Kvalitetsrapport och Verksamhetsplan För förskolorna Hillängen och Biskopsnäset Ludvika kommun

Transkript

1 LUDVIKA SOCIAL- KOMMUN OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Kvalitetsrapport och Verksamhetsplan För förskolorna Hillängen och Biskopsnäset Ludvika kommun

2 Innehåll Styrkort Inledning och mål...6 Kvalitetsarbete...6 Social och utbildningsförvaltningens organisation...7 Verksamhet förskolas organisation...7 Förutsättningar...8 Förskolorna... 8 Specialpedagog... 9 Möten inom förskoleområet... 9 Frånvarostatistik Arbetsskador och tillbud personal respektive barn Viktiga händelser Genomförd kompetensutveckling inom förskoleområdet Samverkan inom förvaltningen Extern samverkan Resultatredovisning 2017, måluppfyllelse, analys och åtgärder Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande Förskola och hem Övergång och samverkan Uppföljning, utvärdering och utveckling Verksamhetsplan - Utvecklingsområden inför Nytt styrkort

3 Styrkort 2017 Personal Verksamhetsområde Förskola Förskolechef: Karin Nilsson Resultat Rikssnitt Måltal Resultat Strategiska målområden Barn och unga Kommunövergripande mål En av landets bästa skolkommuner Styrtal Personalen använder miljö och material samt barnens lek i syfte att stimulera utveckling och lärande. Självvärdering skala 1-4. Personalen stimulerar och utmanar barnens språk-, kommunikations- och matematiska utveckling samt barnens intresse för naturvetenskap och teknik. Självvärdering skala 1-4. Personalen stimulerar och stärker barnens intresse för att erövra nya kunskaper och färdigheter. Självvärdering skala 1-4. Personalsammansättning, antal inskrivna barn i förskolan, åldersstruktur, barn med annat modersmål, redovisas per enhet på avdelningsnivå. 2 ggr per år. Förskolechef deltar på ett Barnhälsoteamsmöte per avdelning 1 gång termin för kartläggning av behov av tidig insats. Utforma en ny likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling. Nr Hi 3,3 Bi 3,0 Hi 3,1 Bi 2,9 Hi 3,2 Bi 3,1 2 ggr 2 ggr Arbete och näringsliv En bra kommun att växa upp i En tillväxtkommun Antal inskrivna barn per avdelning. 8 Gå igenom checklistan " Bullrets när var hur" och arbeta med pedagogiska åtgärder utifrån "Arbetsro i förskolan" (Ljudit). Vi jobbar med programmering med barn 4-5år ,1 (16,7 15) 17,5 Hi 17,7 Bi 19,3 Hi 55 % Bi 50 % Hi 63% Bi 50%

4 Livsmiljö En bra kommun att leva i En miljövänlig kommun Samtliga avdelningar med barn i åldern 4-5 år har jobbat med minst en NTA-låda under året. Vårdnadshavarna är nöjda med bemötandet inom barnomsorgen. Skala 1-5 Samtliga avdelningar är utifrån frisknivå och smittrisk ute med barnen minst 5 timmar per vecka. Vi arbetar med Grön flagg. 15 Regelbundna kontroller under oktober till april av inomhustemperaturen, som inte ska överstiga 22 C. Under 2017 ska samtliga vilmadrasser vara fria från ftalater eller PVC. Samtliga inköp av lekmaterial har god kvalitet ur miljösynpunkt och kemikalielagstiftning Hi 75 % Bi 37,5% Hi Bi 97,4% Hi Bi 100 % Hi 75% Bi 75% Hi Bi Hi 88% Bi 93% Resultat Rikssnitt Måltal Resultat Interna målområden Styrtal Nr Sjukskrivningstalet för förskoleverksamhetens personal stäms av fyra gånger per år och ska minska. 19 6,90% 6% Hi 3,9% Bi 6,4% Medarbetare Andel högskoleutbildad personal inom förskolan 20 40,7 % (44, -15) 75% Antal barn per personal 21 5,7 (5,2, -15) 5,2 Hi 39% Bi 33% Hi 5,5 Bi 5,8 22

5 Ekonomi Budget i balans för förskoleverksamheten. Avvikelse i % av budgetram. 23 ±0 Balans Samtliga barn, som får utökad tid enligt Skollagen 8 kap. 9, har föregåtts av en utredning av behovet och förskolechefen har gjort ett delegationsbeslut %

6 6 Inledning och mål Kommunfullmäktige beslutade om nya kommunövergripande mål för 2016, bestående av en vision, 3 målområden, 5 mål samt 18 resultatmått. Målen handlar om vad kommunen ska åstadkomma för invånarna (resultat). Kommunens vision är Ludvika är framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. De strategiska målområdena är barn och unga, arbete och näringsliv samt livsmiljö. De kommunövergripande målen är att Ludvika ska vara: - En av landets bästa skolkommuner. - En bra kommun att växa upp i. - En tillväxtkommun. - En bra kommun att leva i. - En miljövänlig kommun. Totalt 18 resultatmått används för att indikera om de fem målen nås. Kvalitetsarbete Det har sedan 2013 pågått ett förankringsarbete med syfte att utveckla målstyrning som metod, att på samtliga verksamhetsnivåer enas om inriktning för verksamheten samt att följa upp det arbete som görs. För detta ändamål används målstyrningsverktyget balanserade styrkort (BSK) med de politiska kommunövergripande målen som grund. I social- och utbildningsnämndens styrkort finns även medarbetarperspektiv och ekonomi med som egna områden med styrtal. Styrkorten visar var vi är och vart vi ska. De kommunövergripande målen har barnet/brukaren i centrum och handlar om utvecklingen framåt. Styrkort finns i Social- och utbildningsnämndens verksamhet på politisk nivå, vilken tillika är förvaltningsledningsnivå, med samma styrkort. Vidare har varje verksamhetschef ett styrkort för sin verksamhet och sedan har respektive förskolechef sitt eget styrkort. Styrkort kan även finnas på arbetsgrupps-/arbetslagsnivå. Denna kvalitetsrapport är en resultatsammanställning av den samlade verksamheten för förskoleområde Marnäs. Resultatredovisningen är en sammanställning med utgångspunkt från politikernas tidigare framtagna styrkort och de verksamhetsmål som identifierats av de olika chefsleden. Vissa ekonomiska delar finns angivna men det ekonomiska resultatet redovisas även i samband med bokslut. Underlag för denna resultatredovisning är hämtad från: Pro Capita Kvalitetsrapport Nämndens årsrapport budget och kostnad Personalsystemet Heroma Skolinspektionens rapport Förvaltningens enkäter till barn, vårdnadshavare och personal Förvaltningens ekonomisystem Skolverkets databas Siris Hypergene Ludvika kommun

7 7 Social och utbildningsförvaltningens organisation Verksamhet förskolas organisation

8 8 Förutsättningar Under läsåret fanns totalt 164 barn 58 barn på förskolan Biskopsnäset 106 barn på förskolan Hillängen Marnäs förskoleområde: Hillängens och Biskopsnäsets förskolor Området Kommunen Riket Andelen personal med pedagogisk högskoleexamen Barngrupp, antal barn /avdelning Personaltäthet, antal barn/årsarbetare Hi 36% Bi 33% 41% 40% Hi 17,6 Bi 19,3 17,2 15,3 Hi 5,5 Bi 5,8 5,4 5,1 Förskolorna Hillängens förskola har under läsåret bestått av sex avdelningar - fyra avdelningar med barn i åldern 1-3 (4) och två avdelningar med barn i åldern 4-6. Som mest har 106 barn varit inskrivna. Antalet högskoleutbildade pedagoger har varit 7 st, antalet barnskötare 12, modersmålsstödjare 1 och resurspersoner 2,0. Under våren har vi dessutom haft 1,5 extratjänster via Arbetsmarknadsenheten. Andelen barn med annat modersmål än svenska har varit i ca 93 %, fördelade på 14 olika språk med somaliska som det största. Analys: Trots att en minskning med 6 barn genomförts, är barngrupperna större än snittet i kommunen och riket (16 barn på småbarn och 21 barn på syskon). Andelen barn med annat modersmål än svenska har ökat och närmar sig 100 %, vilket utgör en pedagogisk utmaning vad gäller utveckling och lärande, framförallt när det gäller för barnen att tillägna sig det svenska språket. Här skapas ingen naturlig integration. En utmaning är också den dagliga kommunikationen med vårdnadshavarna, då ett funktionellt gemensamt språk saknas mellan pedagoger och vårdnadshavare. På förskolan pågår ett ständigt arbete med att utveckla ett medvetet språk- och

9 9 kunskapsutvecklande arbetssätt, eftersom språket bär kunskapen för alla barn. Lå 18/19 kommer samtliga pedagoger att delta i Skolverkets kompetensutvecklingssats Läslyftet. Biskopsnäsets förskola har under läsåret bestått av tre avdelningar, en småbarnsavdelning med barn i åldern 1-3 och två avdelningar med barn i åldern 3-5 (6). Som mest har 58 barn varit inskrivna. Antalet högskoleutbildade pedagoger har varit 3 st, antalet barnskötare 7 och resursperson 1. Under våren har vi har vi haft tillgång till en extratjänst via Arbetsmarknadsenheten. Andelen barn med annat modersmål än svenska har varit ca 33 %, fördelade på 10 olika språk. Analys: Antalet barn har minskat från 60 till 58, men barngrupperna är något större än kommun- och rikssnittet. Detta har kompenserats med utökad bemanning. Biskopsnäset har ca 1/3 barn med annat modersmål än svenska, fördelade på 10 olika språk och delar därmed inte Hillängens utmaningar på det området. Här skapas en naturlig integration. Även på Biskopsnäset arbetar vi för att utveckla det medvetna språk- och kunskapsutvecklande arbetssättet, eftersom språket bär kunskapen för alla barn. Lå 18/19 kommer samtliga pedagoger att delta i Skolverkets kompetensutvecklingssatsning Läslyftet. Specialpedagog Specialpedagogerna i kommunens förskolor arbetar på flera olika förskolor. Marnäs förskoleområde har haft tillgång till 40 % specialpedagog under läsåret. Specialpedagogen arbetar nära förskolechefen. Specialpedagogens uppdrag har varit att delta i barnhälsoteam, genomföra observationer, samverka med habilitering och barnhälsovård, handleda avdelningspersonal, upprätta handlingsplaner för pedagoger samt vid behov delta i möten med föräldrar, personal och förskolechef och andra instanser. Analys: Specialpedagogen är en mycket viktig resurs för alla, såväl förskolechef, pedagoger som barn och vårdnadshavare. Specialpedagogens arbete med att handleda pedagoger och delta i möten med vårdnadshavare har uppskattats av både pedagoger och vårdnadshavare samt bidragit till verksamhetsutveckling på organisations-, grupp- och individnivå genom upprättande och uppföljning av handlingsplaner för pedagoger. I området finns behov av större andel av specialpedagogens tjänst. Möten inom förskoleområet Samordningsgrupp: enhetsvisa möten varannan vecka. Deltar gör förskolechef och en samordnare från varje avdelning. Lokal samverkan: förskolechef träffar representanter från de fackliga organisationerna en gång/månad. Lokal samverkan har skett tillsammans med Marnässkolan.

10 10 APT/Personalmöte en gång/månad. Deltagit har förskolechef och samtlig personal från Biskopsnäset och Hillängen, ibland även specialpedagog. Avdelningsmöten (ALT): pedagogernas egen träff på den egna förskolan. Vid behov deltar förskolechef. BHT (barnhälsoteam): specialpedagog och förskolechef träffar avdelningspersonal två gånger per termin. Lagis /Reflektionstid: avdelningsvisa arbetslagsmöten en gång/vecka 1 h, alternativt 2 h varannan vecka. Utvecklingsdagar: 5 dagar/läsår för kompetensutveckling, utvärdering och planering. Deltagit har förskolechef, samtlig personal och ibland specialpedagog. Förskolechefsträffar har ägt rum 3-4 gånger/månad. Deltagit har verksamhetschef förskola och samtliga förskolechefer. Frånvarostatistik Sjukfrånvaron i området hamnar för 2017 på i snitt 5,16 %. Analys: I förskoleområdet har personalfrånvaron minskat och ligger lägre än kommunens samlade förskolesnitt på 6,90 %. Frånvaron handlar dels om korttidsfrånvaro, men även längre sjukskrivningsperioder på hel- och/eller deltid. Det finns medarbetare med kroppsliga besvär som gör sig påminda och återkommer i perioder. Vanligt förekommande är också smittbärande sjukdomar såsom förkylning och magsjuka. Under året har vi arbetat med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Diskussioner har förts och en handlingsplan har upprättats på respektive förskola. Arbetsskador och tillbud personal respektive barn Personal: antalet inrapporterade arbetsskador har under läsåret varit fyra stycken, två på grund av ishalka utomhus samt två stycken fall av halka/snubbel vid aktivitet inomhus. Antalet tillbud har varit fyra. Samtliga fyra rapporterade tillbud handlar om barn som bitit personal. Analys: sandningen har inte fungerat tillfredsställande lå 17/18. Under vintern var det många dagar, då ingen sandning alls skedde. Även någon förälder har slagit omkull sig på grund av ishalka. I brist på sandningsservice, har personalen efter halkolyckorna tagit saken i egna händer och sandat. Kommande vinter måste denna service fungera på ett tillfredsställande sätt. Förskolechef bevakar. Vad gäller barn som bits, kopplas vid behov specialpedagogen in. Barn: antalet olycksfall bland barn har varit fem, varav två stycken ledde till besök på vårdcentral. Antalet tillbud har varit tretton. Tillbuden har handlat om barn som halkat, snubblat, ramlat eller bitits.

11 11 Analys: att barn springer, halkar, snubblar och ramlar är tyvärr sådant som händer ibland. Vi arbetar dagligen för att undvika olyckor och tillbud och att säkra miljön, bl a har vi vidtagit åtgärder i lekmiljöerna. Viktiga händelser Två nyexaminerade förskollärare rekryterades till Hillängens förskola i februari En viktig och önskvärd händelse har tyvärr inte genomförts, trots att ett stort behov av upprustning av förskolegården föreligger och har påtalats under minst två års tid. Det handlar om upprustning av förskolegården på Hillängen. Det enda som åtgärdats under läsåret är rengöring av sandelådesanden, vilket genomförts även på Biskopsnäset. Skolinspektionen har genomfört en tillsyn av huvudmannens ansvar för förskolan i Ludvika kommun. I beslutet, daterat 16 november 2017, framkom att skolinspektionen inte funnit några brister gällande förutsättningar för och utveckling av utbildningen i förskolan. Genomförd kompetensutveckling inom förskoleområdet Språk- och kommunikation i samarbete med Högskolan Dalarna för områdets förskollärare. Barnskötare och modersmålsstödjare har givit möjligheten att delta genom kollegialt lärande på förskolan och inom ramen för kvällsmöten. Medarbetares samarbete med specialpedagog med inriktning mot förebyggande arbete genom handledning av personal. Unikum: dokumentera i Unikum för ny personal genom medarbetarhandledning Introduktionskurs i NTA (naturvetenskap och teknik för alla) för några av medarbetarna NTA: några pedagoger har utbildat sig inom temat vatten, luft, ljud och ljus. Programmeringskurs för några av medarbetarna Beteendeproblem i förskolan (Bo Hejlskov), läsning av bok och gemensamma diskussioner, kollegialt lärande all personal. Veli Tuomela: föreläsning om språkutvecklande arbetssätt i förskolan. Fyra barnskötare har studerat 15 hp från förskollärarprogrammet, Högskolan Dalarna. Inspirationsdag friskvård viss personal Examen rektorsprogrammet för förskolechefen Konferens Förskoledagarna för förskolechefen

12 12 Samverkan inom förvaltningen Samverkan förskola skola Förskoleområdet lämnar över barn från förskola till förskoleklass till flera rektorsområden. Övergången har skett enligt framtagen övergångsplan, dels generellt på gruppnivå samt dels individuellt vid särskilda överlämningsmöten för barn i behov av särskilt stöd. Rektorer och förskolechefer har träffats tillsammans med pedagoger från respektive förskola och skola. Vid behov av specialpedagogen deltagit. De flesta överlämningar sker till Marnässkolan. Samverkan socialtjänsten (SOV) skola All personal har anmälningsplikt. Om personal känner oro för ett barns hälsa och utveckling, kontaktas förskolechef som i sin tur rådgör med socialtjänsten. Vid behov görs en anmälan. Samverkan med socialtjänsten har skett i ett flertal ärenden, dels genom anmälan från förskolechef, dels genom referens- och vägledningssamtal. Extern samverkan På förskolorna har vi ett nära samarbete med barnavårdscentral och habilitering. Det handlar om samarbete med bl a psykologer, logopeder, sjuksköterskor och sjukgymnaster. Samverkan har skett med BVC och habiliteringen. Resultatredovisning 2017, måluppfyllelse, analys och åtgärder Social- och utbildningsnämnden använder målstyrning med stöd av balanserade styrkort utifrån de kommunövergripande målen och två egna mål. Verksamheten inom förskolan följer i sitt systematiska kvalitetsarbete även upp det statliga uppdraget genom läroplansmålen. Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem (Lpfö 98/16). Förskolan har årligen uppdaterat likabehandlingsplanen/planen mot kränkande behandling. Planen omarbetas under hösten, så att en ny plan ligger färdig i januari. Vi ska diskutera på förskolorna vilket fokus den omarbetade planen ska ha. Förskolorna har enhetsvisa planer. Inga anmälningar om kränkningar har inkommit under läsåret. Vi har arbetat med Grön Flagg och båda förskolorna har Grön Flagg-ansvariga som leder arbetet. Det har under året till viss del visat sig svårt att få genomslag på alla avdelningar, då personal kan tycka att det är svårt att veta hur man kan arbeta med uppsatta mål i den konkreta verksamheten. Begreppet hållbarhet och hållbar utveckling kan breddas och fördjupas.

13 13 Samtliga vilmadrasser har bytts ut till nya fria från ftalater och PVC. Samtliga inköp av lekmaterial har god kvalitet ur miljösynpunkt och kemikalielagstiftning. Målet uppskattas av personalen på Hillängen och Biskopsnäset att vara nått till i snitt 90 %. Medvetenheten om vikten av detta har ökat och ökar. Fler produkter, som uppfyller kraven, tas också fram av leverantörerna. Vi är på rätt väg och arbetar vidare mot målet. Utöver detta, har förskolorna under läsåret arbetat med att implementera den vision och arbetsbeskrivning gällande förhållningssätt och bemötande man gemensamt arbetat fram på respektive förskola. Att alla barn ska känna sig välkomna, trygga och bemötas respektfullt ingår i respektive förskolas arbetsbeskrivning och vision. Barn- och vårdnadshavarenkäterna genomförda i april 2018 visar följande resultat gällande normer och värden: Normer och värden - Barn 80% 60% 40% 20% 0% Tycker du om att vara på förskolan? Har du någon att leka med på förskolan? Blir de vuxna på förskolan glada, när du kommer till förskolan? Hillängen Biskopsnäset Barnenkäten genomförs med de äldre barnen, från 3 år och uppåt. Enkäten visar att barnen trivs och har någon att leka med, om än något barn i kommentaren lagt till ibland.

14 14 Normer och värden - Vårdnadshavare 80% 60% 40% 20% 0% Jag upplever att förskolepersonalen arbetar för att barnen ska utveckla respekt för varandra. Jag upplever att det är tydligt att kränkande behandling inte accepteras i förskolan. Jag upplever att flickor och pojkar ges samma förutsättningar på förskolan. Hillängen Biskopsnäset På avdelningarna har man arbetat lite olika beroende på barnens åldrar. På samtliga avdelningar har man dock arbetat för trivsel och trygghet genom att t ex dela barnen i mindre grupper och utgå från barnens behov och intressen vid planering av tematiska områden. Enkäterna visar mycket bra resultat inom området Normer och värden. Vi är på rätt väg och fortsätter arbetet framåt genom våra enhetsvisa arbetsbeskrivningar gällande förhållningssätt och bemötande. Åtgärder - Omarbeta likabehandlingsplanen/planen mot kränkande behandling med nytt fokus inför Utveckling och lärande Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter (Lpfö 98/16). Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas tillvara för att skapa mångfald i lärandet (Lpfö 98/16). Inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet har förskolechef genomfört två stycken omfattande uppföljningar av styrkortsmålen. Den första ägde rum den 8 januari -18. Då hade det pedagogiska året för alla avdelningar innefattat minst ett fokusområde inom Utveckling och lärande. Läsårets andra uppföljning den 14 maj innefattade hela det pedagogiska läsåret 17/18. Det är resultaten från andra uppföljningen som redovisas i styrtalen. Fokus under läsåret 17/18 har varit språkutvecklande arbetssätt, pedagogisk dokumentation i Unikum och kompetensutveckling i NTA.

15 15 Utifrån områdets styrkort har vi arbetat extra mycket kring följande tre läroplansmål: Personalen använder miljö och material samt barnens lek i syfte att stimulera utveckling och lärande. Personalen stimulerar och utmanar barnens språk-, kommunikations- och matematiska utveckling samt barnens intresse för naturvetenskap och teknik. Personalen stimulerar och stärker barnens intresse för att erövra nya kunskaper och färdigheter. Målen går in i varandra och är också varandras förutsättningar. Arbetet genomförs inom ramen för de vardagliga rutinsituationerna samt inom ramen för avdelningarnas pedagogiska planeringar. I arbetet deltar personalen aktivt i barnens lek, uppmuntrar barnens initiativ till lek, utvecklar innehållet i leken och möter upp med ett lekfullt förhållningssätt. I aktiviteterna samtalar personalen med barnen om vad som pågår, benämner, upprepar och utvecklar det barnen säger genom att använda korrekta ord och meningar. Bilder, texter och olika medier används och det är viktigt att personalen använder ett rikt och nyanserat språk i kommunikationen med barnen. Den språkliga medvetenheten stimuleras genom exempelvis användande av rim, ramsor och ordlekar. Personalen använder matematik i vardagliga situationer för att träna antal, taluppfattning, storlek, mängd, former och läge. Personalen lyssnar till vad barnen har att säga och bemöter det, visar intresse och ställer frågor. Förskolechef har deltagit i två barnhälsoteam/termin. Gå igenom checklistan Bullrets när var hur och arbeta med pedagogiska åtgärder utifrån Arbetsro i förskolan (Ljudit). Gällande Ljudit visade det sig att arbetsmaterialet inte fanns tillgängligt för alla avdelningar. Samtliga avdelningar har dock arbetat med pedagogiska åtgärder. Vad gäller programmering med barn 4-5 år, nådde ingen av förskolorna målet 100 %. Detta är ett relativt nytt område i förskolan. Kurser har anordnats i kommunen. På varje förskola finns idag 1-2 personer som deltagit i programmeringskurs. Hillängens resultat 75 % visar att nästan alla 4-5-åringar arbetat med NTA-lådor. Biskopsnäsets låga måluppfyllelse 38% har sin grund i att, för att ha behörighet att använda sig av NTA-lådorna krävs utbildning. Utbildningen består av en introduktionsutbildning och utöver den krävs temaspecifika utbildningar i var och en av de fyra NTA-lådorna ljus, ljud, vatten och luft. På Biskopsnäset fanns hösten -17 ingen pedagog med NTA-utbildning. Under läsåret har därför flera medarbetare gått introduktionsutbildning under hösten och låd-utbildning under våren. Med tanke på att pedagogerna utbildades i lådor under våren, har man inte hunnit jobba särskilt mycket med NTA. Under året har samtliga förskolor fått egna NTA-lådor, vilket underlättar tillgången och arbetet. Åtgärder: - Planera för arbete med NTA-låda läsåret 18/19 för 4-5 åringarna. - Arbeta med Ljudit och Bullrets, när var och hur läsåret 18/19 - Programmeringskurs för fler pedagoger, om möjlighet erbjuds. Samtliga avdelningar är utifrån frisknivå och smittrisk ute med barnen minst 5 timmar per vecka. Utveckling och lärande sker under hela dagen i olika rutinsituationer såsom samlingar, lässtunder, tambursituationer, måltider, inne- och utelek m m.

16 16 Utveckling och lärande - Barn 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Lär du dig nya saker på förskolan? Berättar de vuxna på förskolan vad du är bra på? Får du visa vad du lärt dig? Kan du leka i lugn och ro på förskolan? Hillängen Biskopsnäset Resultaten från barnenkäten visar att personalen synliggjort barnens lärande, och därmed gjort barnen delaktiga i sin utveckling. Samtidigt finns det utvecklingspotential. Åtgärder: - Ge barnen formativ feedback som synliggör lärandet och berätta vad barnen är bra på - Arbeta för att skapa miljöer där barnen känner att de kan leka i lugn och ro. Barns inflytande I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten (Lpfö98/16). Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet, som ska utgå från barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnets tankar och idéer ska tas tillvara för att skapa mångfald i lärandet. Arbetet med barns inflytande ska genomsyra verksamheten.

17 17 Barns inflytande 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Får du välja vad du ska göra på förskolan? Får du välja vad ni ska göra på förskolan? Lyssnar de vuxna på förskolan på dig? Hillängen Biskopsnäset Barnenkäten visar ganska låga resultat. Ja-svaren på frågorna är de som syns i staplarna. En relativt stor andel barn hade också svarat ibland och ibland-svaren finns inte med i stapeldiagrammet. Personalen har arbetat med valmöjlighet och inflytande i vardagliga situationer och att barnen ska känna sig delaktiga. Det är barnens behov och intressen som ligger till grund för lek och pedagogiska planeringar. Detta behöver synliggöras för barnen. Synliggöras behöver också vad inflytande är i en demokrati och vad demokrati innebär. Åtgärder: - Synliggöra inflytandet för barnen - Arbeta medvetet med begreppen inflytande och demokrati i den vardagliga verksamheten Förskola och hem Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande (Lpfö 98/16). Det är viktigt för oss att vårdnadshavare känner förtroende och trygghet, när de lämnar sina barn till förskolan. Vi arbetar för detta genom vår arbetsbeskrivning gällande förhållningssätt och bemötande i vardagliga rutinsituationer. Sådana vardagliga rutinsituationer är exempelvis lämningen och hämtningen, där också den viktigaste dagliga kontakten mellan förskola och hem sker.

18 18 Förskolan använder dokumentationsverktyget Unikum för planering, dokumentering, uppföljning och utvärdering. Här kan vårdnadshavarna följa det egna barnets lärande och utveckling. Varje höst bjuds samtliga vårdnadshavare in till föräldramöte och under varje läsår erbjuds vårdnadshavare inskolnings- och/eller utvecklingssamtal. Förskola och hem - Vårdnadshavare 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% Jag upplever att förskolan tar hänsyn till den information jag förmedlar om mitt barn. Jag upplever att jag får fortlöpande information om mitt barns tillvaro på förskolan. Jag upplever att mitt barn Jag upplever att mitt barn trivs på förskolan lär sig mycket på förskolan. Hillängen Biskopsnäset Övergång och samverkan Förskolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande. Det ska även finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför övergångar från förskolan till förskoleklassen, skolan och fritidshemmet (Lpfö 98/16). För en trygg och likvärdig övergång till förskoleklassen följer vi den plan som finns. Arbetet görs under vårterminen. Övergången har skett enligt framtagen övergångsplan, dels generellt på gruppnivå och dels individuellt vid särskilda överlämningsmöten för barn i behov av särskilt stöd. Rektorer och förskolechefer träffas tillsammans med pedagoger från respektive förskola och skola. Förskolechef, vårdnadshavare, specialpedagog och personal vid mottagande skola deltar i de individuella överlämningsmötena. De flesta överlämningar sker till Marnässkolan och blivande förskoleklassare besöker tillsammans med förskolepersonal skolan 2-3 gånger under vårterminen.

19 19 Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras. För att stödja och utmana barn i deras lärande behövs kunskap om varje barns erfarenheter, kunnande och delaktighet samt inflytande över och intresse för de olika målområdena. Det behövs också kunskap om hur barns utforskande, frågor, erfarenheter och engagemang tas till vara i verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten som intressant, rolig och meningsfull (Lpfö98/16). Det systematiska kvalitetsarbetet har under året bestått av uppföljningar, utvärderingar, reflektioner och analyser av det pedagogiska arbetet. Till grund för kvalitetsutveckling ligger uppföljning och utvärdering av personalens styrkort (indikatorerna), pedagogiska planeringar och pedagogiska dokumentationer i Unikum. Här synliggör personalen sitt arbete och barnens utveckling. En gemensam mall ligger till grund för avdelningarnas lagisar /reflektionsmöten. Detta har lett till mer strukturerade möten. Återkommande punkter är uppföljning, utvärdering och utveckling. Vi följer Skolverkets kvalitetshjul, se nedan.. Verksamhetsplan - Utvecklingsområden inför o Genomföra skolverkets kompetensutveckling Läslyftet, modulen Läsa och berätta under lå 18/19. o o o o Ge barnen formativ feedback som synliggör lärandet och berättar vad barnen är bra på. Skapa miljöer där barnen upplever att de kan leka i lugn och ro. Arbeta med Ljudit och Bullrets När? Var? Hur? Arbeta medvetet med begreppen inflytande och demokrati i den vardagliga verksamheten.

20 20 o o o o Omarbeta likabehandlingsplanen/planen mot kränkande behandling med nytt fokus inför Bredda arbetet med hållbar utveckling. Arbeta med NTA med 4-5 åringarna. Arbeta med programmering med 5 åringarna.

21 21 LUDVIKA KOMMUN Nytt styrkort S Styrkort 2018 Målgrupp: Marnäs förskoleområde Förskolechef Strategiska Kommunövergripande målområden mål En av landets bästa skolkommuner Rikssnitt Resultat Måltal Styrtal Resultat Måltal Resultat Måltal I våra förskolor använder personalen miljö och material samt barnens lek i syfte att stimulera utveckling och lärande. iu iu 75% 90% I våra förskolor stimulerar och utmanar personalen barnens språk-, kommunikations- och matematiska utveckling samt barnens intresse för naturvetenskap och teknik. iu iu 75% 90% iu iu 75% 90% 16,8 16, % 98% 99% I våra förskolor stimulerar och stärker personalen barnens intresse för att erövra nya kunskaper och färdigheter. Barn och unga Antal inskrivna barn per förskoleavdelning Verksamhetschef deltar på ett Barnhälsoteamsmöte per enhet under året för kartläggning av behov av tidig insats. En bra kommun att växa upp i Andelen barn som upplever de har inflytande över sitt lärande Varje enhet går igenom checklistan " Bullrets när var hur" och arbetar med pedagogiska åtgärder i förskolan utifrån "Arbetsro i förskolan" (Ljudit), minst 1 ggr per år. 15,8 iu iu iu Livsmiljö En bra kommun att leva i Samtliga 4-5 åringar har jobbat med NTA Samtliga 5-åringar har jobbat med programmering 16,8 95,40%

22 22 Vårdnadshavarna är nöjda med bemötandet inom förskolan iu 98% 99% 99% 99% Interna målområden Styrtal Rikssnitt Resultat Måltal Resultat Måltal Resultat Måltal Den samlade sjukfrånvaron inom förvaltningen iu 6,57% 5,50% 5,00% 5,00% Medarbetare Andelen nöjda medarbetare i kommunens medarbetarenkät iu iu Andelen lärare i förskolan med pedagogisk högskoleexamen 42,00% 37,00% 42,00% 43,00% 44,00% Ekonomi Ekonomi i balans; avvikelse mot rambudget, Förskoleverksamheten iu 1,00% 0,00% 0,00% 0,00%