Riktlinje. Radonhantering inom Akademiska Hus

Transkript

1 Riktlinje Radnhantering inm kademiska Hus

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNINGINNEHÅLLSFÖRTECKNING SMMNFTTNING OCH REKOMMENDTION INLEDNING SYFTE BKGRUND PROBLEMBESKRIVNING BKGRUND OCH FKT OM RDON KRTLÄGGNING V RDONFÖREKOMST GENOMFÖRD ÅTGÄRDER INOM KDEMISK HUS FRMTID ÅTGÄRDER MYNDIGHETSKRV GRÄNSVÄRDEN OCH RIKTVÄRDEN FÖR RDON KOMPETENS INOM KDEMISK HUS VSEENDE RDONHNTERING HNTERING V RDON UPPFÖLJNING OCH KONTROLL REDOVISNING TILL MYNDIGHET... 7 Rev Metadatasatt 2/7

3 1 Sammanfattning ch rekmmendatin kademiska Hus skall genmföra indikerande radnmätningar i alla byggnader sm innehåller stadigvarande arbetsplatser. Dessa mätningar skall ske med sk radndsa ch mfattningen skall vara minst två dsr per byggnad upp till 5000 m 2. För större byggnader rdnas ytterligare minst en dsa per 5000 m 2. Indikativa mätningar skall vara genmförda i alla byggnader senast 31/ Radndsr skall placeras i de rum sm bedöms vara mest utsatt ch samtidigt är rum där stadigvarande arbete utförs. Grundligare radninventeringar med påföljande utförligare mätningar i byggnader genmförs där förhöjda nivåer indikerats ch kan misstänkas utgöra hälsprblem. Således påbjuds inga generella mätningar enligt SSI. I sådana fall då lkala myndigheter utfärdat föreläggande m mätning eller efter överenskmmelse med hyresgästen genmförs SSI-mätningar. I byggnader där SSI-mätning beslutats genmföras ska dessa i första hand utföras enligt SSIs metdbeskrivning i2004:01 för mätning av radn på arbetsplatser, metd 3, kntinuerlig radngasmätning. Om resultatet under arbetstid blir högre än rekmmenderade nivåer skall kmpletterande radnmätningar göras enligt SSIs metdbeskrivning i2004:01 för mätning av radn på arbetsplatser, metd 1, spårfilm med filter. För nya byggnader ska radn- ch gammastrålningsfrågan hanteras ch inkluderas i fastighetsdkumentatinen. 2 Inledning 2.1 Syfte Syftet med detta dkument är att ge övergripande direktiv för hantering av radn inm kademiska Hus sm uppfyller de krav sm myndigheter ställer på såväl kartläggning, sanering sm uppföljning. 2.2 Bakgrund Radnprblemet är känt sedan många år tillbaka. Redan på talet uppmanades fastighetsägare att mäta radn i sina fastigheter. Gränsvärden frmulerades för befintlig ch ny bebyggelse. År 1999 satte Scialstyrelsen gränsvärden för hur höga halter radn inmhusluften får innehålla. Under åren genmfördes en grv kartläggning inm kademiska Hus för att undersöka m radnet utgjrde någt prblem. v kartläggningen framgick att regin Uppsala genm sina gelgiska förhållanden, mrådet är i strt beläget på en grusås, hade många lkaler med höga radnhalter pga. höga markradnhalter. Vad gäller övriga beståndet är läget att mätningar genmförts glest med undantag för bestånden i regin Öst ch Nrr ch i viss mån i Väst där mer mfattande mätning genmförts. Detta material finns idag hs. Statens Strålskyddsinstitut (SSI) har tagit fram mer preciserade metder för mätningar. v kartläggningsmaterialet nämnt van framgår inte alltid vilka metder sm använts. Rev Metadatasatt 3/7

4 Det skall nämnas att ventilatinsflöden inm kademiska Hus bestånd är så högt att även m radnförekmst (markradn) föreligger så har uppmätta värden vid stadigvarande arbetsplatser under kntrstid hittills inte i någt undersökt fall visat sig överskrida gränsvärdet 200 Bq/m 3. Detta är rsak till att kademiska Hus inte kräver generella SSI-mätningar vilket ckså ligger i linje med rbetsmiljöverkets slutsats att för väl ventilerade arbetsplatser föreligger nrmalt inga prblem. 3 Prblembeskrivning 3.1 Bakgrund ch fakta m radn Vad är radn? Radn är en radiaktiv gas sm bildas genm sönderfall av uran. Radngasen sönderfaller i sin tur till radndöttrar sm är radiaktiva metallatmer; alfapartiklar. Vid inandning av radnhaltig luft fastnar radndöttrarna i våra luftvägar ch lungr. Vid sönderfallet sänder radndöttrarna ut strålning sm kan skada cellerna i luftvägar ch lungr. Därför betraktas höga halter av radngas i bstäder ch lkaler sm lägenhet för människrs hälsa. Hur mycket strålning kmmer från radn? Radn i marken Kmmunerna har markradnkartr sm visar låg-, nrmal ch högriskmråden. Kartrna är dck inte helt tillförlitliga. Det har visat sig att sprickförekmster i mark lkalt kan ge betydande radnläckage trts att mrådet är kategriserat sm lågriskmråde. Är ett mråde gammalt deltamråde eller ås, jfr kademiska Hus fastigheter i Uppsala, är det vanligt med radnläckage genm de sedimentära lagren ch vidare läckage in i byggnader kan ske m grundknstruktinen är tät. Det finns ckså krsszner i berggrunden sm är radnförande, sm exempel kan nämnas den Västsvenska mylnitznen sm kan följas från Värmland, ner genm Bhuslän ch Götebrgsmrådet (Sahlgrenska ch Balltrp) ch vidare söderut. Markradn är den vanligaste radnkällan ch riskerna ökar m byggnaden är i undertryck. Radn i byggnadsmaterial lla byggnadsmaterial baserade på sten avger radn, nrmalt dck i mycket små mängder. Blå lättbetng däremt, avger fta betydligt mer radn än andra byggnadsmaterial. Blåbetng är ett alunskifferbaserat byggnadsmaterial sm tillverkades mellan 1929 ch Berende på Rev Metadatasatt 4/7

5 tillverkningsrt varierar uraninnehåll ch radnhalt i byggnadsmaterialet. Det förekmmer blå lättbetng både med ch utan uran ch radninnehåll. Gammastrålning Blå lättbetng avger även gammastrålning. Halten radn ch gammastrålning ökar med ökad uranhalt. En sm under ett helt år genmsnittligt expneras för en gammastrålning av 0,20 mikrsievert per timme erhåller en strålds av 1 millisievert. Den sm uppehåller sig 80 prcent av året i ett rum med 1,2 mikrsievert per timme får således en strålds på 5 millisievert. 4 Kartläggning av radnförekmst Någn mer mfattande kartläggning av radnhalt på arbetsplatser har ännu inte genmförts i Sverige, men radn på vanliga ventilerade arbetsplatser är förmdligen inte någt strt prblem. rbetsmiljöverket gjrde en undersökning av ett hundratal arbetsplatser utan att hitta några riktigt höga halter. Ventilatin på arbetsplatser är vanligen så dimensinerad att radnhalter ch andra luftförreningar hålls på låga nivåer. 4.1 Genmförda åtgärder inm kademiska Hus En grvinventering av radnläget inm kncernens reginblag genmfördes Denna finns tillgänglighet hs. Under år 2007 har regin Nrr ch Öst genmfört radninventering av hela sina fastighetsbestånd. Västblaget har inventerat en tredjedel. I regin Uppsala pågår kntinuerligt radnundersökningar då fastighetsbeståndet är beläget på en grusås med dkumenterade radnförekmster. I regin Stckhlm pågår en riskinventering sm inledning till radninventering. Regin Syd avvaktar med inventering. 4.2 Framtida åtgärder kademiska Hus skall genmföra indikerande radnmätningar i alla byggnader sm innehåller stadigvarande arbetsplatser. Dessa mätningar skall ske med sk radndsa ch mfattningen skall vara två dsr per byggnad upp till 5000 m 2. För större byggnader rdnas ytterligare en dsa per 5000 m 2. Grundligare radninventeringar med påföljande utförligare mätningar i byggnader genmförs där förhöjda nivåer indikerats ch kan misstänkas utgöra hälsprblem. Således påbjuds inga generella mätningar enligt SSI. I sådana fall då lkala myndigheter utfärdat föreläggande m mätning eller efter överenskmmelse med hyresgästen genmförs SSI-mätningar. I första hand genmförs SSI-mätningar enligt SSIs metdbeskrivning i2004:01 för mätning av radn på arbetsplatser, metd 3, kntinuerlig radngasmätning. För nya byggnader ska radn- ch gammastrålningsfrågan hanteras ch inkluderas i fastighetsdkumentatinen. 5 Myndighetskrav Beträffande kademiska Hus gäller att uppmätt radnhalt vid stadigvarande rdinarie arbetsplats/studieplats under arbetstid inte får överstiga 200 Bq/m 3. Rev Metadatasatt 5/7

6 5.1 Gränsvärden ch riktvärden för radn De rikt- ch gränsvärden sm finns för radn ch andra naturligt förekmmande ämnen har fastställts i samråd mellan lika berörda myndigheter. Nya ch befintliga byggnader I Bverkets författningssamling, BFS, återfinns gränsvärden för radn ch gammastrålning för byggnader vid nyprduktin. Se även BBR ch rbetsmiljöverkets skrift DI 486. Tabell över gränsvärden ch riktvärden Gränsvärden ch riktvärden radn i luft 200 Bq/m 3 Högsta radnhalt i befintliga bstäder ch lkaler sm används för allmänna ändamål; Scialstyrelsens allmänna råd SOSFS 2004:6 (M) samt SOSFS 1999:22 (M). 200 Bq/m 3 Högsta radnhalt i nya byggnader; Bverkets författningssamling BFS 2006:12, BBR12, avser både bstad ch arbetsplats. Årsmedelvärde. 400 Bq/m 3 Högsta radnhalt på arbetsplatser; rbetsmiljöverkets föreskrifter FS 2005:17 pdf 380Kb. Hygieniskt gränsvärde sm inte får överskridas. 2,5 MBqh/m 3 ch år Högsta expnering för radn i gruvr ch underjrdsanläggningar under utförande; rbetsmiljöverkets föreskrifter FS 2005:17 pdf 380Kb. Mtsvarar ca 1500 Bq/m 3 i radngas vid en arbetstid av 1600 timmar per år. Gränsvärden ch riktvärden gammastrålning 0,3 µsv/h Uppmäts denna nivå eller högre på byggnadens fasad bör radnmätning i inmhusluften göras. Scialstyrelsens allmänna råd SOSFS 1999:22 (M) 0,3 µsv/h Högsta gammastrålning i nya byggnader; Bverkets författningssamling BFS 2006:12, BBR12. Gränsvärden ch riktvärden vatten 100 Bq/l Radnhalt i dricksvatten. Gräns för tjänligt med anmärkning. Livsmedelsverkets föreskrifter SLVFS 2001:30. Livsmedelsverkets gränsvärden gäller inte för vattenverk sm tillhandahåller mindre än 10m 3 vatten per dygn eller försörjer färre än 50 persner. 6 Kmpetens inm kademiska Hus avseende radnhantering Persnella resurser för hantering av radnmätning ch sanering saknas inm kncernen ch extern hjälp får därför anlitas för detta. I bilaga nedan finns frmulerat Frågr ch svar efter samtal med Statens Strålskyddsinstitut ch Scialstyrelsen. Rev Metadatasatt 6/7

7 7 Hantering av radn I de fall åtgärder måste vidtas för att sänka radnhalten i inmhusluften finns några huvudsakliga saneringsvarianter: - tätning av knstruktinsdelar i ch i närhet av grund - installatin av radnpump (undertryck mellan undergrund ch källar-/markplan) - ventilatinsåtgärder (ökad ventilatin resp. tryckbalansering) - materialutbyte 8 Uppföljning ch kntrll Uppföljning ch kntrll av genmförda inventeringar ska hanteras av respektive regin sm sammanställer resultatet ch redvisning görs årsvis vid ledningens genmgång på reginen. 9 Redvisning till myndighet Varje regin redvisar radnförekmst dyl. till miljö ch hälsskyddskntret i respektive kmmun. Vid sådan rapprtering m eventuella inventeringar ch saneringar kan lämpligen denna riktlinje bifgas. Källförteckning: Statens Strålskyddsinstitut, rbetsmiljöverkets, Scialstyrelsen, Bverket, Rev Metadatasatt 7/7