Miljöfaktaboken 2011 Värmeforsk

Transkript

1 2011 Värmeforsk Jenny Gode Rapporten 2011 är skriven av: Jenny Gode, Fredrik Martinsson, Linus Hagberg, Andreas Öman, Jonas Höglund, David Palm Uppskattade emissionsfaktorer för bränslen, el, värme och transporter. Värmeforsk rapport April 2011.

2 Innehåll Varför? Metod och handbokens struktur Bränslen som omfattas av Livscykelperspektiv Resultat t emissionsfaktorer i och resursanvändning Sammanfattning

3 Syfte Ta fram en handbok med emissionsdata för de vanligaste bränslena för svensk el- och värmeproduktion samt fordonsdrift Utsläpp till luft Resursanvändning (primärenergifaktorer) Stort tack till våra finansiärer: Värmeforsk Svensk Fjärrvärme SGC Svenskt Vatten Sveriges Ingenjörer Naturvårdsverket/Formas via Stiftelsen IVL

4 Varför? Varför? Stort behov i samhället av samlade generella emissionsfaktorer Granskade och rekommende erade data för svenska förhållanden Behov av uppdaterade och kompletterade data, ny upplaga av en mycket brett använd Milj öfaktabok (refereras e e flitigt) Stort fokus på att samla emissionsdata för flera olika avfallsbränslen Harmoniserade med emissionsdata från andra projekt/aktiviteter En mängd olika studier och bränslen granskade Exempel på tillämpning av data Beskrivning av LCA-metodik och betydelse av metodval och systemgränser Få har tillgång till LCA-verktyg

5 Rapportstruktur DEL 1. BAKGRUND OCH METODIK Del 1 ger en inblick i projektets syfte och metod och till metodiken för livscykelanalyser. DEL 2. EMISSIONSFAKTORER Under Del 2 sammanställs emissionsfaktorer för de bränslen och energislag där IVL funnit livscykelstudier med tillräckligt hög kvalitet, dvs. sådana studier som uppfyller de granskningskriterier som besk rivs i Del 1. DEL 3. TILLÄMPNING AV EMISSIONSFAKTORER I Del 3 visar vi hur de data som presenteras s i kan användas för att beräkna exempelvis emissionsfaktorer för olika elmixar och hur beräk ningar i s.k. miljöeffektkategorier (även kallat miljö påverkans kategorier) genomförs.

6 Metod Litteraturgenomgång Granskningsm mall med bedömningskriterier Urval av data till granskningsmall Urval av relevanta typstudier Uppföljning av ty pstudier och sammanställning Urval av emissioner/miljödata

7 Publicerad studie Jämförbara data Funktionell enhet Ej system- utvidgning LCA- perspektiv Urv vals- kriterier Sv enska för- hållanden

8 Urvalskriterier Grundläggande kriterier Studien ska gå att publicera Data ska beskriva miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv Emissioner och primärenergianvändning ska presenteras per energienhet bränsle/el och omfatta hela livscykeln (källa användning) Data ska vara giltiga för svenska förhållanden Data ska vara så generiska som möjligt, dvs. så tillämpliga som möjligt för svenska förhållandenn Data ska vara så jämförbara som möjligt avseende systemgränser, beräkningsmetodik, antagandenn och typ av indata Systemexpansion/systemutvidgning bör undvikas

9 Vad innebär urvalskriterierna? Prioritera studier som täcker flera bränslekedjor samtidigt Prioritera studier som tillämpar fysikalisk allokering mellan biprodukter, i andra hand ekon nomisk allokering och i tredje hand systemutvidgning Undvika studier där kreditering för undvikta emissioner och system-utvidgning har använts, alternativt försöka kompensera för detta Vid icke fullständig LCA, presenteras data från produktion & distribution från en studie och användnings- /förbränningsemissioner från en annan.

10 Vad har vi gjort för att data ska vara så jämförbara som möjl ligt? Noga granskat och dokumenterat valda metoder m.m. Satt upp detaljerade ade urvalskriterie ie er som vägledning för granskningen Visat hur metodval påverkar resultaten och resonerat kring betydelsen, men försökt undvika "onödiga" värderingar Jämfört resultat mellan likvärdiga studier I vissa fall gjort omberäkningar (t.ex. val av elmix) Gjort kontrollberäkningar av alla studier (fossil hjälpenergi) Däremot har vi: inte angivit konfidensintervall då de et saknats i de flesta studier (men i text jämfört resultat mellan olika studier) oftast inte analyserat fel i enskilda siffror då vi litat på kontrollen som gjorts i studierna (med undantag fö ör kontroll av fossil hjälpenergi)

11 Bränslen som omfattas av MFB Trädbränslen GROT Stubbar Gallringsvirke till flis Skogsflis Bark Spån, sågverksrester Pellets Träbriketter Energigrödor Salix Biooljor Tallbeckolja Avfallsbränslen Hushållsavfall svenskt genomsnitt Hushållsavfall 75 % utsort. org. avfall Blandat verksamhetsavfall PTP Brännbart grovavfall RT flis Fossila bränslen Stenkol Eldningsolja (EO1) Eldningsolja (EO2 5) Naturgas Torv Torv Biodrivmedel Etanol vete Etanol sockerbetor E85 Biogas sockerbe tor Biogas vall Biogas majs Biogas vete Biogas gödsel Biogas avfall livsmedelsindustri Biogas organiskt hushållsavfall Biogas ARV slam Biogas/Naturgasdriven bil RME Fossila drivmedel Bensin (med d5 % Etanol) Diesel (med 5 % RME) Flygfotogen Tjockolja (EO2, MGO, Fartyg) Tjockolja (EO6, HFO, Fartyg) Naturgas El Vindkraft Vattenkraft Kärnkraft Solvärme Solvärme Antal granskade studier totalt: ca 75 st

12 Livscykelperspektiv p

13 Livscykelanalysens olika faser

14 Två tabeller för varje bränsle/energislag Referensöversikt Beskriver översiktligt LCA-studierna, systemgränser m.m. Resursanvändning och emissioner Uppströms = produktion och distribution av bränslet Nedströms = omvandling av bränslet

15 Exempeltabell "Referensöversikt"

16 Exempeltabell "Resursanvändning och emissioner"

17 Växthusgasutsläpp (g CO 2eq /MJ) CO2-eq/MJ, Prod&distr CO2-e eq/mj, Användning PEF-totalt Primärenergifaktor (MJ/MJ) 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 GROT Stubbar Gallringsvirke till flis Skogsflis Bark Spån, sågverksrester Pellets Trädbriketter Salix Tallbeckolja Hushållsavfall, sv. genomsnitt Hushållsavfall, 75% utsort. org. Brännbart grovavfall PTP Blandat verksamhetsavfall RT-flis Stenkol Eldningsolja (EO1) Eldningsolja (EO2-5) Naturgas Torv Etanol (vete) Etanol ( sockerbetor) E85 Biogas ( sockerbetor) Biogas (vall) Biogas (majs) Biogas (vete) Biogas (gödsel) Biogas (livsmedelsavfall) Biogas (org. hushållsavfall) Biogas (avloppsslam) Biogas/Naturgasdriven bil RME Bensin (5 vol% Etanol) 5 vol% RME) Flygfotogen Tjockolja (EO2, MGO, Fartyg) Tjo Diesel ( ckolja (EO6, Naturgas (L HFO, Fartyg) NG till faryg) Vindkraft Vattenkraft Kärnkraft Solvärme

18 Exempelberäkning svensk fjärrvärmemix Tillfört bränsle/energibärare (insatt energi) Bränsle till värme, GWh 1 Stenkol 1480 Eldningsolja (EO1) 573 Eldningsolja (EO2) Eldningsolja (EO3 5) Naturgas 1849 Övrigt tfossilt/gasol l 109 Industriell spillvärme Avfall Avfallsgas/restgas ink deponi & rötgas RT flis 1644 Tallbeckolja Biooljor Bark Grot 3630 Spån Stamvedsflis Träpulver Övriga biobränslen (Blandad skogsflis) Träbriketter Pellets 3066 Torv 2701 El till värmepumpar Levererad värme från värmepumpar 4768 Hjälpel El till elpannor 221 CO 2 eq g/mj PEF 3 CO 2eq, kton Primärenergi, GWh insatt energi Totalt, miljoner ton CO 2 eq och TWh primärenergi per kwh levererad fjärrvärme, g CO 2eq och kwh primärenergi

19 Exempelberäkning svensk elmix Energislag/ Produktionsteknik Genererad el, TWh g CO 2 eq / kwh bränsle g CO 2 eq / kwh el PEF (vagga t. grind) PEF (vagga t. el) CO 2eq, Mton Primärenergi, TWh Vindkraft Vattenkraft Kärnkraft Kondenskraft Kraftvärme el Mottryck i industri 6.3 Elfrån Bio & torv El från Olja El från Gas El från Kol och koks Gasturbiner Totalt genererat 146 Netto Import(+)/Export( ) 2.0 Nätförluster 11.0 Elanvändning i Sverige 133 Totalt [Mton CO 2eq och TWh primärenergi] per kwh levererad el inklusive i import/export, g CO 2eq /kw Wh och kwh/kwh

20 Sammanfattning Stort antal bränslen och energislag samlade Emissionsfaktorer Resursanvändning Teori och förklaring till LCA m.m. Viktigt att alltid kontrollera vilka förutsättningar som gällt i respektive studie för beräkningarna, då detta kan påverka resultaten nämnvärt Direkt jämförbarhet begränsad pga olika antaganden Osäkerheter förekommer i alla studier och data av detta slag är mycket brett använd och är bästa sammanställning vi känner till. Även om osäkerheter förekommer är det bättre att den finns, än om den inte funnits.

21 Tack! Frågor? Jenny Gode IVL Svenska Miljöinstitutet jenny.god