Oxelösunds kommun Granskning av styrning och uppföljning av grundskolan

Transkript

1 Revisinsrapprt 2016 Genmförd på uppdrag av de förtrendevalda revisrerna i Oxelösunds kmmun Oxelösunds kmmun Granskning av styrning ch uppföljning av grundsklan

2 Sammanfattning ch slutsatser Inledning Bakgrund Syfte ch avgränsning Revisinsfrågr Revisinskriterier Ansvarig nämnd ch metd Utgångspunkter Skllagen Lärplan Sklverkets allmänna råd avseende systematiskt kvalitetsarbete Styrning Plicy för målstyrning ch rller i Oxelösunds kmmun Mål ch budget Utbildningsnämndens verksamhetsplan Riktlinjer för resursfördelning Utbildningsförvaltningen i Oxelösund Uppdrag till analysgruppen Behv av fler för- ch grundskleplatser Utbildningsförvaltningen Organisatin Genmlysning av utbildningsförvaltningen Förstudie av framtida förskle- ch sklrganisatin i centrala Oxelösund Åtgärder ch analysarbete på förvaltningsövergripande nivå Åtgärder ch analysarbete på sklnivå Uppföljning Sammanfattande bedömning Svar på revisinsfrågr Sammanfattande bedömning...30 Källförteckning

3 Sammanfattning ch slutsatser EY har på uppdrag av de förtrendevalda revisrerna i Oxelösunds kmmun genmfört en granskning av styrning ch uppföljning av grundsklan. Syftet med granskningen har varit: - att bedöma m utbildningsnämndens övergripande prcesser för styrning ch uppföljning av KF:s mål gällande en Trygg ch säker uppväxt ch sm avser grundsklan är tillräckliga samt - att bedöma m utbildningsnämndens styrning ch uppföljning av elevernas resultat är tillräckliga ch ändamålsenliga, för att kunna påverka resultatet i psitiv riktning. Vår bedömning är att utbildningsnämnden inte fullt ut säkerställt att det arbetssätt sm fastställdes under 2014 tillämpas i alla delar. Strukturen bedöms kunna ge ett systematiskt kvalitetsarbete sm ger nämnden ch förvaltningen möjlighet att följa upp ch styra verksamheten ch säkerställa att verksamheten bedrivs utifrån de natinella målen ch de mål sm kmmunfullmäktige beslutat m. För att underlätta för huvudmän ch förskle- ch sklenheter att uppfylla de krav sm finns i skllagen m systematiskt kvalitetsarbete har Sklverket gett ut nya allmänna råd. Det pängteras att det systematiska kvalitetsarbetet ska inriktas mt att uppfylla de natinella målen för utbildningen vilket innebär att man kntinuerligt ska följa upp, analysera resultaten ch utifrån det planera ch utveckla utbildningen. I de allmänna råden tydliggörs att dkumentatinen är viktig för att möjliggöra en regelbunden avstämning ch den ger förutsättningar för att kartlägga verksamheten ch kunna identifiera mråden sm är angelägna att utveckla. De allmänna råden ger knkreta exempel på hur analysarbetet kan utfrmas både på huvudmannanivå ch på enhetsnivå. Vår granskning visar att sklrna utföra analyser på elevnivå utifrån resultat på natinella prv ch andra diagnstiska tester sm genmförs löpande. Vi nterar att det inte finns någn fastställd struktur för hur denna dkumentatin ska ske. Det finns inga dkumenterade analyser på sklenhetsnivå eller på förvaltningsövergripande nivå. Vår sammanfattande bedömning är att det är lyckligt att fastställt arbetssätt ännu inte tillämpas fullt ut ch detta bör ha hög priritering i det frtsatta arbetet. Sm tidigare nämnts så kan vi i denna granskning inte verifiera samtliga mment i fastställt arbetssätt ch bedöma resultat ch effekter. För att nämnden ska kunna styra ch följa upp verksamheten på ett ändamålsenligt sätt krävs det att analyser görs på såväl förvaltningsövergripande nivå sm på sklenhetsnivå. Resultatutvecklingen är psitiv för vissa av nämndens mål, men då dkumenterade analyser på lika nivåer saknas kan det inte verifieras vilken effekt vidtagna åtgärder haft ch hur dessa påverkat resultatutveckling ch måluppfyllelse. Vi nterar att Oxelösund har en låg kstnad/elev i kmbinatin med låga resultat. Egna utredningar visar även att nuvarande lkaler inte är anpassade för dagens undervisning ch lärplanens mål. De utvecklingsmråden sm identifierats berör främst hur analysarbetet kan fördjupas ch dkumenteras på ett tydligare sätt, både på övergripande nivå ch på sklnivå. Vi ger följande förslag på frtsatt utveckling: Sklverkets allmänna råd ger en bra vägledning vad analysarbetet bör innehålla för att få tillräckliga kunskaper m vad sm påverkar elevernas resultat. Det bör säker- 2

4 ställas att det sker en analys både på övergripande huvudmannanivå ch på sklenhetsnivå. Analysen på övergripande nivå bör mfatta en analys av variatiner mellan lika sklrs resultat ch måluppfyllelse, likvärdigheten i sklrnas bedömning ch betygsättning samt hur rganisatinsstruktur, resurser ch liknande påverkar måluppfyllelsen. Den övergripande analysen bör även innehålla en djupare analys m vad sm påverkar resultaten ch måluppfyllelsen för den samlade verksamheten ch ta ställning till m analyserna är tillräckliga eller m det behövs ytterligare uppföljningar. Analyser på sklenhetsnivå bör genmföras ch dkumenteras ch analyserna bör mfatta skillnader mellan lika grupper, klasser ch ämnen. Det är även viktigt att analysera hur lika undervisningssätt, lärarnas kmpetens, schemaläggningar, resursfördelningar m.m. påverkar meritvärden ch resultatutveckling. För de sklr sm i dagsläget har höga meritvärden är det viktigt att analysen visar rsakerna till detta ch på det sättet skapa en förståelse ch tydlighet kring framgångsfaktrerna. Analyserna bör på ett tydligt sätt kpplas till priritering av åtgärder för ökad måluppfyllelse. Det ska vara tydligt att undervisningen styrs utifrån resultaten. Det bör fastställas hur åtgärderna ska utvärderas. SKL pängterar vikten av dkumentatin i alla delar av det systematiska kvalitetsarbetet. Analyser av resultatutvecklingen sker i lika frum ch på lika nivåer både på förvaltningen ch på sklrna. Säkerställ att det finns tillräcklig dkumentatin av alla analyser. Utbildningsnämnden bör stärka sin löpande uppföljning över resultatutvecklingen, både på förvaltningsövergripande nivå ch på sklnivå. Nämnden behöver ta del av analyser på lika nivåer för att kunna besluta m åtgärder då inte måluppfyllelse erhålls. Frtsätt att utveckla samarbetet mellan sklrna. Det är mycket viktigt att det finns frum där sklrna kan sprida gda exempel ch dela med sig av lika erfarenheter. Det kan med fördel beslutas m en gemensam struktur för sklrnas handlingsplaner ch hur uppföljning av dessa ska ske ch dkumenteras. Det är viktigt att den analys sm görs av resultaten på de natinella prven i åk 6 delges de sklr sm ansvarar för undervisningen för åk F-5. Det är psitivt att lärare från F-5-sklrna får möjlighet att delta i rättningsarbetet av de natinella prven i åk 6. S Säkerställ att denna möjlighet mfattar samtliga F-5-sklr. Riktlinjerna för resursfördelningssystemet bör fastställas. Diskussin bör ske hur den scieknmiska fördelningen kan utvecklas. 3

5 1. Inledning 1.1. Bakgrund Under 2013 genmförde revisinen en granskning gällande styrning, uppföljning ch kntrll av att eleverna i grundsklan når kunskapskraven. Den sammanfattande bedömningen utifrån genmförd granskning var att styrning ch uppföljning inte var tillräcklig. Rapprten innehåll ett antal iakttagelser gällande det systematiska kvalitetsarbetet ch analyser sm påverkar resultat ch måluppfyllelse. Det genmfördes en uppföljning av granskningen under 2014, där det knstaterades att det påbörjats en prcess med ett antal åtgärder för att kmma till rätta med de brister sm knstaterats. För att kunna vidta verkningsfulla åtgärder frdras kunskap m vad sm påverkar meritvärden, resultat på natinella prv ch betyg. Det ställer krav på att utbildningsnämnden gör ändamålsenliga ch tillräckliga analyser av elevernas resultat. SKL:s öppna jämförelser visar bl.a. andelen elever i åk 9 sm uppnått kunskapskraven i alla ämnen. Det finns även mått sm visar nettkstnadsavvikelse för grundskla inkl. förskleklass. Psitiva värden indikerar högre kstnadsläge än statistiskt förväntat ch negativa värden visar ett lägre kstnadsläge än statistiskt förväntat. För Oxelösunds kmmun har utvecklingen sett ut enligt följande: Andelen elever i åk 9 sm uppnått kunskapskraven i alla ämnen Nettkstnadsavvikelse ,5 % 64,4 % 84,6 % 63,8 % 67,8 % 11,5 7,6-7,5-9,9-5,9 Utifrån vanstående tabell nteras att det under 2013 skedde en väsentlig förbättring av andelen elever i åk 9 sm uppnått kunskapskraven i samtliga ämnen. Under 2014 var dck andelen åter i nivå med En förbättring har skett under Nettkstnadsavvikelsen är negativ fr..m vilket visar att Oxelösunds kmmun har ett lägre kstnadsläge än statistiskt förväntat. Kmmunrevisinen har identifierat en risk i att samtliga elever inte når de natinella kunskapskraven ch har därför genmfört en granskning ch uppföljning av tidigare genmförda granskningar för att bedöma m vidtagna åtgärder leder till resultatförbättringar Syfte ch avgränsning Syftet med granskningen har varit: - att bedöma m utbildningsnämndens övergripande prcesser för styrning ch uppföljning av KF:s mål gällande en Trygg ch säker uppväxt ch sm avser grundsklan är tillräckliga samt - att bedöma m utbildningsnämndens styrning ch uppföljning av elevernas resultat är tillräckliga ch ändamålsenliga, för att kunna påverka resultatet i psitiv riktning. I granskningen har en jämförelse gjrts av nämndens eknmiska resurser i jämförelse med liknande kmmuner. 4

6 1.3. Revisinsfrågr Följande revisinsfrågr besvaras i granskningen: Vilka förvaltningsövergripande analyser av elevernas resultat genmförs för eleverna i årskurs 3, 6 ch 9 d.v.s. de år eleverna gör natinella prv? Vilka analyser gör sklrna av elevernas resultat årskurs 3, 6 ch 9? Ger analyserna tillräcklig kunskap m vad sm påverkar resultatutvecklingen? I vilka frum inm förvaltningen diskuteras sklrnas analyser samt de förvaltningsövergripande analyserna? Finns det ett tydligt samband mellan analyserna ch de åtgärder sm vidtas för att förbättra elevernas resultat på krt ch lång sikt? Hur följs genmförda åtgärder ch dess effekter upp? Vilken rapprtering sker till nämnden gällande resultatet av analyserna samt effekter av genmförda åtgärder? Hur säkerställer nämnden att kmmunfullmäktiges mål samt de egna nämndmålen följs upp på ett ändamålsenligt sätt. Vilka åtgärder vidtar nämnden m måluppfyllelse inte nås? 1.4. Revisinskriterier Med revisinskriterier avses de bedömningsgrunder sm används i granskningen för analyser, slutsatser ch bedömningar. Revisinskriterierna kan hämtas från lagar ch förarbeten eller interna regelverk, plicyer ch fullmäktigebeslut. Kriterier kan ckså ha sin grund i jämförbar praxis eller erkänd teribildning. I denna granskning utgörs de huvudsakliga revisinskriterierna av: - Skllagen (2010:800) - Sklförrdningen (SFS 2011:185) - Lärplan för grundsklan (LGR11) - Sklverkets allmänna råd - Kmmunens mål ch riktlinjer 1.5. Ansvarig nämnd ch metd Granskningen har genmförts sm en intervju- ch dkumentstudie ch av källförteckningen framgår vilka persner sm intervjuats. Granskningen har mfattat utbildningsnämnden ch ett urval av grundsklr har ingått i granskningen. Följande sklr har berörts av granskningen; Brevikssklan, Peterslundssklan ch D-sklan. 5

7 2. Utgångspunkter 2.1. Skllagen I skllagen (SFS 2010:800) 1 kap. 4 anges att utbildningen inm sklväsendet syftar till att barn ch elever ska inhämta ch utveckla kunskaper ch värden. Den ska främja alla barns ch elevers utveckling ch lärande samt en livslång lust att lära. I utbildningen ska hänsyn tas till barns ch elevers lika behv. I 3 kap. behandlas barns ch elevers utveckling mt målen ch det framhålls att alla barn ch elever ska ges den ledning ch stimulans de behöver i sitt lärande ch sin persnliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt sm möjligt enligt utbildningens mål. I 4 kap. fastställs vad sm gäller för kvalitet ch inflytande ch det anges att varje huvudman inm sklväsendet på huvudmannanivå systematiskt ch kntinuerligt ska planera, följa upp ch utveckla utbildningen. Detta arbete ska även ske på enhetsnivå, dvs. på förskle- ch sklenhetsnivå. Det är rektrn ch försklechefen sm ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genmförs. Inriktningen på kvalitetsarbetet ska vara att de mål sm finns för utbildningen i skllagen ch i andra föreskrifter (natinella mål) uppfylls. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dkumenteras Lärplan I Lärplan för grundsklan, förskleklassen ch fritidshemmet 2011 framgår sklans värdegrund ch uppdrag, övergripande mål ch riktlinjer för utbildningen samt kursplaner ch kunskapskrav. Det finns bestämmelser gällande samarbetsfrmer mellan förskleklass, skla ch fritidshem samt även med de gymnasiala utbildningarna. Samarbetet ska utgå från de natinella mål ch riktlinjer sm gäller för respektive verksamhet. Det är rektrn sm har det övergripande ansvaret för att verksamheten sm helhet inriktas mt de natinella målen. Rektrn ansvarar för att sklans resultat följs upp ch utvärderas i förhållande till de natinella målen ch kunskapskraven Sklverkets allmänna råd avseende systematiskt kvalitetsarbete Sklverket har efter ikraftträdandet av den nya skllagen tagit fram nya allmänna råd för det systematiska kvalitetsarbetet. Dessa beskriver hur huvudmän, förskle- ch sklenheter bör arbeta för att mtsvara skllagens krav på ett systematiskt kvalitetsarbete. Syftet med kvalitetsarbetet är att de natinella målen för utbildningen ska uppfyllas. Det ska även skapa delaktighet ch dialg m måluppfyllelsen ch m rsakerna till eventuella brister. Det ständiga arbetet med att utveckla verksamhetens kvalitet är en cyklisk prcess sm innehåller lika faser, sm kan illustreras genm nedanstående bild. Utgångspunkten för kvalitetsarbetet är att de natinella målen ska uppfyllas, vilket ska genmsyra alla faser. 6

8 Syftet med denna granskning är bl.a. att bedöma m utbildningsnämndens styrning ch uppföljning av elevernas resultat är tillräckliga ch ändamålsenliga, för att kunna påverka resultatet i psitiv riktning. Av den anledningen fkuseras detta avsnitt på vad de allmänna råden ger för vägledning för analysarbetet. Enligt de allmänna råden så innebär skllagens krav på ett systematiskt ch kntinuerligt kvalitetsarbete att arbetet ska bedrivas strukturerat ch uthålligt med fkus på en långsiktig utveckling. Det pängteras att den skriftliga dkumentatinen av kvalitetsarbetet behövs för att det ska vara möjligt att regelbundet kunna stämma av att kvalitetsarbetet leder till en utveckling mt målen. I ett längre perspektiv är dkumentatinen en förutsättning för att kunna kartlägga verksamheten ch identifiera mråden sm är särskilt angelägna att utveckla för att uppfylla målen. När det gäller analysfasen utgår de allmänna råden från Skllagens 4:e kapitel ch anger följande: Huvudmannen bör: - med utgångspunkt i uppföljningen analysera vad sm påverkar ch rsakar resultaten ch måluppfyllelsen för den samlade verksamheten, - analysera m rsakerna framgår tydligt eller m ytterligare uppföljning eller utvärdering behöver genmföras, - använda analysen sm underlag för dialger med enheterna m utvecklingsbehv, samt - utifrån analysen identifiera utvecklingsmråden ch därefter besluta vilka insatser sm ska pririteras för att de natinella målen ska uppfyllas. På huvudmannanivå behöver verksamheten analyseras utifrån ett övergripande perspektiv vilket kan innebära att analys sker av variatiner mellan enheternas resultat ch måluppfyllelse, likvärdigheten i sklrs bedömning ch betygssättning samt hur rganisatinsstrukturen ch resurs- ch ledningssystem påverkar måluppfyllelsen. Det är även viktigt att huvudmannen tar hänsyn till enheternas egna analyser ch bedömningar. 7

9 Rektr/Försklechef bör: - tillsammans med persnalen ch utifrån uppföljningen analysera vad i enhetens verksamhet sm påverkar ch rsakar resultaten ch måluppfyllelsen, - analysera m rsakerna framgår tydligt eller m ytterligare uppföljning eller utvärdering behöver genmföras, samt - utifrån analysen identifiera utvecklingsmråden tillsammans med persnalen ch därefter besluta vilka insatser sm ska genmföras för att de natinella målen ska uppfyllas. De allmänna råden ger även exempel på tillvägagångssätt för analysarbetet på enhetsnivå. Det är viktigt för rektrn att analysera rsaken till skillnader i måluppfyllelse mellan lika grupper ch klasser ch mellan lika ämnen ch målmråden i lärplanen för att kunna göra en priritering av åtgärder för en ökad måluppfyllelse. Exempel på frågeställningar i analysarbetet är: - Vilken betydelse har lika arbetsfrmer ch arbetssätt för måluppfyllelsen? - Hur utnyttjas undervisningstiden? - Vilken betydelse har de persnella ch materiella resurserna eller barn- ch elevgruppernas sammansättning? - Hur påverkar persnalens kmpetens, värderingar, förhållningssätt ch arbetssätt barnens utveckling ch lärande eller elevernas möjligheter att nå kunskapsmålen? - Har persnalen tillräckligt med kmpetens för sitt uppdrag? I analysarbetet är det även viktigt att ta del av vad vetenskap ch beprövad erfarenhet lyfter fram sm betydelsefullt i de pedaggiska prcesserna. 8

10 3. Styrning 3.1. Plicy för målstyrning ch rller i Oxelösunds kmmun Detta plicydkument är fastställt av kmmunfullmäktige 2012 ch har reviderats under Av dkumentet framgår att all verksamhet i Oxelösunds kmmun ska genmsyras av detta plicydkument. De förtrendevalda styr genm att ange mål ch resursramar ch genm att följa upp ch värdera hur målen uppnås. De anställdas främsta uppgift är att rganisera verksamheten med fkus på kvalitet, kundnytta ch långsiktighet ch att verka för att uppnå mål ch verkställa de plitiska beslut sm fattas Mål ch budget I nvember 2015 fastställde Kmmunfullmäktige mål ch budget för Bland de övergripande målsättningarna finns målet m en Trygg ch säker uppväxt. Inm detta övergripande mål har Kmmunfullmäktige fastställt ett antal mål, ch följande mål berörs av denna granskning: Andelen elever sm når minst gdkända betyg i alla ämnen i år 6 respektive år 9 ska öka ch närma sig genmsnittet för Sveriges kmmuner. Andelen elever i år 3 sm klarar de natinella prven (svenska ch matematik) ska öka. Styrelser ch nämnder ska utifrån budgeten fastställa verksamhetsplaner där kmmunmålen ska brytas ner ch där även egna mål kan läggas till Utbildningsnämndens verksamhetsplan Verksamhetsplanen sm är antagen i april 2016 innehåller bl.a. Utbildningsnämndens övergripande mål. Två av dessa mål är aktuella i denna granskning: Nämndens mål Mått till nämndens mål Ingångsvärde 2015 Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 Alla elever i Oxelösund ska lämna grundsklan med minst gdkända betyg i samtliga ämnen - Andelen elever i årskurs 9 sm har minst gdkända betyg i alla ämnen - Genmsnittligt meritvärde åk 9 63,8 % 181,9 Ökad andel 190 Ökad andel 200 Ökad andel Andel behöriga till natinellt gymnasieprgram 77,0 % Ökad andel Ökad andel Ökad andel 9

11 Oxelösund ska tillhöra Sveriges bästa försklech sklkmmuner - Ranking utifrån sammanvägt resultat i öppna jämförelser 244 Förbättrad ranking Förbättrad ranking Förbättrad ranking Utbildningsnämnden ska bidra till att kmmunmålen uppnås genm att bedriva verksamheter med sådan kvalitet (utifrån skllag, lärplaner ch kursplaner) att alla barn ch elever utvecklas ptimalt efter var ch ens förutsättningar samt känner sig trygga i kmmunens för- ch grundsklr. Ett frtsatt ch fördjupat systematiskt kvalitetsarbete inm såväl utbildningsnämnden sm förvaltningens verksamheter är en förutsättning för att nå sådan kvalitet. När det gäller grundsklan i kmmunen ska dess verksamhet utgå från de övergripande fullmäktigemålen samt från utbildningsnämndens mål. Under periden ska grundsklan inm den tilldelade ramen: Priritera tidig upptäckt ch tidiga insatser utifrån individuella behv Utveckla det systematiska kvalitetsarbetet Utveckla ämnesundervisningen med fkus på matematik ch svenska Utveckla samarbetet med andra aktörer Utveckla användandet av digitalt stöd i elevers utveckling ch undervisning Genmföra insatser i syfte att öka integratinen i Oxelösunds kmmun Uppföljning av målen ska ske i delårsrapprter ch i årsredvisningen. Vid bristande måluppfyllelse ska nämnden snarast redvisa detta till kmmunstyrelsen Riktlinjer för resursfördelning Utbildningsförvaltningen i Oxelösund Under 2014 infördes ett resursfördelningssystem där förskla, grundskla, särskla ch fritidshem tilldelas en barn- ch elevpeng utifrån hur många barn/elever sm funnits i de lika verksamheterna. I Mål- ch budgetdkumentet sm avser , ch sm fastställts av kmmunfullmäktige, framgår att utbildningsnämnden tilldelas ett årligt anslag sm är fördelat i två delar. En del är baserad på antal barn/elever (vlymbaserad) ch en del är fast anslagsfinansierad. Den vlymbaserade delen tilldelas utifrån antalet barn/elever enligt framtagen beflkningsprgns för verksamheterna förskla, grundskla, fritidshem ch gymnasium. Kmmunfullmäktiges barn- ch elevpeng innehåller samtliga kstnader förutm hyra ch städ (sm anslagsfinansieras). Enligt uppgift finns inga fastställda riktlinjer för resursfördelning inm kmmunen. I granskningen har vi tagit del av ett arbetsmaterial sm är daterat 2014, vilket vi tlkar sm att arbetet påbörjades under 2014, men inte fastställts ännu. Enligt uppgift från utbildningsförvaltningen ägs detta dkument/arbetsmaterial av kmmunstyrelseförvaltningen ch utbildningsförvaltningen har bistått med infrmatin. I arbetsmaterialet finns det bl.a. principer för hur avstämning ska ske för de lika verksamheterna. Enligt Sklverket så är kmmunernas resursfördelning till sklan ett medel för att nå målet att alla elever ska få tillgång till en likvärdig utbildning av gd kvalitet. Det betyder att resursfördelningen ska vara anpassad till elevers lika behv ch förutsättningar. I Oxelösunds kmmun erhålls en summa för varje barn/elev. Utöver det läggs det bl.a. på 3 % utifrån SALSAvärdena. SALSA tar hänsyn till elevsammansättningen. Det är föräldrarnas utbildningsnivå 10

12 ch fördelningen pjkar/flickr samt andelen nyinvandrade elever eller elever sm har känd bakgrund sm utgör bakgrundsfaktrerna. D-sklan får den största delen av denna fördelning. Andelen sm fördelas utifrån scieknmiska faktrer anses vara för liten ch enligt uppgift behöver denna del utvecklas mer för att få önskad effekt. I vanstående tabell (hämtad från Klada) visas hur str kstnad/år för grundskla inkl. förskleklass sm en kmmun har, dvs. x kr/elev. Oxelösunds kmmun (blå pil) har en kstnad på kr/elev för 2015, vilket är den lägsta kstnaden i Södermanlands län ch bland de lägsta även vid en natinell jämförelse samt vid jämförelse med liknande kmmuner 1. Kstnaden per elev/år varierar i Sverige från kr till kr. I Klada finns det möjlighet att göra en jämförelse av kstnaden per elev/år där jämförelse sker med de kmmuner sm har en liknande situatin gällande integratin. Även i denna jämförelse har Oxelösund den lägsta kstnaden Uppdrag till analysgruppen Analysgruppen bildades 2011 på uppdrag av kmmunchefen i Oxelösunds kmmun. Gruppen består av 1-2 persner från varje förvaltning. I det dkument sm beskriver analysgruppens uppdrag (daterat ) framgår att det pågår mycket utvecklingsarbete i kmmunen ch analysgruppen kan, på uppdrag av kmmunchefen, användas sm en resurs i lika delar av det arbetet. Analysgruppen kan även vara med ch utveckla bättre uppföljning ch belysa resultaten av det utvecklingsarbete sm bedrivs ch stärka förvaltningarnas analysarbete. I denna grupp ingår bl.a. två av utvecklingsledarna på utbildningsförvaltningen. Hittills har analysgruppen inte arbetet knkret med uppföljning av resultatutvecklingen inm grundsklan. 1 Liknande kmmuner baseras enligt Klada på invånarantal (30 %) ch referenskstnad grundskla inkl. förskleklass kr/inv. (70 %). 11

13 3.6. Behv av fler för- ch grundskleplatser Utbildningsförvaltningen har genmfört en utredning (UN ) kring behvet av fler förch grundskleplatser. Utredningen visar på att det finns ett behv av utökat antal platser både inm försklan ch inm grundsklan. Inm försklan bedöms behvet mtsvara 2 avdelningar ch inm grundsklan finns ett behv av 150 nya platser fram till avslutningen av läsåret 2017/2018. Utredningen menar att det måste finnas gda förutsättningar i verksamheterna m det ska vara möjligt att uppnå utbildningsnämndens övergripande mål, se avsnitt

14 4. Utbildningsförvaltningen 4.1. Organisatin Nedan visas ett rganisatinsschema för sklverksamheten i Oxelösunds kmmun. I den administrativa enheten sm ligger under den administrativa chefen ingår bl.a. tre utvecklingsledare. En av dessa, sm har arbetat i förvaltningen i 1,5 år, har ansvaret för det systematiska kvalitetsarbetet ch i detta ansvar ligger att utveckla en systematik kring arbetet med förvaltningens kvalitetsarbete. Samma persn är även nämndansvarig tjänsteman, vilket innebär att denna persn samrdnar arbetet mt nämnden ch arbetar med kpplingen av det systematiska kvalitetsarbetet mellan plitik ch verksamhet. De två andra utvecklingsledarna har ansvar för elevhälsan, gymnasiet ch det kmmunala aktivitetsansvaret. Till den administrativa enheten hör även tre handläggare sm arbetar med bl.a. förskla, grundskla, fritidshem, gymnasiet, marknadsföring ch kmmunikatin. I denna granskning ingår D-sklan, Peterslundssklan ch Brevikssklan. Intervjuer har skett med rektr ch en lärarrepresentant på respektive skla. Två av rektrerna har tillträtt sina tjänster under 2016 ch en rektr har arbetat ca 1,5 år. Samtliga funktiner sm intervjuats framgår av källförteckningen. 13

15 4.2. Genmlysning av utbildningsförvaltningen I maj 2016 fattade kmmunstyrelsen beslut m att kmmunchefen får i uppdrag att genmlysa utbildningsförvaltningens verksamhet. Bakgrunden till genmlysningen är bl.a. att utbildningsförvaltningen står inför stra utmaningar ch kstnadsökningar de kmmande åren samt att Oxelösund uppvisar låga studieresultat. Genmlysningen ska besvara följande frågr: Är utbildningsförvaltningens verksamhet effektiv? Levererar försklan/sklan ett effektivt resultat utifrån givna förutsättningar? Enligt uppgift ska genmlysningen vara klar 31 mars Förstudie av framtida förskle- ch sklrganisatin i centrala Oxelösund Under 2013 genmfördes en förstudie (KS ) gällande den framtida förskle- ch sklrganisatinen i innerstaden. Förstudien slutrapprterades i början av Denna förstudie har sitt ursprung bl.a. i att förskle- ch skllkalerna inte har varit pririterade vad gäller underhåll av fastigheterna. Förstudien har ingen direkt kppling till denna granskning, men i slutrapprten framhålls vissa delar sm bedöms vara intressanta. Det framgår bl.a. att D-sklans utfrmning begränsar möjligheten att inspirera ch arbeta ämnesövergripande. Lkalerna är inte anpassade för dagens undervisning ch lärplanens mål. Möjligheten att dela in eleverna i lika stra grupper begränsas då tillgången på grupprum ch lämpliga lkaler saknas. 14

16 5. Åtgärder ch analysarbete på förvaltningsövergripande nivå 5.1. Analysarbete Nedanstående bild/årshjul är framtagen av utbildningsförvaltningen ch åskådliggör ett verksamhetsårs lika delar gällande arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet, verksamhetsplan, handlingsplaner ch uppföljningar. Enligt uppgift fastställdes detta arbetssätt av nämnden ch förvaltningen under 2014 ch inför läsåret 2016/2017 har det skett vissa revideringar. Utbildningsnämndens verksamhetsplan (se avsnitt 3.3) beslutas i december året innan. Utifrån nämndens verksamhetsplan upprättar verksamheterna handlingsplaner för det kmmande läsåret. Detta arbete pågår under januari-maj. Utbildningschefen ska hålla kvalitetssamtal med varje rektr under maj månad då respektive sklas handlingsplan fastställs. Nämnden träffar samtliga rektrer under en kvalitetsdag i juni då rektrerna presenterar sina handlingsplaner inför det nya läsåret sm startar i augusti. Handlingsplanerna ska förankras i verksamheterna under juni ch börja tillämpas i augusti. Den utvecklingsledare vid utbildningsförvaltningen sm ansvarar för det systematiska kvalitetsarbetet ansvarar för uppföljning av handlingsplanerna. Uppföljning ska ske en gång per termin, i mars ch i nvember. Det uppges att sklrnas tidigare analyser av resultatet varit mer av beskrivande karaktär. Enligt uppgift är ambitinen att det ska finnas en stark kppling mellan nämndens verksamhetsplan, där de övergripande målen ch de pririterade insatserna framgår, ch sklrnas handlingsplaner. Utbildningschefens kvalitetssamtal med rektrerna ch nämndens kvalitetsdag ska säkerställa att prcessen följs. Det systematiska kvalitetsarbetet har enligt uppgift 15

17 hög priritet ch en av förvaltningens utvecklingsledare ansvarar för att likfrma denna prcess. Ansvarig utvecklingsledare anger att det ska göras analyser av resultaten på övergripande nivå, med sklrnas analyser sm grund. Detta ska ske under augusti-nvember ch ligga till grund för nämndens nya verksamhetsplan sm fastställs i december. Första gången detta kmmer att genmföras blir under augusti-nvember I vanstående årshjul framgår att det ska ske två uppföljningstillfällen per läsår, där ansvarig utvecklingsledare träffar varje rektr. Enligt uppgift kmmer uppföljningstillfällena inriktas mt att kartlägga var varje skla befinner sig i förhållande till fastställd handlingsplan, kartlägga vilka analyser sm ligger bakm de arbetsmråden sm sklan valt att arbeta med ch även identifiera m det finns mråden sm sklan inte arbetar med för tillfället. Ansvarig utvecklingsledare framhåller att det är väsentligt att identifiera hur uppföljning ch utvärdering ska ske ch att tydliggöra ch knkretisera vem sm ansvarar för lika delmment, när det ska vara klart samt hur analys ch utvärdering ska gå till. Dkumentatinen framhålls sm viktig för att kvalitetssäkra arbetet ch för att kunna föra kunskapen vidare i rganisatinen. Den första uppföljningen sm genmfördes i nvember 2016 är enligt ansvarig utvecklingsledare inte dkumenterad. Då många rektrer är nya i verksamheten så har det första uppföljningstillfället fkuserat på att säkerställa att samtliga sklr har kmmit igång. Uppföljningstillfället under våren 2017 ska enligt uppgift sammanställas ch dkumenteras Resultat Följande resultatindikatiner för Oxelösunds kmmun, har hämtats från Klada: Nämndens mål Mått till nämndens mål Ingångsvärde 2015 Resultat enligt Klada 2015 Resultat enligt Klada 2016 Alla elever i Oxelösund ska lämna grundsklan med minst gdkända betyg i samtliga ämnen - Andelen elever i årskurs 9 sm har minst gdkända betyg i alla ämnen - Genmsnittligt meritvärde åk 9 63,8 % 181,9 67,8 % 193,2 71,4 % 203,0 - Andel behöriga till natinellt gymnasieprgram 77,0 % Y: 77,0 % ES: 70,1 % EHS: 69,0 % NT: 69 % 2 Y: 81,8 % ES: 81,8 % EHS: 80,5 % NT: 80,5 % Oxelösund ska tillhöra Sveriges bästa försklech sklkmmuner - Ranking utifrån sammanvägt resultat i öppna jämförelser Y=Yrkesprgram, ES=Estetiskt prgram, EHS=Eknmi-, humanistiska ch samhällsvetenskapsprgrammen ch NT= Naturvetenskaps- ch teknikprgrammen 16

18 För att nå måluppfyllelse för vanstående mål har utbildningsnämnden fastställt att en ökad andel ch en förbättrad ranking krävs. Utifrån uppgifterna i Klada kan det knstateras att man nått en ökad andel för 2015 ch 2016, dvs. läsåren 2014/2015 ch 2015/2016. Även rankingen har förbättrats. Andelen behöriga till natinella gymnasieprgram varierar mellan prgrammen. Det är även viktigt att titta på de resultat sm finns i Klada avseende årskurs 3 ch årskurs 6. Nedanstående sammanställning visar på en försämring mellan åren för resultaten i åk 3 ch åk 6. Årskurs Andelen elever med lägst betyg E i matematik 85,9 % 81,7 % 83,7 % Andelen elever med lägst betyg E i svenska 95,0 % 86,3 % 85,7 % Årskurs Andelen elever sm deltagit i alla delprv sm klarat alla delprv för ämnesprvet i matematik 74,0 % 73,0 % 54,0 % Andelen elever sm deltagit i alla delprv sm klarat alla delprv för ämnesprvet i svenska ch svenska sm andraspråk 74,0 % 73,0 % 70,0 % 17

19 6. Åtgärder ch analysarbete på sklnivå 6.1. Peterslundssklan åk F Kvalitetsredvisning/handlingsplan Peterslundssklan har en kvalitetsredvisning/handlingsplan för läsåret 2016/2017 sm innehåller nedanstående delar/rubriker. Kvalitetsredvisningen arbetas fram av rektr ch sklans lärare. Nuvarande rektr började sin tjänst i augusti 2016, vilket innebär att det är den tidigare rektrn sm arbetat fram denna kvalitetsredvisning/handlingsplan. Pririterat arbetsmråde Vad ska göras? Hur ska det göras? Vem ansvarar? När ska det vara klart? När ch hur följs det upp? Hur/när ska det analyseras ch utvärderas? Uppnåddes målet? Leder det till nytt/nya arbetsmråde/n? De pririterade arbetsmrådena, sm berörs av denna granskning, är följande: Bedömning Starta ett bedömningsarbete med utgångspunkt i den egna planeringen. Pedaggerna ska med tiden bli trygga ch säkrare i att göra krrekta bedömningar samt arbeta med bedömningsverktyget i DEXTER 3. Svenskundervisning med fkus på läsning Arbetet med fkus på läsning ska öka måluppfyllelsen för samtliga elever. Infrmatin till alla vårdnadshavare m läsningens betydelse för elevernas frtsatta kunskapsinhämtning. Alla elever testas av speciallärare sm kartlägger vilka elever sm behöver stödinsatser. Specialläraren planerar läsaktiviteter med de elever sm behöver extra insatser under 6 veckr. Direkta insatser med anledning av åk 3 resultat i natinella prv vårterminen 2016 Måluppfyllelsen måste öka i åk 4 när det gäller läs- ch skrivfärdigheter ch matematikkunskaper. Extra läxhjälp sätts in i direkt anslutning till skldagen, 1 dag i veckan, för de elever sm inte når målen i skrivfärdighet/läsning samt matematik. FLEXIS För att möta behvet av en lugnare studiemiljö för elever med särskilda behv så har en ny verksamhet vuxit fram. I verksamheten arbetar lärare med specialistkmpetens ch det ska göras en kartläggning av de barn sm har särskilda behv ch hur de fungerar i klassrummet i den rdinarie undervisningen. De mment sm inte fungerar tillfredsställande planeras in i FLEXIS, dvs. ett individuellt schema görs för varje elev sm behöver tid i FLEXIS. Utöver detta så innehåller kvalitetsredvisningen/handlingsplanen en beskrivning av hur varje pririterat mråde ska hanteras, vem sm är ansvarig, när det ska genmföras, när det ska följas upp ch hur det ska analyseras ch utvärderas. Tanken är även att det ska ske en 3 Dexter är ett webbaserat system sm används både av lärare, elever ch vårdnadshavare. 18

20 utvärdering av m målet med fkusmrådena uppfylls. Handlingsplanen innehåller ingen tydlig kppling till kmmunfullmäktiges ch utbildningsnämndens fastställda mål Analysarbete Vid intervjuerna framkmmer att Peterslundssklan analyserar resultatet från de natinella prven i åk 3 främst på elevnivå, men ckså utifrån ett klassperspektiv. Det är framförallt klasslärarna ch de lika arbetslagen sm identifierar m det finns mment sm behöver repeteras för en större grupp ch vilka åtgärder sm behöver vidtas på individnivå. Insatser görs både i klassrummet ch vid behv tas kntakt med specialpedagg. Det finns ingen övergripande dkumentatin/analys över de natinella prven på sklan. Enligt uppgift finns det ingen traditin på sklan att genmföra analyser av undervisningssätt, hur bedömningar görs, undervisning i lika grupper m.m. Sklan använder även DLS-material, sm är ett diagnstiskt material/screeninginstrument för användning både på individnivå ch på klassnivå i svenska. Det är fastställt när under läsåret lika delar ska genmföras ch det mfattar både läsning, skrivning, läsförståelse, rättstavning ch rdförståelse. Det används ckså lika översiktstester i matematik ch det finns ett fastställt årshjul sm anger när ch vilka tester sm ska genmföras i lika årskurser, från förskleklass till årskurs 5. Resultaten av dessa dkumenteras ch analyser av de lika arbetslagen ch vid behv sätts åtgärder in. Det anges även att rektr tillsammans med lärarna inför varje läsår går igenm varje ämne med avseende på hur måluppfyllelsen ser ut i varje klass. Det finns en ledningsgrupp på sklan sm består av rektr, en administratör ch en arbetslagsledare för lärarna ch en arbetslagsledare för fritidshemmet. I detta frum anges att måluppfyllelse diskuteras. Rektrn anger att det finns ambitiner ch en vilja att utveckla det pedaggiska ledarskapet, att lärarna ska få möjlighet att askultera hs varandra ch införa ett mer strukturerat kllegialt lärande. Under höstlvet 2016 samlades samtliga sklr inm kmmunen för att utvidga ch utveckla samarbetet dem emellan. Detta frum upplevdes sm mycket psitivt ch en möjlighet att sprida gda exempel mellan sklrna. Lärarna på F-5-sklrna har fått möjlighet att vara med ch rätta de natinella prven sm genmförs i åk 6. Detta upplevs sm mycket psitivt då lärarna sm undervisar eleverna i F-5 får en bättre inblick i vilka kunskapskrav sm ställs i de natinella prven sm genmförs i åk 6. Det framkmmer att det finns ett behv av ett utökat samarbete ch en tätare dialg kring hur eleverna bäst förbereds inför ett nytt stadie. Samtliga elever i kmmunen byter skla i åk 6, vilket innebär att de lärare sm undervisat eleverna från förskleklass upp till åk 5 inte är de sm genmför de natinella prven i åk 6. Kvalitetsredvisningen/handlingsplanen för läsåret 2016/2017 är av förklarliga skäl inte utvärderad ännu. Vi har tagit del av sklans kvalitetsredvisning för 2015/2016 för att se hur tidigare mål, måluppfyllelse m.m. följts upp ch analyserats. Kvalitetsredvisningen är främst en beskrivning av hur sklan arbetat med kvalitetsarbete under läsåret 2015/2016, hur sklan arbetat med lika utvecklingsmråden ch hur måluppfyllelsen ser ut i förhållande till de natinella målen. Det finns även ett avsnitt där sklan gör en analys ch bedömning av måluppfyllelsen. 19

21 6.2. D-sklan Kvalitetsredvisning/verksamhetsplan D-sklan arbetar efter en ny mdell gällande systematiskt kvalitetsarbete. För innevarande läsår finns en fastställd verksamhetsplan sm är utfrmad sm en matris med följande innehåll: D-sklan, rektr tillsammans med lärarna, har fastställt vilka pririterade utvecklingsmråden de ska fkusera på under läsåret 2016/2017. Dessa utvecklingsmråden är sedan kpplade till vad man kallar nämndens mål. Sklan har identifierat aktiviteter sm de ska arbeta med inm respektive utvecklingsmråde ch sm ska leda till att nämndens mål uppnås. Avstämning ska ske i december ch april, dvs. två gånger per läsår. Resultat ch analys ska dkumenteras ch en bedömning ska göras efter läsårets slut m de pririterade utvecklingsmrådena har nått resultat. Detta arbetssätt är nytt för innevarande läsår, varför vi inte erhållit någn dkumentatin avseende avstämningar ch resultat. 20

22 Vi nterar att det sm kallas nämndens mål i denna matris är de mråden sm grundsklans verksamhet ska arbeta med för att uppnå utbildningsnämndens tre övergripande mål ch de gemensamma kmmunmålen (se avsnitt 3.2 ch 3.3.). D-sklans rektr ch bitr. rektr (sm ckså är speciallärare) har varit drygt 1 år på sklan. Det framhålls att det finns en ambitin ch vilja att få en bättre struktur på det systematiska kvalitetsarbetet. Vid intervjun framkmmer att det frtfarande finns delar av sklans systematiska kvalitetsarbete sm är i planeringsstadiet ch allt finns ännu inte dkumenterat. När nuvarande rektr vid D-sklan tillträdde sin tjänst, så identifierades att det saknades lkala arbetsplaner för de lika ämnena på sklan. Tillsammans med lärarna på D-sklan arbetades det fram ett utkast till lkal arbetsplan sm sedan presenterades för övriga rektrer under en erfarenhetsutbytesdag under höstlvet Utifrån D-sklans utkast till arbetsplan gjrdes vissa justeringar tillsammans med övriga sklr. Resultatet blev en gemensam lkal kursplan i alla ämnen för åk 1-6. I kursplanen beskrivs, för varje ämne, vad eleverna ska lära sig i varje årskurs. Ambitinen är att detta dkument ska vara vägledande för vad undervisningen ska innehålla ch mtsvara kunskapskraven i varje ämne. Det ska ge förutsättningar för att alla elever ska ligga på samma kunskapsnivå till åk 6, då eleverna byter skla. Enligt uppgift är det inte beslutat på övergripande nivå att samtliga sklr ska följa denna lkala arbetsplan, utan det är upp till varje rektr Analysarbete Det genmförs analyser efter genmförda natinella prv i svenska ch matematik i åk 3. Analysen görs per ämne, på elevnivå ch per klass ch det framgår m man nått eller ej nått respektive delmment. På klassnivå anges hur många % sm nått respektive ej nått lika delmment. Det är den biträdande rektrn sm ckså är speciallärare sm ansvarar för analysarbetet ch sm ckså har dialgen ch återkpplingen med berörda lärare. Enligt uppgift var återkpplingen muntlig ch diskussin fördes kring lika mråden sm eleverna behövde mer undervisning i. Elever sm har åtgärdsprgram utvärderas enligt uppgift var 6:e vecka ch m målen inte nåtts sätts nya åtgärder in. Analysen av resultatet av de natinella prven ska enligt rektr, ligga till grund för sklans fkusmråden nästkmmande läsår. Utöver de natinella prven arbetar sklan med lika diagnstiska tester löpande under läsåret. Enligt uppgift ska utbildningsförvaltningen ta fram ett årshjul när lika diagnstiska tester ska genmföras. Idag arbetar sklrna på lika sätt med diagnstiska tester. Samarbetet mellan kmmunens sklr, sm startade under höstlvet 2016, framhålls sm nödvändigt ch mycket givande. Tidigare fanns lika ämnesgrupper, där lärare sm undervisar i samma ämne träffades för att utbyta erfarenheter. Det uppges att detta frum inte finns längre, trts att behvet finns. En dialg med Breviksklan (åk 6-9) har påbörjats för att få en återkppling kring resultatet av de natinella prven sm görs i åk 6. Undervisningen ch förberedelserna för eleverna till de natinella prven i åk sker på D-sklan m.fl. Det är viktigt att få en återkppling m undervisningen är tillräcklig ch inriktad på rätt saker för de sklr sm har eleverna fram till ch med åk 5. Det sker en viss analys av undervisningssätt enligt rektr, dck saknas dkumentatin av denna analys. 21

23 6.3. Brevikssklan Kvalitetsredvisning/handlingsplan Brevikssklans nuvarande rektr började sin tjänst i ktber 2016, vilket innebär att gällande handlingsplan är fastställd av tidigare rektr. Handlingsplanen följer samma mall sm Peterslundssklan ch innehåller följande delar/rubriker: Pririterat arbetsmråde Vad ska göras? Hur ska det göras? Vem ansvarar? När ska det vara klart? När ch hur följs det upp? Hur/när ska det analyseras ch utvärderas? Uppnåddes målet? Leder det till nytt/nya arbetsmråde/n? Sklan har fastställt ett pririterat arbetsmråde ch det är att nå 100 % måluppfyllelse. För att nå detta har ett antal aktiviteter fastställts. De aktiviteter sm har identifierats är bl.a. följande: 100 % måluppfyllelse - Resurser i frm av speciallärare samt resurstid ska fördelas till samtliga årskurser. - Tidigt stöd på det sciala planet till elever i åk 6. - Tydligare arbetsgång/syfte för elevhälsan för ökat resultat ch ett mer förebyggande arbete. - Bibliteket har öppet på mrgnen så att eleverna ska kunna kmma förberedda med rätt material till första lektinen. - Kartläggning av nyanlända elever ch tid för att diskutera/planera utifrån resultatet. - Utveckla överlämningarna mellan åk 5 ch åk 6. - Analysera resultat på natinella prv - Samrättning mellan sklrna av natinella prv. Detta för att även lärarna i de lägre årskurserna ska ta del av utvecklingsmrådena för undervisningen. - Strt behv av fler elevdatrer. - Behv av IT-pedagg, det finns behv av frtbildning samt stöd i klassrummet då tekniken inte fungerar. - Utveckla arbetet med Dexter. - Frtbildning för att öka läsförståelsen ch skrivförmågan. All persnal på Brevikssklan ska under läsåret 2016/2017 genmgå Sklverkets satsning på Läslyftet. - Mer arbetslagstid. - Trygghetsskapande tid för klasser/grupper. - Fungerande trygghetsgrupp. För nästan samtliga aktiviteter har det fastställts hur de ska genmföras, vem sm är ansvarig ch när det ska vara klart. För vissa aktiviteter finns det även angivet när ch hur uppföljning, analys ch utvärdering ska ske. Handlingsplanen avslutas med att verksamheten ska utgå från utbildningsnämndens tre övergripande mål ch de gemensamma kmmunmålen. Inm tilldelad ram ska Brevikssklan öka måluppfyllelsen för eleverna. 22

24 Handlingsplan för ökad arbetsr i klassrummen Ledningsgruppen på Brevikssklan har även arbetat fram en handlingsplan för 2016 för att uppnå ökad arbetsr i klassrummen. Detta mråde har ansetts vara väsentligt för att uppnå 100 % måluppfyllelse ch det fanns ett behv av att knkretisera detta i aktiviteter ch fastställa vem sm är ansvarig. Uppföljning ska ske i ledningsgruppen i december Enligt uppgift från rektr ska analys ch utvärdering ske i varje arbetslag i juni när läsåret är slut ch efter smmaren ska det tas fram en kvalitetsredvisning där även denna handlingsplan redvisas Analysarbete Brevikssklan använder DLS-tester (diagnstiskt material) i svenska ch matematik. I svenskan genmförs tester i bl.a. läsförståelse, läshastighet ch rdförståelse. Utöver detta har Brevikssklan börjat använda screening av eleverna med hjälp av Bravkd, sm är ett träningsmaterial för elever sm behöver hjälp med att avkda sin läsning. I matematiken görs ckså screening av eleverna med hjälp av ALP sm handlar m läsförståelse i matematik ch lgiskt tänkande. Enligt uppgift dkumenteras elevernas resultat ch de elever sm behöver extra stöd identifieras. Dkumentatin ska ske i Dexter, men enligt uppgift använder inte alla lärare systemet fullt ut. Vid intervjun framkmmer att sklan tagit ett beslut m att alla lärare ska använda Dexter ch att det finns möjlighet för samtliga lärare att gå en vidareutbildning. Vid intervjun anges att analys sker av genmförda natinella prv i åk 6 ch åk 9, vi har dck inte erhållit någn dkumentatin av denna analys. Den nytillträdde rektrn framhåller att det finns en ambitin ch en vilja att utveckla analysarbetet ch även fkusera på hur lika arbetssätt, lärarnas kmpetens, schemaläggningar m.m. påverkar måluppfyllelsen ch elevernas resultat. Det framhålls att det finns vissa svårigheter med att eleverna byter skla efter åk 5. När de muntliga natinella prven genmförs på höstterminen i åk 6 har varken elever eller lärare hunnit förbereda sig i tillräcklig mfattning. Analysen av resultaten av de natinella prven i åk 6 är svår då eleverna kmmer från lika sklr ch undervisning ch förberedelser skett på andra sklr. Ur kvalitetssynpunkt uppges det vara bättre att eleverna får avsluta mellanstadiet, dvs. åk 6 på den skla de gått på sedan förskleklass. Anledningen till att eleverna byter skla i åk 6 uppges vara en lkalfråga. Nuvarande upplägg ställer stra krav på samarbetet mellan F-5 sklrna ch Brevikssklan, vilket uppges vara en str utmaning ch ett utvecklingsmråde. Vi har tagit del av kvalitetsredvisningen för läsåret 2015/2016. Det finns krtfattade kmmentarer till majriteten av de lika aktiviteterna, dck saknas en analys ch bedömning av m aktiviteterna har haft någn effekt på de fastställda målen. I vissa fall anges att aktiviteterna inte är slutförda. 23

25 7. Uppföljning Varje nämnd ch förvaltning sammanställer en delårsrapprt (mfattande 8 månader) ch en årsredvisning vid årets slut. I dessa dkument sker en uppföljning av mål ch budget. Utifrån nämndernas delårsrapprter ch årsredvisningar sammanställs dessa dkument även på kmmunövergripande nivå Utbildningsnämndens delårsrapprt per 31 augusti 2016 Vid granskningens genmförande var inte årsredvisningen för 2016 fastställd. Av utbildningsnämndens delårsrapprt per den 31 augusti 2016 framgår att de uppgifter sm delårsrapprten baseras på ska i största möjligaste mån vara fficiell statistik från Sklverket, SCB m.fl. Vid ett par mätpunkter används egen statistik. Detta får till följd att det blir en eftersläpning i rapprteringen. I delårsrapprten per den 31 augusti 2016, var det flera siffrr sm av den anledningen inte kunde presenteras. När nämnden, enligt anvisning, använder benämningen Osäkert innebär det att det i nuläget inte går att bedöma den möjliga måluppfyllelsen per 31 december I utbildningsnämndens delårsrapprt per den 31 augusti 2016 finns följande redvisning av måluppfyllelsen: Kmmunfullmäktiges mål Ingångsvärde Uppnått värde per 31/ Kmmer målet att uppnås vid årets slut? Andelen elever sm når minst gdkända betyg i alla ämnen i år 6 respektive år 9 ska öka ch närma sig genmsnittet för Sveriges kmmuner. År 6: 55,4 % År 9: 67,8 % Inget redvisat värde Osäkert Andelen elever i år 3 sm klarar de natinella prven (svenska ch matematik) ska öka. 73 % Inget redvisat värde Osäkert 24

26 Nämndens mål Mått till nämndens mål Ingångsvärde Målvärde Uppnått värde per 31/ Kmmer målet att uppnås vid årets slut? Alla elever i Oxelösund ska lämna grundsklan med minst gdkända betyg i samtliga ämnen - Andelen elever i årskurs 9 sm har minst gdkända betyg i alla ämnen - Genmsnittligt meritvärde åk 9 67,8 % 193 Ökad andel Ökad andel Inget redvisat värde Inget redvisat värde Osäkert Osäkert - Andel behöriga till natinellt gymnasieprgram 77,0 % Ökad andel Inget redvisat värde Osäkert Oxelösund ska tillhöra Sveriges bästa förskle- ch sklkmmuner - Ranking utifrån sammanvägt resultat i öppna jämförelser 244 Förbättrad ranking 236 Ja När det gäller måttet gällande rankingen knstateras att det skett en marginell förbättring utifrån ingångsvärdet ch att målet för 2016 kmmer att uppnås. I delårsrapprten anger nämnden att det är svårt att dra slutsatser av årets resultat när det gäller betyg ch natinella prv. Det anges att det finns indikatiner på ett någt bättre resultat än vad sm befarats när det gäller betyg i åk 9. Stra insatser har gjrts i frm av lvsklr ch intensivläsning utifrån individuella behv ch förutsättningar i syfte att få fler behöriga elever till gymnasiet. I delårsrapprten finns även uppgift m att mattelyftet, sm är ett treårigt prjekt med stöd från Sklverket, har avslutats ch att alla lärare sm undervisar i matematik har genmgått utbildningen. Det finns sedan mars 2016, en lektr anställd i kmmunen sm ska arbeta med sklutveckling ch frskning samt med utvärdering av försteläraruppdraget. Det nämns även att resursfördelningssystemet, Dexter ch kvalitetsarbete för en ökad måluppfyllelse är pågående utvecklingsarbeten Utbildningsnämndens årsredvisning per 31 december 2015 Vi har även tagit del av utbildningsnämndens årsredvisning för 2014 ch 2015 då nämndens mål ch mått var desamma sm redvisas i tabellen i avsnitt 3.3. För 2014 redvisas en nedåtgående trend för samtliga mått ch för 2015 redvisas en uppåtgående trend för de två första måtten ch en nedåtgående trend för det sista måttet sm berör andelen behöriga 4 Ingångsvärdena för 2015 stämmer inte fullt ut överens med de värden sm angavs i utbildningsnämndens budget för , se avsnitt Målvärdena för 2016 stämmer inte fullt ut överens med de värden sm angavs i utbildningsnämndens budget för , se avsnitt