Miljö- och energidepartementet. Er referens: M2016/01154/Ke

Transkript

1 Miljö- ch energidepartementet Er referens: M2016/01154/Ke Återvinningsindustriernas svar på remiss av Naturvårdsverkets rapprt Minskad förbrukning av plastbärkassar samt separat prmemria med förslag på bemyndigande i miljöbalken m.m. Återvinningsindustrierna, ÅI, har genm remiss beretts möjlighet att lämna synpunkter på Naturvårdsverkets rapprt Minskad förbrukning av plastbärkassar samt på Miljö- ch energidepartementets prmemria Bemyndigande, infrmatinsansvar ch ikraftträdande gällande ändrade bestämmelser i miljöbalken med anledning av Naturvårdsverkets förslag. ÅI är en branschförening sm företräder de privata återvinningsföretagen med en msättning på 20 miljarder krnr ch drygt anställda. Medlemsföretagen hanterar årligen drygt 12 miljner tn avfall ch återvinningsbart material, varav ca 55 % materialåtervinns. Våra sammanfattande synpunkter på förslaget Vi avstyrker förslaget att införa ett lägsta pris m 5 kr per plastbärkasse. Förslaget är inte kstnadseffektivt ch saknar incitament att driva på utvecklingen mt mer resurseffektiva ch miljövänliga bärkassar samt minskad nedskräpning. Vi föreslår i stället att ett styrmedel införs sm innebär att en extra avgift tas ut för plastbärkassar med tydliga krav på vad den ska användas till. Avgiften bör mfatta även andra bärkassar på marknaden. Avgiften bör differentieras m a p bärkassarnas materialval ch miljöpåverkan. Vi anser att bärkassar sm innehåller minst 80 % återvunna råvarr (PCR=pst cnsumer recycled) ska ges en betydligt lägre avgift ch därmed lägre pris till knsumenterna. Det är en viktig signal till knsumenterna att prdukter av återvunna råvarr premieras på marknaden ch att uttjänta

2 2 plastbärkassar i första hand ska lämnas till materialåtervinning, så att de kan bli nya plastprdukter. Vi anser att det ska vara tydliga krav på vad avgiften ska användas till, t ex infrmatinsinsatser till knsumenterna, stimulera ökad materialåtervinning av bärkassar ch användning av återvunna råvarr, påverka design för ökad återvinning, analyser av lika bärkassars miljöpåverkan, nedskräpningskampanjer mm. Vi föreslår att den föreslagna uppföljningen av plastbärkassar ch andra bärkassar kmpletteras så att bärkassar baserade på återvunna råvarr följs upp separat. Mtiv för våra synpunkter Målen med direktiv (EU) 2015/720 av den 29 april 2015 m ändring av direktiv 94/62/EG när det gäller att minska förbrukningen av tunna plastbärkassar (kallat tilläggsdirektivet) är inte bara att minska själva förbrukningen utan även resursanvändningen ch den nedskräpning sm plastbärkassarna leder till. Vår bedömning är att intentinerna i tilläggsdirektivet är bra men att de åtgärder sm EU kräver att medlemsländerna ska vidta inte är anpassade till svenska förhållanden. Vi menar dck att det inm direktivets ram finns utrymme för att vidta åtgärder sm går i en mer resurseffektiv riktning (cirkulär eknmi) samt stimulerar fler aktörer i kedjan att uppnå målen. Det skulle kunna göra Sverige till ett föregångsland. Några av utgångspunkterna för ÅI:s synpunkter Nedan beskrivs ett antal utgångspunkter för ÅI:s remissvar där flertalet hämtats ur Naturvårdsverkets utredning: EU ställer krav på ett medlemsländerna ska vidta åtgärder sm mfattar en eller båda av de två nedanstående alternativen: Inte tillhandhålla plastbärkassar kstnadsfritt: Sverige tar betalt för många tunna plastbärkassar idag Inte överskrida vissa förbrukningsnivåer: Sverige klarar idag EU:s förbrukningsnivå 90 tunna plastbärkassar per persn (ska ha uppnåtts 31 dec 2019). Idag förbrukas ca 80 tunna plastbärkassar mellan 15 ch 50 mikrmeter i tjcklek. En frtsatt minskning till 40 tunna plastbärkassar kräver frtsatta åtgärder. Tunna plastbärkassar mellan 15 ch 50 mikrmeters tjcklek tillverkas till viss del av återvunnen plast, en prduktin sm sker huvudsakligen i Sverige. Både tunnare (< 15 mikrmeter) ch tjcka plastbärkassar imprteras fta ch är baserade på jungfruliga råvarr. Det finns ingen kunskap m priselasticiteten mellan pris ch förbrukning sm underlag för att sätta ett pris sm med säkerhet leder till att knsumtinen kmmer minska till 40 plastbärkassar. Återvinningindustrins Service AB Bx Stckhlm Tel ,

3 3 Materialåtervinningen av plastbärkassar är begränsad idag, då de fta används sm avfallspåse. Detta beteende att använda påsen sm avfallspåse driver sannlikt på förbrukningen. Det saknas infrmatin m vilka plastpåsar eller plastbärkassar sm skräpar ner mest i Sverige. Med en vinstmarginal på plastbärkassar, i strleksrdningen, 300 %, är det en viktig intäktskälla för butikerna. De saknas idag LCA-baserat underlag för att jämföra ch värdera lika bärkassars miljöpåverkan för svenska förhållanden En bredare analys brde gjrts av lika alternativa styrmedel Vi anser att Naturvårdsverket förslag till styrmedel brde analyserats på ett bredare sätt vad avser både kstnadsnytta ch miljönytta. Även m direktivet endast föreskriver att förbrukningen av plastbärkassar ska reduceras så måste intentinerna att både minska resursanvändningen ch nedskräpningen samt att de berörda aktörerna får de rätta incitamenten tas med i bedömningen av vilka styrmedel sm bör införas för att uppnå eftersträvat resultat. Avgörande för övergången till en cirkulär eknmi är att prdukter designas för återvinning ch att prduktinen baseras på återvunna råvarr, köparna har incitament att köpa resurseffektiva ch miljövänliga prdukter samt att de kan återanvändas ch därefter materialåtervinns när de är uttjänta. Bärkassar är ett bra exempel där styrmedel i en cirkulär eknmi kan appliceras på ett sätt sm ger både knsumenter ch övriga aktörer tydliga incitament. Vi menar att analysen av styrmedel brde haft med följande aspekter, sm ckså är en del av direktivets inriktning även m det inte står explicit att de ska uppfyllas: 1. Differentiering av bärkassarna m a p materialval ch miljöpåverkan 2. Krav på att bärkassarna kan återanvändas (hållbarhet, infrmatin mm) 3. Krav på återvinningsbarhet (t ex design) 4. Driva på ökad materialåtervinning av bärkassarna ch förändra beteendet av hantering av plastbärkassar, de ska återanvändas för att därefter materialåtervinnas 5. Incitament för de lika aktörerna i värdekedjan (även insamling ch återvinning) 6. Åtgärder för att minska nedskräpningen 7. Bygga på det sm varit svenska framgångsfaktrer, dvs att tillverkare i Sverige prducerar plastbärkassar av återvunnen plast ch samarbetar med handeln för att möta kraven (bör således inte leda till ökad imprt av bärkassar baserat på jungfruligt material) Naturvårdsverkets förslag m lägsta pris på 5 krnr per plastbärkasse ÅI avstyrker förslaget att införa ett lägsta pris på 5 kr per plastbärkasse Återvinningindustrins Service AB Bx Stckhlm Tel ,

4 4 Förslaget att sätta ett lägsta pris på 5 kr per plastbärkasse utan några krav på att de sm tillhandhåller dessa kassar ska bidra till att målen uppnås är anmärkningsvärt. Förslaget leder till ökad intäkter på flera miljarder ch därmed ökade vinster för handeln. Förslaget innehåller dessutm möjligheten att ytterligare höja priset m den antagna priselasticiteten inte stämmer, dvs att målet 40 tunna plastbärkassar inte uppnås Naturvårdsverkets förhppning är att aktörerna på marknaden ska genmföra frivilliga åtgärder av typen infrmatinsinsatser, utveckling av miljövänligare bärkassar, minskad nedskräpning ch/eller ökad resurshushållning. Detta trts att det inte ställts krav eller avsatts medel. Samtidigt kan vi knstatera att Naturvårdsverket avfärdar frivilliga avtal ch överenskmmelser sm styrmedel utan en djupare analys. Frågan m förslagets kstnadseffektivitet måste ckså ifrågasättas. För knsumenterna ttalt innebär det sammanlagt miljarder i ökade kstnader sm inte är kpplade till någn tydlig miljönytta. Direktivets mål bör kunna uppnås till en betydligt lägre kstnad genm andra mer effektiva åtgärder. Det är beklagligt att Naturvårdsverket inte analyserat kstnaderna för andra alternativa styrmedel. ÅI:s förslag till alternativt styrmedel ÅI föreslår att det i stället införs ett styrmedel sm innebär att en extra avgift tas ut för plastbärkassar ch andra bärkassar på marknaden. Avgiften ska användas för att aktörerna i värdekedjan ska ges incitament att driva på utvecklingen mt en mer cirkulär hantering av bärkassar. Avgiften skulle kunna tas ut sm en del av prducentansvaret men bör då sättas i en särskild fnd sm finansierar lika typer av åtgärder. Styrmedlet bör utfrmas så att bärkassar av återvunna material premieras i förhållande till de baserade på jungfruliga råvarr. Förslag: Plastbärkassar (ch även andra bärkassar) av minst 80 % återvunna råvarr (PCR=pst cnsumer recycled) ska ges en betydligt lägre avgift ch därmed lägre pris till knsumenterna. Förslagsvis skulle avgiften för plastbärkassar baserade på återvunna råvarr ligger på % av avgiften för de prducerade av jungfruliga råvarr. Detta är en viktig signal till knsumenterna att prdukter av återvunna råvarr premieras på marknaden. Det kan ckså samtidigt ge en signal att uttjänta plastpåsar i första hand ska lämnas till materialåtervinning för att kunna användas i nya plastprdukter. Det ska vara tydliga krav på vad avgiften ska användas till. Dessa behöver utvecklas mer i detalj tillsammans med aktörerna i värdekedjan: infrmatinsinsatser till knsumenter analys av hur knsumenter använder bärkassar, deras behv mm stimulera ökad materialåtervinning av plastbärkassar ch andra bärkassar driva på efterfrågan av återvunnen råvara hs inköpare av bärkassar Återvinningindustrins Service AB Bx Stckhlm Tel ,

5 5 påverka design för ökad återanvändning ch materialåtervinning analyser av lika bärkassars miljöpåverkan undersökning av vilka bärkassar sm rsakar mest nedskräpning nedskräpningskampanjer Bärkassar baserade på återvunna råvarr bör redvisas separat i uppföljningen Naturvårdsverket föreslår att lika typer av plastbärkassar sm sätts på marknaden ska följas upp separat för att kunna utvärdera m målen att minska förbrukningen har uppnåtts. Uppföljningen föreslås endast göras baserat på plastbärkassarnas tjcklek. Vi föreslår att den föreslagna uppföljningen av plastbärkassar ch andra bärkassar bör kmpletteras så att bärkassar baserade på återvunna råvarr följs upp separat. Avslutningsvis så vill vi lyfta fram att även de näringsplitiska aspekterna måste beaktas vid val av styrmedel. För att en cirkulär eknmi ska bli verklighet ch industrin i större utsträckning ska efterfråga återvunna råvarr, så behövs det tydliga eknmiska styrmedel ch incitament sm gör att återvunna råvarr kan knkurrera med de jungfruliga. Det är viktigt att nya styrmedel tar med denna aspekt ch inte leder till att företag i Sverige sm baserar sin tillverkning av bärkassar på återvunna råvarr missgynnas. Med en alternativ utfrmning av styrmedel kan i stället de företag sm investerat i att använda återvunna råvarr för prduktin av plastbärkassar stimuleras till frtsatta investeringar. Det ökar återvinningsföretagens avsättningsmöjligheter för återvunna råvarr i Sverige. Vi ser fram emt att få medverka till utfrmningen av ett alternativt styrmedel, sm kan skapa ökad knkurrenskraft för Sverige ch ckså leder till fler jbb. Stckhlm den 16 september 2016 Britt Sahleström Vd, Återvinningsindustrierna Återvinningindustrins Service AB Bx Stckhlm Tel ,