Slutrapport Uppdragsutbildning ITM

Transkript

1 Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM Upprättad av: Martina Granhlm, ADV Dkumentansvarig: Datum: Larsa Nicklassn, ADV Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM

2 1 Bakgrund Prblemfrmulering Prjektets mål Resursbeslut 3 2 Arbetsprcess Organisatin av prjektet Prjektperid ch tidsåtgång för medarbetare Budget ch resursutnyttjande 4 3 Prjektets resultat ch frtsatt implementering Prjektets resultat i förhållande till syfte ch prjektets mål Hur har resultaten spridits? Frtsatt implementering av prjektet ch dess resultat 6 4 Erfarenheter ch iakttagelser Bakgrund Reflektiner i strt Interna faktrer Betygsskala Eknmiska rutiner Overhead Ramar för uppdragsutbildning Kalkyl för uppdragsutbildning Olika typer av uppdragsutbildningar Faktrer att tänka på Juridiska aspekter Avtal Presentatin av resultat 11 5 Slutsatser / sammanfattning 13 2

3 1 Bakgrund 1.1 Prblemfrmulering Att sm lärsäte sälja uppdragsutbildning innebär att ett antal faktrer måste beaktas. Till exempel är det viktigt att fastställa vilka lagar ch förrdningar påverkar möjligheten att ge uppdragsutbildningar. Hur kan vi författa bestämmelser sm reglerar försäljningen av utbildning till kund ch hur de eknmiska avtalen kan se ut. Det är ckså viktigt att presentera exempel på hur ett utbildningsupplägg kan se ut då det ska säljas sm en uppdragsutbildning. Viktiga faktrer att ta hänsyn till är ckså hur lärsätets interna rutiner ch regelverk påverkar uppdragsutbildningar när det kmmer till exempelvis kursplaner ch examinatin. 1.2 Prjektets mål Att belysa faktrer inm den egna rganisatinen sm påverkar utveckling av uppdragsutbildning. Att sätta upp ramar för hur uppdragsutbildning kan bedrivas. Att sammanställa ett underlag för bestämmelser för att vad sm gäller vid försäljning av uppdragsutbildningar. Att ta fram ett kntrakt sm kan användas vid försäljning av uppdragsutbildning Att presentera resultatet för rganisatinen. 1.3 Resursbeslut Avsatta resurser enligt rektrsbeslut den 2 ktber 2012 MIUN 2012/ Arbetsprcess 2.1 Organisatin av prjektet I prjektet deltg Larsa Nicklassn (prjektledare), Arne Wahlström (universitetsjurist) ch Martina Granhlm (utredningsassistent). Under prjektet har det varit 3 fysiska träffar. Däremellan har det även varit telefnmöten ch kntakt via e-pst. Andra enheter såsm eknmiavdelning, rektrskansli ch kmmunikatinsavdelning har kntaktats under prjekttiden för att bistå med sina expertkunskaper inm respektive mråden. 2.2 Prjektperid ch tidsåtgång för medarbetare Prjektet startade den På grund av den turbulens sm rått i rganisatinen sm följd av mrganisatinen har det peridvis varit svårt att nå rätt persner. Arbetet har ändå pågått i någrlunda jämn rytm. Arbetstid har fördelats enligt följande: Larsa Nicklassn, c 275 timmar Arne Wahlström, c 60 timmar Martina Granhlm, c 195 timmar Ttalt har alltså c 530 timmar använts i prjektet. 3

4 2.3 Budget ch resursutnyttjande Hur har tilldelade medel dispnerats? Fördelning på löner ch drift. Använd följande mall: Prjekt inm Kntklass 3* Kntklass 4* Kntklass 5* Kntklass 9* SUMMA utbildningsstrategin Externa Persnal- Drifts- Interna intäkter kstnader kstnader transaktiner/ tilldelade medel Budget Utfall Prgns Definitiner Budget Utfall Prgns Här redvisas den budget sm finns framtagen för prjektet Utfall från Agress En fördelning av återstående, hittills tilldelade medel 4

5 3 Prjektets resultat ch frtsatt implementering 3.1 Prjektets resultat i förhållande till syfte ch prjektets mål Mål: Att belysa faktrer inm den egna rganisatinen sm påverkar utveckling av uppdragsutbildning. Ett rektrsbeslut har tagits gällande betygsfrmen för uppdragsutbildning. I samarbete med eknmiavdelningen har de eknmiska förutsättningarna gåtts igenm ch justerats så att ett fungerande eknmiskt flöde finns. Diskussiner kring vad sm kan ingå i OH kstnaden har förts med bland annat eknmichefen, dekanerna ch prrektr. Mål: Att sätta upp ramar för hur uppdragsutbildning kan bedrivas. Prjektet har skapat mallar för kalkyler ch det eknmiska flödet inm lärsätet. Prjektet har belyst ch gett exempel på lika typer av uppdragsutbildningar samt beskrivit det flöde sm behövs för respektive uppdragstyp. Prjektet definierar faktrer sm måste göras ch i vilken turrdning dessa måste ske. Mål: Att sammanställa ett underlag för bestämmelser för vad sm gäller vid försäljning av uppdragsutbildningar. Mål: Att ta fram ett kntrakt sm kan användas vid försäljning av uppdragsutbildning De mest frekventa juridiska avtalen sm kan användas vid uppdrag har granskats ch uppdaterats. Försäljning av kurs sm kan ge högsklepäng Försäljning av kurs tillsammans med part Seminarium eller föreläsningar utan examinatin Allmänna villkr sm ska vara bilaga till alla avtal Riktlinjer är under bearbetning Mål: Att presentera resultatet för rganisatinen. Genm träffar på samtliga campusrter samt genm prjektets hemsida har resultatet spridits i rganisatinen. Redvisas för prcessledare ch prrektr En hemsida har skapats där resultatet delges checklista avtal kalkyl Pwerpint allmänna villkr riktlinjer 3.2 Hur har resultaten spridits? Infrmatinsträffar har hållits vid varje campus. Prjektet har ckså skapat en hemsida där infrmatinen finns tillgänglig. 5

6 3.3 Frtsatt implementering av prjektet ch dess resultat Vårt prjekt har gett knkreta beslut (betygsfrågan), genmgångar ch uppdateringar av avtal, allmänna villkr ch riktlinjer. Dessa delar är klara att användas i dagsläget. Prjektet levererar ckså tankemdeller sm måste lämnas till ledningen för att reflektera över ch ta beslut m. Det finns frtfarande frågr sm väckts men enbart delvis har utretts. Dessa lösa trådar bör frtsätta att drivas. Därför föreslår vi ett frtsättningsprjekt sm driver prcessen vidare. Förutm att implementera resultaten, sm kalkyler, knthantering, hemsida sv, är det en fördel att prjektet kan övervaka beslut sm måste tas samt planera ch genmföra utbildning av myndighetens chefer. Prjektet kan lyfta de gda exempel sm våra tre delprjekt presenterat ch ge ett effektivt stöd till avdelningscheferna. Vi ser ckså att prjektet skulle kunna planera ch genmföra en piltutbildning av i första hand avdelningscheferna. Förslagsvis genm att under ½ - 1 dag driva wrkshp för att de ge kunskap m vilka resurser sm finns ch vilken hjälp sm går att få för att de ska kunna starta sitt arbete med uppdragsutbildning. Detta prjekt bör på någt sätt inkludera medverkan av samverkansavdelningen, IT-avdelning, kmmunikatin samt eknmiavdelningen. Vi föreslår ckså att frtsättningsprjektet frtsätter utreda vilken beredskap stödrganisatinerna idag har att ge avdelningarna när det gäller uppdragsprjekt. Hemsidan sm skapats är en bra mdell att bygga vidare på för att få en intern ingång för samtliga sm kmmer ansvara för uppdragsutbildning inm universitetet. Sm kmplement till denna interna sida bör det skapas en ingång för ptentiella kunder. Via den externa ingången vre det bra m det fanns möjlighet till anmälan till kurser. Inm miun finns redan bra mallar ch exempel på hur enkäter kan utfrmas. Detta brde frtsättningsprjektet arbeta vidare med. Båda sidrna bör underhållas ch ansvaret för hemsidan föreslår vi flyttas till kmmunikatinsavdelningen. Idag saknas en mall för kursdiplm till de deltagare sm gått uppdragsutbildning vid Mittuniversitetet. Detta bör utfrmas, förslagsvis av kmmunikatinsavdelningen. 6

7 4 Erfarenheter ch iakttagelser 4.1 Bakgrund Vid ITM Härnösand har vi under flera år bedrivit ett framgångsrikt arbete med uppdragsutbildningar. Vi har genmfört ett flertal utbildningar i lika knstellatiner. Sammantaget har vi en bred erfarenhet sm vi gärna delar med ss av. Under arbetet har vi ckså sett ch brttats med universitetets interna faktrer sm vi ansåg kunnat göras ch hanteras på annat sätt. Detta är bakgrunden till att vi sökte prjektmedel. Under prjektet har vi dels sammanfattat våra erfarenheter likväl sm vi har utvecklat dem ch hanterat smliga interna faktrer så att de på ett tydligare ch enklare sätt ska stödja uppdragsutbildningsarbetet. 4.2 Reflektiner i strt Vi kan se att det finns ett intresse ute i rganisatinen att driva uppdragsutbildning. Denna drivkraft är det viktigt att vi tar tillvara ch ger möjligheter till rganisatinen att kmma igång med de tankar sm finns. Vi i vårt prjekt är ense m att det inte behövs byggas upp en ny str central enhet för att hantera uppdragsutbildningar. Det finns en risk att drivkraften hämmas m resurstilldelning sker utm avdelningens kntrll. Kmpetensen finns redan inm myndigheten ch bör i strt kunna användas inm gällande OH ch budgetramar. Sm vi ser det blir det enbart ytterligare kstnader sm ska finansieras. Istället föreslår vi att det framtida Digitala campus, sm är under utveckling, kan vara en resurs även för detta. Därför föreslår vi ckså att föreslaget frtsättningsprjekt tittar på hur ett Digitalt campus kan nyttjas för uppdrag. Det är dck viktigt att de enheter sm inte känner sig ha nödvändigt kmpetens ska få ha möjligheten att köpa tjänster av samverkan. 4.3 Interna faktrer Ett av våra mål med prjektet har varit att granska, belysa ch i möjlig mån påverka de interna faktrer/rutiner sm påverkar uppdragsutbildningar. Vi har belyst tre interna faktrer sm vi anser är av str vikt Betygsskala En av de interna faktrerna sm delvis kan ge prblem för uppdragsutbildning är det krav sm funnits på att betyg ska ges enligt Blgna skalan. Vår erfarenhet är att majriteten av de kunder vi haft inte är intresserade av en gradering av kunskaperna utan istället är intresserade av att deras anställda deltagit ch lärt sig enligt kursens mål. Därför finner vi att graderingen är helt nödig i de flesta fall av uppdragsutbildningar. Det medför enbart nödigt merarbete för persnalen i frm av både mer detaljerade kursplaner ch mer arbete för att gradera examinatinen. Med detta sm bakgrund vände vi ss till rektr med ett förslag m att uppdragsutbildningarna ska vara fråntagna tvånget m sjugradig betygsskala. Rektrs beslut gällande detta finns i BILAGA Eknmiska rutiner De eknmiska frågrna är viktiga även vid uppdragsutbildningar. Därför valde vi att sätta fkus på lärsätets interna rutiner gällande den eknmiska hanteringen vid uppdragsutbildningar. Ett av de prblem sm vi såg med befintlig struktur var att kntn kpplad till aktivitet var tvunget att avslutas då aktiviteten var klar. Detta medför att det inte går att bygga upp en eknmisk buffert för att kunna utveckla uppdragsutbildningen. Genm samtal med eknmichef Håkan Stenström framarbetades en mdell sm på ett smidigt sätt uppfyller de behv sm verksamheten ser när det gäller den eknmiska hanteringen av uppdragsutbildningar. Mdellen erbjuder ändå en transparens sm är 7

8 viktig för att kstnaderna ska kunna spåras ch för att kntn ska kunna avslutas när en utbildning är klar. Uppdragsutbildning kan grupperas i två lika typer av uppdrag. Det kan vara ffererade uppdragsutbildning, dvs där en aktör från marknaden söker sig till ss ch köper en specifik utbildning. Alternativt kan det vara uppdragsutbildning av mer traditinell karaktär där vi erbjuder en kurs sm aktörer kan söka in till. Oavsett vilken typ av uppdragsutbildning det handlar m kan vi se dem sm prjekt sm kan löpa över ett kalenderår. Dessa utbildningsprjekt kan därmed kpplas till egna kntn. För att kunna få ett knt kpplat till uppdragsprjektet är kravet att det ställts upp en kalkyl ch att det skrivits ett avtal med kunden. Kalkylen är viktig för att få en överblick över budgeten. I kalkylen skall det ckså finnas en uppskattning av antal deltagare. Mer m kalkyler ch mdell för detta finns under punkt Det är av största vikt att ett avtal upprättas mellan lärsätet ch köparen. En bindande anmälan kan ses sm ett avtal, liksm betalning via faktura kan ses sm avtal. Det bör dck framgå en reservatin av minst antal deltagare för att lärsätet ska kunna genmföra utbildningen. Mer m avtal finns under punkt Ett prjektknt kan löpa över ett kalenderår. Vid årets slut skall kntt avslutas. Eventuellt översktt kan då enligt vår mdell överföras till ett samlingsknt för avdelningens samtliga avslutade uppdragsutbildningsprjekt. Eventuellt översktt ska i första hand gå till att täcka tidigare undersktt. Finns ej undersktt sedan tidigare skall överskjutande medel användas för att bedriva ch utveckla nya uppdragsutbildningsprjekt. Undersktt bör självklart undvikas. Skulle undersktt uppkmma måste avdelningen frmulera en åtgärdsplan för att hantera underskttet ch undvika detta i framtiden. Se BILAGA 2 för en grafisk illustratin över knthanteringen Overhead En fråga sm framfördes till ss under våra infrmatinsmöten handlade m vad vi får för den verhead (OH) sm varje prjekt betalar. Denna fråga valde vi att inkludera i vårt prjekt. I princip all extern verksamhet vid universitet belastas med OH, så även uppdragsutbildning. Varje fakultet har en fastställd prcentsats fastställd för utbildning, frskning ch uppdragsutbildning. För nuvarande är det samma prcentsats för frskning ch uppdragsutbildning dvs 51%. Vi har ställt ss frågan vad sm ingår i denna OH kstnad? På direkta frågr till samverkansavdelningen kan vi knstatera att det inm befintlig rganisatin inte erbjuds någt direkt stöd till avdelningarna idag, annat än att vara bllplank. Det visar sig ckså vara tämligen svårt att få förtydligat vilken hjälp sm kan erbjudas till avdelningen. Detta trts att uppdragsutbildningar betalar sin OH kstnad. Vi önskar att det blir möjligt att ytterligare specificera vad sm kan ingå för denna kstnad när det gäller uppdragsutbildning. OH beräknas på lönesumma, inklusive LKP. Vi förtydligar med ett tankeexempel. En anställd sysselsätts i en uppdragsutbildning i 40 timmar. Persnen har en månadslön på kr. Utifrån månadslönen kan vi beräkna kstnaden för 40 timmar. I vårt exempel ser vi att det då blir, kr. 8

9 Till detta lägger vi kstnad för LKP varvid OH kstnaden kan beräknas ch adderas till vår kstnadskalkyl. Kstnad för lkaler läggs även den in i kstnadsberäkningen. Den ttala kstnaden för persnen i uppdragsutbildningen blir i vårt exempel ttalt ca kr enligt gällande kalkyl 1. I vårt exempel finns alltså en OH kstnad sm uppgår till kr. Förtydligande av kstnaderna: Månadslön S:a kr Vår tankemdell kring hur OH kstnaden ska bli mer transparent är följande. Pnera att 30 % av OH ska var en gemensam kstnad för tjänster sm växel/telefni, eknmi, datr, juridikstöd etc. Då skulle resterande 70 % kunna generera tid i OH finansierad verksamhet, sm exempelvis kmmunikatin. Denna tid skulle då kunna användas i själva prjektet. Persnal sm arbetar inm verksamhet där det inte belastas med OH kstnader kan idag räknas ha en timkstnad på krnr enligt rådande löneläge. Med detta i åtanke kan vi beräkna hur många timmar sm prjekt OH, dvs 70 % av OH kstnaden, bör räcka till. I tankeexemplet van hade vi en OH kstnad på kr vilket skulle mtsvara timmar. Vi tar ett exempel till ch tänker ss att persnen i vanstående tankeexempel istället arbetar 121 timmar i prjektet ch därmed får en lönekstnad inkl LKP på kr. Det innebär att det blir en kstnad på kr i OH. Med vår tankemdell kring hur OH-kstnad kan fördelas skulle kr gå till den gemsamma OH:n. Resterande 70 %, dvs kr kan generera arbetstimmar för prjektets räkning. I detta fall skulle det mtsvara ca 60 timmar av MIUN s OH-finansierad verksamhet såsm kmmunikatin eller dylikt, se kalkylen nedan. Tid Lön LKP Overhead Lkaler kr 40 tim kr kr kr kr Månadslön kr Tid 121 tim Lön kr Gem OH 30% kr LKP kr Prjekt OH 70% kr S:a lön kst kr S:a kr Overhead kr Lkaler kr Tim kst 292 kr 61 tim S:a kr 4.4 Ramar för uppdragsutbildning Kalkyl för uppdragsutbildning Universitetet får själv bestämma avgiftens strlek enligt avgiftsförrdningen (1992:191). Det är dck vid uppdragsutbildning liksm vid annan verksamhet viktigt att uppnå full kstnadstäckning. Det är därför viktigt att en nggrann kalkyl sker innan en uppdragsutbildning erbjuds. En kalkyl är en av de viktiga kntrllpunkterna (den andra är avtal) för att ett knt för uppdraget ska kunna skapas. Kalkylen bör ge en bra översiktsbild över uppdragets ttala kstnader. Under vårt arbete med uppdragsutbildningar har vi skapat väl fungerande kalkyler sm vi nu under prjektet förtydligat ch förenklat. För beslutshavaren sm ska fatta de eknmiska besluten är det viktigt att ta hänsyn till en mängd faktrer. 1 Beräknad på årsarbetstid samt 10% i adm & OH = 51% LKP = 50,508 % 9

10 Kalkylen bör ge en minimikstnad för vad utbildningen sm lägst kan ksta ch ändå bära sina egna kstnader. I kalkylen bör man då ta hänsyn till en uppskattad genmströmning sm förväntas på kursen. Trligt kan vara att en högre genmströmning än nrmalt är vanligt vid uppdragsutbildningar då deltagarens utbildning bekstas av dess arbetsgivare. Vi förespråkar en flexibel inställning i det eknmiska tänkandet. Är det så att den medarbetare sm ska genmföra uppdraget måste debitera övertid för att få tid för detta måste uppdraget självklart generera full kstnadstäckning. Finns det däremt luft i tjänsten anser vi att beräkningen kan ske någt annrlunda. Universitetet måste stå för lön ch lkaler för den anställde avsett m det finns luft i tjänsten eller inte. Kan uppdragsutbildning täcka låt säga 50 % av denna kstnad är det en fördel för universitetet sm får hjälp att täcka kstnaden, samtidigt sm det är gynnsamt för kunden sm får ett bra kstnadsförslag. Det vi vill trycka på är att det är viktigt att ha en dynamisk inställning till kstnadsberäkningarna. Mallar för att ställa upp en kalkyl inför sin uppdragsutbildning finns att tillgå via vår hemsida. En skärmdump av kalkylen finns även i BILAGA Olika typer av uppdragsutbildningar Parter Vi ser att det finns lika typer av uppdragsutbildningar. Dessa kan till str del hanteras lika men det finns vissa skillnader sm är viktigt att man är medveten m. Enligt vår erfarenhet kan uppdragsutbildning bedrivas i huvudsak i följande frmer: a. Helt i egen regi b. Med partner Att driva uppdragsutbildning i samarbete med en partner innebär att ett avtal måste skrivas mellan lärsätet ch den andra parten. Studiefrm En uppdragsutbildning kan ckså ha lika distributinsfrmer. Vi har kmmit fram till följande mdeller: Mdell 1: Deltagarna närvarar X antal dagar vid campus. Resterande studietid sker på distans. Mdell 2: Lärare spenderar X antal dagar hs kund. Resterande studietid sker på distans. Mdell 3: Lärare åker till myndighet/företag ch håller föreläsning/wrkshp Mdell 4: Deltagarna studerar helt på distans. Mdell 5: En kmbinatin av vanstående Högsklepäng Berende på vilken mdell kunden väljer finns ckså lika önskemål m huruvida deltagaren ska kunna få högsklepäng eller inte för sina studier. Detta är viktigt att ta med i avtalet mellan lärsäte ch kund då det kan göras lika eknmiska avtal berende på önskemålet m högsklepäng. Vi har arbetat med två versiner. Versin 1: Det kstar extra m deltagaren önskar deltaga i examinatin för att få högsklepäng. I avtalet kan detta frmuleras enligt följande: För kursdeltagare sm önskar tentera för högsklepäng tillkmmer 600 kr per student. 10

11 Versin 2: Redan från start ingår exempelvis 2 examinatinsförsök för deltagaren. I avtalet kan detta frmuleras enligt följande: Två (2) rättningar av varje examinatinsuppgift ingår i kursavgiften, är uppgiften inte gdkänd kan en ny rättning göras mt en avgift på t ex 300 kr Kursplan Viktigt att tänka på när det gäller önskemål m att kunna få högsklepäng är att det då måste finnas en kursplan tagen för kursen sm ges. Det är samma kvalitetskrav sm ställs på en uppdragsutbildning sm det är på mtsvarande rdinarie kurser. Detta gäller även m deltagarna saknar behörighet för tillträde till högskleutbildning. Typer Sammantaget ser vi att det finns lika typer av uppdragsutbildningar: En kurs med deltagare från lika arbetsgivare (traditinell kurs) En kurs till deltagare från en arbetsgivare Seminarium eller föreläsningar utan högsklepäng Faktrer att tänka på Vid framtagandet ch genmförandet av en uppdragsutbildning är det många faktrer sm måste tas hänsyn till. Det är exempelvis viktigt att det finns kursplan för uppdragsutbildningen, att det skrivs avtal ch att kalkyler sammanställs. För att underlätta för lärsätet har vi skapat en checklista sm kan användas i framtagandet av uppdragsutbildning. Se BILAGA 4. Det finns ckså en grafisk bild över flödet i strt. Se BILAGA Juridiska aspekter Oavsett för eller med vem sm en uppdragsutbildning ges är det viktigt att ta hänsyn till de juridiska aspekterna. En uppdragsutbildning får bara ges i persnalutbildande syfte. Det innebär att persner sm deltar i en uppdragsutbildning måste vara anställda hs uppdragsgivaren Avtal Olika typer av uppdrag kräver lika typer av avtal. I vårt prjekt har vi gått igenm ch uppdaterat tre (3) stycken avtal. Dessa innefattar uppdrag gentemt myndighet, med partner samt m det är ren kurs sm ska bedrivas. Allmänna villkr sm gäller för samtliga avtal är även de igenmgångna ch uppdaterade. De allmänna villkren kmmer kunna finnas med sm bilaga alternativt länk till avtalen sm skrivs. Det krävs ckså att det finns riktlinjer för hur uppdrag bedrivs ch vad sm gäller i händelse av att lärsätet ch kund är ense. Dessa riktlinjer är även de genmgångna ch uppdaterade. 4.6 Presentatin av resultat Eftersm hela lärsätet genmgår en väldigt str mrganisatin har det varit turbulent ch svårt att nå persnal i rganisatinen. Trts detta har Larsa Nicklassn ch Arne Wahlström varit ute ch presenterat resultatet på alla tre campusrterna. Alla chefer, då i den gamla rganisatinsstrukturen, kntaktades först via telefn för att infrmeras m prjektet. Därefter fick de infrmatin tillsänt sig via e-pst där tider för kmmande möten på rten presenterades, se BILAGA 6. 11

12 Cheferna mbads skicka medarbetare från sin rganisatin, sm de ansåg vara betjänta av infrmatinen, till dessa möten. I Härnösand närvarade 3 persner, i Sundsvall närvarade 2 persner ch i Östersund närvarade 4 persner. På infrmatinsträffar visades en pwerpint presentatin samt den eknmiska kalkylen. Vi har valt att sprida resultatet genm att skapa en hemsida sm finns tillgänglig via adressen 12

13 5 Slutsatser / sammanfattning Vi har under prjektet kmmit fram till följande 1. Betygsskala Rektr har fattat beslut m att betygsskalan Gdkänd/Underkänd får tillämpas jämte den rdinarie sjugradiga skalan i uppdragsutbildning. Dnr: MIUN 2013/ Knthantering Ett förslag till hur flödet för knthantering gällande uppdragsutbildning/-prjekt har presenterats. 3. Overhead Ett förslag till hur Overhead kan synliggöras ch fördelas när det gäller uppdragsutbildning har presenterats. 4. Kalkyler Ett förslag på kalkyl gällande kstnadsberäkning för uppdrag har skapats 5. Uppdragstyper En sammanställning av tre lika uppdragstyper har presenterats 6. Checklista En checklista har sammanställts till hjälp för kmmande uppdragsprjekt 7. Juridik De vanligaste avtalen har gåtts igenm ch mallar för avtalen har skapats. Allmänna villkr har setts över. Riktlinjer ses över i skrivande stund. 8. Hemsida En hemsida har skapats för att internt sprida infrmatin ch mallar Vi föreslår att det blir ett frtsättningsprjekt sm tar vid där våra prjekt slutar. Detta prjekt föreslås: Driva igenm ch övervaka beslut sm är nödvändiga för implementering Implementera föreslagna ch beslutade åtgärder Vidare utreda eventuella klara punkter från prjekten Vidareutveckla hemsidan samt skapa en ingång för ptentiella kunder Utbilda avdelningschefer 13

14 Bilaga 1: Rektrsbeslut gällande betygsskala 14

15 Bilaga 1: Rektrsbeslut gällande betygsskala 15

16 Bilaga 2: Grafisk mdell knthantering

17 Bilaga 3: Skärmdump Excelkalkyl för budget

18 Bilaga 4: Checklista CHECKLISTA Omvärldsanalys, vad har ni att sälja Eventuellt marknadsföring Gäller uppdraget Frskning Utbildning Behövs kursplan? Vilken distributinsfrm efterfrågas av kund? Egna lkaler Kundens lkaler Distans Ska uppdraget genmföras Utan partner Med partner Skriv avtal med partner Gör kstnadskalkyl Kvalitetskntrll i samråd med Eknmiavdelningen Skapa mer detaljerad kalkyl Skriv Avtal Med eventuellt partner Med kund Vid eventuella tveksamheter stäm av med universitetsjurist Ansök m prjektknt via eknmi Skapa eventuellt kurstillfälle i Atlas Samla in namn ch persndata för etablering i Ladk genm Antagningen Bemanning Innehållsplanering Genmförande Uppföljning / utvärdering

19 Bilaga 5: Mdell av flödet från förfrågan till uppdrag 19

20 Bilaga 6: Bilaga Brev till chefer för infrmatin