Bioenergi och hållbarhet i ett nationellt och internationellt perspektiv

Transkript

1 Bioenergi och hållbarhet i ett nationellt och internationellt perspektiv Serina Ahlgren Energimyndighetens konferens: Biobränsle i energisystemet - dagens kunskapsläge och framtidens utmaningar Stockholm 6 maj 2015

2 Innehåll Bränsleprogrammet, syntes om hållbarhet Hållbarhet vad är det? Hållbarhet hur säkerställa?

3 Syntes: Bioenergi, klimat, system och marknad Bränsleprogrammet Tillförsel Effektivare skogsbra nslesystem Energigro dor fra n jordbruket Skogssko tsel fo r o kad biobra nsleproduktion Omvandling Fo ra dling Omvandling till va rme och el i skalan < 10 MW Hållbarhet Miljö och hållbarhet Biobränslen och växthusgaser System och marknad

4 Mål med syntesen Kunskapssammanställning Identifiera kvarvarande och nya kunskapsluckor Brett angrepp, fokus på genomförda projekt i programmet men komplettera med resultat från annan forskning Inspel i internationella debatten Rapporten skrivs på engelska Klart ca december 2015

5 Bränsleprogrammet hållbarhet: Utvalda frågeställningar Helhetsperspektiv på bränslekedjor och användningssätt Klimatpåverkan för biobränslen kolförråd, flöden av va xthusgaser, och tidsaspekter fo r klimatneutralitet Stubbar miljöpåverkan av uttag Styrmedel och hållbarhetskriterier konsekvenser och utformning

6 sneak preview Jord- och skogsbruk är dynamiska! Bioenergi en bransch i samröre med många andra branscher (övriga energislag, material, livsmedel etc) Tidsaspekten på GHG-utsläpp viktig för kortsiktiga GHGmål, men är detta kloka klimatmål? Finns fortfarande behov av mätdata i skog och jordbruk Det behövs personer med rätt kompetens för att utforma råd till beslutsfattare

7 Hållbarhet vad är det? Brundtlandkommissionen 1987, hållbar utveckling: "en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov"

8 Steffen et al., 2015 Planetary boundaries: Guiding human development on a changing planet Science. DOI: /science

9 Miljöpåverkan av svensk bioenergi (i positiv eller negativ riktning) Biodiversitet Övergödning Försurning Klimat Luftkvalitet Användning av ändliga resurser Markanvändning Indirekta effekter osv

10 Metoder för att bedöma miljöpåverkan Miljökonsekvensbeskrivning Materialflödesanalys Input/output analys Energi-, emergi- och exergianalys Livscykelanalys (LCA) etc

11 Ibland pekar det åt olika håll!

12 Hur säkerställa bioenergins hållbarhet? Existerande miljölagstiftning i jord- och skogsbruk Skydd av känsliga områden Ekologisk odling FSC Standarder och certifiering för bioenergi Bioenergispecifik lagstiftning

13 Standarder och certifieringar för bioenergi RSB ISO CEN EPD GBEP ISCC BSI osv Läs mer: Fritsche & Iriarte (2014) Sustainability Criteria and Indicators for the Bio-Based Economy in Europe: State of Discussion and Way Forward. Energies 7(11), ; doi: /en

14 Förnybartdirektivet EU:s direktiv 2009/28 innebär bl.a. Andel förnybar energi som krävs i varje medlemsstat år 2020 fastställd (Sverige 49%) 10% biodrivmedel år 2020 i transportsektorn För biodrivmedel fastställda hållbarhetskriterier

15 Hållbarhetskriterier för biodrivmedel Sociala kriterier (icke-bindande) Skydd av områden med hög biodiversitet Växthusgaser (LCA-regler finns för beräkning) 35% reduktion jämfört med fossil referens 50% reduktion år % reduktion år 2018 Bevisbördan ligger hos drivmedelsförsäljarna (dvs oljebolagen) Inga krav på fast biomassa än så länge, men under diskussion

16 iluc indirect land use change Ökad efterfrågan på gröda A Minskad efterfrågan gröda A Intensifiering produktion gröda A Odling av gröda A på tidigare obrukad mark Odling av gröda A istället för gröda B Minskad efterfrågan gröda B Intensifiering produktion gröda B Odling av gröda B på tidigare obrukad mark Odling av gröda B istället för gröda C Och så vidare Ahlgren och Börjesson, 2011 Figur 1. Ökad efterfrågan av en gröda A kan få flera konsekvenser, ljusgrå rutor indikerar direkt ändrad markanvändning (dluc), mörkgrå indirekt ändrad markanvändning (iluc).

17 Livliga iluc-diskussioner! Farmers associations: iluc is not our fault we are not guilty! The public opinion: Maybe biofuels aren't so good after all? iluc NGOs: There is enough evidence, put iluc factors on biofuels immediately! The researchers: It is very uncertain. The policy makers: In 2010 we will decide or wait maybe 2012 let s make that 2015! The biofuel industry: The models are too uncertain, in fact they are completely wrong!

18 Sammanfattningsvis. Diskussion kring bioenergins hållbarhet har pågått under flera år, och fortsätter framåt Många aktörer inblandade i diskussionen Finns många olika ramverk för att säkerställa bioenergins hållbarhet Särskilt biodrivmedel har varit under luppen. Stort fokus växthusgaser

19 Tack!