Primärenergifaktorer för avfall och restvärme

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Primärenergifaktorer för avfall och restvärme"

Gunilla Åberg
för 7 år sedan
Visningar:

1 Primärenergifaktorer för avfall och restvärme T.f. Enhetschef Klimat och Hållbara Samhällssystem Avfall Sveriges temadag Aktuellt inom energiåtervinning Skövde,

2 Budskap Avfallsbränsle* är betydligt mer resurseffektivt än olja, men mindre resurseffektivt än industriell restvärme * Hushållsavfall och verksamhetsavfall

3 Agenda Bakgrund Vad är primärenergi? Hur har vi gjort? Resultat (fokus avfallsbränslen) Slutsatser

4 Projektet Primärenergi i avfall och restvärme - metodfrågor Frågeställning: Hur resurseffektivt är avfallsbränsle och restvärme? (Resurseffektivitet mätt som primärenergi) Syfte: Redogöra för och rekommendera allokeringsmetoder samt primärenergifaktorer för avfallsbränslen och restvärme Författare (samtliga IVL):, Tomas Ekvall, Fredrik Martinsson, Erik Särnholm, Jeanette Green Finansiering: Avfall Sverige Svensk Fjärrvärme Naturvårdsverket och Formas via Stiftelsen IVL

5 Vad är primärenergi? PRIMÄRENERGI ENERGIBÄRARE 3 kwh Kol 2 kwh Naturgas 1,5 kwh Nord. elmix Förluster vid utvinning, transport, förädling och omvandling från bränsle till el 1 kwh el 0,4-1 kwh FV fr biobränsle 0,9 kwh Sv.FV-mix 0,05 kwh FV fr spillvärme Förluster vid utvinning, transport, förädling och omvandling från bränsle till fjärrvärme 1 kwh fjärrvärme

6 Varför har vi studerat detta? Primärenergifaktorer för avfallsbränslen och restvärme kan inte beräknas enbart med vetenskapliga metoder Vem ska bära ansvar för primärenergiuttag vid avfall och restvärme? Allokeringar krävs Idag görs beräkningar på mycket olika sätt Primärenergifaktorer för avfall i litteratur: från 0 till >1 Påverkar trovärdigheten Fjärrvärmekunder litar inte på fjärrvärmebolagen Behov av objektiv metod

7 Inte så enkelt Exempel produkter som blir avfall som går till energiåtervinning??? Insatt primärenergi för att producera konsumentprodukter Energiinnehåll i konsumentprodukterna när de blir avfall Avfallsfraktion A.. Avfallsfraktion n? Hur mycket primärenergi ska avfallsbränslet bära? Hur mycket primärenergi ska avfallsbaserad fjärrvärme bära?

8 Brett tillvägagångssätt ger robusthet Kombination kvalitativ och kvantitativ metod Vissa frågor kan lösas med sakkompetens och "fysikaliska" (kvantitativa) metoder, andra kräver värdering A B C D E F Mål för metoden (vad ska den gynna?) Sammanställning av befintliga metoder och primärenergifaktorer Kriterieanalys Intervjuer och deltagandeworkshop Metod för beräkning av primärenergifaktorer Rekommendation

9 Steg A: Mål för metoden Gynna beslut som bidrar till Minskad primärenergianvändning/ökad resurseffektivitet Minskade utsläpp Avfall ska följa avfallshierarkin Metoden måste dessutom kunna tillämpas och accepteras av andra än bara energibranschen (därav deltagandeworkshop)

10 Steg B: Studerade avfallsallokeringar Allokering till avfallssystemet Allokering till energisystemet Ekonomisk allokering Alternativanvändning för avfall (olika varianter) bl.a. där hänsyn tas till alternativ materialåtervinning (Bordemetoden)

11 Steg A-D: Resultat från kriterieanalys, intervjuer och deltagandeworkshop Skilj på avfall som är respektive inte är vettigt att materialåtervinna Avfall som inte är vettigt att materialåtervinna ska inte bära primärenergi Olika åsikter om avfall som är vettigt att materialåtervinna Mål för metoden: följa avfallshierarkin, minimera primärenergi, utsläpp m.m. "Bordetänkandet" där hänsyn tas till alternativanvändning av avfallet erhöll högst betyg i kriterieanalys

12 Lättanvänd Sanningsenlig Begriplig Inspirerande Svår att missbruka Viktat genomsnitt Oviktat genomsnitt Viktningsfaktorer Allokering till avfallssystemet Allokering till energisystemet Ekonomisk allokering Systemutvidgning för användning av avfall (från energibranschens synvinkel) - alt anv deponi (utan ta hand om metan) alt anv deponi (ta hand om metan) alt anv materialåtervinning (del av avfallet) alt anv rötning (del av avfallet) alt anv eldning på annan ort alt avfallsminimering (del av avfallet) Sammanslagning av material, rötning och avfallsminimering ovan Systemutvidgning för användning av avfall (från avfallsbranschens synvinkel) - alt till att använda avfallet för energiändamål är att använda andra bränslen. Alltså värdera avfallet enligt det som trängs undan i fjärrvärme-/elsystemet

13 ??? Hjälpenergi för att avfallet ska kunna användas som bränsle Energi i avfall EJ vettigt att materialåtervinna Energi i avfall vettigt att materialåtervinna!! Hur mycket primärenergi ska avfallsbränslet bära?

14 Avfall Bordetänkandet: Frågeställningar: 1. På vilken grund avgöra vad som är vettigt och inte vettigt att materialåtervinna? Många olika synsätt finns alla är värderingar 2. Hur värderas den energi som finns i avfall som är vettigt respektive inte vettigt att materialåtervinna? Avfall vettigt att återvinna som ändå går till förbränning Avfall inte vettigt att återvinna 3. Var dras systemgränserna för hjälpenergin? PEF B PEF A PEF A < PEF B

15 1. Avfall vettigt eller inte vettigt att återvinna? Olika sett att se på detta: 1. Utifrån vad som är ekonomiskt lönsamt. 2. Utifrån politikernas bedömning, d.v.s. utifrån de politiskt satta mål som finns för återvinning i Sverige. 3. Utifrån vad som är samhällsekonomiskt lönsamt. 4. Utifrån vad som är bäst för miljön i dagsläget. 5. Utifrån vad som är långsiktigt hållbart. 6. Utifrån vad som är tekniskt eller teoretiskt möjligt att återvinna. Motiv för val: beslutat mål för projektet, LCA-data finns

16 2. Hur värdera energi i avfall som är resp. inte är vettigt att återvinna? PEF ökar Avfall som inte är vettigt att materialåtervinna: Bör inte bära någon primärenergi annat än hjälpenergi. Motiv: Intervjuer, deltagandeworkshop, "Bordetänkandet Avfall som är vettigt att materialåtervinna: A. Ingen skillnad, de hanteras lika B. Värdering av energiresurser som kan lagras och förflyttas C. Avfallet ses som en resurs som utvinns ur samhället D. Återvinningsbart avfall belastas med sluppen PE vid framställning från återvunnen jämfört med jungfrulig råvara E. Hela livscykeln allokeras till avfall som kan materialåtervinnas Motiv: Ej komplicerade systemutvidgningar, stabilt över tid, robust, vanligt tillämpat idag, deltagandeworkshop, kriterieanalys X Energi i avfall EJ vettigt att materialåtervinna Energi i avfall vettigt att materialåtervinna

17 Innehåll i hushållsavfallsbränsle, Svenskt Genomsnitt Vikts % Energi, %

18 3. Hjälpenergi Energi-ut-vinningen bär hjälpenergin för insamling och transport av avfallsbränslet till energi-anlägg-ningen Enligt Miljöfaktaboken 2011: 4% vid hushållsavfall 5% vid verksamhetsavfall

19 Resultat avfall Primärenergi i avfallsbränslet Primärenergi i olika = + avfallsfraktioner Primärenergi i hjälpenergi Jämförelse: Eldningsolja 1,1 Restvärme 0,03

20 Kort om restvärme Resultat från kriterieanalys, intervjuer, deltagandeworkshop: skilj på restvärme och värme som biprodukt (värme som produceras i industrin men där extra bränsle tillsatts för att höja temperaturen innan leverans till fjärrvärmenätet) restvärme som annars hade gått till spillo ska inte bära primärenergi värme som biprodukt ska bära insatt bränsle allokering noll till restvärme högst "betyg" i kriterieanalys samt mest tillämpad metod idag

21 RESULTAT restvärme och värme som biprodukt Restvärme Värme som biprodukt El och/eller bränsle El och/eller bränsle Råvaror Industri Produkter Råvaror Industri Produkter Restvärme Värme som biprodukt Metod restvärme: Exempel 2% hjälpel (nordisk elmix): PEF tot = 0 + 0,02*1,7 = 0,03

22 Slutsatser Metod för beräkning av primärenergifaktorer för avfall och restvärme har tagits fram Kriterieanalys, intervjuer och konsensusprocess ger konvergerande resultat, men ger ej hela svaret Restvärme okontroversiellt ska inte bära primärenergi Avfall svårare Konsensus kring att skilja på avfall som är respektive inte är vettigt att materialåtervinna, men kring hur de ska värderas IVL har beräknat för olika synsätt och rekommenderat Beräkningar gjorda för några typer av avfall Resultaten visar att avfall är betydligt mer resurseffektivt än olja, men mindre resurseffektivt än restvärme!

23 Tack! Kontakta oss gärna:, Tomas Ekvall, Fredrik Martinsson,

Relevanta dokument

Värdering av fjärrvärmens resurseffektivitet och miljöpåverkan

Värdering av fjärrvärmens resurseffektivitet och miljöpåverkan Fjärrvärmedagarna 2013-04-18 Johanna Fredén IVL Svenska Miljöinstitutet Vi som jobbat med detta: Tomas Ekvall, Jenny Gode, Ida Adolfsson och