Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné

Transkript

1 Biogas från skogen potential och klimatnytta

2 Konsulttjänster inom biogas och miljö Över 30 års erfarenhet av biogas Unika expertkunskaper Erbjuder tjänster från idé till färdig anläggning 10 medarbetare Kontor i Lund och Göteborg

3 Biogas definition? Anaerob rötning Låg temperatur Termisk förgasning Hög temperatur Reningssteg Produkt: Gas med metan som huvudkomponent

4 Lämpliga råvaror Anaerob rötning Slam Gödsel Matavfall Betblast Halm Termisk förgasning Halm Brännbart hushållsavfall Skogsråvara

5 Kännetecken för biogasproduktion Biogas från anaerob rötning Relativt liten anläggning GWh per år Närhet till råvaror och spridningsarealer Närhet till gasnät alternativt lastbilstransport Biogas från termisk förgasning Stor anläggning (1-2 TWh) Närhet till fjärrvärmenät Gasnät med stor kapacitet

6 Dagens situation - Anaerob rötning Sverige Halland Antal biogasanläggningar Antal uppgraderingsanläggningar 47 2 Gasproduktion (GWh per år) Data för 2010 (ES2011:07)

7 Dagens situation Produktion av biogas genom termisk förgasning GoBiGas Göteborg Energi/E.ON Etapp 1 20 MWgas Driftstart: 2012/2013 Etapp 2 80 MWgas Bio2G E.ON 1,6 TWh biogas Driftstart: 2015/16 Lokalisering: Malmö eller Landskrona

8 Potentialstudie 2008 Restprodukter från skogen 2005 (TWh per år) Lutar, tallbeck 27 Skogsbränsle, industri 13 Skogsbränsle 19 Totalt 59 Källa bränsletillgång: Valleskog et al., 2008 Verkningsgrad bränsle till biogas 70 % År 2025: 89 TWh Potential i Halland baserat på Hallands andel av årlig tillväxt och ovanstående tabell: 1,3 TWh per år

9 Biogaspotential från skog Utan begränsningar 1,3 1,9 Ekologiska begränsningar (-20 %) Ekologiska, tekniska och ekonomiska begränsningar (-40%) Grot Stubbar plus rötter Biprodukter från skogsindustrin 0,9 1,0 0,6 0,6 Summa med ekologiska, tekniska och ekonomiska begränsningar: 2,2 TWh per år i biogaspotential Data från Riksskogstaxeringen, Skogsforsk, SLU, Skogsstyrelsen 1,0 Beräkningsmetod: Metan från förgasning av biomassa, Johan Lundberg, Miljö- och energisystem, LTH 2011

10 Biogaspotential i Halland 2 TWh per år 3 TWh per år 11% 2% 14% 1% 1% 2% 63% Matavfall Park- och trädgårdsavfall Slam från avloppsreningsverk Gödsel Blast, potatis och ärtor Halm Restprodukter från industrin Restprodukter från skogsbruk och skogsindustri 5% 8% 1% 10% 1% 0% 1% 6% 74%

11 Användning av biobränsle Biobränsle Förbränning Förgasning Förgasning Kraftvärme SNG Kraftvärme Värme Industri Fordonsbränsle

12 Förgasning till biogas (SNG) Principskiss Bild från Valleskog et al, SGC Rapport 185

13 Drivmedelsbehov i Halland Bensin och diesel till transporter: 3,25 TWh (2008) Koldioxidemission: ca 1 miljon ton per år (LCA)

14 Klimateffekt i livscykelperspektiv Gram CO 2 ekvivalenter/ MJ biogas (SNG) Produktion av träråvara (GROT och stubbar) Transporter (lastbil 20 mil) 4 Produktion av biogas (SNG) 2 0,3 Användning av biogas (SNG), personbil 3 0,1 Återföring av aska 4 0,05 Bensin och diesel ca 84 gram CO 2 -ekvivalenter/mj Ref 1. Lindholm m.fl, SLU Data från Güssing, Felder and Dones IVL Olsson m.fl, Svensk Fjärrvärme 2008

15 Klimatnytta Klimatnyttan (reduktion av växthusgaser) beräknas till cirka 90 % vid förgasning av skogsråvara till metan Anaerob rötning: gödsel och odlad gröda Förgasning: restprodukter från skogen Data från Livscykelanalys av svenska biodrivmedel, Börjesson et al, LTH 2010 och Hållbara drivmedel finns de?, Börjesson et al Gödsel Odlad gröda Skogsrester

16 Möjligheter med förgasning Förgasning möjliggör produktion av drivmedel från skogsråvara med bra klimatnytta Gasformigt bränsle kan användas i gasmotorer och gasturbiner med högre elverkningsgrad än konventionell kraftvärme Befintlig infrastruktur för naturgas kan användas för att distribuera biogasen Rent bränsle (gasreningen sker i förgasaren stället för i fastbränsleanläggningen) Hög verkningsgrad vid samproduktion av biogas och fjärrvärme