Forskningsstrategi 2015 och framåt

Transkript

1 Bilaga, 24 Sammanträdesdatum: Dnr: 2015/ Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV) Frskningsstrategi 2015 ch framåt Bakgrund Frskningsstrategin för 2015 ch framåt består av tre delar: Inför 2015 tillämpade fakulteten en ansökningsmdell med sakkunniggranskning för fördelning av individuella frskningsmedel. Ett sådant förfarande ska ske ungefär vart tredje år. En mdell för tilldelning av frskningsmedel, utan ansökningar ch sakkunniggranskning, för periden presenteras här. Strategin för satsningen på frskarutbildningen från 2016 är redan beslutad men summeras. Enligt tidigare fakultetsstyrelsebeslut ska fakulteten inventera ch identifiera frskningsmiljöer inm ramen för det frskningsstrategiska arbetet. I detta dkument redvisas en mdell för genmförandet av detta inventeringsarbete. Frskningskllegiet har fungerat sm beredningsrgan för samtliga tre delar av frskningsstrategin. Frskningsanslaget Frskningsanslaget till FSV ligger på mkring 36,8 mkr. Förutm kstnaderna för frskarutbildningen ch senirfrskningen ska följande pster rymmas inm anslaget: - Frskningsrelaterade aktiviteter (2,5 mkr) - Strategisk satsning på frskningsbas för lärarutbildningen (2,5 mkr) - Medfinansiering av externa prjekt (500 tkr) - Gemensam frskarutbildningskurs (100 tkr) - Institutet för kunskapsutveckling på missbruksmrådet, IKM (800 tkr) Tilldelning av individuella frskningsmedel Systemen för fördelning av frskningsanslaget har varierat under åren. Olika fördelningsprinciper har kunnat prövas men samtidigt har förutsägbarheten för enskilda frskare minskat. Det fördelningssystem sm här presenteras är tänkt fungera på lång sikt, ch vara eknmiskt hållbart ch inbegripa en viss flexibilitet. Kmmentarer till de bifgade beräkningarna: Utgångspunkten för samtliga beräkningar när det gäller LKP, OH ch lkalpåslag är 2015 års siffrr. När det gäller löner har en årlig uppräkning med tre prcent gjrts. 1 (5)

2 Förslag tilldelningsnivåer beräknat i prcent av heltid för de tre akademiska kategrierna prfessr, dcent ch lektr under periden : Kategri Grundtilldelning Medelhög Hög Kmmentar % tilldelning % tilldelning % Prfessrer Nyrekr prf* 50 Dcenter Har 20 % kmp utveckl tid Nyutnämn dc** 10 Har 20 % kmp utveckl tid Lektrer Har 20 % kmp utveckl tid Kmmentar: Nybefrdrade prfessrer behåller tilldelningen sm dcenter fram till kmmande årsskifte efter befrdran för att därefter knkurrera med övriga prfessrer. *Tilldelningen gäller externt ch internt rekryterade prfessrer under de två första åren av tillsvidareanställningen. **Tilldelningen gäller endast under det år sm utnämning har beslutats från ch med närmast kmmande halvårsskifte. Därefter ingår den nya dcenten i det generella tilldelningssystemet. Förslag tilldelning i prcent per andel inm varje akademisk kategri ch antal persner * Kategri Grundtilldeln % (antal persner) Medelhög tilldeln % (antal persner) Hög tilldeln % (antal persner) Ttalt antal persner/ kategri Prfessrer 25 (3) 50 (5) 25 (3) 11 Dcenter 50 (10) 25 (5) 25 (5) 20 Lektrer 46 (55) 46 (55) 8 (10) 120 *Andelarna är desamma över den beräknade tidsperiden. Fakulteten tar via befintliga system 1 vid Linnéuniversitetet fram de uppgifter sm ska ligga till grund för en pängberäkning. Det enda frskarna behöver göra är att uppdatera uppgifter i Diva (för publikatiner, knferenspaper ch redaktörskap). Uppgifter m externa frskningsmedel ska enligt fastslagna handläggningsrutiner finnas i både diariet ch Agress. När det gäller handledarskap ch uppdrag sm ledamt i betygsnämnd så finns uppgifter m detta inm frskarutbildningsadministratinen. De tidsperider sm ska ligga till grund för beräkningen inför 2016 periden ; 2017 periden (ch m det blir aktuellt: 2018 periden ). Anslagsmedel fördelas i enlighet med följande kriterier under den aktuella tidsperiden: - Beviljade externa medel (viktas 40 prcent). Ju mer medel sm har beviljats dest mer päng kan tillgdräknas för huvudsökande. Medsökandes päng baseras på uttag av frskningstid från det beviljade prjektet. - Vetenskapliga publikatiner (viktas 40 prcent). Beräknat efter pängsystem i NSD ( nrska listan ). Det finns två nivåer: 1 ch 2 varav den senare värderas högst. Publikatinerna pängsätts enligt följande: 1 Meriter sm inte har bkförts vid LNU kan således inte räknas in här eftersm detta skulle kräva ett ansökningsförfarande. 2 (5)

3 mngrafi, nivå 1: 5 p mngrafi, nivå 2: 8 p artikel, nivå 1: 1 p artikel nivå 2: 3 p kapitel i antlgi, nivå 1: 0,7 p kapitel i antlgi, nivå 2: 1 p Pängen viktas sedan i förhållande till antal författare. Tillsammans utgör dessa tre kriterier således 80 prcent av meriteringen. Dessutm ges följande kriterier utan inbördes rangrdning vikt i bedömningen (20 prcent): - Ansökningar m externa frskningsmedel (päng endast till huvudsökande) - Vetenskapliga publikatiner sm är peer-reviewade men inte listade av NSD - Peer-reviewad paperpresentatin vid vetenskapliga knferenser på ämnesmrådet (maximalt en per år räknas) - Redaktörskap; långvarigt eller guest editr för tidskrift (maximalt en per år räknas) - Redaktörskap för antlgi (maximalt en per år räknas) - Handledning av frskarstuderande (huvud- eller bihandledare, endast en biträdande handledare per dktrand räknas. HLK avgör vem sm ska räknas) - ledamt i betygsnämnd vid disputatin (endast interna) För att summera kan knstateras att beräkningen inte innehåller några bedömningar utan endast en pängberäkning av genmförda frskningsaktiviteter. En annan aspekt är att inte endast beviljade externa frskningsmedel eller publikatiner räknas utan även andra vanligt förekmmande frskningsaktiviteter. Det kan ckså påpekas att de enskilda frskarnas arbetsinsats inför beräkningen av fördelningen begränsar sig till att hålla sina uppgifter uppdaterade i universitetets uppgiftssystem. Berättigade att erhålla frskningsmedel från fakulteten är disputerade med uttagen dktrsexamen ch tillsvidareanställning vid Linnéuniversitet samt med en tjänstgöring vid LNU på minst 50 prcent. All tilldelning sker i förhållande till tjänstgöringens mfattning. Frskarutbildningens vlym från 2016 Strategin för satsningen på frskarutbildningen från 2016 är redan beslutad men summeras här. En kstnadsberäkning återfinns sist i dkumentet. Kmmentarer till de bifgade beräkningarna: Utgångspunkten för samtliga beräkningar när det gäller LKP, OH ch lkalpåslag är 2015 års siffrr. Den andel frskarutbildningen utgör av det ttala frskningsanslaget, sm anges i högermarginalen i tabellen med beräkning av frskarutbildningens kstnader, baseras endast på 2015 års frskningsanslag. 3 (5)

4 Frskarutbildningen Enligt fakultetsstyrelsebeslut ska varje frskarutbildningsämne få ett basutrymme/grundanslag sm kan användas på det sätt sm anses bäst för verksamheten inm respektive frskarutbildningsämne. Detta kan, förutm att anta dktrander med hel fakultetsfinansiering, ge möjlighet för frskarutbildningsämne att anta dktrander sm delfinansieras av extern aktör eller samarbeta med andra ämnen. Fakultetens bastilldelning till frskarutbildningen ska uppgå till fem dktrandanslag (på 80 prcent av heltid) till vart ch ett av de fyra frskarutbildningsämnena. Det är en nivå sm mtsvarar ca 40 prcent av frskningsanslaget sm det ser ut i dag. Tilldelningsprincipen innebär möjligheter till en mer långsiktig planering för de lika frskarutbildningsämnena men innebär ckså ett ökat krav på samrdning för att upprätthålla en tillfredsställande kvalitet. En sådan samrdning utgörs av fakultetsgemensamma antagningar till frskarutbildningen. Antalet dktrandtjänster sm kan utannnseras per ämne avgörs då av de lediga utrymmen sm finns i respektive ämnes basanslag. En annan samrdning gäller gemensamma samhällsvetenskapliga baskurser inm frskarutbildningen vilka erbjuds ch planeras enligt överenskmmelser företrädesvis i fakultetens frskningskllegium. Vad gäller antal dktrander per ämne måste hänsyn tas till utgångsläget det vill säga hur många fakultetsfinansierade dktrander varje frskarutbildningsämne har vid en given tidpunkt: Det är inte enbart antalet frskarstuderande sm utrymmet baseras på utan de ttala kstnader fakulteten har för frskarutbildningen, det vill säga löner, handledning, kurser, examinatiner, lkaler ch så vidare. Tillgången till antalet dktrandplatser kan kmma att förändras berende på strleken på frskningsanslaget till fakulteten. Inventering ch identifiering av frskningsmiljöer Genmförande 1. Genm att göra en inventering av fakultetens frskningsverksamhet kan de lika miljöerna synliggöras. Inventeringen ska ske genm att varje handledarkllegium uppmanar ansvariga för frskningsmiljöer/grupper att besvara följande frågr (på ca två A4-sidr): - Namn på frskningsgruppen - Vilka frskare vid FSV utgör kärnan/ är mest aktiva i miljön ch deras institutins-, fakultets- ch lärsätestillhörighet? - Vilken frskning bedrivs (vad, varför, hur)? - Vilka frskningsaktiviteter bedriver miljön (seminarier, nätverk, publikatiner, medelansökningar m m) själva ch/eller tillsammans med andra miljöer? - Placering i vetenskapssamhället; a) vetenskaplig relevans? b) praktisk relevans? - Kppling till utbildning (på grund-, avancerad- ch frskarnivå; specifika kurser ch prgram)? 4 (5)

5 2. Identifieringen av de frskningsmiljöer fakulteten vill lyfta fram ch priritera ska ske enligt en långsiktig strategi ch utifrån följande kriterier: - Miljön ska mfatta ett tillräckligt strt antal frskare inm institutinen, fakulteten, Linnéuniversitetet eller i samarbete med andra lärsäten för att det ska vara meningsfullt att anrdna seminarier i egen regi eller tillsammans med andra miljöer. - I miljön ska ingå senira frskare med lägst dcentkmpetens. - Miljön ska kunna visa upp aktiviteter i frm av exempelvis seminarieserier, publiceringar ch frskningsprjekt. - Miljön ska ingå i natinella ch/eller internatinella nätverk. - Miljöns ska ha betydelse för fakultetens frskningsstrategi (möjlighet till extern finansiering, frskningsbas till utbildning, utvecklingsptential, balans mellan en- ch flerdisciplinära miljöer etc). - För miljöer med anknytning till prfessinsutbildning ska anges vilken/vilka prgram/kurser sm den är beredd att ta ett särskilt ansvar för vad gäller frskningsbasering av utbildningen. Vid institutiner med teretisk utbildning anges hur ny frskning från miljön förs in i utbildningen, i vilka prgram/kurser sm medlemmar i miljön undervisar ch andra kpplingar till utbildningen. Frskningsmiljöernas ställning inm fakulteten Frskningsmiljön ska utgöra en kreativ bas för aktiv frskning, publicering ch ansökning m externa medel. Identifierade miljöer ska, m eknmin tillåter, erbjudas miljöstöd ch vara en del av fakultetens kmmunikatinsstrategi via de interna ch externa hemsidrna. Identifierade frskningsmiljöer ska inte kunna få miljöstöd från både NLU ch FSV samtidigt. 5 (5)

6 Prgns över kstnader för prfessr, dcent ch lektrfrskning Bas Biblimetri Externa medel Anslag år 2015: År 2016 Andel av f-anslaget Antaganden Prfessrer Rekryterade prfessrer Befrdrade prfessrer påbörjade under 2015 Dcenter Utnämnda/rekryterade dcenter påbörjade under 2015 Biträdande lektr Lektrer SUMMA % År 2017 Prfessrer Rekryterade prfessrer Befrdrade prfessrer Dcenter Utnämnda/rekryterade dcenter Biträdande lektr endast en månad Lektrer SUMMA % År 2018 Prfessrer Rekryterade prfessrer Befrdrade prfessrer Dcenter Utnämnda/rekryterade dcenter Lektrer SUMMA % Befrdrade prfessrer 40% under året de blir befrdrarde Övriga prfessrer: 1/4 del 30%, 1/4 del 50% ch 2/4 delar 40%

7 Prgns över kstnader för utbildning på frskarnivå inm FSV Bas Biblimetri Externa medel Anslag år 2015: År 2016 PED SS STV SA TOTALT Andel av f-anslaget Lönekstnad inkl lkaler Handledning Disputatinskstnad "Ryggsäck" Delsumma Handledarkllegium Kurser ch examinatiner Delsumma SUMMA % År 2017 PED SS STV SA TOTALT Lönekstnad inkl lkaler Handledning Disputatinskstnad "Ryggsäck" Delsumma Handledarkllegium Kurser ch examinatiner Delsumma SUMMA % År 2018 PED SS STV SA TOTALT Lönekstnad inkl lkaler Handledning Disputatinskstnad "Ryggsäck" Delsumma Handledarkllegium Kurser ch examinatiner Delsumma SUMMA % Kstnaden för en dktrand utrymme på 80% är ca 650 tkr Det betyder att 2016 skulle scilgi ämnet kunna anta ca 2 dktrander på 80% ch pedaggig ca 4 dktrander på 80%. Siffrrna är preliminära ch baseras på den prgns sm är inlämnad i januari 2015 avseende disputatiner ch aktivitetsgrad.