Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas
|
|
- Bernt Lind
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas Linda Tufvesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet
2 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt. Resultaten varierar. Varför? - Olika råvaror och produktionsmetoder - Olika beräkningsmetoder Behov av: aktuella miljöanalyser då förändringar sker snabbt nationella analyser då regionala förutsättningar skiljer inkludera nya biodrivmedelssystem biogas från restprodukter beakta markeffekter
3 Syfte Studie 1 och 2 Uppdaterade livscykelanalyser för biogas, etanol och RME samt andra generationens biodrivmedel baserat på svenska förhållanden Lyfta fram de steg i livscykeln som signifikant påverkar miljöprestandan Studie 3 Tidigare har fokus varit på biogas från grödor och avfall - inte på restprodukter. Stor potential att utnyttja restprodukter som idag används som djurfoder. Kan denna biogasproduktion motiveras trots ökad foderproduktion? Uppfyller denna biogas hållbarhetskriterierna?
4 Analyserade biodrivmedel Etanol från vete Etanol från sockerbetor Etanol och biogas från vete Etanol från sockerrör (Import från Brasilien) RME från raps Biogas från sockerbetor Biogas från vall Biogas från majs Etanol från salix F/T-diesel från salix Metanol/DME från salix Biometan från salix Biogas från drank Biogas från rapskaka Biogas från glycerol Biogas från permeatvassle Biogas från fodermjölk Biogas från fiskrens Biogas från bageriavfall Studie 1: Börjesson, Tufvesson och Lantz (2010) Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Studie 2: Börjesson och Tufvesson (2010) Agricultural crop-based biofuels resource efficiency and environmental performance including direct land use changes Studie 3: Tufvesson och Lantz (2012) Livscykelanalys av biogas från restprodukter
5 Analyserade miljöeffekter Växthusgaser Övergödning Försurning Marknära ozon Partiklar Energibalans
6 Resultat (##$ Spannmålsodling som markreferens 1C+;$NO "!)BL0L+.),*)C84P$:C0L;):).$ '#$ &#$ %#$ "#$ #$!"#$ (##$ '#$ Ogödslad gräsmark/träda som markreferens Systemexpansion med antagande om att substratet är en begränsad resurs Oberoende av markreferens 1C+;$NO "!)BL0L+.),*)C84P$:C0L;):).$ &#$ %#$ "#$ #$!"#$ )*+,-.$ )*+,-.$ )*+,-.$ /0-1+2$ 345$ 345$ /0-1+2$ /0-1+2$ )*+,-.$6$/0-1+2$ )*+,-.$ )*+,-.$ 789!:0)2).$ ;)*+,-.8<45$ /0-;)*+,$ /0-1+2$ /0-1+2$ /0-1+2$ /0-1+2$ /0-1+2$ /0-1+2$ /0-1+2$ =),20,$6$:0)2).$ >)*)$ 3+D2$ 3+D26?+.;$ >+..1CE:-C$ <C+,B$ 3+D2B+B+$ H.IA)C-.$ JK!L+22.)$7-:)C;FE.B$702BC),2$=+1)C0+LM+..$ $-.F+$ Q,1),$+..-B)C0,1$ 7I20B+.02B$+..-B)C0,1$ Studie 1: Börjesson et al. (2010), Studie 2: Börjesson och Tufvesson (2010), Studie 3: Tufvesson och Lantz (2012)
7 Biogas från grödor basfall Inkluderar - Odling av substrat - Transport och förbehandling av substrat - Produktion av fordonsgas (processenergi, metanläckage) - Lagring av rötrest (emissioner av NH 3 ) - Transport och spridning av rötrest Bild från Lovisa Björnsson, LTH
8 Biogas från grödor systemexpansion Rötrest Inkluderar - Odling av substrat (sockerbeta, majs, vall etc.) - Transport och förbehandling av substrat - Produktion av fordonsgas (processenergi, metanläckage) - Lagring av rötrest (emissioner av NH 3 ) - Transport och spridning av rötrest - Rötresten används vilket leder till minskad användning av mineralgödsel
9 Direkta och indirekta markeffekter dluc - Direkta markeffekter iluc - Indirekta markeffekter Byte av gröda på aktuell och identifierad åkermark som leder till förändringar i markens kolinnehåll Ska inkluderas i LCA Teoretiska ekonomiska modeller som antar att ökad produktion av biodrivmedel leder till uppodling av ny åkermark i andra delar av världen Svårt att beräkna och allmän beräkningsmetod saknas I Sverige antas 25% av odlingen av biodrivmedel ske på tidigare ogödslad gräsmark Indirekta markeffekter: Nuvarande odlingsareal för biodrivmedel kan öka 2-3 ggr utan att påverka mat- och foderproduktionen genom dynamiska effekter (effektivare vallodling, minskad trädesareal, ökad produktivitet) En ökad odlingsareal för biodrivmedel leder dock till ökade direkta markeffekter när mer ogödslad gräsmark
10 Växthusgaser beroende på markreferens 100 ¼ ogödslad gräsmark, ¾ spannmålsodling = idag 80 Gram CO2-ekv / MJ drivmedel Vete - etanol -60 Sockerbetor - etanol Raps - RME Sockerbetor - biogas Vall - biogas Majs - biogas Hush.avfall - biogas Oberoende av markreferens Ind.avfall -biogas Gödsel - biogas Besnin & diesel 60% reduktion Basfall Systemexpansion Studie 1: Börjesson et al. (2010)
11 Biogas från restprodukter Basfallet inkluderar Transport och förbehandling av substrat Produktion av fordonsgas (processenergi, metanläckage) Lagring av rötrest (emissioner av NH3) Transport och spridning av rötrest Systemexpansion inkluderar även Rötrest ersätter mineralgödsel Restprodukterna måste ersättas med annat djurfoder (soja, foderkorn, melass)
12 Växthusgaser biogas från restprodukter (##$ '#$ g CO 2 -ekv./mj &#$ %#$ "#$ #$!"#$ )*+,-$.+/0-+-+$ 78,9:$1!5+0062$ ;8<2*3=>6-$ FD04232G/+,0?8,$ Studie 3: Tufvesson och Lantz (2012)
13 Hållbarhetskriterierna Direktiv om främjande av användning av energi från förnybara energikällor (EU, 2009) Emissionerna av växthusgaser ska minska med minst 35% jämfört med fossila bränslen. Den minskning som ska ske avser de utsläpp som uppstår under produktionskedjan. Från 2018 är kravet 60%. I direktivet ställs krav på vilken typ av mark som får användas för att producera råvaror för biodrivmedelsproduktion. Lag (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen. Drivmedel som inte uppfyller hållbarhetskriterierna omfattas inte av befrielse från energi- och koldioxidskatt.
14 Hållbarhetskriterierna Typ av råvara Minskning av växthusgaser ska visas Uppfyllande av markkriterier ska visas Utsläpp fram till insamling av råvaran = 0 Grödor och annan primär råvara Samprodukter från industriell process JA JA NEJ JA JA NEJ Restprodukter Från jordbruk, skogsbruk, fiske, och vattenbruk JA JA JA Från industri JA NEJ JA Avfall JA NEJ JA Rapskaka är en samprodukt medan övriga substrat klassas som avfall eller restprodukter. Nordisk elmix (34,9 g CO 2 -ekv/mj) istället för svensk elmix (11,2 g CO 2 -ekv./mj). Varken rötresthantering eller alternativ substratanvändning beaktas.
15 Emissioner av växthusgaser (##$ '#$ g CO 2 -ekv./mj &#$ %#$ "#$ #$!"#$ )*+,-$.+/0-+-+$ 12* $ 78,9:$1!5+0062$ FD04232G/+,0?8,$ HI66J+*K240-*?42*?2*$ Studie 3: Tufvesson och Lantz (2012)
16 Reviderat Renewable Energy Directive 1. Max 5% från livsmedelsgrödor (tidigare ej tak) 2. Ettåriga livsmedelsgrödor belastas med iluc-faktorer 3. Cellulosagrödor (ej till livsmedel) får dubbelräkna klimatnyttan 4. Hushållsavfall, gödsel och industriavfall (och halm) får fyrdubbla klimatnyttan BIOGAS!
17 100 Klimatnytta Reviderat EU-förslag (oktober -12) g CO2-ekv. / MJ biodrivmedel iluc-faktor 60% reduktion 0 Vete - etanol Sockerbetor - etanol Raps - RME Sockerbetor - biogas Vall - biogas Majs - biogas Bensin & diesel -20 (Baserat på EU s beräkningsmetod i RED + nytt förslag om iluc-faktorer) iluc = indirect Land Use Change Spannmål: 12 g; Sockerbetor: 13 g; Raps: 55 g; Gräsvall: 0 g? Baserad på studie 1: Börjesson et al. (2010)
18 Slutsatser - Kritiska faktorer Lustgasemissioner från gödselmedelstillverkningen (N 2 O) Biogena N 2 O-utsläpp från marken CO 2 -emissioner till följd av förändrad markanvändning Energikälla i drivmedelsanläggningen Metanläckage vid biogasproduktion Vid användning av restprodukter som idag används som djurfoder har ersättningsfodret stor betydelse för totala miljöpåverkan
19 Slutsatser Dagens svenska biodrivmedel leder till klimatnytta jämfört med bensin och diesel. Direkta markeffekter kan minska klimatnyttan i framtiden. Alla biodrivmedel har för- och nackdelar men vi vet vilka faktorer som är viktiga att beakta för att optimera miljönyttan. Biogas från restprodukter leder till klimatnytta jämfört med bensin och diesel och den producerade biogasen uppfyller hållbarhetskriterierna. Om djurfoder måste ersättas så leder produktion av biogas från energigrödor till större utsläppsreduktion än biogas från restprodukter.
20 Tack för uppmärksamheten! Studie 1: Börjesson, Tufvesson, Lantz (2010) Livscykelanalys av svenska biodrivmedel, Rapport 70, Miljöoch Energisystem, Lunds universitet. Studie 2: Börjesson, Tufvesson (2010) Agricultural crop-based biofuels resource efficiency and environmental performance including direct land use changes, Journal of Cleaner Production. Studie 3: Tufvesson, Lantz (2012) Livscykelanalys av biogas från restprodukter, Rapport 76, Miljö- och energisystem, Lunds Universitet.
Livscykelanalys av svenska biodrivmedel
Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Mikael Lantz Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola 2013-04-12 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt. Resultaten
Läs merLivscykelanalys av svenska biodrivmedel
Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Linda Tufvesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet 2011-05-26 Alternativ till dagens drivmedel Aktiviteter i en produkts livscykel Inflöde Material Energi
Läs merHållbarhetskriterier för biogas
Hållbarhetskriterier för biogas En översyn av data och metoder MIKAEL LANTZ, ENERGI- OCH MILJÖSYSTEMANALYS VID LTH Hållbarhetskriterier för biodrivmedel För att anses vara hållbara måste biodrivmedel från
Läs merHållbarhetskriterier för biogas
Hållbarhetskriterier för biogas En översyn av data och metoder MIKAEL LANTZ, ENERGI- OCH MILJÖSYSTEMANALYS VID LTH Hållbarhetskriterier för biodrivmedel För att anses vara hållbara måste biodrivmedel från
Läs merHur klimateffektiv är etanol?
Hur klimateffektiv är etanol? Etanolseminarium 9 Juni 2010, Stockholm Pål Börjesson Environmental and Energy Systems Studies Lund University, Sweden det korta svaret är -det beror på hur produktionssystemet
Läs merHållbara drivmedel finns de?
Hållbara drivmedel finns de? Skånes Energiting Malmö, 14 juni 2011 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Hållbarhetskriterier 1) Klimatnytta 2) Biologisk mångfald 3) Indirekta markanvändningseffekter
Läs merBiogas och miljön fokus på transporter
och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se Variationsrikedom Varierande substrat Avfall,
Läs merÅkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna
Åkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna Biogasseminarium med workshop 13 april 2011, Stockholm Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Bioenergianvändning i Sverige
Läs merGräs till biogas gör åkermark till kolsänka LOVISA BJÖRNSSON
Gräs till biogas gör åkermark till kolsänka LOVISA BJÖRNSSON Markanvändning och biodrivmedel 30 Andel förnybart i inhemsk transport [%] 25 20 15 10 5 EU 28 Sverige 0 2005 2010 2015 EU RED 2009/28/EC iluc-direktivet
Läs merBioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv
Jordbruket och klimatet Skövde, 23/1 2013 Bioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv Serina Ahlgren Innehåll Översikt bioenergi råvaror och slutprodukter Bioenergianvändning i Sverige Förnybartdirektivet
Läs merPotential för hållbara biodrivmedel
Potential för hållbara biodrivmedel Gasdagarna 2013 Båstad, 24 oktober Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Produktionskedjor för biodrivmedel Skog Jordbruksmark Hav/odling Ved,
Läs merHållbarhet för vall som biogasgröda klimat, markanvändning och ekonomi
Hållbarhet för vall som biogasgröda klimat, markanvändning och ekonomi Syfte Syftet med detta projekt är att demonstrera konsekvenserna av om alla grödor från åkermark skulle omfattas av samma regelverk
Läs merInhemsk biomassa för biodrivmedelsproduktion
Inhemsk biomassa för biodrivmedelsproduktion LOVISA BJÖRNSSON Professor MILJÖ- OCH ENERGISYSTEM Inhemsk biomassa för biodrivmedelsproduktion Kan det svenska behovet av biodrivmedel 2030 tillgodoses med
Läs merBiogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné
Biogas från skogen potential och klimatnytta marita@biomil.se 046-101452 2011-02-10 Konsulttjänster inom biogas och miljö Över 30 års erfarenhet av biogas Unika expertkunskaper Erbjuder tjänster från idé
Läs merHur blir energinettot vid förädling av energigrödorna?
Hur blir energinettot vid förädling av energigrödorna? Bioenergikonferens Alnarp 1 mars 2006 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energibalans för bioetanol - svenska studier Etanoutbyte
Läs merHållbara biodrivmedel
Hållbara biodrivmedel Sustainable Business Hub - Årsstämma Lund, 29 maj 2013 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Produktionskedjor för biodrivmedel Skog Jordbruksmark Hav/odling
Läs merLönsam hållbarhet i biogas Är det möjligt? Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp
#slu40 Lönsam hållbarhet i biogas Är det möjligt? Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp Sockerbetor Helsäd av spannmål och majs Oljegrödor EFA grödor Mellangrödor Biomassa från svenskt jordbruk
Läs merBiogasproduktion från vall på marginalmark
Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknologi Biogasproduktion från vall på marginalmark Hur möter det hållbarhetskriterierna? Thomas Prade SLU, Institutionen för biosystem och teknologi PA: Nya
Läs merJordbruket och klimatet i Greppa Näringen 30 september 2010, Falköping. Lunds Tekniska Högskola
Bioenergi i från jordbruket ur ett systemperspektiv Jordbruket och klimatet i Greppa Näringen 30 september 2010, Falköping Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Bioenergianvändning
Läs merLivscykelanalys av biogas från restprodukter
Rapport SGC 257 Livscykelanalys av biogas från restprodukter Linda Tufvesson & Mikael Lantz Miljö- och energisystem, Lunds tekniska högskola Juni 2012 Rapport SGC 257 1102-7371 ISRN SGC-R-257-SE Svenskt
Läs merHållbarhetslagen. Alesia Israilava
Hållbarhetslagen Alesia Israilava 2017-09-21 Uppdatering av föreskriften och vägledningen Till följd av: ILUC-genomförande EU-domstols förhandsavgörande om biogas Interna förbättringsförslag Samordning
Läs merLantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel. Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef
Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef Dagens anförande Lantmännen en jättekoncern och störst på bioenergi
Läs merBilaga: Beräkningsunderlag
Bilaga: Beräkningsunderlag Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Klimateffekter... 1 Klimateffekt fordonsgas... 1 Klimateffekt Industriell användning... 2 Klimateffekt minskad användning av handelsgödsel...
Läs merDrivmedlens miljöpåverkan gas vs. diesel
Drivmedlens miljöpåverkan gas vs. diesel Dr. Mattias Svensson, ansvarig programområde gasformiga drivmedel Smart transport av livsmedel på väg, Helsingborg 120907 Samordnar teknisk utveckling kring energigaser
Läs merGranskning av rapportering för hållbara mängder. Jonas Höglund, IVL Svenska Miljöinstitutet
för hållbara mängder Jonas Höglund, IVL Svenska Miljöinstitutet Agenda Om granskningen Verktygen Rapporteringsformat Generella kommentarer på rapportering Granskningen IVL har granskat underlagen för redovisning
Läs merEnergi- och klimatåtgärder inom LBP MIKAEL LANTZ, ENERGI- OCH MILJÖSYSTEMANALYS VID LTH
Energi- och klimatåtgärder inom LBP 2007 2013 MIKAEL LANTZ, ENERGI- OCH MILJÖSYSTEMANALYS VID LTH Utvärdering av energi- & klimatåtgärder inom LBP Programövergripande fråga: Vad kan man lära sig av hur
Läs merKlimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning
Klimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning Denna vägledning beskriver hur man ska beräkna minskade utsläpp av växthusgaser i ansökningar till Klimatklivet. Växthusgasutsläpp vid utvinning,
Läs merRemiss av utkast till förordning om ändring i förordningen (2011:1088) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen
Dnr: M2018/00348/R Miljö- och energidepartementet Linus Klackenberg Linus.klackenberg@energigas.se 103 33 Stockholm Stockholm den 1 mars 2018 Remiss av utkast till förordning om ändring i förordningen
Läs merEnergihushållning i växtodling
Energihushållning i växtodling Odling i Balans -Temadag 2012 24 januari, Nässjö Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energiflöden i svensk växtodling Energiinsats Biobränslen Steg
Läs merPolicy Brief Nummer 2013:2
Policy Brief Nummer 2013:2 Drivmedel från jordbruket effekter av EU:s krav Enligt EU-direktivet om främjande av energi från förnybara energikällor ska varje medlemsland ha ökat sin konsumtion av förnybara
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen; Utkom från trycket den 25 oktober 2011 utfärdad den 13 oktober 2011. Enligt
Läs merEnergieffektivisering i växtodling
Energieffektivisering i växtodling Temadag Odling i Balans 21 januari 2009, Nässjö Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energiflöden i svensk växtodling idag Energy input Bioenergy
Läs merHållbara drivmedel finns de?
Hållbara drivmedel finns de? Seminarium - BIL Sweden 16 oktober 2008, Stockholm Pål Börjesson, Karin Ericsson, Lorenzo Di Lucia, Lars J. Nilsson & Max Åhman Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola
Läs merHandlingsplan för fossilfria drivmedel i Skåne
Handlingsplan för fossilfria drivmedel i Skåne Remissversion 2017-11-07 Ola Solér Regional utveckling, Miljö 1 Syfte med handlingsplanen Stödja omställningen mot ett klimatneutralt och fossilbränslefritt
Läs merBiogas från gödsel MIKAEL LANTZ
Biogas från gödsel MIKAEL LANTZ Bakgrund Miljönytta och samhällsekonomiskt värde vid produktion av biogas från gödsel, rapport 86, Miljö- och Energisystem LTH. Finansierad av Region Skåne Slutrapport augusti
Läs merDrivmedelsfakta 2011
Drivmedelsfakta 2011 Klimatnytta i korthet Istället för svensk bensin Utsläppsreduktion (% CO 2 e/sträcka) Etanol E85 39 Biogas 83 Naturgas 23 Svensk fordonsgasmix 59 Siffrorna gäller för en given bil.
Läs merBioenergi och hållbarhet i ett nationellt och internationellt perspektiv
Bioenergi och hållbarhet i ett nationellt och internationellt perspektiv Serina Ahlgren Energimyndighetens konferens: Biobränsle i energisystemet - dagens kunskapsläge och framtidens utmaningar Stockholm
Läs merHållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013
Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013 Hållbara biodrivmedel Hållbarhetskriterier för biodrivmedel syftar till att minska utsläppen av växthusgaser och säkerställa att produktionen av förnybara
Läs merKunskap om markkolsbidrag har betydelse för beräkning av biomassatillgång och växthuseffekt
Kunskap om markkolsbidrag har betydelse för beräkning av biomassatillgång och växthuseffekt LOVISA BJÖRNSSON Professor MILJÖ- OCH ENERGISYSTEM Biodrivmedel från åkermark - förändrad markanvändning ur ett
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen; SFS 2010:598 Utkom från trycket den 18 juni 2010 utfärdad den 10 juni 2010. Enligt riksdagens beslut 1
Läs merMIKROBIELL METANPRODUKTION FRÅN GÖDSEL OCH GRÖDOR möjligheter och begränsningar
MIKROBIELL METANPRODUKTION FRÅN GÖDSEL OCH GRÖDOR möjligheter och begränsningar Lovisa Björnsson Miljöbioteknik och bioenergi Lunds Tekniska Högskola Tvärvetenskapligt nätverk av forskare från flera fakulteter
Läs merBiogasens utveckling och framtid. Jönköping 20 november Anders Mathiasson Vd, Energigas Sverige
Biogasens utveckling och framtid Jönköping 20 november Anders Mathiasson Vd, Energigas Sverige Biogasutvecklingen i Sverige Långsam men säker volymutveckling i flera år Kretslopps och avfallstanken driver
Läs merA8-0392/286. José Blanco López Främjande av användningen av energi från förnybara energikällor COM(2016)0767 C8-0500/ /0382(COD)
10.1.2018 A8-0392/286 286 Skäl 63a (nytt) (63a) Avancerade biobränslen förväntas få en viktig roll för att minska luftfartens växthusgasutsläpp, och därför måste inblandningsskyldigheten för sådana bränslen
Läs merÖkad biogasproduktion ger Sverige ett grönt lyft
Ökad biogasproduktion ger Sverige ett grönt lyft Biogasseminarium med Centerpartiet Fredagen den 30 mars 2012 Anders Mathiasson Energigas Sverige enar branschen 175 medlemmar Biogasseminarium med Energigas
Läs merVärdet av vall i växtföljden
Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknologi Värdet av vall i växtföljden Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknologi Seminar om Innovativa växtföljder för mångfunktionalitet Partnerskap
Läs merLANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REMISSYTTRANDE 2017-04-26 Diarie Nr: 2017/7813 Ert Datum: Ert Diarie Nr: M2017/00720/R Miljö- och energidepartementet Energienheten 103 33 Stockholm m.registrator@regeringskansliet.se
Läs merSamhällsnyttan med biogas en studie i Jönköpings län. Sara Anderson, 2050 Consulting
Samhällsnyttan med biogas en studie i Jönköpings län Sara Anderson, 2050 Consulting Innehåll Mål och syfte. Vad är samhällsnytta och vad innebär samhällsekonomisk analys? Biogasens olika nyttoeffekter.
Läs merTingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010
Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Look to Sweden Urban Kärrmarck Expert urban.karrmarck@energimyndigheten.se Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi (ER 2010:23)* Gemensam förslag
Läs merMarknadsanalys av substrat till biogas
Marknadsanalys av substrat till biogas Hur substratmarknaden bidrar till Biogas Västs mål på 1,2 TWh rötad biogas till 2020 Finansiärer VGR Avfall Sverige Region Halland Region Skåne Bakgrund Ökat intresse
Läs merVilken nytta kan Kommunala VA-organisationer ha av Biogas Norr! folke.nystrom@bahnhof.se
Vilken nytta kan Kommunala VA-organisationer ha av Biogas Norr! folke.nystrom@bahnhof.se En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara Alviksgården Biosling
Läs merEn studie om efterfrågan på gasfordon i Uppsala län. Julia Borgudd. i samarbete med Jonas Forsberg
En studie om efterfrågan på gasfordon i Uppsala län Julia Borgudd i samarbete med Jonas Forsberg Innehåll Bakgrund... 2 Syfte & metod... 2 Resultat... 3 Diskussion... 7 Referenser... 8 Bakgrund Den till
Läs merSVENSKA UTSLÄPP AV KLIMATGASER
Brodderad av Mo-Gerda 92 år på Mogården, Dalarna. År 1991. L Lars Brolin B li Projektchef P j kt h f Scandinavian Biogas Tfn: 0707 95 98 78 l lars.brolin@scandinavianbiogas.com b li @ di i bi UTSLÄPP AV
Läs merFlytande biobränsle 2016
Flytande biobränsle 2016 Begrepp och förkortningar Biodrivmedel CO2ekv FAME Flytande biobränsle Vätskeformiga eller gasformiga bränslen som framställs av biomassa och som används för transportändamål.
Läs merFAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!
FAKTABLAD Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! sida 2 Så här producerar
Läs merGenomförande av ändringar i direktivet om förnybar energi ILUC. Promemorians huvudsakliga innehåll
Promemoria Genomförande av ändringar i direktivet om förnybar energi ILUC Promemorians huvudsakliga innehåll Promemorian innehåller förslag till ändringar i lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för
Läs merNaturgas/biometan i transportsektorn - miljövänliga. framtidspotential
Naturgas/biometan i transportsektorn - det kommersiellt tillgängliga och miljövänliga bä bränslealternativet lt ti tmed stor framtidspotential Mattias Svensson, Svenskt Gastekniskt Center Värmeforsk-seminarium,
Läs merBiogasens roll som fordonsbränsle. SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige
Biogasens roll som fordonsbränsle SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige Fordonsgas i Sverige Det finns 152 publika tankstationer, april 2014 Anders Mathiasson, Energigas Sverige 2014-05-14
Läs merRAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.8.2010 KOM(2010) 427 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om möjligheten att upprätta förteckningar över områden i tredjeländer med
Läs merAnsökan klimatinvesteringsstöd
Från: anders.hjort@biomil.se Skickat: den 15 september 2015 14:24 Till: Drewes, Ola Ämne: ANSÖKAN OM KLIMATINVESTERINGSSTÖD Bifogade filer: Bilaga 6 Beskrivning av tgrdens effekter pandra miljml.pdf; Bilaga
Läs merSkogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi
Skogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi Fordonsbränsle från skogsråvara - tre huvudspår Tallolja till talloljediesel tallolja, en biprodukt vid massaproduktion,
Läs merLivsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006
Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006 Disposition Kort om livscykelanalys (LCA) Resultat från LCA av livsmedel Svårigheter vid miljöpåverkansanalys
Läs merForum för hållbara bränslen
Forum för hållbara bränslen Redovisning av resultaten för rapporteringen enligt drivmedelslagen, för leveransåret 2017. Marianne Pettersson och Ulf Jonson Drivmedelslagen Baseras på ett europeiskt direktiv,
Läs merEuropas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers
Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro
Läs merSÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21
SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 Dubbelt upp klimatsmarta mål för de gröna näringarna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för klimat- och energiomställningen. Så
Läs merEffektiva biobränslesystem - möjligheter och hinder
Effektiva biobränslesystem - möjligheter och hinder Seminarium kring Skånska Biobränslen Hässleholm, 13 november 26 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet Kriterier för uthålliga bioenergisystem:
Läs merKlimatpåverkan av rötning av gödsel
Klimatpåverkan av rötning av gödsel Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 Röta stallgödsel hur påverkar det växthusgasutsläppen? ± Utsläpp från lager? - Utsläpp
Läs merNordisk Etanol & Biogas AB: Biodrivmedel med Miljöeffektivitet i världsklass
Nordisk Etanol & Biogas AB: Biodrivmedel med Miljöeffektivitet i världsklass Nordisk Etanol & Biogas AB i ett nötskal: Bra prestanda över hela linjen Stora och miljövänliga projekt som är överlägsna de
Läs merVälkommen till LTH Vad är på gång inom biogasforskningen? LOVISA BJÖRNSSON
Välkommen till LTH Vad är på gång inom biogasforskningen? LOVISA BJÖRNSSON LTH en fjärdedel av Lunds universitet Grundat 1961 Ca 9 800 studenter 16 civilingenjörsprogram 1 500 anställda 181 professorer
Läs merVilka berörs av förslaget? Förslagets marknadspåverkan på kort sikt Vad innebär förslaget för marknaden på kort sikt?
Konsekvensanalys Denna konsekvensanalys behandlar endast 3 a och 3 b i det remitterade förslaget till ändring av förordning (2011:1088) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen.
Läs merLivscykelanalys av svenska biodrivmedel Börjesson, Pål; Tufvesson, Linda; Lantz, Mikael
Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Börjesson, Pål; Tufvesson, Linda; Lantz, Mikael Publicerad: 2010-01-01 Link to publication Citation for published version (APA): Börjesson, P., Tufvesson, L., &
Läs merLivscykelanalys av svenska biodrivmedel
Institutionen för teknik och samhälle Avdelningen för miljö- och energisystem Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Pål Börjesson, Linda Tufvesson & Mikael Lantz Rapport nr 70 Maj 2010 Adress Box 118,
Läs merMiljönytta och samhällsekonomiskt värde vid produktion av biogas från gödsel
Miljönytta och samhällsekonomiskt värde vid produktion av biogas från gödsel Linda Tufvesson, Mikael Lantz, Lovisa Björnsson Rapport nr. 86 Miljö- och energisystem Institutionen för teknik och samhälle
Läs merÅkermark som kolsänka - att inkludera kolinbindning i analys av biogassystem LOVISA BJÖRNSSON
Åkermark som kolsänka - att inkludera kolinbindning i analys av biogassystem LOVISA BJÖRNSSON 750 miljarder t C 550 miljarder t C 1 500 miljarder t C Markkol 45% of the soils in the EU have low or very
Läs merBiodrivmedel från skogsråvara möjligheter i Blekinge?
Biodrivmedel från skogsråvara möjligheter i Blekinge? Daniella Johansson Projektledare inom bioenergi, Energikontor Sydost. Dr inom industriella energisystem inom Energimyndighetens forskarskola: Program
Läs merFörnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp
Förnybar energi och självförsörjning på gården Erik Steen Jensen teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Innehåll Bakgrund Ekologisk jordbruk, uthållighet och funktionell integritet Möjligheter och tilltag
Läs merSTYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt
STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt Denna broschyr är författad av Profu, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) och Institutet för jordbruks- och
Läs merJordbrukaren - framtidens oljeshejk!
Jordbrukaren - framtidens oljeshejk! Nonnendagen, Skara 27 maj 2005 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Bakgrund Stora förväntningar på biobränslen i framtiden både nationellt
Läs merBensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket
Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi Johan Malgeryd, Jordbruksverket Bakgrund Utsläppen från transportsektorn var 2005 ca 20 miljoner ton
Läs merÅKERMARK SOM KOLSÄNKA
LOVISA BJÖRNSSON, THOMAS PRADE & MIKAEL LANTZ ÅKERMARK SOM KOLSÄNKA EN UTVÄRDERING AV MILJÖ- OCH KOSTNADS- EFFEKTER AV ATT INKLUDERA GRÄSVALL FÖR BIOGAS I SPANNMÅLSRIKA VÄXTFÖLJDER SAMMANFATTNING AV ETT
Läs merBiogastinget 3 december 2014 Lars Holmquist Göteborg Energi
Biogastinget 3 december 2014 Lars Holmquist Göteborg Energi Biogas - en väg till det hållbara transportsamhället 60 TWh 10 TWh FFF-utredningens syn på biodrivmedlens roll För att nå 80 % reduktion av klimatutsläppen
Läs merKlimatoptimal biogasanvändning i Trelleborgs kommun
Klimatoptimal biogasanvändning i Trelleborgs kommun Författare: Rasmus Andersson Examensarbete 2014 Miljö- och Energisystem Institutionen för Teknik och samhälle Lunds Tekniska Högskola Klimatoptimal
Läs merGrass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON
Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON Project funding and reporting, Thomas Prade & Mikael Lantz (2016) Grass for biogas - Arable land as carbon sink. Report 2016:280. Energiforsk,
Läs merBiodrivmedel och markanvändning i Sverige
Biodrivmedel och markanvändning i Sverige Ahlgren, Serina; Björnsson, Lovisa; Prade, Thomas; Lantz, Mikael 2017 Link to publication Citation for published version (APA): Ahlgren, S., Björnsson, L., Prade,
Läs merAlternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker.
Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker. Maria Grahn Fysisk resursteori, Energi och Miljö, Chalmers Koordinator
Läs merPower of Gas - Gasens roll i den framtida energimixen. Johan Zettergren, Marknadschef
Power of Gas - Gasens roll i den framtida energimixen Johan Zettergren, Marknadschef 1 Swedegas vision Swedegas leder en ansvarsfull utveckling av gasmarknaden. Vi skapar hållbara lösningar för industri,
Läs merKlimatoptimal biogasanvändning i Trelleborgs kommun
Klimatoptimal biogasanvändning i Trelleborgs kommun rasmus andersson teknik och samhälle LTH Lunds universitet Klimatoptimal biogasanvändning i Trelleborgs kommun Rasmus Andersson Examensarbete November
Läs merEnergigrödor/restprodukter från jordbruket
Energigrödor/restprodukter från jordbruket Bränsleprogrammet Tillförsel Susanne Paulrud SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Området energigrödor/restprodukter Odlade grödor, rörflen och salix Restprodukter
Läs merKlimatneutralt jordbruk 2050
Klimatneutralt jordbruk 2050 Vilka tekniska lösningar behöver vi utveckla för att minska jordbrukets klimatpåverkan? Pernilla Tidåker, JTI JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik JTI utvecklar kunskap
Läs merBiodrivmedel/oljor från skogsråvara tekniker, status och möjligheter?
Biodrivmedel/oljor från skogsråvara tekniker, status och möjligheter? Daniella Johansson Bioenergidagen 29 nov, 2017 Projektledare inom bioenergi, Energikontor Sydost. Dr inom industriella energisystem
Läs merBiogasens och naturgasens potential som drivmedel
Biogasens och naturgasens potential som drivmedel Mattias Svensson Svenskt Gastekniskt Center Svenska luftvårdsföreningens seminarium 18 november 2008 Fordonsgasens potential som drivmedel Störst inhemsk
Läs merBiogasen i samhällets tjänst. Energiting Sydost, Karlshamn 10 november 2016 Anders Mathiasson Konceptum
Biogasen i samhällets tjänst Energiting Sydost, Karlshamn 10 november 2016 Anders Mathiasson Konceptum Biogasanvändning 2005-2015 Presentationens namn, version etc 2016-11-11 2 Biogasen sluter det lokala
Läs merNär oljan blivit för dyr- det svenska lantbrukets framtida drivmedelsförsörjning - Slutrapport
När oljan blivit för dyr- det svenska lantbrukets framtida drivmedelsförsörjning - Slutrapport Bakgrund Det svenska jordbruket är helt beroende av traktorn som kraftkälla. År 2007 använde det svenska jordbruket
Läs merBiodrivmedel eller mat, eller både och?
Biodrivmedel eller mat, eller både och? Miljöchefsmötet 19 mars 2010, Stockholm Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Bioenergianvändning i Sverige 1970-2006 Bioenergy use 1970-2005
Läs merLokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen
Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Mårten Ahlm, Skånes Energiting 2012-06-12 - Biogas Syd är en regional samverkansorganisation för biogasintressenter i södra
Läs merBERÄKNING AV BILARS KLIMATPÅVERKAN
MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN- OCH MILJÖAVDELNINGEN SID 1 (5) 2010-12-03 pm BERÄKNING AV BILARS KLIMATPÅVERKAN Vi föreslår ett schabloniserat sätt att kvantifiera biodrivmedelsbilars klimatpåverkan i relation
Läs merMat eller Motor. - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013
Mat eller Motor - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013 Macklean insikter 2 Rapportens konklusioner i korthet 1. Vi kan producera mat till 10 miljarder
Läs merKlimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker.
Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker. Maria Grahn SP systemanalys Chalmers, Energi och Miljö Koordinator
Läs merMineralgo dselkva ve tillverkad av fo rnybara ra varor till det svenska jordbruket
Mineralgo dselkva ve tillverkad av fo rnybara ra varor till det svenska jordbruket Andras Baky, Inledning Mineralgödselkväve framställs i dag till allra största del från ammoniak (NH 3 ). Ammoniak är en
Läs merBiomassa (ll fordonsbränsle möjligheter och konflikter. Kjell Andersson Svebio
Biomassa (ll fordonsbränsle möjligheter och konflikter Kjell Andersson Svebio Växternas klorofyll samlar solens energi och bygger samman koldioxid och vatten till kolhydrater socker och cellulosa Växterna
Läs mer