr arbetar på flera lika försklr. Försklrna Hillängen ch Biskpsnäset har haft tillgång till 40 % specialpedagg under läsåret. Specialpedaggen arbetar nära försklechefen. Specialpedaggens uppdrag har varit att delta i barnhälsteam, genmföra bservatiner, samverka med habilitering ch barnhälsvård, handleda avdelningspersnal, upprätta handlingsplaner för pedagger samt vid behv delta i möten med föräldrar, persnal ch försklechef ch andra instanser.

8 8 Analys: Specialpedaggen är en mycket viktig resurs för alla, såväl försklechef, pedagger sm barn ch vårdnadshavare ch även externa samarbetspartners såsm habilitering ch barnavårdscentral. Specialpedaggens arbete med att handleda pedagger ch delta i möten med vårdnadshavare har uppskattats av både pedagger ch vårdnadshavare samt bidragit till verksamhetsutveckling på rganisatins-, grupp- ch individnivå. I mrådet finns behv av större andel av specialpedaggens tjänst. Möten inm försklemrådet Samrdningsgrupp: enhetsvisa möten varannan vecka. Deltar gör försklechef ch en samrdnare från varje avdelning. Lkal samverkan: Hillängen ch Biskpsnäset har gemensam lkal samverkansgrupp. Försklechef träffar representanterna från de fackliga rganisatinernas mbud en gång/månad. APT/Persnalmöte en gång/månad, gemensam för Hillängen ch Biskpsnäset. Deltagit har försklechef ch samtlig persnal från Biskpsnäset ch Hillängen, ibland även specialpedagg. Avdelningsmöten (ALT): pedaggernas egen träff på den egna försklan. Vid behv deltar försklechef. BHT (barnhälsteam): specialpedagg ch försklechef träffar avdelningspersnal en till två gånger per termin. Lagis /Reflektinstid: avdelningsvisa arbetslagsmöten en gång/vecka i 1 h, alternativt 2 h varannan vecka. Utvecklingsdagar: 5 dagar/läsår för kmpetensutveckling, utvärdering ch planering. Deltagit har försklechef, samtlig persnal ch ibland specialpedagg. Försklechefsträffar har ägt rum ca 3 gånger/månad. Deltagit har verksamhetschef förskla ch samtliga försklechefer samt 1 gång per månad specialpedagggruppen. Frånvarstatistik Sjukfrånvarn i mrådet för lå 18/19 hamnar, räknat på medelvärdet för kvartal ch kvartal , i snitt på 7,5 %, vilket är någt högre än föregående läsår, då siffran hamnade på 6,9 %. Analys: Sjukfrånvarn ligger lägre än kmmunens snitt under samma perid ch handlar dels m krttidsfrånvar ch dels m någn längre sjukskrivningsperid på hel- ch deltid. Det finns medarbetare med krppsliga besvär av krnisk karaktär, sm återkmmer i perider. I övrigt är smittbärande sjukdmar såsm förkylning ch magsjuka vanligt förekmmande vid arbete i barngrupp.

9 9 Arbetsskadr ch tillbud persnal respektive barn i försklemrådet Persnal: antalet rapprterade tillbud under läsåret har varit två stycken, ett på grund av högt barnskrik i en persnals öra ch ett på grund av att en dörr på cykelförrådet hppade av gångjärnen vid öppning. Analys: Följderna av dessa två tillbud kunde ha blivit nedsatt hörsel ch att någn kunde ha fått den tunga dörren på sig ch skadat sig. Lyckligtvis gick det bra i båda fallen. Att barn ibland blir arga ch skriker förekmmer. Vi arbetar för att ge barnen andra verktyg att uttrycka sina känslr. Dörren åtgärdades mgående ch all persnal har uppmanats att vara uppmärksamma på ch rapprtera m när någt behöver åtgärdas, innan någt händer. Barn: antalet lycksfall bland barn har varit sex, varav fem föranledde besök på vårdcentral eller kntakt med tandläkare. Analys: jämfört med föregående år har antalet lycksfall sm föranlett besök i vården ökat ch antalet snubbel- ch halklyckr inmhus minskat. De flesta lycksfallen har skett på utegården ch varit svåra att förutse. Vi arbetar dagligen för att undvika tillbud ch lyckr ch med att säkra miljön. Viktiga händelser Försklrna Hillängen ch Biskpsnäset har båda genmfört Sklverkets kmpetensutvecklingssatsning Läslyftet för försklan. Utvecklingssatsningen handlar m kmpetensutveckling i språk-, läs- ch skrivdidaktik baserad på aktuell frskning. Kmpetensutvecklingen bygger på kllegialt lärande i grupp under ledning av utbildade handledare. Vi har genmgått mdulen Läsa ch berätta. Kmpetensutvecklingen ch frmen kllegialt lärande i grupp har uppskattats av samtlig persnal ch försklechef. Hillängen är kmmunens näst äldsta förskla. Här finns strt behv av upprustning både inne ch ute, vilket årligen lyfts i samband med skyddsrnden. En rejäl upprustning är mycket önskvärd ch efterlängtad. En viktig psitiv händelse lå är att det låga staketet runt försklegården under våren bytts ut till ett högre staket. Det är vi glada för. Genmförd kmpetensutveckling inm försklemrådet Sklverkets mdul Läslyftet, läsa ch berätta. Samtliga medarbetare deltg. Medarbetares samarbete med specialpedagg, med inriktning mt förebyggande arbete genm handledning av mrådets specialpedagg. Unikum: dkumentera i Unikum för ny persnal genm medarbetarhandledning. Två barnskötare har studerat 15 hp från förskllärarprgrammet, Högsklan Dalarna. Inspiratinsdag friskvård viss persnal GDPR samtliga inm ramen för APT Kmpetensutvecklingsdagar: 5 dagar/läsår för planering, utvärdering ch kmpetensutveckling. Deltagit har försklechef, samtlig persnal ch ibland specialpedagg. Vid utvecklingsdagen 15 februari startades arbetet med den nya lärplanen genm föreläsning av Ingrid Pramling (prfessr i pedaggik) ch reflektin kring genus- ch jämställdhet med Mia Heikilä (frskare ch lektr i pedaggik)

10 10 Reflekterande team viss persnal Sagppedaggik viss persnal Samverkan inm förvaltningen Samverkan förskla skla Försklrna lämnar över barn från förskla till förskleklass till flera rektrsmråden. Övergången har skett enligt nyligen reviderad övergångsplan, enligt vilken övergången sker dels generellt på gruppnivå ch dels individuellt vid särskilda överlämningsmöten för barn i behv av särskilt stöd. Rektrer ch försklechefer har träffats tillsammans med pedagger från respektive förskla ch skla. Vid behv har specialpedaggen deltagit. Samverkan scialtjänsten (SOV) skla All persnal har anmälningsplikt. Om persnal känner r för ett barns hälsa ch utveckling, kntaktas försklechef sm i sin tur rådgör med scialtjänsten. Vid behv görs en anmälan. Samverkan med scialtjänsten har skett, dels genm anmälan från försklechef, dels genm referens- ch vägledningssamtal. IFO-skla är en aktiv samarbetsfrm mellan förskla-skla ch scialtjänsten. Extern samverkan På försklrna har vi ett nära samarbete med barnavårdscentral ch habilitering. Det handlar m samarbete med bl a psyklger, lgpeder, sjuksköterskr ch sjukgymnaster. Samverkan har skett med BVC ch habiliteringen. Övergripande BHT (barnhälsteam) äger rum en gång/månad. Där finns möjlighet att med vårdnadshavarnas samtycke lyfta ärenden där behv av bred ch djup kmpetens finns. I BHT deltar BVC med läkare, psyklg, sjuksköterska ch lgped, försklan med verksamhetschef, försklechef ch specialpedagg. Dessutm deltar BUP med en representant. Samverkan genm övergripande BHT har skett i ett par ärenden. Resultatredvisning , måluppfyllelse, analys ch åtgärder Scial- ch utbildningsnämnden använder målstyrning med stöd av balanserade styrkrt utifrån de kmmunövergripande målen ch två egna mål. Verksamheten inm försklan följer i sitt systematiska kvalitetsarbete även upp det statliga uppdraget genm lärplansmålen. Läsårets arbete startade med nytt styrkrt ch utvecklingsmråden vid kmpetensutvecklingsdagen den 13 augusti En mfattande uppföljning ägde rum 8 januari Utifrån denna uppföljning upprättades avdelningsvisa åtgärdsplaner. Den stra sammanfattande uppföljningen ägde rum vid kmpetensutvecklingsdagen den 23 maj 2019.

11 11 Nrmer ch värden Försklan ska aktivt ch medvetet påverka ch stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demkratiska värderingar ch efterhand mfatta dem (Lpfö 98/16). Försklan har uppdaterat likabehandlingsplanen/planen mt kränkande behandling. Planen marbetas varje år under hösten, så att en ny plan ligger färdig i januari. Försklrna har enhetsvisa planer. Under läsåret har två utredningar genmförts ch åtgärdats i mrådet. Båda försklrna har arbetat med grön flagg i ca 10 år ch arbetet har gått i stå. I den nya lärplanen, sm träder i kraft 1 juli 2019, har begreppet hållbar utveckling förts in. Vi kmmer framåt att arbeta med hållbarhet ch hållbar utveckling utifrån försklans nya lärplan. Samtliga inköp av lekmaterial har gd kvalitet ur miljösynpunkt ch kemikalielagstiftning. Medvetenheten m vikten av detta har ökat ch ökar. Fler prdukter, sm uppfyller kraven, tas ckså fram av leverantörerna. Utöver detta, har försklrna att arbeta enligt den arbetsbeskrivning gällande förhållningssätt ch bemötande man gemensamt arbetat fram på respektive förskla. Att alla barn ch vårdnadshavare ska känna sig välkmna ch trygga samt bemötas respektfullt, ingår i respektive försklas arbetsbeskrivning. Barnenkäten genmförd i april 2019 visar följande resultat gällande nrmer ch värden: 100% Nrmer ch värden - Barn 80% 60% 40% 20% 0% Tycker du m att vara på försklan? Har du någn att leka med på försklan? Blir de vuxna på försklan glada när du kmmer till försklan? Hillängen Biskpsnäset Barnenkäten genmförs med de äldre barnen, från 3 år ch uppåt. Enkäten visar att de flesta barnen tycker m att vara på försklan ch har någn att leka med. Någt barn på Hillängen respektive Biskpsnäset upplever att de inte har någn att leka med ch några barn på Biskpsnäset upplever att persnalen inte blir glada när de kmmer till försklan. På avdelningarna har man arbetat lite lika berende på barnens åldrar. På samtliga avdelningar har man arbetat för trivsel ch trygghet genm att t ex dela barnen i mindre grupper ch utgå från barnens behv ch intressen vid planering av tematiska mråden.

12 12 När det gäller kmmunens strategiska målmråde barn ch unga är en bra kmmun att växa upp i ett av kmmunens övergripande mål. På försklan lägger vi grunden till det genm arbetet med nrmer ch värden, sm till str del handlar förhållningssätt ch bemötande. I läsårets styrkrt var målet att utfrma likabehandlingsplanen/planen mt diskriminering ch kränkande behandling, så att försklans arbete är förebyggande, åtgärdande ch främjande mt kränkning ch diskriminering. Områdets mål är nått. Båda försklrna har marbetade planer ch vid behv har utredning gjrts ch åtgärder genmförts. Åtgärd: hålla arbetet med vår arbetsbeskrivning gällande förhållningssätt ch bemötande levande Utveckling ch lärande Försklans verksamhet ska präglas av en pedaggik där mvårdnad, msrg, fstran ch lärande bildar en helhet. Verksamheten ska genmföras så att den stimulerar ch utmanar barnets utveckling ch lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik ch inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten ch det lustfyllda lärandet samt ta till vara ch stärka barnets intresse för att lära ch erövra nya erfarenheter, kunskaper ch färdigheter. Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva ch sin mvärld. Utfrskande, nyfikenhet ch lust att lära ska utgöra grunden för försklans verksamhet. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behv ch åsikter. Flödet av barnens tankar ch idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet. Utifrån mrådets styrkrt har vi arbetat extra mycket kring följande tre lärplansmål: Persnalen använder miljö ch material samt barnens lek i syfte att stimulera utveckling ch lärande. Persnalen stimulerar ch utmanar barnens språk-, kmmunikatins- ch matematiska utveckling samt barnens intresse för naturvetenskap ch teknik.persnalen stimulerar ch stärker barnens intresse för att erövra nya kunskaper ch färdigheter. Utveckling ch lärande - Barn 100% 80% 60% 40% 20% 0% Lär du dig nya saker på försklan? Berättar de vuxna på försklan vad du är bra på! Får du visa vad du lärt dig? Hillängen Biskpsnäset

13 13 Barnintervjuerna visar att de flesta barnen upplever att de lär sig nya saker på försklan ch att de vuxna berättar vad de är bra på. Ett par barn på Biskpsnäset upplever inte det. Även när det gäller m barnen får visa vad de lärt sig, upplever de flesta barn att så är fallet. Någt barn på respektive förskla upplever dck inte det. Ett ytterligare kmmunövergripande mål inm målmrådet barn ch unga är att kmmunen ska bli en av landets bästa sklkmmuner år I försklemrådet har vi arbetat för detta genm nedanstående styrtal. Självvärdering skala Vi använder miljö ch material samt barnens lek i syfte att stimulera utveckling ch lärande Måltal 2018 var 75 %. Resultat självvärdering: Hi 90 %, Bi 88 %. Målet nått med marginal. Analys: uppföljningen i januari med upprättande av åtgärdsplan satte fingret på vilka delar (indikatrer) man behövde fkusera extra på under vårterminen, ch ckså systematiskt gjrde. 2. Vi stimulerar ch utmanar barns språk-, kmmunikatins- ch matematiska utveckling. Måltal 2018 var 75 %. Resultat självvärdering: Hi 83 %, Bi 88 %. Målet nått med marginal. Analys: uppföljningen i januari med upprättande av åtgärdsplan satte fingret på vilka delar (indikatrer) man behövde fkusera extra på under vårterminen, ch ckså systematiskt gjrde. 3. Vi stimulerar ch stärker barnens intresse för att erövra nya kunskaper ch färdigheter Måltal 2018 var 75 %. Resultat självvärdering: Hi 90 %, Bi 88 %. Målet nått med marginal. Analys: uppföljningen i januari med upprättande av åtgärdsplan satte fingret på vilka delar (indikatrer) man behövde fkusera extra på under vårterminen, ch ckså systematiskt gjrde. 7. Vi har gått igenm Bullrets checklista när, var ch hur ch arbetar med pedaggiska åtgärder i försklan utifrån Arbetsr i försklan (Ljudit), minst 1 gång per år. Måltal 2019 var 100 %. Resultat självvärdering: Hi 80 % Bi 80 %. Målet inte nått. Analys: Ljudit var en kmpetensutvecklingsinsats sm ägde rum för relativt många år sedan. Medarbetare sm arbetat länge på försklrna kände till materialet, sm var känt för nyare medarbetare. Det har till viss del varit svårt att hitta materialet ch checklistrna. Samtliga avdelningar har dck arbetat aktivt med att skapa arbetsr, bl a genm att dela i mindre grupper ch lika aktiviteter samt skapa rum i rummen för lugnare lärmiljöer. 8. Samtliga 4-5 åringar har jbbat med NTA-låda. Måltal 2019 var 100 %. Resultat självvärdering: Hi 75 %, Bi 100 %. Målet inte nått för Hillängen. Målet nått för Biskpsnäset. Analys: Hillängen behöver fler pedagger sm går kurs i NTA, såväl intrduktin sm temalådr, NTA behöver läggas in i det pedaggiska årshjulet. 9. Samtliga 5-åringar har jbbat med prgrammering. Måltal 2019 var 100 %. Resultat självvärdering: Hi 65 %, Bi 100 %. Målet inte nått för Hillängen. Målet nått för Biskpsnäset. Analys: Jämfört med föregående år är resultatet mycket bra. Prgrammering är för många pedagger ett nytt mråde. Fler pedagger på Hillängen behöver tillgång till kurs i prgrammering.

14 14 Barns inflytande I försklan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demkrati är. Barnens sciala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar ch för miljön i försklan. De behv ch intressen sm barnen själva på lika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utfrmningen av miljön ch planeringen av verksamheten. Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva ch sin mvärld. Utfrskande, nyfikenhet ch lust att lära ska utgöra grunden för försklans verksamhet, sm ska utgå från barnens erfarenheter, behv, intressen ch åsikter. Flödet av barnets tankar ch idéer ska tas tillvara för att skapa mångfald i lärandet. Arbetet med barns inflytande ska genmsyra verksamheten. 100% Barns inflytande 80% 60% 40% 20% 0% Får du välja vad du ska göra på försklan? Får du välja vad ni ska göra på försklan? Lyssnar de vuxna på försklan på dig? Hillängen Biskpsnäset Barnintervjuerna visar mycket gtt resultat, 100 % psitiva svar på båda försklrna. Det är en str förbättring sedan föregående år. Här har pedaggerna verkligen lyckats arbeta medvetet med barns inflytande ch i den vardagliga verksamheten synliggjrt vad inflytande i en demkrati är, ch vad demkrati innebär. Förskla ch hem Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fstran ch utveckling. Försklan ska kmplettera hemmet genm att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt ch mångsidigt. Försklans arbete med barnen ska därför ske i ett nära ch förtrendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inm ramen för de natinella målen vara med ch påverka verksamheten i försklan. Att försklan är tydlig i fråga m mål ch innehåll är därför en förutsättning för barnens ch föräldrarnas möjligheter till inflytande. Det är viktigt för ss att vårdnadshavare känner förtrende ch trygghet, när de lämnar sina barn till försklan. Vi arbetar för detta genm vår arbetsbeskrivning gällande förhållningssätt ch bemötande

15 15 i vardagliga rutinsituatiner. Sådana vardagliga rutinsituatiner är exempelvis lämningen ch hämtningen, där ckså den viktigaste dagliga kntakten mellan förskla ch hem sker. Försklan använder dkumentatinsverktyget Unikum för planering, dkumentering, uppföljning ch utvärdering. Här kan vårdnadshavarna följa det egna barnets lärande ch utveckling. Varje höst bjuds samtliga vårdnadshavare in till föräldramöte ch under varje läsår erbjuds vårdnadshavare insklnings- ch/eller utvecklingssamtal. 100% Förskla ch hem - Vårdnadshavare 80% 60% 40% 20% 0% Jag upplever att försklan tar hänsyn till den infrmatin jag förmedlar m mitt barn. Jag upplever att jag får löpande infrmatin m mitt barns tillvar på försklan. Jag upplever att mitt barn Jag upplever att mitt barn trivs på försklan. lär sig mycket på försklan? Hillängen Biskpsnäset Måltalet 2018 var 99 % - Hi 98 %, Bi 96 %. Målet nästan nått. Analys: Hillängen - Enkäterna visar att de flesta vårdnadshavare är nöjda med bemötandet i försklan ch upplever att deras barn trivs ch lär sig mycket. Någn vårdnadshavare upplever inte det. Biskpsnäset Samtliga vårdnadshavare upplever att deras barn trivs på försklan ch lär sig mycket, ett fåtal är inte nöjda med bemötandet i försklan. Åtgärd: arbeta vidare med vår arbetsbeskrivning gällande bemötande ch förhållningssätt Övergång ch samverkan Försklan ska samverka på ett förtrendefullt sätt med förskleklassen, sklan ch fritidshemmet för att stödja barnens utveckling ch lärande i ett långsiktigt perspektiv. Inför övergångar ska de berörda sklfrmerna ch fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter ch infrmatin m innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kntinuitet ch prgressin i barnens utveckling ch lärande. Det ska även finnas samarbetsfrmer sm syftar till att förbereda barnen ch deras vårdnadshavare inför övergångar från försklan till förskleklassen, sklan ch fritidshemmet (Lpfö 98/16). För en trygg ch likvärdig övergång till förskleklassen, följer vi den plan sm finns. Arbetet görs under vårterminen. Övergången har skett enligt framtagen övergångsplan, dels generellt på

16 16 gruppnivå ch dels individuellt vid särskilda överlämningsmöten för barn i behv av särskilt stöd. Vårdnadshavare är delaktiga. Rektrer ch försklechefer träffas tillsammans med pedagger från respektive förskla ch skla. Vid behv deltar vårdnadshavare. Syftet är att det ska finnas en röd tråd från förskla till förskleklass ch därefter grundsklan. De flesta överlämningar sker till Slvikssklan ch blivande förskleklassare har, tillsammans med försklepersnalen, besökt sklan två gånger under terminen. Vi har föräldramöte ch utvecklingssamtal. Vårdnadshavare erbjuds minst ett utvecklingssamtal per år. Vi har samverkat med Slvikssklan ch Vasasklan. Uppföljning, utvärdering ch utveckling Försklans kvalitet ska kntinuerligt ch systematiskt dkumenteras, följas upp, utvärderas ch utvecklas. För att utvärdera försklans kvalitet ch skapa gda villkr för lärande behöver barns utveckling ch lärande följas, dkumenteras ch analyseras. För att stödja ch utmana barn i deras lärande behövs kunskap m varje barns erfarenheter, kunnande ch delaktighet samt inflytande över ch intresse för de lika målmrådena. Det behövs ckså kunskap m hur barns utfrskande, frågr, erfarenheter ch engagemang tas till vara i verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten sm intressant, rlig ch meningsfull. Det systematiska kvalitetsarbetet har under året bestått av uppföljningar, utvärderingar, reflektiner ch analyser av det pedaggiska arbetet. Till grund för kvalitetsutveckling ligger uppföljning ch utvärdering av persnalens styrkrt (indikatrerna) ch åtgärdsplan, samt pedaggiska planeringar ch pedaggiska dkumentatiner i Unikum. Här synliggör persnalen sitt arbete med barnens utveckling. Unikum är ett tämligen svårt verktyg att arbeta i m man inte varit med i implementeringen av det. Utvecklingsinsatser behövs. En gemensam mall ligger till grund för avdelningarnas lagisar /reflektinsmöten. Återkmmande punkter är uppföljning, utvärdering ch utveckling. Verksamhetsplanen för lå Hur blev det? Genmföra sklverkets kmpetensutveckling Läslyftet, mdulen Läsa ch berätta Genmförd med gtt resultat på alla avdelningar Framåt arbete med läsmiljöer Ge barnen frmativ feedback sm synliggör lärandet ch berättar vad barnen är bra på Har varit ett fkusmråde på samtliga avdelningar. På alla avdelningar har man medvetet arbetat med psitiv feedback ch förstärkning, t ex uppmuntrat, berömt ch berättat med rd, bilder ch tecken, tummen upp ch high five. Med de äldre barnen har man t ex samtalat m vad vi ska lära ch vad vi lärt ss, ch utifrån dkumentatin av barnens lärande pratat med barnen m lärandet ch gett muntlig psitiv feedback. Enligt enkäten upplevde de flesta barnen att de lär sig mycket på försklan ch att de vuxna

17 17 berättar för dem vad de är bra på, vilket är ett bättre resultat än föregående läsår. Vi är på rätt väg ch frtsätter ha fkus på denna punkt även nästa läsår. Skapa miljöer där barnen upplever att de kan leka i lugn ch r Persnalen har på lika sätt delat upp barnen i mindre grupper ch lika rum, ibland vuxenstyrt ch ibland har barnen fått välja. På så sätt får barnen leka ch lära i lugn ch r. Man har ckså arbetat med att skapa bra lek- ch lärmiljöer på avdelningarna. Arbetet med lek- ch lärmiljöer frtsätter, nu med särskilt fkus på utvecklande av läsmiljöerna på avdelningarna. Arbeta med Ljudit ch Bullrets När? Var? Hur? Vissa avdelningar har använt sig av checklistan ch kartlagt när, var ch hur man behövt förbättra med pedaggiska åtgärder. Exempelvis har man samtalat m varför det är bra att dämpa sig ch tänka medvetet på ljudmiljön i vardagen. Man har ckså arbetat med att gå nära när man pratar med varandra, tränat på att lyssna aktivt, prata lågmält ch delat barnen i grupper för lek i lika rum ch miljöer. Pedaggerna är viktiga gda förebilder. Arbeta medvetet med begreppen inflytande ch demkrati i den vardagliga verksamheten Pedaggerna har bjudit in barnen att vara delaktiga ch få välja ch bestämma vissa saker. Genm att barnen getts möjlighet att välja, har barnen fått en ökad förståelse för inflytande ch demkratins möjligheter. I arbetet har ingått att ge barnen förutsättningar att träna samarbete ch turtagning. Vissa avdelningar har använt sig av nallen Quintus, sm står symbl för hur vi ska vara mt varandra för att det ska bli bra för alla. Pedaggerna har lyssnat på barnens idéer ch sett till att alla får sina åsikter hörda, ch man har fattat gemensamma beslut tillsammans med barnen. Persnalen har uppmärksammat ch tagit tillvara på barnens intressen i planeringen av verksamheten. Ett annat exempel är att man tillsammans med barnen har utvärderat temaarbeten ch att man pratat med barnen m vad inflytande ch demkrati är, t ex att få bestämma ch önska, ch att alla får sm man vill ibland, men inte alltid. Pedaggerna ser till att barnen är delaktiga ch synliggör inflytandet för barnen. Pedaggerna är viktiga gda förebilder. Omarbeta likabehandlingsplanen/planen mt kränkande behandling med nytt fkus inför 2019 Genmfört. Bredda arbetet med hållbar utveckling Pedaggerna har medvetet arbetat med begreppet. Några avdelningar har tillsammans med barnen upptäckt ch utfrskat närmiljön ch/eller skgen på lika sätt. Man har pratat m miljön, återanvänt material, släckt lysrör, spsrterat ch sparat på vattnet. Man har pratat mycket med barnen m att man ska vara rädda m saker ch vår natur. Man har ckså arbetat med hållbar utveckling utifrån de förutsättningar sm finns på försklan ch dess material. Med de äldre barnen har någn avdelning arbetat aktivt med klimatsmart ch att vara rädda m naturen. Man frtsätter att källsrtera ch talar m eknmiskt värde ch att vara rädda m varandra ch ss själva.

18 18 Framåt arbetar vi med hållbar utveckling utifrån nya lärplanen (Lpfö 18). Arbeta med NTA med 4-5 åringarna Framförallt är det på sysknavdelningarna man arbetat med NTA-lådr. Några småbarnsavdelning har arbetat med NTA vatten ch några har gjrt enstaka experiment. Barnen har varit intresserade, mtiverade ch engagerade ch fått ökat ökad förståelse ch intresse för NTA. Viktigt att ntera är att NTA-lådrna är ett underlättande verktyg för naturvetenskapligt ch tekniskt arbete, ch här utvärderas just användandet av NTA:s temalådr. Övrigt arbete med naturvetenskap ch teknik ingår inte här. NTA är ett frtsatt utvecklingsmråde. Fler pedagger behöver utbildning. Arbeta med prgrammering med 5-åringarna På sysknavdelningarna har man arbetat med prgrammering. Prgrammering är ett relativt nytt mråde ch därmed ett frtsatt utvecklingsmråde. Fler pedagger behöver kmpetensutveckling i både analg ch digital prgrammering. Utvecklingsmråden inför Fkus under är: Implementering av nya lärplanen (Lpfö 18) Läslyftet blir ett nav i det pedaggiska årets samtliga temamråden Utveckla läsmiljöerna Hålla vår arbetsbeskrivning gällande förhållningssätt ch bemötande levande Utbildning i NTA ch prgrammering (m tillfälle erbjuds) NTA läggs in i det pedaggiska årshjulet Unikum Pedaggiskt dkumentatin, uppföljning ch utvärdering (bl a reflektin ch analys) Nytt styrkrt