Yttrande över Utredningen om genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet (SOU 2014:19)

Transkript

1 Staben Föredragande Magnus Hjrt Biträdande stabschef YTTRANDE Diarienummer Datum Pstadress Bx Stckhlm Besöksadress Wallingatan Stckhlm Telefn Org nr Yttrande över Utredningen m genmförande av det mderniserade yrkeskvalifikatinsdirektivet (SOU 2014:19) Inledning Universitets- ch högsklerådet (UHR) ställer sig i huvudsak bakm utredningens förslag, i synnerhet vad gäller införandet av en hrisntell lagstiftning ch en utökad samrdning på mrådet vilket brde resultera i en mer enhetlig tillämpning av yrkeskvalifikatinsdirektivets bestämmelser. UHR vill dck lämna ett antal kmmentarer ch förslag till förtydliganden ch förändringar. UHR välkmnar de nya uppgifter sm föreslås för myndigheten men har framför allt synpunkter på finansieringen. Argumenten för UHR:s synpunkter ch förslag utvecklas vidare under rubriken Skälen för UHR:s synpunkter. I yttrandet redvisar UHR ckså några erfarenheter från hittillsvarande samverkan med Sklverket samt synpunkter sm avser bedömning av meriter från länder sm inte mfattas av yrkeskvalifikatinsdirektivet. Sammanfattning av UHR:s synpunkter UHR delar utredningens bedömning att arbetet med att rganisera verksamheten under uppbyggnadsfasen år 2015 kan finansieras genm ett tillfälligt m tre miljner krnr. Anslaget bör dck ges till UHR så att medlen även kan dispneras år 2016 m så skulle behövas. Utredningens beräkning av det resurstillsktt sm UHR kmmer att behöva på längre sikt för att hantera de föreslagna nya arbetsuppgifterna är dck i underkant. UHR:s bedömning är att dels kräver de nya arbetsuppgifterna (administratin av rllen sm natinell samrdnare, sekretariat för Rådet för reglerade yrken samt för administratin av varningsmekanismen, föreskriftsarbete m.m.) mer resurser än vad utredningen räknat med, dels bör vissa arbetsuppgifter inte, sm utredningen föreslår, vara avgiftsfinansierade utan i stället finansieras via. UHR:s bedömning är att detta sammantaget kräver ca 2,5 årsarbetskrafter i permanent förstärkning från ch med år En årsarbetskraft mtsvarar ungefär en kstnad på en miljn krnr vilket innebär att myndighetens bör utökas permanent med 2.5 miljner krnr från ch med budgetåret Den tillfälliga sförstärkning sm utredningen föreslår med en årsarbetskraft för åren 2016 ch 2017 kan därmed utgå eftersm den ersätts av en permanent förstärkning av et. Skillnaden mellan utredningens ch UHR:s förslag framgår av tabell 1 sm biläggs detta yttrande. Sida 1 (7)

2 UHR bör få ett tydligt regeringsuppdrag att år 2015 i samverkan med behöriga myndigheter utarbeta ett gemensamt avgiftssystem för bedömning av utländsk utbildning i samband med ansökan m erkännande enligt yrkeskvalifikatinsdirektivet. Det bör framgå av förrdningstexten i 61 punkt 2 den föreslagna förrdningen m erkännande av yrkeskvalifikatiner att UHR får meddela föreskrifter m förfarande för autmatiskt erkännande på grundval av gemensamma utbildningsprinciper. Det kan behövas en tydligare definitin på vad sm anses behövligt gällande skyldigheten för de behöriga myndigheterna att inhämta yttrande från UHR än vad utredningen anger, detta särskilt med tanke på tidsfrister för prövningen där innehållet i utbildningskvalifikatinen ska bedömas. I anslutning till detta yttrande över utredningens förslag vill UHR ckså framhålla att det är angeläget att regering ch riksdag i samband med införandet av det mderniserade yrkeskvalifikatinsdirektivet ckså fastställer en rdning för sökande med utbildning från tredje land. Det vre rimligt ch önskvärt att även förlägga bedömningen av utbildningsrelaterade yrkeskvalifikatiner ifrån tredje land vid UHR när bedömningsverksamheten av dessa kvalifikatiner ifrån länder inm EU/EES ch Schweiz samlas vid myndigheten. På så vis ptimeras resursanvändningen. Skälen för UHR:s synpunkter Allmänt m kstnadsberäkningarna UHR instämmer i utredningens bedömning att det föreslagna systemet med en samrdning av bedömning av utländska utbildningsrelaterade kvalifikatiner ttalt sett kan förväntas innebära en lägre kstnad än vad sm är fallet med dagens system. Beträffande de uppgifter sm föreslås läggas på UHR är dck myndighetens bedömning att ytterligare medel behöver tillföras myndighetens för att arbetsuppgifterna ska kunna utföras. Systemet för avgiftsfinansiering UHR ställer sig bakm utredningens förslag m att den huvudsakliga verksamheten gentemt de behöriga myndigheterna sm följer yrkeskvalifikatinsdirektivet bör avgiftsfinansieras. Ett system för avgiftsfinansiering behöver vara förutsägbart, stabilt, lättförståeligt ch ta hänsyn till väsentliga parametrar. UHR bör därför få ett tydligt regeringsuppdrag att år 2015 i samverkan med behöriga myndigheter utarbeta ett gemensamt avgiftssystem för bedömning av utländsk utbildning i samband med ansökan m erkännande enligt yrkeskvalifikatinsdirektivet. I samband med detta arbete kan ckså mer kvalificerade bedömningar av antalet yttranden från respektive behörig myndighet kmma att göras, så att UHR ges möjlighet att bedöma behvet av resursförstärkning både kvantitativt ch kvalitativt. Förutm själva systemet behöver prcessen för fastställande ch betalning av kmmande års avgift ckså fastställas efter samråd med behöriga myndigheter. Den avgiftsfinansierade verksamheten bör bedrivas med full kstnadstäckning så att det eknmiska resultatet ackumuleras över åren ch att avgifterna kan hållas så jämna sm möjligt. Balansen mellan sfinansiering ch avgiftsfinansiering av verksamheten UHR gör bedömningen att balansen mellan sfinansiering ch avgiftfinansiering av verksamheten behöver justeras någt i förhållande till utredningens förslag. Fri Sida 2 (7)

3 rörlighet är en av kärnpunkterna inm EU-samarbetet ch yrkeskvalifikatinsdirektivet syftar just till att underlätta tillträde till eller utövandet av ett reglerat yrke inm det Eurpeiska eknmiska samarbetsmrådet. En alltför hög grad av avgiftsfinansiering, sm ytterst tas ut av de enskilda individer sm ansöker m kvalifikatin, skulle dck kunna ha en återhållande verkan ch därmed riskera att mtverka de psitiva effekter sm förväntas uppstå i ch med genmförandet av det mderniserade yrkeskvalifikatinsdirektivet. Vidare är vissa arbetsuppgifter ch uppdrag i utredningsförslaget inte berende av hur många sm ansöker m erkännande ch skulle därigenm lämpa sig bättre för sfinansiering. Vissa grundläggande funktiner, sm t.ex. rådgivningscentrum, måste kunna fungera även i tider där antalet ansökningar är litet. UHR föreslår därför en viss förskjutning i balansen mellan sfinansiering ch avgiftsfinansiering beträffande myndighetens tillkmmande uppgifter enligt utredningens förslag. De framtida uppgifter för UHR sm följer av utredningens förslag sm är mer lämpade för en sfinansiering i stället för avgiftsfinansiering är rådgivningscentrum (kntaktpunkten är sfinansierad redan idag), utökat samarbete inm den gemensamma kntaktpunkten med bl.a. Tillväxtverket, infrmatinsansvar gentemt företag sm är verksamma sm utbildningsanrdnare inm främst häls- ch sjukvårdsmrådet samt anmälnings- ch rapprteringsansvaret. Tillkmmande uppgifter kmmer att kräva mer resurser för UHR än utredningen räknat med UHR gör bedömningen att utredningens beräkning av vilka resurser sm kmmer att behöva tillföras UHR permanent är för lågt räknad. UHR är kntaktpunkt enligt det ursprungliga yrkeskvalifikatinsdirektivet, en verksamhet sm genm ändringsdirektivet mskapas till ett rådgivningscentrum. Uppdraget för denna funktin har förtydligats ch innebär att persnlig rådgivning ch stöd till medbrgarna, både utbildade i Sverige sm reser ut ch de sm vill använda utländsk utbildning i Sverige, ska lämnas. Rådgivningscentrumet ska även tillhandahålla viss infrmatin m natinell lagstiftning för de reglerade yrkena ch dess tillämpning, sciallagstiftning ch tillämpliga yrkesetiska regler. Det finns ckså ett ökat krav på myndighetssamarbete via Internal Market Infrmatin System (IMI) att så långt sm möjligt bistå behöriga myndigheter ch rådgivningscentrum i andra länder med infrmatin m dessa yrken ur ett svenskt perspektiv. Uppgiften att ansvara för uppgiften sm rådgivningscentrum kmmer därmed inte enbart att innebära en frmalisering av det uppdrag UHR har i dag utan kmmer även att innebära en ökad arbetsbelastning. Antalet persner sm vill ha intyg avseende svensk utbildning utfärdade i samband med ansökan m erkännande i andra EU/EES-länder trde ckså öka när det förnyade yrkeskvalifikatinsdirektivet införs. Uppbyggnad av verksamheten sm remissinstans angående utländska utbildningskvalifikatiner gentemt de behöriga myndigheterna kräver ckså resurser för kunskapsinhämtning ch utveckling av IT-system. Andra tillkmmande uppgifter för UHR är bland annat: Anmälnings- ch rapprteringsskyldighet till EU-kmmissinen ch andra EU/EES-länder ch Schweiz. Sida 3 (7)

4 Anmäla förslag till föreskrifter sm inskränker sökandes möjlighet att välja kmpensatinsåtgärd ch föreskrifter m partiellt befrielse från vissa mment i specialistläkarutbildningar. Ntifiera via IMI bevis på frmella kvalifikatiner sm utfärdas i Sverige för arkitekter, veterinärer samt vissa yrken inm häls- ch sjukvård (Ntifieringssamrdnare). Rapprtera förändringar till EU-kmmissinen avseende reglerade yrken ch utbildningar ch vilka yrken sm har avreglerats ch vilka krav sm har mildrats. Med uppgiften följer ansvar för uppdatering av EU-databasen över reglerade yrken. Bereda andra länders rapprter med berörda aktörer i Sverige ch överlämna synpunkter till EU-kmmissinen. Anmäla till EU-kmmissinen nya eller högre natinella krav på yrkeskvalifikatiner inklusive mtivering (inremarknadstestet). Rapprtera beslutsstatistik ch tillämpningsprblem. YKD föreskriver vartannat år men rapprterna efterfrågas av EU-kmmissinen årligen. Natinell samrdnare för YKD innebärande bland annat att främja enhetlig tillämpning av YKD, att inhämta relevanta uppgifter av betydelse för tillämpning av YKD, att säkerställa utbyte av infrmatin ch bästa praxis m kmpetensutvecklig ch m kmpensatinsåtgärder samt att gå genm förslag till gemensamma utbildningsprinciper. Den nya rllen för UHR inm detta mråde kmmer att öka myndighetens arbetsbelastning. Administrera rådet för reglerade yrken. Enligt UHR:s bedömning blir detta bland annat ett viktigt frum för diskussiner m bättre tillämpning av YKD ch främjande av fri rörlighet för persner. Behvet av ett sådant frum har tidigare underskattats ch att utveckla ett sådant nätverk kmmer enligt UHR:s bedömning att vara en mfattande ch tidskrävande uppgift. Medverka i den natinella strukturen för varningsmekanismer innebärande att ta emt samtliga varningar avseende falska intyg samt indragen eller begränsad rätt att utöva yrket från utlandet ch sprida dem till berörda myndigheter i Sverige. Ta emt underrättelser från de behöriga myndigheterna i Sverige m plisanmälningar angående användandet av falska intyg i samband med erkännande av yrkeskvalifikatiner, bevaka vilka plisanmälningar sm leder till en fällande dm ch, inm tre dagar efter en eventuell dm, underrätta de behöriga myndigheterna i andra länder. UHR vill påpeka att det finns praktiska svårigheter med att genmföra denna rdning, t.ex. avseende behvet av att utveckla särskilda system för bevakning av dessa frågr. Medverka/samarbeta i den gemensamma kntaktpunkten Förse Tillväxtverket med aktuell infrmatin m reglerade högskleutbildningar. Sida 4 (7)

5 Ingå i samrdningsgruppen för kntaktpunkten för tjänster tillsammans med Tillväxtverket, Knsumentverket ch Kmmerskllegium (samrdnare). Besvara frågr rörande YKD sm kmmer till den gemensamma kntaktpunkten i rllen sm rådgivningscentrum. Stöd för yrkesutövare med svenska kvalifikatiner Stödja utbildningsanrdnare genm att sammanställa de mderniserade minimikraven, bevaka ch infrmera m uppdateringar sm kan beslutas av EU-kmmissinen genm delegerade akter. Utfärda intyg över svensk utbildning avsett nivå eller m utbildningen är reglerad eller inte. Behörig myndighet för eurpeiskt yrkeskrt (EPC) för arkitekter ch andra yrken sm inte är reglerade i Sverige. Meddela föreskrifter för EPC för arkitekter ch icke-reglerade yrken, autmatiskt erkännande på grundval av gemensamma utbildningsprinciper, utfärdande av utbildningsbevis/intyg över svensk utbildning ch andra handlingar. Sammantagen bedömning av de eknmiska knsekvenserna för UHR Sm framgått van anser UHR dels att balansen mellan avgiftsfinansiering ch sfinansering bör förändras så att UHR:s arbete i någt högre grad finansieras av, dels att de nya uppgifter sm föreslås läggas på UHR är mer resurskrävande än vad utredningen räknat med. UHR:s bedömning är att detta sammantaget innebär att det krävs ca 2,5 årsarbetskrafter i permanent förstärkning från ch med år En årsarbetskraft mtsvarar ungefär en kstnad på en miljn krnr vilket innebär att myndighetens bör utökas permanent med 2.5 miljner krnr från ch med budgetåret Den tillfälliga sförstärkning sm utredningen föreslår med en årsarbetskraft för åren 2016 ch 2017 kan därmed utgå eftersm den i så fall ersätts av en permanent förstärkning av et. Det tillfälliga sm utredningen bedömer behövs för att täcka kstnaderna under uppbyggnadsfasen för att förbereda för genmförande av direktivet ch bygga upp nödvändig kmpetens, dvs. 3 miljner krnr under 2015, kan tilldelas UHR med krav på särskild återrapprtering. Anslaget bör dck ges till UHR så att medlen även kan dispneras år 2016 m så skulle behövas. Skillnaden mellan utredningens ch UHR:s förslag framgår av tabell 1 sm biläggs detta yttrande. En ny bedömning av resursbehvet kmmer att behöva göras för det arbete sm följer av införandet av yrkeskrt, t.ex. infrmatinsinsatser ch författningsarbete när detta system införs. Sida 5 (7)

6 Bemyndigandet att meddela föreskrifter När det gäller bemyndigandet för UHR att meddela föreskrifter m autmatisk erkännande på grundval av gemensamma utbildningsprinciper framgår det av betänkandet (s. 363) att UHR:s föreskrifter ska avse förfarandet för autmatiskt erkännande. För att undvika eventuella tlkningssvårigheter kring mfattningen av bemyndigandet för UHR på den punkten anser UHR att det bör framgå av förrdningstexten i 61 punkt 2 den föreslagna förrdningen m erkännande av yrkeskvalifikatiner att UHR får meddela föreskrifter m förfarande för autmatiskt erkännande på grundval av gemensamma utbildningsprinciper. Förhållandet mellan Universitets- ch högsklerådet ch behörig myndighet erfarenheter från samverkan med Sklverket UHR har uppdraget att lämna yttrande till Sklverket över utländsk lärarutbildning samt eventuella relevanta utländska kmpletterande studier ch/eller relevant utländsk yrkeserfarenhet. Utredningen föreslår en utökad rll för UHR när det gäller bedömning av utbildningsrelaterade yrkeskvalifikatiner ifrån länder inm EU/EES ch Schweiz. UHR ska lämna yttranden till samtliga behöriga myndigheter, vilka frtsatt är ansvariga för den slutliga ch sammantagna prövningen av en enskilds samtliga meriter. Baserat på UHR:s erfarenhet sm remissinstans till en behörig myndighet i yttrandeförfarandet gällande lärarlegitimatin så vill UHR framföra följande synpunkter. UHR:s erfarenhet är att det krävs både tid ch resurser för att exempelvis utfrma prcesser ch anpassa system för nya ch utökade uppdrag. Det krävs samverkan mellan de behöriga myndigheterna ch UHR, inte minst för att säkra likabehandlingen mellan sökande med svenska ch utländska kvalifikatiner. En tydlig ansvarsfördelning ch uppdragsbeskrivning mellan parterna är viktig. Att definiera vad sm ryms inm uppdraget ch finna fungerande frmer för samarbete är av yttersta vikt. UHR ch Sklverket har därför enats m två arbetsprcesser för att behandla begäran m yttranden samt övriga förfrågningar. Två separata överenskmmelser, en för varje prcess, har slutits med Sklverket för att i detalj reglera prcesserna. Detta arbete är viktigt ch framförallt en kntinuerlig ch tidskrävande prcess. Kmmunikatinsvägar mellan berörda myndigheter samt mellan sökande ch myndigheter behöver ckså fastställas. Det är viktigt att de behöriga myndigheterna har ett tydligt uppdrag med att definiera nödvändigt kunskapskrav vad gäller de reglerade yrkena. Infrmatinen är nödvändig för att bedöma m det finns väsentliga skillnader i den utländska utbildningen jämfört med svensk utbildning. UHR behöver riktlinjer från respektive behörig myndighet m nyckelkmpnenter sm ingår i aktuella svenska behörighetsgivande utbildningar för att säkerställa att UHR har underlag för en krrekt ch rättssäker prövning. Det kan behövas en tydligare definitin på vad sm anses behövligt gällande skyldigheten för de behöriga myndigheterna att inhämta yttrande från UHR än vad utredningen anger, detta särskilt med tanke på tidsfrister för prövningen där innehållet i utbildningskvalifikatinen ska bedömas. Bedömning av meriter från länder sm inte mfattas av yrkeskvalifikatinsdirektivet Utredningen behandlar genmförandet av det mderniserade yrkeskvalifikatinsdirektivet ch inriktar sig därigenm på bedömning av enskilda Sida 6 (7)

7 persners utbildningsrelaterade yrkeskvalifikatiner ifrån länder inm EU/EES ch Schweiz. UHR bedömer idag på Sklverkets uppdrag meriter ifrån länder sm inte mfattas av van nämnda direktiv s.k. tredje land. Detta innebär att UHR lämnar yttranden över utländska meriter ifrån dessa länder till Sklverket. Även vid behöriga myndigheter görs idag behörighetsprövningar av meriter ifrån tredje land. Det är angeläget att regering ch riksdag i samband med införandet av det mderniserade yrkeskvalifikatinsdirektivet ckså fastställer en rdning för sökande med utbildning från tredje land. UHR vill framföra att det vre rimligt ch önskvärt att även förlägga bedömningen av utbildningsrelaterade yrkeskvalifikatiner ifrån tredje land vid UHR när bedömningsverksamheten av dessa kvalifikatiner ifrån länder inm EU/EES ch Schweiz samlas vid denna myndighet. På så vis ptimeras resursanvändningen. Bilaga 1. Tabell 1. Jämförelse mellan utredningens ch UHR:s förslag till förstärkning av UHR:s Utredningens förslag Tillfälligt Permanent 3 mkr 1 årsarbetskraft - 1 årsarbetskraft 1 årsarbetskraft 1 årsarbetskraft UHR:s förslag Tillfälligt 3 mkr - - Permanent - 2,5 årsarbetskrafter 2,5 årsarbetskrafter Beslut Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektör Ulf Melin efter föredragning av biträdande stabschef Magnus Hjrt. I handläggningen av ärendet har även deltagit avdelningschef Lars Peterssn, utredarna Miska Tarma, Natalia Österman ch Martin Perssn, myndighetsjuristen Drazenk Jzic ch eknmichefen Daniel Bäckman. Sida 7 (7)