Hållbarhet för vall som biogasgröda klimat, markanvändning och ekonomi
|
|
- Hugo Jakobsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hållbarhet för vall som biogasgröda klimat, markanvändning och ekonomi Syfte Syftet med detta projekt är att demonstrera konsekvenserna av om alla grödor från åkermark skulle omfattas av samma regelverk inom EUs förnybarhetsdirektiv, oavsett miljökonsekvenser eller effekter på odlingssystemen. Vi vill peka på att detta i vissa fall kan ge en effekt som är tvärt emot de hållbarhetsaspekter man eftersträvar. Som verktyg tar vi fram fakta kring vall som biogasgröda. Projektet omfattar olika aspekter av hållbarhet som klimatpåverkan, markanvändning samt ekonomiska aspekter både ur odlarperspektiv och ur biogasproducentens perspektiv. Vi fokuserar på spannmålsorienterade växtföljder där kombinationen vallproduktion, biogasproduktion och rötreståterföring till åkermark är en kedja som kan ge stora positiva effekter. Bakgrund Den dominerande biogasråvaran för den svenska biogasproduktionen är olika typer av avfall och restprodukter från hushåll, lantbruk och industri. Mindre än 10 procent av den svenska biogasproduktionen är idag baserad på grödor. Energigrödor för biogasproduktion är dock betydligt vanligare i andra länder i EU, i Tyskland användes t ex 2013 över en miljon hektar åkermark för odling av biogasgrödor 1. EUs förnybarhetsdirektiv (renewable energy directive, RED) har utformats med mål om minskade växthusgasemissioner, säkrad energitillgång och regional utveckling 2. Idag har dock diskussionen i ökande utsträckning kommit att även inkludera valen mellan energi- och klimatmål och konsekvenser vad gäller aspekter som t ex social hållbarhet, markanvändning, matpriser och biodiversitet 3. Ansträngningar för att minska markanvändningskonflikter mellan livsmedel, foder och energiråvara har lett till debatten om iluc (indirect land use change) eller indirekt förändrad markanvändning. Teorin bakom iluc är att en ökad produktion av biodrivmedel baserat på grödor från åkermark leder till undanträngning av en annan gröda som i sin tur odlas på tidigare obrukad mark 5. Diskussionen om iluc 1 Bioenergy in Germany: Facts and figures Fachagentur nachwachsende rohstoffe, Federal ministry of food, agriculture and consumer protection, Germany. 2 Directive 2009/28/EC of the European parliament and of the council on the promotion of the use of energy from renewable sources. 3 Pål Börjesson, Joakim Lundgren, Serina Ahlgren & Ingrid Nyström Dagens och framtidens hållbara biodrivmedel. Underlagsrapport från f3 till utredningen om fossilfri fordonstrafik. Rapport f3 2013:13., f3-the Swedish Knowledge Centre for Renewable Transportation Fuels, Sweden. 1
2 ledde år 2012 till ett förslag från EU-kommissionen, varav delar antogs i september 2013 men ännu inte har tillämpats. Med hänvisning till negativ påverkan på livsmedelsförsörjning och markanvändning beskrivs där att maximalt 6 % av den nationella biodrivmedelsförsörjningen får vara baserad på livsmedelsgrödor 4. EUs riktlinjer för miljö- och energistöd kommer att förändras, och när grödor används som biogasråvara, och biogasen dessutom som i Sverige används som drivmedel, kommer förutsättningarna att påverkas. Produktion av biogas som drivmedel är samtidigt mycket intressant ur klimatperspektiv, och är ett område där Sverige har ett försprång inom EU. Det är i detta läge viktigt att tydligt peka ut både för- och nackdelar som dessa system har vad gäller miljö och klimateffekter. Problemet Det är problematiskt om alla grödor från åkermark skulle dras över samma kam inom RED. Miljökonsekvenser och effekter av en gröda som vall på åkermark är fundamentalt skilda från effekterna av t ex utökad spannmåls- eller rapsodling för bioenergiändamål i odlingssystemet 5,6,7. En annan del av problemet är att den förenklade beräkningsmetod som specificeras i RED inte idag omfattar direkta markanvändningsförändringar (direct land use change, dluc) på åkermark, vilket innebär att den markkolsuppbyggnad som blir en effekt av att introducera just vall i växtföljden exkluderas. Likaså exkluderas den miljö- och klimatnytta som rötreståterföring ger vilket gör att biogasproduktion missgynnas i relation till bioetanol- eller biodieselproduktion. Hypotes Vår hypotes är att introduktion av vallgrödor för biogasproduktion i vissa typer av odlingsområden ger positiv klimat- och miljönytta och positiv effekt på långsiktig bördighet. Kan detta demonstreras inom projektet skulle det ge underlag för att introduktion av vall som energigröda på åkermark inte ska bedömas som konkurrent till livsmedelsgrödor på samma sätt som andra grödor. Avgränsning Inom både Skåne och Västra Götaland finns odlingsområden som karaktäriseras av spannmålsproduktion och låg djurtäthet. Detta innebär att ensidiga växtföljder är vanligt förekommande, tillgången till biogödsel i form av stallgödsel är låg och vallodling (för foderändamål) är ovanligt. Detta innebär också att problem med markpackning och låga markkolshalter kan förekomma. Det är specifikt till den typen av områden vi vill avgränsa analysen och där visa på en nisch där vallproduktion har potential att ge flera positiva miljöeffekter, positiva effekter på bördighet och dessutom bidra med en biogasråvara. I den fallstudie på gårdsnivå som tidigare genomförts 8 innefattades även en systemanalys av en specifik biogasanläggning och resultaten kopplades till samrötning i just denna anläggning. Så blir dock inte /0288(COD) 11/09/2013. Text adopted by Parliament 5 Björnsson, L Energigrödor för biogasproduktion Del 3, energi- och växthusgaseffektivitet. Rapport nr 82, Miljö- och energisystem, Institutionen för teknik och samhälle, Lund University 6 Börjesson, P., Tufvesson, L., Lantz, M Livscykelanalys av svenska biodrivmedel. Rapport nr 70. Miljö- och Energisystem, Lunds Tekniska Högskola, Lunds Universitet. 7 Tilman et al Carbon-negative biofuels from low-input high-diversity grassland biomass. Science 314: Björnsson, L., Prade, T., Lantz, M., Börjesson, P., Svensson, S.-E., Eriksson, H Impact of biogas crop production on greenhouse gas emissions, soil organic matter and food crop production A case study on farm level. Report No 2013:27, f3-the Swedish Knowledge Centre for Renewable Transportation Fuels, Sweden. 2
3 upplägget i föreliggande studie, utan generella fakta från tidigare genomförda systemanalyser samt generella biogasprocessdata kommer att användas. Genomförande Forskarna bakom denna ansökan har under genomfört ett projekt med finansiering av f3 (Swedish Knowledge Centre for Renewable Transportation Fuels) 9. Vi har där tittat på vad som händer ur gårdsperspektiv om man lägger in vall i en spannmålsbaserad växtföljd och tar denna vall till biogasproduktion i en samrötningsanläggning, samt sedan återför rötresten till åkermark. Vi har utvärderat förändringar som undanträngd livsmedelproduktion, markkolsuppbyggnad samt växthusgasemission per hektar åkermark, samt även emissioner per energienhet biogas som drivmedel. Med bas i detta tidigare projekt utvidgar vi nuvarande projekt till att omfatta både geografiskt och ämnesmässigt större områden. Projektet innehåller följande delar; 1. Potentialutvärdering En inledande analys av områden där introduktion av vall på åkermark potentiellt ger stor positiv effekt på miljö och markkolsuppbygnad. Urvalet kommer här att avgränsas till odlingsområde Götalands södra slättbygder (Gss) och Götalands norra slättbygder (Gns), dvs delar av Skåne, Halland och Skaraborg, med intensiv spannmålsproduktion (spannmålsodling upptog på % av åkerarealen i Gns och Gss under ) och låg djurtäthet. Arealer och potentiell vallproduktion kommer här att kvantifieras. Dessutom definieras ett referensområde med hög djurtäthet, redan idag mycket vall i växtföljden samt god tillgång på biogödsel, eventuellt inom område Götalands skogsbygder, som analyseras på samma sätt. 2. Markkolsanalys Markkolshalter i utvärderade områden idag inventeras, och framtida markkolshalter modelleras. Dels med nuvarande växtföljder och odlingssätt, dels med olika framtidsscenarier med introduktion av vall i växtföljden och utökad biogödsling. Bortfall av livsmedelsgrödor vid införsel av vall i spannmålsbaserade växtföljder kvantifieras och effekten på långsiktiga skördenivåer av livsmedelgrödor diskuteras. Dvs hållbarheten ur markanvändningsperspektiv utvärderas. 3. Växthusgasemissioner Växthusgasemissioner ur odlingsperspektiv beräknas för scenarier baserade på nuvarande växtföljd i respektive region samt för scenarier där vall integreras i växtföljden och används för biogasproduktion. Klimat- och markkolsnyttan av att i odlingen biogödsla med rötrest från vallbaserad biogasproduktion blir här en viktig del. Hållbarheten ur klimatperspektiv utvärderas här. Analysen ur växthusgasperspektiv genomförs även ur drivmedelsperspektiv, och då både med livscykelanalys enligt ISO-standard och enligt den metod som specificeras i RED. De skillnader som då framkommer ska tydligt gås igenom. Forskarna 9 Björnsson, L., Prade, T., Lantz, M., Börjesson, P., Svensson, S.-E., Eriksson, H Impact of biogas crop production on greenhouse gas emissions, soil organic matter and food crop production A case study on farm level. Report No 2013:27, f3-the Swedish Knowledge Centre for Renewable Transportation Fuels, Sweden. 10 Jordbruks statistisk årsbok,
4 bakom ansökan har redan tidigare tittat på denna frågeställning, men då gällande vall på marginalmarker Ekonomi Kostnaden för vallproduktion ur ett gårdsperspektiv beräknas. Betalningsförmågan för vall ur biogasanläggningsperspektiv i stor (samrötning) och liten (stor gårdsanläggning) skala beräknas. Vad är förutsättningarna för att vall skulle kunna vara en lönsam biogasgröda? Hur påverkar vallstödet? Dvs hållbarhet ur ekonomiskt perspektiv för odlaren och biogasanläggningen utvärderas. 5. Övriga miljöeffekter och samhällsekonomisk nytta Om tillgängliga fakta tillåter kommer även miljöeffekter utöver växthusgasemissioner i de studerade systemen att analyseras och kvantifieras. Detta innefattar effekter på försurning, övergödning och partikelemissioner, miljöpåverkanskategorier där vallproduktion, biogasproduktion och rötreståterföring har stora effekter. Här finns dock en större osäkerhet i vilka data som finns från odlingsförsök och tidigare miljöanalyser, och håller inte befintliga fakta för fullständig analys kommer dessa aspekter istället kvalitativt att beskrivas. Det är dock mycket intressant om den sammantagna miljöpåverkan kan kvantifieras och översättas till samhällsekonomiskt värde eftersom en jämförelse då kan göras mot de ekonomiska bedömningar som genomförs inom projektet. Att beräkna samhällsekonomiska kostnader för olika miljöpåverkanskategorier ingår inte i projektet, utan här används litteraturdata. Baserat på den miljöanalys som görs i projektet kan sedan det samhällsekonomiska värdet beräknas för olika scenarier i olika regioner. Tillvägagångssättet har använts av forskarna bakom ansökan tidigare, då med fokus på biogasproduktion från gödsel Vetenskaplig publikation Tid avsätts specifikt till att bearbeta de framtagna resultaten till vetenskaplig internationell publikation. Kostnad för publikation med open access inkluderas också. 7. Populärvetenskaplig publikation Tid och kostnader för att ta fram en projektsammanfattning på svenska inkluderas som en separat post. Materialet skulle utformas i linje med vad som tidigare tagits fram inom LTH och SLUs tvärvetenskapliga samarbetsprojekt om biogas och energigrödor 13,14,15 11 Prade T., Svensson S.-E., Mattsson J. E., Carlsson G., Björnsson L., Börjesson P. and Lantz M. (2013) EU sustainability criteria for biofuels potentially restrict ley crop production on marginal land for use as biogas substrate. Grassland Science in Europe, 18: Tufvesson, L., Lantz, M., Björnsson, L. (2013) Miljönytta och samhällsekonomiskt värde vid produktion av biogas från gödsel. Rapport 86, Miljö- och Energisystem, LTH, Lunds Universitet 13 Björnsson, L. (2012) Energigrödor för biogasproduktion Del 1, odlings och arealeffektivitet. Rapport nr 80, Miljö- och energisystem, Institutionen för teknik och samhälle, Lund University. 14 Björnsson, L. and Lantz, M. (2013) Energigrödor för biogasproduktion Del 2, kostnadseffektivitet och styrmedel. Rapport nr 81, Miljö- och energisystem, Institutionen för teknik och samhälle, Lund University. 15 Björnsson, L. (2013) ) Energigrödor för biogasproduktion Del 3, energi- och växthusgaseffektivitet. Rapport nr 82, Miljö- och energisystem, Institutionen för teknik och samhälle, Lund University. 4
5 Deltagande forskare och ansvarsområden Thomas Prade. Post doc Miljö- och Energisystem, LTH Inom projektet har Thomas huvudansvar för den odlingsrelaterade delen. Detta innefattar att definiera förändringar i resursanvändning då vall introduceras i befintliga områden samt teknoekonomiska beräkningar för biomasaproduktionsdelen. Thomas ansvarar även för markkolsmodelleringarna. Mikael Lantz. Biträdande universitetslektor Miljö- och Energisystem, LTH Mikael kommer att ha huvudansvar för de projektdelar som berör teknoekonomiska och miljömässiga utvärderingar kopplat till biogasprocessen. Lovisa Björnsson. Professor Miljö- och Energisystem, LTH Lovisa är projektledare. Hon kommer att ansvara för processmodellering över biogasprocessen samt ha ett övergripande ansvar för livscykelanalysen. Hon kommer också att ansvara för miljöanalysen avseende övriga miljöpåverkanskategorier än klimat. Finansiering Projektet samfinansieras av Göteborg Energi, Energimyndigheten genom program energigasteknik, Lunds Tekniska högskola och Sveriges Lantbruksuniversitet och löper. 5
Gräs till biogas gör åkermark till kolsänka LOVISA BJÖRNSSON
Gräs till biogas gör åkermark till kolsänka LOVISA BJÖRNSSON Markanvändning och biodrivmedel 30 Andel förnybart i inhemsk transport [%] 25 20 15 10 5 EU 28 Sverige 0 2005 2010 2015 EU RED 2009/28/EC iluc-direktivet
Läs merLivscykelanalys av svenska biodrivmedel
Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Mikael Lantz Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola 2013-04-12 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt. Resultaten
Läs merLivscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas
Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas Linda Tufvesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet 2012-11-22 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt.
Läs merÅkermark som kolsänka - att inkludera kolinbindning i analys av biogassystem LOVISA BJÖRNSSON
Åkermark som kolsänka - att inkludera kolinbindning i analys av biogassystem LOVISA BJÖRNSSON 750 miljarder t C 550 miljarder t C 1 500 miljarder t C Markkol 45% of the soils in the EU have low or very
Läs merBiogasproduktion från vall på marginalmark
Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknologi Biogasproduktion från vall på marginalmark Hur möter det hållbarhetskriterierna? Thomas Prade SLU, Institutionen för biosystem och teknologi PA: Nya
Läs merInhemsk biomassa för biodrivmedelsproduktion
Inhemsk biomassa för biodrivmedelsproduktion LOVISA BJÖRNSSON Professor MILJÖ- OCH ENERGISYSTEM Inhemsk biomassa för biodrivmedelsproduktion Kan det svenska behovet av biodrivmedel 2030 tillgodoses med
Läs merGrass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON
Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON Project funding and reporting, Thomas Prade & Mikael Lantz (2016) Grass for biogas - Arable land as carbon sink. Report 2016:280. Energiforsk,
Läs merBioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv
Jordbruket och klimatet Skövde, 23/1 2013 Bioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv Serina Ahlgren Innehåll Översikt bioenergi råvaror och slutprodukter Bioenergianvändning i Sverige Förnybartdirektivet
Läs merHållbara biodrivmedel
Hållbara biodrivmedel Sustainable Business Hub - Årsstämma Lund, 29 maj 2013 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Produktionskedjor för biodrivmedel Skog Jordbruksmark Hav/odling
Läs merBaljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat
Georg Carlsson & Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknik Baljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat Georg Carlsson &Thomas Prade SLU, institutionen för biosystem och teknologi PA:
Läs merRörflen som biogassubstrat
Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknik Rörflen som biogassubstrat Vad påverkar hållbarheten när biogasen används som fordonsgas? Aktuella användningsområden för rörflen? Nya rörflenaffärer?
Läs merKunskap om markkolsbidrag har betydelse för beräkning av biomassatillgång och växthuseffekt
Kunskap om markkolsbidrag har betydelse för beräkning av biomassatillgång och växthuseffekt LOVISA BJÖRNSSON Professor MILJÖ- OCH ENERGISYSTEM Biodrivmedel från åkermark - förändrad markanvändning ur ett
Läs merHållbara drivmedel finns de?
Hållbara drivmedel finns de? Skånes Energiting Malmö, 14 juni 2011 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Hållbarhetskriterier 1) Klimatnytta 2) Biologisk mångfald 3) Indirekta markanvändningseffekter
Läs merBiogasforskning vid SLU Alnarp
Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknologi Biogasforskning vid SLU Sven-Erik Svensson, Thomas Prade, m.fl. SLU, Institutionen för biosystem och teknologi Biogasforskning vid SLU http://www.slu.se/biogas
Läs merÅKERMARK SOM KOLSÄNKA
LOVISA BJÖRNSSON, THOMAS PRADE & MIKAEL LANTZ ÅKERMARK SOM KOLSÄNKA EN UTVÄRDERING AV MILJÖ- OCH KOSTNADS- EFFEKTER AV ATT INKLUDERA GRÄSVALL FÖR BIOGAS I SPANNMÅLSRIKA VÄXTFÖLJDER SAMMANFATTNING AV ETT
Läs merVärdet av vall i växtföljden
Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknologi Värdet av vall i växtföljden Thomas Prade Institutionen för biosystem och teknologi Seminar om Innovativa växtföljder för mångfunktionalitet Partnerskap
Läs merBioenergi och hållbarhet i ett nationellt och internationellt perspektiv
Bioenergi och hållbarhet i ett nationellt och internationellt perspektiv Serina Ahlgren Energimyndighetens konferens: Biobränsle i energisystemet - dagens kunskapsläge och framtidens utmaningar Stockholm
Läs merEnergigrödor för biogasproduktion : Del 3, energi- och växthusgaseffektiviet Björnsson, Lovisa
Energigrödor för biogasproduktion : Del 3, energi- och växthusgaseffektiviet Björnsson, Lovisa Publicerad: 2013-01-01 Link to publication Citation for published version (APA): Björnsson, L. (2013). Energigrödor
Läs merLönsam hållbarhet i biogas Är det möjligt? Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp
#slu40 Lönsam hållbarhet i biogas Är det möjligt? Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp Sockerbetor Helsäd av spannmål och majs Oljegrödor EFA grödor Mellangrödor Biomassa från svenskt jordbruk
Läs merBiogas och miljön fokus på transporter
och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se Variationsrikedom Varierande substrat Avfall,
Läs merLunds universitet, SLU, Hushållningssällskapet Skåne
Värdering av ekosystemtjänster inom jordbruket Katarina Hedlund, Helena Hanson, Jordan Hristov, Johanna Alkan Olsson, Henrik Smith, Fredrik Wilhelmsson, Mark Brady, Per Göran Andersson, Fredrik Hansson
Läs merEnergieffektivisering i växtodling
Energieffektivisering i växtodling Temadag Odling i Balans 21 januari 2009, Nässjö Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energiflöden i svensk växtodling idag Energy input Bioenergy
Läs merLANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REMISSYTTRANDE 2017-04-26 Diarie Nr: 2017/7813 Ert Datum: Ert Diarie Nr: M2017/00720/R Miljö- och energidepartementet Energienheten 103 33 Stockholm m.registrator@regeringskansliet.se
Läs merENERGIGRÖDOR FÖR BIOGASPRODUKTION
LOVISA BJÖRNSSON & MIKAEL LANTZ ENERGIGRÖDOR FÖR BIOGASPRODUKTION DEL 2, KOSTNADSEFFEKTIVITET & STYRMEDEL SAMMANFATTNING AV ETT TVÄRVETENSKAPLIGT FORSKNINGSPROJEKT VID LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA OCH SVERIGES
Läs merMarknadsanalys av substrat till biogas
Marknadsanalys av substrat till biogas Hur substratmarknaden bidrar till Biogas Västs mål på 1,2 TWh rötad biogas till 2020 Finansiärer VGR Avfall Sverige Region Halland Region Skåne Bakgrund Ökat intresse
Läs merVälkommen till Kristianstad The Biogas City
Välkommen till Kristianstad The Biogas City Där vi samarbetar för att skapa en mer lönsam biogasbransch VD Krinova Incubator & Science Park Foto Biosfärkontoret Sven-Erik Magnusson Välkommen till Kristianstad
Läs merLantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel. Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef
Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef Dagens anförande Lantmännen en jättekoncern och störst på bioenergi
Läs merHur klimateffektiv är etanol?
Hur klimateffektiv är etanol? Etanolseminarium 9 Juni 2010, Stockholm Pål Börjesson Environmental and Energy Systems Studies Lund University, Sweden det korta svaret är -det beror på hur produktionssystemet
Läs merBiogas från gödsel MIKAEL LANTZ
Biogas från gödsel MIKAEL LANTZ Bakgrund Miljönytta och samhällsekonomiskt värde vid produktion av biogas från gödsel, rapport 86, Miljö- och Energisystem LTH. Finansierad av Region Skåne Slutrapport augusti
Läs merBehov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20
Behov av vallgröda Delprojekt 5 Kaj Wågdahl Sverige AB 2014-01-20 Bakgrund Strängnäs Biogas AB har under 2011-2013 genomfört ett antal utredningar inom projektet Säkerställande av affärsmässiga och tekniska
Läs merENERGIGRÖDOR FÖR BIOGASPRODUKTION
LOVISA BJÖRNSSON ENERGIGRÖDOR FÖR BIOGASPRODUKTION DEL 1, ODLING OCH AREALEFFEKTIVITET SAMMANFATTNING AV ETT TVÄRVETENSKAPLIGT FORSKNINGSPROJEKT VID LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA OCH SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET
Läs merEnergihushållning i växtodling
Energihushållning i växtodling Odling i Balans -Temadag 2012 24 januari, Nässjö Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energiflöden i svensk växtodling Energiinsats Biobränslen Steg
Läs merBiogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné
Biogas från skogen potential och klimatnytta marita@biomil.se 046-101452 2011-02-10 Konsulttjänster inom biogas och miljö Över 30 års erfarenhet av biogas Unika expertkunskaper Erbjuder tjänster från idé
Läs merÅkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna
Åkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna Biogasseminarium med workshop 13 april 2011, Stockholm Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Bioenergianvändning i Sverige
Läs merBilaga: Beräkningsunderlag
Bilaga: Beräkningsunderlag Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Klimateffekter... 1 Klimateffekt fordonsgas... 1 Klimateffekt Industriell användning... 2 Klimateffekt minskad användning av handelsgödsel...
Läs mer2012-02- 01. Innehåll
Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,
Läs merHållbarhetskriterier för biogas
Hållbarhetskriterier för biogas En översyn av data och metoder MIKAEL LANTZ, ENERGI- OCH MILJÖSYSTEMANALYS VID LTH Hållbarhetskriterier för biodrivmedel För att anses vara hållbara måste biodrivmedel från
Läs merVälkommen till LTH Vad är på gång inom biogasforskningen? LOVISA BJÖRNSSON
Välkommen till LTH Vad är på gång inom biogasforskningen? LOVISA BJÖRNSSON LTH en fjärdedel av Lunds universitet Grundat 1961 Ca 9 800 studenter 16 civilingenjörsprogram 1 500 anställda 181 professorer
Läs merHållbarhetskriterier för biogas
Hållbarhetskriterier för biogas En översyn av data och metoder MIKAEL LANTZ, ENERGI- OCH MILJÖSYSTEMANALYS VID LTH Hållbarhetskriterier för biodrivmedel För att anses vara hållbara måste biodrivmedel från
Läs merSamhällsnyttan med biogas en studie i Jönköpings län. Sara Anderson, 2050 Consulting
Samhällsnyttan med biogas en studie i Jönköpings län Sara Anderson, 2050 Consulting Innehåll Mål och syfte. Vad är samhällsnytta och vad innebär samhällsekonomisk analys? Biogasens olika nyttoeffekter.
Läs merBiogasens roll som fordonsbränsle. SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige
Biogasens roll som fordonsbränsle SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige Fordonsgas i Sverige Det finns 152 publika tankstationer, april 2014 Anders Mathiasson, Energigas Sverige 2014-05-14
Läs merLivscykelanalys av svenska biodrivmedel
Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Linda Tufvesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet 2011-05-26 Alternativ till dagens drivmedel Aktiviteter i en produkts livscykel Inflöde Material Energi
Läs merHQ-vall: Högkvalitetsvall till mjölkproduktion och lågkvalitetsvall till biogas
HQ-vall: Högkvalitetsvall till mjölkproduktion och lågkvalitetsvall till biogas FORMAS (via SLF Bioenergi) 1,3 MSEK, 2010-01 2012-12 Ingrid Strid, SLU (ET, projektledare) Carina Gunnarsson, JTI Mats Edström,
Läs merStyrmedel för en ökad produktion av gödselbaserad biogas
Styrmedel för en ökad produktion av gödselbaserad biogas En fallstudie för Skåne och Västra Götalands län Mikael Lantz och Lovisa Björnsson Rapport nr. 90 Miljö- och energisystem Institutionen för Teknik
Läs merBIOGAS i Tyskland, England och Polen
BIOGAS i Tyskland, England och Polen 2011-11-24 Anna Olsson WSP Bakgrund BiogasSys EU-finansierat demonstrationsprojekt 2010-2015 - utöka potentialen för biogas i Skåne produktion och konsumtion - ta fram
Läs merMIKROBIELL METANPRODUKTION FRÅN GÖDSEL OCH GRÖDOR möjligheter och begränsningar
MIKROBIELL METANPRODUKTION FRÅN GÖDSEL OCH GRÖDOR möjligheter och begränsningar Lovisa Björnsson Miljöbioteknik och bioenergi Lunds Tekniska Högskola Tvärvetenskapligt nätverk av forskare från flera fakulteter
Läs merTingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010
Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Look to Sweden Urban Kärrmarck Expert urban.karrmarck@energimyndigheten.se Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi (ER 2010:23)* Gemensam förslag
Läs merBiodrivmedel och markanvändning i Sverige
Biodrivmedel och markanvändning i Sverige Ahlgren, Serina; Björnsson, Lovisa; Prade, Thomas; Lantz, Mikael 2017 Link to publication Citation for published version (APA): Ahlgren, S., Björnsson, L., Prade,
Läs merPolicy Brief Nummer 2013:2
Policy Brief Nummer 2013:2 Drivmedel från jordbruket effekter av EU:s krav Enligt EU-direktivet om främjande av energi från förnybara energikällor ska varje medlemsland ha ökat sin konsumtion av förnybara
Läs merGårdsbaserad och gårdsnära produktion av kraftvärme från biogas V
Gårdsbaserad och gårdsnära produktion av kraftvärme från biogas V0640003 Den svenska biogasproduktionen uppgick år 2008 till drygt 1,3 TWh varav huvuddelen producerades på avloppsreningsverk och deponier.
Läs merMångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det?
Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det? SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp Partnerskap Alnarp 2014-06-03, innovativa lösningar
Läs merEnergiforskningens roll i klimatfrågan exempel från Chalmers
CHALMERS Energiforskningens roll i klimatfrågan exempel från Chalmers Thore Berntsson, Styrkeområdesledare Energi, Chalmers Energiinitiativ 2010-03-05 CHALMERS World Other Sectors Road Electricity Transport
Läs merStyrmedel för en ökad produktion av gödselbaserad biogas
Styrmedel för en ökad produktion av gödselbaserad biogas En fallstudie för Skåne och Västra Götalands län RAPPORT NR 90 I MILJÖ- OCH ENERGISYSTEM MIKAEL LANTZ OCH LOVISA BJÖRNSSON INSTITUTIONEN FÖR TEKNIK
Läs merVad är ett hållbart jordbruk?
Vad är ett hållbart jordbruk? Tankar utifrån flera projekt vid Framtidens lantbruk, SLU Elin Röös, biträdande lektor i miljösystemanalys för livsmedel, Institutionen för energi och teknik, SLU Uppsala
Läs merENERGISKOG OCH HÅLLBARHET. utveckling av en modell för utvärdering av miljö och ekonomi. Serina Ahlgren (SLU) och Carina Gunnarsson (JTI)
ENERGISKOG OCH HÅLLBARHET utveckling av en modell för utvärdering av miljö och ekonomi Serina Ahlgren (SLU) och Carina Gunnarsson (JTI) Örebro 30 januari 2015 Finansierat av Energimyndigheten Syfte och
Läs merLantbruk och landsbygd
Lantbruk och landsbygd En dag om Framtidens Lantbruk 18 oktober 2011 Richard Ferguson Cecilia Waldenström Gruppmedlemmar Cecilia Waldenström, Institutionen för Stad och Land Richard Ferguson, Institutionen
Läs merSTYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt
STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt Denna broschyr är författad av Profu, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) och Institutet för jordbruks- och
Läs merKlimatpåverkan av rötning av gödsel
Klimatpåverkan av rötning av gödsel Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 Röta stallgödsel hur påverkar det växthusgasutsläppen? ± Utsläpp från lager? - Utsläpp
Läs merPotential för hållbara biodrivmedel
Potential för hållbara biodrivmedel Gasdagarna 2013 Båstad, 24 oktober Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Produktionskedjor för biodrivmedel Skog Jordbruksmark Hav/odling Ved,
Läs merPolicy Brief Nummer 2013:3
Policy Brief Nummer 2013:3 Gårdsstödsreformen positiv för sysselsättningen I samband med frikopplingsreformen 2005 blev all jordbruksmark i Sverige berättigat till gårdsstöd. Tidigare var endast vissa
Läs merFramtidens foder och växtnäringsförsörjning i ekologisk odling. Georg Carlsson SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp
Framtidens foder och växtnäringsförsörjning i ekologisk odling SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp Odlingssystemsekologi Baljväxter Mångfunktionalitet Diversifiering Baljväxter bidrar
Läs merGasernas utveckling. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Vimmerby 21 november 2011
Gasernas utveckling Anders Mathiasson, Energigas Sverige Vimmerby 21 november 2011 Fem sektioner arbetar för ökad energigasanvändning Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG Vätgas Anders Mathiasson
Läs merBiogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland
Biogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 5 februari 2009 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel,
Läs merBiogas behöver långsiktiga och hållbara spelregler. Helena Gyrulf Skellefteå, 29 april 2014 helena.gyrulf@energigas.se
Biogas behöver långsiktiga och hållbara spelregler Helena Gyrulf Skellefteå, 29 april 2014 helena.gyrulf@energigas.se Dagens presentation Biogasläget i Sverige idag Produktion och användning av biogas
Läs merKlimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall
Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall Vi måste förstå att: Vårt klimat är ett mycket komplext system Många (av människan påverkade)
Läs merÖkad biogasproduktion ger Sverige ett grönt lyft
Ökad biogasproduktion ger Sverige ett grönt lyft Biogasseminarium med Centerpartiet Fredagen den 30 mars 2012 Anders Mathiasson Energigas Sverige enar branschen 175 medlemmar Biogasseminarium med Energigas
Läs merVass till biogas är det lönsamt?
Vass till biogas är det lönsamt? Biogasproduktion av vass i Kalmar län en samhällsekonomisk studie Eva Blidberg, Industriell ekologi, KTH 2013-02-07 Systemanalys - KTH Resultat Positiv energibalans -Energiinsatsen
Läs merEffektiva biobränslesystem - möjligheter och hinder
Effektiva biobränslesystem - möjligheter och hinder Seminarium kring Skånska Biobränslen Hässleholm, 13 november 26 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet Kriterier för uthålliga bioenergisystem:
Läs merBiogas framtidens fordonsbränsle. Peter Eriksson Affärsutveckling Biogas
Biogas framtidens fordonsbränsle Peter Eriksson Affärsutveckling Biogas Biogas grön energiproduktion Hushåll Restaurang, storkök Biogas Livsmedelshandel Livsmedelsindustri Biogödsel Jordbruk Biogasprocessen
Läs merKlimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers
Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers Hur mycket nytt (reaktivt) kväve tål planeten? Humanities safe operational space 3 Rockström
Läs merBiogasens samhällsnyttor i en cirkulär ekonomi
Biogasens samhällsnyttor i en cirkulär ekonomi 2 Vem är jag? Civilingenjör i ekosystemteknik vid LTH Doktorand vid Linköpings Universitet på avdelningen industriell miljöteknik, för Biogas research center.
Läs merBiogas Research Center
Biogas Research Center För resurseffektiva biogaslösningar Biogas Syd Per Mårtensson 2013-09-17 www.liu.se/brc Biogas fördelar och svårigheter Trots många fördelar: Förnybar lokal och regional energikälla
Läs merBiogasens roll i den cirkulära ekonomin. Dr. Mattias Svensson, Energiforsk Avfall i nytt fokus Hyllie 30 mars 2017
Biogasens roll i den cirkulära ekonomin Dr. Mattias Svensson, Energiforsk mattias.svensson@energiforsk.se Avfall i nytt fokus Hyllie 30 mars 2017 Biogas från alla slags råvaror Den naturliga renhållaren
Läs merPolicy Brief Nummer 2012:3
Policy Brief Nummer 2012:3 Biogas från gödsel rätt att subventionera? Traditionell gödselhantering inom jordbruket leder till utsläpp av växthusgaser som dock kan reduceras genom att använda gödseln för
Läs merBiogasens möjligheter i Skåne. Desirée Grahn Verksamhetsledare, Biogas Syd Landskrona,
Biogasens möjligheter i Skåne Desirée Grahn Verksamhetsledare, Biogas Syd desiree.grahn@biogassyd.se Landskrona, 2017-04-05 Disposition» Biogas Syd» Samhällsekonomiska effekter» Biogasens potential i regionen»
Läs merNationellt mål 20 twh biogas senast år 2020
starka tillväxtregioner gör skillnad! regional samverkan för grön tillväxt och ökad användning av biogas som fordonsbränsle Nationellt mål 20 twh biogas senast år 2020 ökad nationell sysselsättning minskade
Läs merRäkna med vallen i växtföljden
Räkna med vallen i växtföljden av Göran Bergkvist (SLU), Håkan Rosenqvist och Pernilla Tidåker (JTI) Lanna (R4 1103 2). Effekt av vall i växtföljd Foto: Göran Bergkvist Övergripande syfte med projekt Räkna
Läs merSvensk forskningsagenda för ekologiskt lantbruk 2013
Svensk forskningsagenda för ekologiskt lantbruk 2013 Forskning om ekologisk produktion Alnarp 6 mars 2013 Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, SLU maria.wivstad@slu.se *
Läs merEn sektorsövergripande nationell biogasstrategi
En sektorsövergripande nationell biogasstrategi Christel Gustafsson Bioenergienheten Jordbruksverket Uppdraget Nationell sektorsövergripande strategi för ökad biogasanvändning som är sektorövergripande
Läs merGlyfosat. Uppgift 4 Samhällsekonomiska effekter och övergripande miljöeffekter som växtskyddsmedelslagstiftningen medför
Glyfosat Ur VSR:s handlingsplan 2017-2019 Uppgift 4 Samhällsekonomiska effekter och övergripande miljöeffekter som växtskyddsmedelslagstiftningen medför - förändringar i lagstiftning, rättspraxis, EU-processer,
Läs merHur blir energinettot vid förädling av energigrödorna?
Hur blir energinettot vid förädling av energigrödorna? Bioenergikonferens Alnarp 1 mars 2006 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energibalans för bioetanol - svenska studier Etanoutbyte
Läs merGårdsbaserad biogasproduktion - fördjupningskurs
inbjuder till Gårdsbaserad biogasproduktion - fördjupningskurs Utbildningen omfattar 4 utbildningsdagar uppdelade på två kurstillfällen Övergripande målsättning för de 4 dagarna: Utbildningen skall ge
Läs merFörnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp
Förnybar energi och självförsörjning på gården Erik Steen Jensen teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Innehåll Bakgrund Ekologisk jordbruk, uthållighet och funktionell integritet Möjligheter och tilltag
Läs merRörflen och biogas. Håkan Rosenqvist 2014-02-12
Rörflen och biogas Håkan Rosenqvist 2014-02-12 Vem är jag och vem finansierar min presentation Håkan Rosenqvist Arbetar huvudsakligen med forskning, utredning och undervisning som egenföretagare Huvudområden
Läs merSommarmellangrödors ogräsbekämpande egenskaper. Forskning och utveckling inom ekologisk produktion Quality Hotel Ekoxen, Linköping oktober 2017
Sommarmellangrödors ogräsbekämpande egenskaper växter bra och oljerättika mindre bra resultat från växtföljden på Norra Åsum Forskning och utveckling inom ekologisk produktion Quality Hotel Ekoxen, Linköping
Läs merVerksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.
Jorden som resurs, SLU:s bidrag Jordbruks- och trädgårdskonferens 2010. Lisa Sennerby Forsse, SLU. 4 mars 2010 Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning
Läs merSvenska lantbrukares erfarenheter av att odla baljväxter
Svenska lantbrukares erfarenheter av att odla baljväxter förväntningar, möjligheter och utmaningar, SLU, institutionen för biosystem och teknologi, Alnarp Svenska lantbrukares erfarenheter av att odla
Läs merBioenergi från jordbruket ur ett systemperspektiv
Bioenergi från jordbruket ur ett systemperspektiv Greppa Näringen Jordbruket och klimatet Norrköping, 18 januari 2012 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola 160 140 120 100 TWh 80
Läs merHandlingsplan för fossilfria drivmedel i Skåne
Handlingsplan för fossilfria drivmedel i Skåne Remissversion 2017-11-07 Ola Solér Regional utveckling, Miljö 1 Syfte med handlingsplanen Stödja omställningen mot ett klimatneutralt och fossilbränslefritt
Läs merBiogasarbetet i Skåne Skånes Färdplan för biogas Anna Hansson Biogas Syd
Biogasarbetet i Skåne Skånes Färdplan för biogas Anna Hansson Biogas Syd Jordbruks- och trädgårdskonferens på Alnarp den 1 mars 2012 Biogas Syd är en del av Energikontoret Skåne Samhälle och näringsliv
Läs merBiogasarbetet i Skåne Skånes Färdplan för biogas
Biogasarbetet i Skåne Skånes Färdplan för biogas Anna Hansson Biogas Syd Jordbruks- och trädgårdskonferens på Alnarp den 1 mars 2012 1 Biogas Syd är en del av Energikontoret Skåne Samhälle och näringsliv
Läs merIngår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar
Bibliografiska uppgifter för Växtkraft - stad och land i kretslopp Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare SLU, Centrum för uthålligt lantbruk Pettersson C.M. Ingår i... Ekologiskt lantbruk.
Läs merKarin Eliasson. Energirådgivare Hushållningssällskapet Sjuhärad
2014-02-14 Karin Eliasson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Karin Eliasson Energirådgivare Hushållningssällskapet Sjuhärad 0325-618 612 karin.eliasson@radgivarna.nu www.hush.se Hanteringskedja från skörd
Läs merBiogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång?
Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång? Petter Kjellgren, Projektledare Biogas Väst, Västra Götalandsregionen Avstamp Jönköping
Läs merPolicy Brief Nummer 2014:1
Policy Brief Nummer 2014:1 Svenska nötköttsproducenter kan minska sina kostnader Den svenska nötköttsproduktionen minskar och lönsamheten är låg. I denna studie undersöker vi hur mycket svenska nötköttsproducenter
Läs merPM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning
2011-12-12 1 (5) Analysavdelningen Enheten för hållbara bränslen Linus Hagberg 016-544 20 42 linus.hagberg@energimyndigheten.se PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning Inledning
Läs merBiogastinget 3 december 2014 Lars Holmquist Göteborg Energi
Biogastinget 3 december 2014 Lars Holmquist Göteborg Energi Biogas - en väg till det hållbara transportsamhället 60 TWh 10 TWh FFF-utredningens syn på biodrivmedlens roll För att nå 80 % reduktion av klimatutsläppen
Läs merAllmänna kommentarer: Det behövs ett tydligt politiskt ställningstagande och mer långsiktiga villkor
REMISSVAR 2015-09-21 Dnr M2015/3227/R Miljö- och Energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se christina.nordenbladh@regeringskansliet.se Remissvar gällande Promemoria Anläggningsbesked för biodrivmedel
Läs merPA 10 årsjubileum 18 juni 2014 Dave Servin
PA 10 årsjubileum 18 juni 2014 Dave Servin 1 Drygt 80 medlemmar i Partnerskap Alnarp 3 N Produkter AB, Abetong AB, Agrico Nordic AB, Alnarp Cleanwater Technology AB, Anolytech AB, Bara Mineraler AB, BASF
Läs mer2 Företag och företagare
2 Företag och företagare 35 2 Företag och företagare I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper, storleksgrupper (hektar åker) och efter brukningsform
Läs mer