Finansiell riktlinje KOMMUNFULLMÄKTIGE

Transkript

1 Finansiell riktlinje KOMMUNFULLMÄKTIGE

2 2 (10) FINANSIELLA RIKTLINJER INLEDNING SYFTE BEGRÄNSNING MÅL UPPDATERING ANSVAR OCH BEFOGENHET KOMMUNFULLMÄKTIGE KOMMUNSTYRELSEN KOMMUNLEDNINGSKONTORET OPERATIV RISK KONCERNSAMORDNING SAMMANHÅLLEN FINANSFÖRVALTNING KONCERNKONTO INTERNLÅN CHECKKREDIT RAPPORTERING OCH UPPFÖLJNING LIKVIDITETSPLANERING OCH UPPFÖLJNING RAPPORTERINGSRUTINER UPPLÅNING OCH SKULDFÖRVALTNING UPPLÅNINGSRAM DERIVATINSTRUMENT LEASING RISKHANTERING UPPLÅNING Valutahantering Kapitalbindning och refinansiering Räntebindning FÖRVALTNING AV ÖVERSKOTTSLIKVIDITET PLACERINGSALTERNATIV OCH UTLÅNING RISKHANTERING PLACERINGAR Valutahantering Likviditetsrisk UTLÅNING BORGEN DEFINITIONER... 9

3 3 (10) Finansiella riktlinjer 1. Inledning 1.1 Syfte Syftet med dessa riktlinjer är att ange ett övergripande regelverk för kommunens finansförvaltning. Riktlinjerna gäller även för de bolag där kommunen har det huvudsakliga inflytandet. 1.2 Begränsning Dessa riktlinjer omfattar inte långsiktig kapitalförvaltning, se särskild riktlinje för finansiell placering. 1.3 Mål Kommunkoncernens finansverksamhet skall drivas så att den medverkar till att säkerställa betalningsförmågan på kort och lång sikt. Finansverksamheten skall medverka till att förbättra lönsamheten genom en effektiv kapitalanskaffning och kapitalanvändning i kommunen och dess bolag. Med beaktande av de riskbegränsningar som anges i riktlinjen är målsättningen att uppnå bästa möjliga finansnetto för kommunkoncernen. 1.4 Uppdatering Kommunstyrelsen ska regelbundet pröva om förutsättningar i kommunen eller omvärlden förändras på ett sätt som motiverar ändringar i riktlinjen. 2. Ansvar och befogenhet 2.1 Kommunfullmäktige Beslutar om denna riktlinje Beslutar om kommunens upplåning och utlåning och anger ramar för kommunen samt respektive bolag. Beslutar om intern avgift för utlåning till respektive bolag Beslutar om kommunal borgen

4 4 (10) 2.2 Kommunstyrelsen Följer och övervakar att det finansiella samarbetet sköts i enlighet med beslutade riktlinjer. 2.3 Kommunledningskontoret Ansvarar för verkställandet av den finansiella verksamheten med utgångspunkt från denna riktlinje Organisera ett finansiellt råd bestående av representanter från kommunens bolag Följa utvecklingen på finansmarknaden Lämna erforderlig service i finansiella frågor till koncernens olika enheter Lämna till kommunstyrelsen rapporter om efterlevnaden av riktlinjerna och om den finansiella utvecklingen och ställningen. Eventuella överträdelser skall även rapporteras till kommunstyrelsen Årligen lämna förslag till intern avgift för utlåning för respektive bolag Initiera uppdatering av denna riktlinje. 2.4 Operativ risk För att öka säkerheten i samband affärstransaktioner skall det finnas en uppdelning som medför att det inte är en och samma person som utför åtgärderna beslut, verkställighet och bokföring. 3. Koncernsamordning 3.1 Sammanhållen finansförvaltning Kommunledningskontoret skall säkerställa att det i kommunkoncernen finns en tillfredsställande betalningsberedskap, vilken skall uppnås genom egen likviditet, avtalade kreditlöften samt bemyndigande om upptagande av kortfristiga krediter. Kommunfullmäktige beslutar i samband med fastställandet av strategisk plan och budget om vilken ram som skall gälla för upplåningsramar för kommunen såväl bolagen. 3.2 Koncernkonto Kommunen skall tillhandahålla koncernkontosystem. Respektive helägt eller majoritetsägt bolag skall anslutas till koncernkontot. Kommunstyrelsen kan besluta att bolag undantas från kravet om att vara anslutet till koncernkontot.

5 5 (10) 3.3 Internlån Kommunens finansförvaltning kan förmedla intern långfristig utlåning till bolag ingående i koncernkontosystemet under förutsättning att Kommunfullmäktige beslutat om denna limit. 3.4 Checkkredit Koncernkontot skall vara kopplat till extern checkkredit. Respektive bolag med eget konto kan beviljas intern checkkredit. 4. Rapportering och uppföljning 4.1 Likviditetsplanering och uppföljning Varje verksamhet eller bolag som ingår i koncernen/koncernkontosystemet skall lämna likviditetsprognoser till kommunledningskontoret i den omfattning och med den periodicitet som anges i särskilda instruktioner upprättade av kommunledningskontoret. Kommunledningskontoret skall upprätthålla en aktuell likviditetsprognos för koncernen minst omfattande kommande tre månader. 4.2 Rapporteringsrutiner Kommunledningskontoret skall lämna rapport i enlighet med de rapporteringsrutiner som finns för rapportering av finansiell ställning och resultat. Rapportering skall omfatta kommunens totala skulder och inkludera; räntebindning, kapitalbindning, motparter och räntekostnad. 5. Upplåning och skuldförvaltning 5.1 Upplåningsram Kommunfullmäktige fastställer ramen för årets lång- och kortfristiga upplåning. I ramen skall de kommunala bolagens koncernfinansiering ingå. Kommunledningskontoret ansvarar för att erforderlig checkkredit finns för att hantera kortfristiga likviditetsbehov inom given ram. 5.2 Derivatinstrument För samtliga derivatinstrument gäller att de endast får användas under förutsättning att det finns en koppling till underliggande position. Derivatinstrument får användas endast för att minska och sprida riskerna inom givna mandat. Upprättande av derivatinstrument får ske med motparter enligt nedan:

6 6 (10) Svenska och utländska banker med en rating motsvarande minst A enligt Standard & Poor eller Aa enligt Moody's. Upptagande av lån får ske med motparter enligt nedan: Bank Försäkringsbolag Finansinstitut 5.3 Leasing Kommuninvest i Sverige AB (Publ). Genom emission inom ramen för certifikat- eller obligationsprogram Utländsk bank om upplåning sker med tillämpning av svensk lag Finansiering mot annan motpart kan ske efter beslut i kommunfullmäktige. Leasing jämställs med upplåning och omfattas av reglerna för upplåning i denna riktlinje. Beslut om leasing skall alltid föregås av en prövning gentemot andra former för finansiering samt endast ingås i samråd med upphandlingsenheten och kommunledningskontoret. 5.4 Riskhantering upplåning Valutahantering Kommunen skall inte ta valutarisker vid upplåning. Sker upplåning i utländsk valuta skall valutarisken försäkras bort Kapitalbindning och refinansiering Refinansieringsrisken skall minskas genom att lånens kapitalförfall sprids över tiden samt genom att finansförvaltningen skall ha tillgängliga bekräftade kreditlöften uppgående till en summa om minst 10 % av den totala långfristiga låneskulden. Som kreditlöfte räknas även kredit till koncernkonto Räntebindning Kommunens finansiella råd beslutar om räntebindning som syftar till att minimera kommunens långsiktiga räntekostnader. Den genomsnittliga räntebindningstiden får dock inte överstiga 6 år.

7 7 (10) 6. Förvaltning av överskottslikviditet 6.1 Placeringsalternativ och utlåning Tillåtna alternativ för placering av överskottslikviditet är: 1. Likvida räntebärande värdepapper med lägst A- för långfristig rating hos Standard & Poor s eller A3 hos Moody s avseende den långa kreditvärdigheten 2. Inlåning i bank eller hos annan aktör med tillstånd från Finansinspektionen 3. Investeringsfonder med räntebärande eller absolutavkastande karaktär, som via diversifiering har en risknivå som kan anses motsvara risknivån hos värdepapper emitterade av banker, företag, försäkrings- och kreditinstitut med en rating på lägst A- hos Standard & Poor s eller A3 hos Moody s avseende den långa kreditvärdigheten, Derivatinstrument är endast tillåtet med anledning av att valutarisk skall försäkras bort i samband med placering av överskottslikviditet. 6.2 Riskhantering placeringar Valutahantering Kommunen skall inte ta valutarisker vid placering av överskottslikviditet. Sker placering i utländsk valuta skall valutarisken försäkras bort Likviditetsrisk Placeringarna ska vara likvida, i normalfallet noterade och lätt omsättningsbara. Fonder ska vara likvida, med åtminstone månadsvis omsättning. 7. Utlåning Utlåning får ske till kommunens majoritetsägda företag inom av kommunfullmäktige fastställd ram. Intern avgift ska påföras vid utlåning till majoritetsägda företag i enlighet med gällande lagstiftning eller rekommendationer. Avgiften ska fastställas årligen och kan variera mellan bolagen. Den ska innefatta både ersättning för administration och borgensavgift. Annan utlåning får ske endast efter kommunfullmäktiges beslut. Villkoren för sådan utlåning skall fastställas vid varje enskilt tillfälle.

8 8 (10) 8. Borgen Kommunfullmäktige kan besluta om borgen för föreningar, vars syfte är av kommunal karaktär. Med kommunal karaktär avses exempelvis vattenföreningar och idrottsföreningar. Förutsättningar för en kommunal borgen är att föreningen är en egen juridisk person och har en god ekonomi och därmed förutsättningar för att betala av räntor och amorteringar. Föreningen ska i normalfallet ha en egeninsats för investeringen som är av betydande storlek och lånet amorteras i rimlig tid. Kommunal borgen är tidsbegränsad, och beroende av investeringsobjektets art. Borgensåtagandet kan omprövas om behov finns vid borgenstidens upphörande. Vidare kan kommunfullmäktige besluta om att åtagandet skall omprövas om ursprungliga amorteringsplaner, återstående löptider eller belopp överskrids. Kommunal borgen är alltid så kallad enkel borgen.

9 9 (10) 9. Definitioner Cap: Form av option där man mot betalning av en premie garanteras att inte behöva betala en ränta som kan komma att överstiga en framtida marknadsränta (tak). Derivatinstrument: Derivatinstrument är finansiella instrument vars värde är kopplat till värdet på en underliggande tillgång. Duration: Den genomsnittligt vägda löptiden på det nuvärdesberäknade betalningsflödet uttryckt i antal år, med hänsyn tagen till amorteringar och räntebetalningarnas storlek. Finansieringsrisk: Finansieringsrisk innebär att medel inte kan lånas upp eller att detta bara kan ske till kraftigt ökade kostnader. Finansieringsrisken kan minimeras genom att försäkra sig om kreditlöften. Floor: Form av option där man mot erhållande av en premie avhänder sig möjligheten att betala en ränta som kan komma att understiga en framtida marknadsränta (golv). FRA: Forward Rate Agreement. Avtal om att en viss räntesats ska gälla under en bestämd framtida tidsperiod. Koncernkonto: Koncernkonto innebär att kommunen, dess bolag, och stiftelser arbetar med sitt eget checkkonto, medan saldohållning, kredit och ränteberäkning sker gemensamt i ett uppsamlingskonto. På så sätt kan kommunens och dess bolags tillgång eller brist på likvida medel matchas mot varandra. Kreditrisk: Kreditrisk är risken för att man ej får igen utlånat kapital på grund av långtagarens insolvens. Likviditetsrisk: Likviditetsrisk är risken att det inte går eller är svårt att avyttra ett värdepapper på andrahandsmarknaden vid en viss tidpunkt. Operativ risk: Operativ risk är risken för förluster till följd av icke ändamålsenliga eller misslyckade interna processer, mänskliga fel, felaktiga system eller externa händelser Refinansieringsrisk: Omsätta befintliga lån. Det kan i vissa situationer vara svårt att till fördelaktiga villkor refinansiera stora volymer lån. Refinansieringsrisken i portföljen är större om betydande belopp skall placeras om vid ett enda tillfälle i jämförelse med om mindre lånebelopp förfaller över en längre tidsperiod. Räntegolv: Möjlighet att erhålla premie för räntefall. Ränterisk: Ränterisk är risken att oväntade förändringar i det allmänna ränteläget leder till ett lägre räntenetto. Ränteswap: Avtal om byte av räntebetalningar från rörlig till fast räntesats och vice versa. Räntetak: Möjlighet att begränsa effekt av räntehöjning Valutarisk: Valutarisk är risken för att kronans värde försämras i förhållande till de valutor man tagit upp lån i.

10 10 (10)