Identifiera, förebygga och motverka osakliga könsskillnader i kärnverksamheten

Transkript

1 1 (5) Avdelningen för gemensamma kundfrågr Ändringsdatum Serienummer Versin Identifiera, förebygga ch mtverka sakliga könsskillnader i kärnverksamheten Målgrupp De här riktlinjerna riktar sig till kundansvariga, övriga chefer, cntrllers ch förvaltnings- ch utvecklingsansvariga samt andra sm arbetar med att utveckla ch följa upp kärnverksamheten. Syftet med riktlinjerna Syftet är att beskriva tillvägagångssättet för att identifiera, förebygga ch mtverka sakliga könsskillnader i Försäkringskassans kärnverksamhet. Hur ska vi minska sakliga könsskillnader? Försäkringskassan ska genm jämställdhetsintegrering bidra till att nå de jämställdhetsplitiska mål sm riksdagen har fastställt. Jämställdhetsintegrering innebär (m)rganisering, förbättring, utveckling ch utvärdering av beslutsprcesser, så att ett jämställdhetsperspektiv införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer ch i alla steg av prcessen, av de aktörer sm nrmalt sett deltar i beslutsfattandet 1. I Sverige är jämställdhetsintegrering den huvudsakliga strategin för att uppnå det jämställdhetsplitiska målet, att kvinnr ch män ska ha samma makt ch möjlighet att påverka samhället ch sina egna liv. För Försäkringskassan gäller att det inte ska förekmma sakliga könsskillnader i handläggning, beslut eller bemötande. Detta gäller hela rganisatinen ch alla delar av verksamheten. Vi ska främja ett jämställt nyttjande av scialförsäkringen ch verka för ett jämställt användande av föräldraförsäkringen. Försäkringskassan ska säkerställa att jämställdhetsperspektivet beaktas i alla relevanta beslut sm fattas. Det innebär att vi ska: bedöma m det finns sakliga könsskillnader ch identifiera vilka de är genmföra åtgärder så att vi säkerställer att det inte finns några sakliga könsskillnader i handläggning, beslut ch kundbemötande. I vår verksamhetsplanering ch vårt åtagande ska det finnas mål, indikatrer ch aktiviteter för jämställdhetsintegrering. 1 Eurparådets definitin. Eurparådet bildades 1949 av ti likasinnade länder i Västeurpa, däribland Sverige. Alla Eurpas stater förutm Vitryssland är i dag medlemmar i Eurparådet. Eurparådets huvuduppgifter är frtfarande desamma sm när rganisatinen grundades Genm att värna individens rättigheter ska rganisatinen bidra till fred, stabilitet ch säkerhet i Eurpa.

2 2 (5) Avdelningen för gemensamma kundfrågr Ändringsdatum Serienummer Versin Varför ska vi arbeta med jämställdhetsintegrering? Genm att arbeta systematiskt ch hållbart med jämställdhetsintegrering i verksamheten ska vi uppnå en jämställd handläggning sm bidrar till att uppnå de jämställdhetsplitiska målen. Genm en jämställd handläggning bidrar vi till en gd kvalitet i verksamheten ch skapar trygghet för kunderna. I strt sett all statistik sm prduceras internt finns uppdelad på kön. Det ger Försäkringskassan möjlighet att identifiera ch analysera rsaker till eventuella könsskillnader i handläggning, beslut ch bemötande. Utifrån denna kunskap kan vi genmföra åtgärder för att förebygga ch mtverka att det uppstår sakliga skillnader sm berr på kön. Med sakliga menas att kundens kön påverkar handläggning, beslut ch bemötande avsett övriga mständigheter av vikt för bedömningen. Vår verksamhet ska genmsyras av ett genusmedvetet förhållningssätt. Ett genusmedvetet förhållningssätt innebär att man har kunskap m hur nrmer ch föreställningar m kön påverkar hur man bemöter, bedömer ch agerar gentemt varandra. Det innebär ckså att man aktivt handlar utifrån kunskap m hur könsnrmer leder till jämställdhet ch att man mtverkar detta. Genusmedvetenhet innebär ckså att man verkar för att kvinnr ch män får samma utrymme, tid, status ch uppmärksamhet. Hur gör man för att mtverka ch förebygga sakliga könsskillnader? I arbetet med den löpande uppföljningen av prduktin, äredehantering ch kundmöten används statistik ch andra impulser för att identifiera m vi uppfyller våra mål ch eventuella rsaker till att vi inte gör det. Om man upptäcker könsskillnader ch det finns anledning att anta att skillnaderna är sakliga, ska man följa upp ch utreda vad skillnaderna berr på. Det arbetet består av ett antal steg med värdering, analys ch åtgärd, ch avslutas med en uppföljning ch utvärdering sm ska ge svar på m åtgärden har lyckats. Vart ch ett av stegen beskrivs nedan.

3 3 (5) Avdelningen för gemensamma kundfrågr Ändringsdatum Serienummer Versin Steg 1 Identifiera m statistikunderlaget behöver kmpletteras För att identifiera m det behövs mer infrmatin ch i så fall vilken typ av infrmatin kan man t. ex. använda de verktyg sm tagits fram i Lean. Det befintliga statistikunderlaget kan behöva kmpletteras så att man får ett bättre underlag för en värdering eller analys sm i sin tur kan ligga till grund för en åtgärd. Vid identifieringsarbetet bör nödvändig kmpetens invlveras i den mån behvet finns, t.ex. genm att inkludera Analys ch Prgns eller andra avdelningar med nödvändig kunskap ch kmpetens. Följande frågr kan man utgå ifrån: - Finns det tillräcklig infrmatin m utfallet för kvinnr ch män för att kunna bedöma varför det förhåller sig så? - Vilken typ av ytterligare infrmatin behövs för att kunna bedöma varför det finns könsskillnader i statistiken? Steg 2 Kmplettera statistikunderlaget Infrmatin sm kan behövas sm underlag för analys ch värdering är exempelvis följande: - Infrmatin m studier, intern ch extern frskning ch andra relevanta undersökningar. - Förbättringsförslag sm finns hs det berörda förvaltnings- ch utvecklingsfrumet eller mtsvarade. Om det behövs ytterligare statistik sm man inte kan ta fram själv, så ska man kntakta Analys ch Prgns ch göra en beställning av kmpletterande statistikuppgifter. Detta gäller i de fall Analys ch Prgns inte invlverats redan i steg 1. Steg 3 Värdera statistikunderlaget Sedan ska man värdera det underlag man fått in. Fundera på m infrmatinen i det befintliga underlaget är tillräckligt för att utläsa vad sm är rsak till könsskillnaderna ch m den räcker för att avgöra vilken åtgärd sm kan förebygga eller mtverka könsskillnaderna. Kan det vara så att könsskillnaderna uppkmmer i vår handläggning eller genm hur vi bemöter kunderna? Om underlaget inte ger tillräcklig kunskap behövs en djupare analys av rsakerna. Då går man vidare till steg 4 Fördjupa analysen. Om det finns tillräckligt med infrmatin, går man vidare till steg 5 Redvisa resultat. Om värderingen leder till att det inte finns anledning att gå vidare, så ska man avsluta ärendet. Det kan till exempel vara så att skillnaden inte har uppstått i Försäkringskassans handläggning utan berr på faktrer i samhället. Steg 4 Fördjupa analysen En fördjupad analys kan genmföras på lika sätt berende på vilket mråde det gäller. Här följer några exempel på analysmetder: Registerstudie, statistiska primärdata jämförs med tillämpningen i ärenden.

4 4 (5) Avdelningen för gemensamma kundfrågr Ändringsdatum Serienummer Versin Regressinsanalys, statistiska primärdata jämför kön med övriga variabler. Aktstudie, granskning av beslutsunderlag, andelen avslag/beviljanden jämförs för kvinnr ch män. Experimentstudier, en utvärdering sm syftar till att avgöra m en åtgärd haft avsedd effekt på deltagare. Det gör man genm att jämföra effekten hs persner sm får en viss åtgärd med en kntrllgrupp sm inte får åtgärden. Intervjuer med handläggare, kunder eller partner. Fkusgrupper, gruppintervjuer. Enkäter. Sedan sammanställer man analysresultaten i en rapprt. Berörda parter får ta del av rapprten ch lämna synpunkter på den. Steg 5 Redvisa resultatet Utifrån de synpunkter sm kmmit fram sammanställer man sedan ett resultat sm man redvisar för den kundansvariga inm den aktuella livssituatinen. Därefter bestämmer man när, var, hur ch till vem resultatet ska spridas. I dkumentet Kvalitetssäkring av fördjupade analyser vid Analys ch Prgns anges hur man ska sprida ch förankra analyser sm ingår i publikatinsserierna sm Analys ch Prgns rapprterar, scialförsäkringsrapprter ch mer mfattande regeringsuppdrag. Hur resultaten ska spridas i övrigt bestäms inm respektive livssituatin. Det kan ske bland annat genm kunskapsseminarier ch publicering på Fia. Steg 6 Identifiera ch besluta m behv av åtgärder Utifrån värderingen eller analysrapprten ch det behv sm gett upphv till analysen identifierar man sedan vilka åtgärder sm behöver genmföras för att förebygga ch mtverka att könsskillnader uppstår igen. Man beslutar nu vilka åtgärder sm ska genmföras ch förankrar dem. De åtgärder sm kan bli aktuella är till exempel förslag på regeländring förtydliganden i plicyer ch styrande dkument förändring av handläggningsprcessen utbildningsinsats förbättrade kunskapsstöd, metdstöd, verktyg lika infrmatinsinsatser förändrad ledning ch styrning ändring av resursbehv. Redan nu bör man börja planera för uppföljning ch utvärdering av åtgärderna.

5 5 (5) Avdelningen för gemensamma kundfrågr Om man beslutar att inte genmföra någn åtgärd så ska anledningen framgå. Ändringsdatum Serienummer Versin Steg 7 Genmföra åtgärd Den kundansvariga ger i uppdrag åt rganisatinen att genmföra beslutade åtgärder. Vilken del i rganisatinen sm får uppdraget berr på vad sm ska genmföras. Större insatser kan behöva hanteras i samband med verksamhetsplaneringen. Planera för genmförande ch spridning samt för uppföljning ch utvärdering. Större insatser kan behöva testas ch utvärderas innan de genmförs, för att se vilka effekter de har för kunder ch medarbetare. Den kundansvariga är ansvarig för att åtgärden genmförs. Steg 8 Följa upp resultatet av åtgärden Att ågärderna har genmförts följs upp i den rdinarie resultatredvisningen. För att ta reda på m åtgärderna har mtverkat de sakliga könsskillnaderna ska de utvärderas. Om effekter inte direkt kan utläsas i rdinarie statistikrapprter ch analyser, kan man behöva göra en fördjupad analys. Man ska då sätta upp en plan för uppföljningen/utvärderingen ch utse en ansvarig. I utvärderingen av de åtgärder sm genmförts kan Analys ch Prgns ch VO Kundfrågr vara ett stöd. Planeringen av arbetet påbörjas redan i steg 6. Bengt Stjärnsten Ingmari Hielm Jakbssn