Återvinningsindustrierna Viveke Ihd

Transkript

1 Återvinningsindustrierna Viveke Ihd Medlemsföretagen: ØErbjuder både insamlings- och återvinningstjänster samt andra tjänster i kedjan design för återvinning till återvunna råvaror. ØFöretagen omsätter ca 20 miljarder kr, drygt 6000 anställda ØHanterar drygt 12 miljoner ton avfall och återvinningsmaterial varav ca 55 % materialåtervinns och ersätter jungfruliga råvaror ØÅtervinner alla typer av avfall/återvinningsmaterial: järn, metall, plast, glas, papper, kartong, elektronik, gips, frityroljor, matavfall, organiskt avfall, biogas, däck, bygg- och rivningsavfall, tjärpapp, glykol, förorenade jordar, farligt avfall, ljuskällor, kylmöbler, grus, asfalt, betong, oljor, hushållsavfall ØVärdegrund och Uppförandekod antagen av alla medlemmar ØMedlem i de europeiska branschföreningarna FEAD och EuRIC

2 Hur blir Sverige föregångsland - framgångsfaktorer Miljö- och Näringspolitik Lika villkor för alla aktörer Cirkulära flöden och kvalitet Samarbete kommuner - näringsliv Samarbete i värdekedjan Äganderätt till avfallet och möjlighet att få utveckla lösningar Lönsamt återanvända materialåtervinna till råvaror

3 Återvinningsföretagen tror på tillväxt och nya jobb % Bedömer du att ditt företag kommer att växa de närmaste fem åren? 95% Bedömer du att ditt företag kommer att öka antalet anställda under de närmaste två åren? 80% 60% 22% 40% 20% 0% 5% 78% Ja Nej Ja Nej

4 Främsta hindren för tillväxt 1. Företag som inte uppfyller gällande lagstiftning konkurrerar på marknaden Hur upplever du konkurrensen från kommuner och kommunala bolag? 2. Konkurrens från kommuner och kommunala bolag Affärskritiskt omfattande 8% 3. Oklar och varierande definition av därmed jämförligt avfall Stor Liten 28% 46% 4. Låga priser på jungfruligt material 5. Osäkerhet hos kunderna att övergå till återvunna råvaror Obefintlig 18% 0% 10% 20% 30% 40% 50%

5 April 2017 Som första branschförening har Återvinningsindustriernas medlemmar beslutat om ett frivilligt åtagande att följa Sveriges Byggindustriers riktlinjer för resurs- och avfallshantering vid byggande och rivning. Ett viktigt syfte är att öka återvinningen och skapa mer cirkulära materialflöden. Genom att följa riktlinjerna tydliggör Återvinningsindustrierna att branschen på ett aktivt sätt bidrar till att uppfylla återvinningsmålet för bygg- och rivningsavfall och visar att medlemmarna hanterar avfall på ett hållbart och ansvarsfullt sätt.

6

7

8

9 Materialflödena i Sverige är väsentligt mindre cirkulära än nuvarande statistik visar, vilket innebär stora ekonomiska och miljömässiga förluster

10 Ett värdebeständigt svenskt materialsystem Målsättningen var att utveckla ett värdebaserat perspektiv på det svenska materialsystemet, något som väsentligen saknas idag, både i Sverige och internationellt Ett värdeperspektiv bidrar till att: Göra materialanvändning till en ekonomisk och industriell fråga, inte bara en miljöfråga Möjliggöra ekonomiskt avvägda prioriteringar vad gäller materialflöden och återvinning från politik och näringsliv Stimulera innovation; Sveriges ambition borde vara att bygga en lika stark position inom sekundärmaterial som vi redan har inom primärmaterial 10

11

12 42 Miljarder i årlig värdeförlust Sverige förstör, deponerar och bränner material värt 21 miljarder Ytterligare 12 miljarder går förlorade i upparbetningskostnader 9 miljarder kronor går om intet för att materialet nedgraderats tex genom sammanblandning eller kontaminering. Med bättre produktdesign, materialval och återvinningssystem skulle materialens kvalitet i stället kunna bibehållas och stora delar av värdeförlusten undvikas.

13 70% av plastanvändningen utgörs av fem plastsorter

14 Att behålla mer materialvärde är en stor industriell och ekonomisk möjlighet för Sverige och en attraktiv vision. En omställning mot 2040 kräver förändring inom politik, teknik och industri

15 Sju politiska initiativ för att påbörja omställningen, Sätt ett långsiktigt politiskt mål att Sverige ska behålla värdet i sina material, och stoppa värdeläckagen (jämför energisystemet) Be SCB och Naturvårdsverket ta fram mått som bättre fångar värde och cirkularitet, så att vi kan se vad utgångsläget är och mäta förbättring Skapa förutsättningar för storskalighet i sekundär materialindustri Prissätt externaliteter marknaden måste styras Skapa förutsättningar för privata aktörer behovet av storskaliga återvinningssystem gör ansvar på kommunnivå svårt att tillämpa Skapa industrisamarbeten inom de stora värdekedjorna / produktgrupperna Byggnation, fordon, mat/förpackningar, textil Utveckla produktdesign och återvinning för att bättre bibehålla materialvärde Be upphandlingsmyndigheten utveckla kriterier för att stärka marknaden för sekundära material Överväg förordning som stipulerar att de produkter som sätts på marknaden ska vara enkla att återvinna 7 Proaktivt agerande i Bryssel - gärna i allians med andra medlemsländer - för att föra Circular Economy Package framåt 15

16 Circular Sweden Företag för cirkulära materialflöden

17 Circular Sweden Igår lanserar Axfood, H&M, Houdini, IKEA, NCC, SSAB, Tarkett och Återvinningsindustrierna företagsforumet Circular Sweden. Syftet är att driva politik och utveckling framåt för att skapa mer cirkulära materialflöden. Circular Sweden är ett företagsforum som skapar mer cirkulära materialflöden. Utgångspunkten är att ett resurseffektivt samhällsansvar är en viktig del av lösningen i klimatomställningen och att ett skifte från linjära till cirkulära materialflöden är nödvändigt för att bibehålla välfärden i framtiden

18 TACK Viveke Ihd