Policyn inkluderar de föreskrifter för kommunens medelsförvaltning som fullmäktige enligt 8 kap 3 Kommunallagen har att fastställa.

Transkript

1 FINANSPOLICY 1. ALLMÄNT 1.1 Övergripande mål för finansverksamheten Kmmunens finansverksamhet skall bedrivas på ett effektivt ch säkert sätt utan spekulativa inslag. Den övergripande målsättningen för finansverksamheten är att uppnå bästa möjliga finansnett med minsta möjliga risk. 1.2 Finansplicyns syfte ch innehåll Finansplicyn syftar till att klargöra hur finansiell verksamhet skall bedrivas ch finansiella risker hanteras av kmmunen ch de kmmunala blagen. Plicydkumentet innehåller mål ch riktlinjer inm följande mråden: Organisatin ch ansvarsfördelning Likviditetsförvaltning Kapitalförvaltning Upplåning Brgen Styrning ch rapprtering Plicyn inkluderar de föreskrifter för kmmunens medelsförvaltning sm fullmäktige enligt 8 kap 3 Kmmunallagen har att fastställa. 1.3 Tillämpning ch uppföljning av finansplicyn Drätselkntret skall, på kmmunstyrelsens uppdrag, kntinuerligt följa upp den gällande finansiella plicyn för att pröva dess ändamålsenlighet. 2. FINANSFÖRVALTNINGENS ORGANISATION OCH ANSVARSFÖRDELNING 2.1 Kncernsamrdning För att hantera kncernens eknmi så effektivt sm möjligt skall kmmunen på det sätt ch inm de ramar sm kmmunfullmäktige beslutar, samrdna de finansiella frågrna för de enheter sm ingår i kmmunkncernen. I kmmunkncernen inbegrips i detta sammanhang de hel- ch delägda företag där kmmunen har ett rättsligt bestämmande ch inflytande. 2.2 Ansvars- ch befgenhetsfördelning Övergripande För den kmmunala kncernens finansiella verksamhet skall följande ansvars- ch befgenheter gälla: Kmmunfullmäktige Kmmunstyrelse Beslutar m övergripande riktlinjer ch plicy för kmmunen ch de kmmunala blagen. Beslutar m finansiella mål samt ramar för kmmunens upplåning. Ansvarar för kmmunens medelsförvaltning. Beslutar m upplåning inm ramen för kmmunfullmäktiges delegatin. Beslutar m externt förvaltningsuppdrag. Ansvarar för förvaltning av dnatinsmedel.

2 Drätselkntret De kmmunala blagen Drätselkntret ansvarar under kmmunstyrelsen för genmförandet av den finansiella verksamheten enligt punkt I kmmunkncernens blag skall respektive styrelse fastställa en finansplicy sm i tillämpliga delar skall baseras på denna plicy ch eventuella förekmmande ägardirektiv. Respektive styrelse har ett självständigt ansvar för blagets finansiella verksamhet ch risker Finansförvaltning Drätselkntret har till uppgift att Svara för övergripande samrdning av kmmunkncernens finansiella verksamhet Bevaka utvecklingen inm den finansiella marknaden Administrera ch samrdna kmmunkncernens betalningsströmmar genm kncernknt Lämna erfrderlig infrmatin m den finansiella ställningen ch utvecklingen till kmmunstyrelsens arbetsutsktt Initiera utvecklings- ch förbättringsåtgärder av den finansiella verksamheten Eknmichefen är ansvarig för finansförvaltningen ch agerar utifrån den beslut- ch delegatinsrdning sm kmmunstyrelsen fastställer Kncernknt För att effektivisera penninghanteringen skall samtliga saldn ch likvidströmmar i kmmunkncernen lika enheter vara samrdnade i räntebärande kncernknt. 2.3 Extern förvaltning av kmmunens medel För den externa förvaltningen av kmmunens likviditet på krt eller lång sikt skall gälla: Extern förvaltning skall upphandlas enligt lagen m ffentlig upphandling (LOU). Förvaltare av kmmunens placerade medel skall vara svenskt värdepappersinstitut sm har finansinspektinens tillstånd för förvaltning av någn annans finansiella instrument, enligt 1 kap 3 p4, lagen m värdepappersrörelse (1991:981). Uppdraget skall grunda sig på skriftligt avtal där förvaltaren åtar sig att följa kmmunens placeringsföreskrifter med eventuella ytterligare preciseringar sm kmmunstyrelsen fattar beslut m. Avtalsperiden skall begränsas till 2 år med möjlighet till 1 års förlängning. 2.4 Likviditet Placeringar skall göras i värdepapper med hög likviditet, d v s marknadsnterade värdepapper sm vid varje tidpunkt kan msättas. 3. LIKVIDITETSFÖRVALTNING 3.1 Likviditetsplanering För att nå en effektiv penninghantering skall likviditetsplaneringen för hela kmmunkncernen vara samrdnad. För att denna ska bli så krrekt sm möjligt, skall förvaltningarna ch kncernföretagen upprätta egna likviditetsplaner. Likviditetsplanerna skall vara rullande ch avse in- ch utbetalningar under de närmaste 12 månaderna ch revideras halvårsvis. Härutöver rapprteras utan anmaning större förväntade avvikelser i penningflödet. Förvaltningarnas ch kncernföretagens planer sammanställs i en gemensam likviditetsplan för kmmunkncernen.

3 Kmmunstyrelsen beslutar m riktlinjer för likviditetsplaneringen i kmmunkncernen. Likviditetsplaneringen skall ligga till grund för bedömning av betalningsberedskapen på krt ch lång sikt, utgöra underlag för beslut m upplåning ch placering av likvida medel. Drätselkntret skall tillse att det i kmmunkncernen finns en tillfredsställande betalningsberedskap, vilken skall uppnås genm egen likviditet, avtalade kreditlöften samt bemyndigande m upptagande av krtfristiga krediter. Betalningsberedskapen är berende av tillgången på likvida medel, d v s kntanter eller sådana tillgångar sm snabbt kan msättas i kntanter. Inm ramen för likviditetsförvaltningen skall bundna placeringar överstigande ett år ej ske. Kmmunfullmäktige beslutar årligen i samband med budgeten m vilken ram sm skall gälla för krtfristig upplåning. Kmmunstyrelsen beslutar i samband med budgeten m vilken ram sm skall gälla för kreditlöften. 3.2 Målsättning med likviditetsförvaltning Kmmunens likviditet skall alltid vara så str att en gd betalningsberedskap kan hållas. Nivån på betalningsberedskapen utgör ett av de finansiella mål sm kmmunfullmäktige årligen fastställer. Målsättningen med likviditetsförvaltningen är att, maximera avkastningen på den del av kmmunens likviditet sm förvaltas krtsiktigt d v s < 1 år. 4. KAPITALFÖRVALTNING 4.1 Syfte ch mål Syftet med kapitalförvaltning är utifrån fastställda placeringsriktlinjer uppnå gd avkastning på den del av kmmunens likviditet sm skall förvaltas för en längre tid. Därigenm skapas förbättrade förutsättningar att minska de långsiktiga likviditetsmässiga påfrestningar sm kmmer av pensinsutbetalningar eller andra större åliggande i framtiden. Kmmunfullmäktige skall årligen, i samband med att budgeten fastställs, besluta m hur str del av kmmunens medel sm skall avsättas för långsiktig förvaltning. Målet med kapitalförvaltningen är att den långsiktiga avkastningen skall mtsvara en tillväxt mtsvarande avkastningen på statslåneräntan med ett tillägg m en halv prcentenhet per år sett över en rullande femårsperid. 4.2 Tillåtna tillgångsslag ch limiter Prtföljens medel kan placeras i följande tillgångsslag ch den lägsta ch högsta andel sm respektive tillgångsslag vid varje tidpunkt får utgöra av prtföljens marknadsvärde: Tillgångslags fördelning 1. Svenska räntebärande papper mellan 60 % till 80 % 2. Svenska aktier mellan 10 % till 20 % 3. Utländska aktier mellan 10% till 20 % 4. Likvida medel mellan 0 till 5 % 4.3 Placering av räntebärande värdepapper Med räntebärande papper avses statsskuldväxlar, bligatiner, certifikat ch liknande värdepapper emitterade av följande kreditgivare:

4 Kreditgivare A Svenska staten, statliga verk ch blag B Svenska kmmuner, landsting ch deras helägda blag med kmmunal brgen, Kmmuninvest AB C Bstadsfinansieringsblag, svenska banker ch deras helägda blag D Emittenter med långsiktig rating m minst AA eller krtsiktigt (max 1 år) rating m K1 enligt Standard & Pr`s alternativ A resp P-1 enligt Mdy`s 4.4 Aktier ch aktierelaterade instrument I syfte att begränsa kredit- ch likviditetsrisken samt kursrisken d v s att marknadsvärdet på en aktieprtfölj sjunker skall följande regler gälla för aktieplacering: Prtföljens svenska ch utländska aktier ch aktierelaterade instrument skall vara börsnterade. Aktieprtföljen skall vara väl diversifierad d v s ha en gd spridning mellan lika branscher. 4.5 Värdepappersfnder Placering får ske i andelar i värdepappersfnd (sm placeras i räntebärande värdepapper ch/eller aktier), sm står under tillsyn av Finansinspektinen eller mtsvarande myndighet, vars placeringsinriktning i all väsentlighet överstämmer med bestämmelser i denna placeringsplicy. 4.6 Värdering av prtfölj ch åtgärder vid avvikelser mt limiter Prtföljens tillgångar värderas med ledning av gällande marknadsvärde. Vid avvikelser mt fastställda limiter skall tillgångar avyttras/anskaffas så snart det kan ske med hänsyn till de risker sm avvikelsen medför. 4.7 Pensinsplaceringar Särskilda föreskrifter för förvaltning av dessa medel regleras inte i finansplicyn utan i särskilt beslut antaget av kmmunfullmäktige Placeringsregler Stiftelseförvaltning Placeringsreglerna för kmmunens förvaltade stiftelser följer denna plicy med följande undantag gällande dess förvaltningsuppdrag: Stiftelsernas prtföljer får avvika på så sätt att andelen aktier högst får utgöra 60 % av prtföljens ttala marknadsvärde. Avseende aktier i utländsk valuta får dessa tillgångar utgöra maximalt 15 % av prtföljens marknadsvärde. Andelen likvida medel har ingen övre begränsning men bör hållas så låg sm möjligt med hänsyn tagen till stiftelsernas utdelningsbehv. Skulle placeringsreglerna i denna plicy avvika från aktuella stiftelsens urkundsregler skall stiftelsens urkundsregler gälla före denna finansplicy. Tillgångsslag sm stiftelseprtföljens marknadsvärde nrmalt kan utgöra: Tillgångslags fördelning 1. Svenska räntebärande papper mellan 40 % till 80 % 2. Svenska aktier mellan 10 % till 50 % 3. Utländska aktier mellan 10 % till 15 % 4. Likvida medel mellan 0 (hänsyn tas till utdelningsbehv) 5 UPPLÅNING 5.1 Allmänt Upplåning får genmföras för långfristiga finansieringar eller för att trygga kmmunkncernens krtfristiga betalningsberedskap.

5 Vid upplåning ch skuldförvaltning skall kravet på låg risk beaktas ch lägsta möjliga finansieringskstnader eftersträvas vid den valda risknivån. Upplåning sm uteslutande syftar till att skaffa medel för placering med ränteförtjänst (arbitrageaffär) är inte tillåtet. Detta får dck inte förhindra att upplåning sker vid en tidpunkt sm bedöms vara lämplig för senare finansiering. Nya frmer av upplåning prövas i kmmunstyrelsen före användning. För att uppnå låga finansieringskstnader måste knkurrensen i upplåningen upprätthållas. Kmmunkncernens enheter får inte sluta långfristiga kreditavtal sm undanröjer knkurrensen mellan lika långivare. Vid upphandling bör förfrågan ske hs minst tre kreditinstitut. Undantag får göras vid befarade stra ränterörelser. 5.2 Krtfristig upplåning Kmmunens krtfristiga upplåning, vilket innebär upplåning med en löptid sm inte överstiger ett år skall handläggas av drätselkntret. Upplåningen får ske genm: lån från kmmunens majritetsägda blag. upplåning i bank eller finansinstitut. lån på annat sätt eller från annan enligt kmmunstyrelsens beslut. Löptid ch räntebindningstid för krtfristig upplåning skall bestämmas med hänsyn till gällande regler angående ränteriskbegränsning ch aktuell likviditetsprgns. Överskttslikviditeten skall i första hand användas för att återbetala utestående krediter. 5.3 Långfristig upplåning Långfristig upplåning för kmmunens eget behv med en löptid längre än ett år, skall ske enligt denna plicy. På delegatin från kmmunstyrelsen fattar eknmichefen beslut, väljer finansieringsinstrument, långivare samt när i tiden transaktinen skall genmföras. Vid långfristig upplåning skall kmmunkncernens externa aktiviteter samrdnas. Drätselkntret skall infrmeras m förestående behv i gd tid. I samband med beslut m årsbudget fattar kmmunfullmäktige beslut m strleken av kmmunens långfristiga nyupplåning sm skall gälla för budgetåret. 5.4 Riskhantering I samband med upplåning skall nedanstående risker särskilt beaktas. Finansieringsrisk För att begränsa risken att inte ha tillgång till likvida medel i rätt tid när lån förfaller till betalning gäller följande: Den genmsnittliga löptiden för återstående lån får ej understiga 2,5 år. Högst 25 prcent av lånestcken får förfalla till betalning inm en rullande 12- månadersperid. Ränterisker Med ränterisk avses risken för att en förändring av det allmänna ränteläget påverkar kmmunens räntekstnader i negativa riktning. För att begränsa ränterisker skall lånestcken utfrmas enligt följande: Den genmsnittliga räntebildningstiden skall vara minst 1,5 år. Räntebindningstiden för enskilda lån får ej överstiga 10 år. Valutarisker Kmmunen skall inte ta några valutarisker vid nyupplåning. Sker nyupplåning i utländsk valuta skall risken försäkras brt.

6 Försäkringsinstrument Kncernen får använda swappar, ingå terminskntrakt samt förvärva ptiner under förutsättning att mtparterna uppfyller Mdy s rating Aaa eller Standard Prs rating AAA, d v s högsta tänkbara rating. Vid upplåning via Kmmuninvest i Sverige AB där försäkringsinstrument användes gdtages den prövning av mtpartsrisk sm gjrts av Kmmuninvest. Mtparter Upplåning får ske genm - Svensk bank eller från svenska finansinstitut/försäkringsblag. 5.5 Finansiell leasing Finansiell leasing ch liknande finansiella frmer jämställs med upplåning ch mfattas av reglerna för upplåning i denna plicy. 5.6 Övriga förutsättningar Extern upplåning i placeringssyfte är ej tillåten. 6 BORGEN Kmmunal brgen beslutas av kmmunfullmäktige. Brgen kan nrmalt lämnas för lån till investeringar i byggnader, anläggningar, maskiner, transprtmedel ch inventarier m.m. Kmmunal brgen ch garantier lämnas nrmalt endast till företag ingående i kmmunkncernen. När beslutet, att medge kmmunal brgen, har vunnit laga kraft, får underskrift av handlingar ske. Kmmunal brgen tecknas enligt kmmunstyrelsens reglemente ch särskilda beslut m firmatecknare. Kmmunen har sm brgensman intresse av att varje investering sm finansierats med brgenslån är försäkrade. Därför ska alla brgensåtaganden för investeringsändamål villkras med ett förbehåll m att låntagaren skall hålla investeringsbjektet försäkrat under hela den tid brgen skall gälla. Kmmunen kan ckså vid önskemål m kmmunal brgen ställa sm villkr att andra typer av säkerheter skall lämnas till kmmunen eller att kmmunen genm avtal skaffar kntrll över gäldenärens övriga säkerheter (t ex pantbrev i egendmen). Företag ingående i kmmunkncernen lämnar inte säkerhet till kmmunen för brgensåtaganden. Avkrävs någt blag garantier eller annan frm av säkerhet skall drätselkntret alltid infrmeras. 7 STYRNING OCH RAPPORTERING 7.1 Styrning För att fastställa likviditetsflödet inm kmmunkncernen skall kmmunen ch blagen upprätta likviditetsbudget. Dagligen skall likviditetsuppföljning genmföras. Blagen skall frtlöpande samråda med drätselkntret i finansiella frågr ch i gd tid infrmera drätselkntret m alla finansiella behv såsm upplånings- ch placeringsbehv.

7 7.2 Kntrll, Rapprtering ch Uppföljning Kmmunen skall ha rutiner sm säkerställer gd kntrll, rapprtering, uppföljning ch utvärdering Kntrll Vid finansiella transaktiner skall delegatiner ch attesträtter vara upprättade samt kntinuerligt vid behv uppdateras. Dessa delegatiner skall registreras ch arkiveras. Delegatinerna/fullmakterna skall distribueras till aktuella parter med behv av dessa. Vidare skall förutm behörig persn sm genmfört en affär ytterligare en persn kntrllera att affären är i överensstämmelse med finansplicyn ch eventuellt beslutsdkument. Drätselkntret svarar för att betalning av räntr ch förfallna skulder för kmmunens lån Rapprtering För att ge kmmunens ledning kntinuerlig infrmatin sm rör medelsförvaltningens utveckling, skall ett väl fungerande rapprtsystem finnas. Kmmunens ch blagens placerings- ch låneprtföljers sammansättning skall två gånger per år rapprteras till kmmunstyrelsen. Rapprteringen skall separat redvisa kmmunen ch kncernen. Härutöver skall en sammanställning av kmmunens finansiella ställning rapprteras varannan månad till kmmunstyrelsen. Avvikelser från fastlagd plicy skall snarast rapprteras. 8 ÖVERGÅNGSREGLER Samtliga tidigare antagna föreskrifter m medelsförvaltning eller annat mråde sm behandlas i denna plicy upphävs. Kmmunfullmäktiges tidigare utfästelser rörande brgensåtagande, inlåning, placering eller mtsvarande ch sm genm avtal gäller i förhållande till annan part, förändras ej så länge det tidigare åtagande kvarstår.