Konkurrensen om skogsråvaran

Transkript

1 Inbjudan till hearing om: Konkurrensen om skogsråvaran Foto: Jesper Andersson Tid: Torsdagen den 24 januari 2013, Plats: Finlandshuset Fazer Konferens, Snickarbacken 2-4, Stockholm Anmälan: Senast 14/1 till Vid frågor: Elforsk anordnar i samverkan med IVL en hearing om konkurrensen om den framtida skogsråvaran. Bakgrunden är att efterfrågan på bioråvaror från bland annat skogen förväntas öka som resultat av Sveriges och EU:s energioch klimatpolitik. Viktiga drivkrafter är bland annat EU:s mål till 2020 om 20 procent förnybar energi, Sveriges mål om en fossiloberoende fordonsflotta till 2030 samt de riktlinjer som dras upp av EU om vägen mot ett koldioxidfritt energisystem i Europa år Avsikten med hearingen är att med grova penseldrag måla upp bilder av hur tillgång och efterfrågan på i första hand den svenska skogsråvaran kan komma att förändras i perspektiven 2020 och 2030 och hur detta i sin tur påverkar olika aktörer och sektorer. Hearingen ingår som en del i Elforsks och IVL:s arbeten med att identifiera och analysera behovet av framtida forskningsinsatser. Bo Rydén från analysföretaget Profu, är moderator för dagen och håller ihop diskussionerna. Hearingen är kostnadsfri. Kom ihåg att avboka senast den 21 januari 2013 om du får förhinder, annars faktureras 500 kr inkl. moms. Program Registrering och kaffe Inledning Välkomna och inledning Stefan Montin, Elforsk John Munthe, IVL Bo Rydén, Profu Skogens framtida tillväxtpotential Annika Nordin, Programchef Future Forests, SLU Skogsråvara sett ur ett globalt perspektiv tillgång och efterfrågan Sten Nilsson, Forest Sector Insights

2 Kaffe och frukt Förädling av råvaror från skogen Forsknings- och innovationsstrategier för en biobaserad samhällsekonomi Resultat från det regeringsuppdrag som redovisades 2012 Jan Svensson, Formas Framtidsplaner för skogsindustrin i Sverige Lina Palm, Skogsindustrierna Foto: Södra Energimyndighetens perspektiv Förändrad efterfrågan på skogsråvara för energiändamål Anders Dahlberg, Energimyndigheten Lunch Användning av skogsråvara Framtida användning av bioenergi - En översikt Gustav Melin, Svebio Energisektorns efterfrågan på bioenergi för att klara 2-gradersmålet till Analyser från ett svenskt, nordiskt och europeiskt perspektiv baserat på forskningsprojekten NEPP och Pathways Bo Rydén Profu Ökad marknad för biomassa för sameldning i Europas kolkraftverk Lars Strömberg, Chalmers Presentation av IEA-rapporten Global Wood Chip Trade for Energy Julia Hansson, IVL Skogsbiomassans koldioxidneutralitet Konsekvenser för energisektorn Lars Zetterberg, IVL Kaffe Biodrivmedel Fossiloberoende transportsektor till Hur kommer detta att påverka efterfrågan på biodrivmedel Håkan Sköldberg Profu Produktionsanläggningar för biodrivmedel från skogen Biokombinat och bioraffinaderier: Teknik, potential och tidsaspekter Thore Berntsson, CTH 2

3 Skogsbaserade biodrivmedel i ett systemperspektiv anläggningslokalisering, integreringsaspekter och konsekvenser för globala koldioxidutsläpp Elisabeth Wetterlund avdelningen för Energisystem, Linköpings universitet Avslutande reflektioner från Pål Börjesson LTH, John Munthe IVL och Lina Palm Skogsindustrierna Några frågeställningar: Hur kommer konkurrensen om skogsråvaran att förändras framöver? Hur kommer skogsråvaran att flöda export/import i ett europeiskt perspektiv Vilka konsekvenser får detta för olika sektorer i ett svenskt perspektiv? Finns det centrala FoU-frågor i ett energiperspektiv? Foto: Jesper Andersson 3

4 Bakgrund Mycket talar för att konkurrensen om användningen av den svenska skogen kommer att öka framöver. Utvecklingen styrs i hög grad av de politiska målen både i Sverige och EU om att öka användningen av förnybara energislag, minska utsläppen av koldioxid samt att minska beroendet av olja. Nedan beskrivs kortfattat några perspektiv på den framtida användningen av svensk skogsråvara. Tillgången på skogsråvaror? Den framtida tillgången på olika skogsråvaror bestäms av ett flertal faktorer, där konkurrerande intressen och miljöaspekter ställs mot varandra. Hur stora uttag av skogsråvaror som kan göras har diskuterats länge och det finns en betydande spridning i bedömningarna. Det handlar om avvägningar mot faktorer som bl.a. biologisk mångfald, miljöhänsyn, skogen som kolsänka, rörligt friluftsliv, men också om den framtida skogstillväxten och om man i vissa delar kan tillåta t.ex. skogsgödsling. Efterfrågan på skogsråvaror Det finns en lång rad användningsområden för skogsråvaror. Traditionellt handlar det om timmer och flis/spån till träindustrin, cellulosaflis till massaindustrin, flis och pellets som energiråvara, kemikalier av olika slag, etc. På sikt ser vi nya användningsområden. Det gäller tillverkning av olika slag av biodrivmedel och biogas, nya typer av kemikalier och material. Bilden visar exempel på några framtida produkter. Exempel på nya produkter: Källa Tidningen SkogsVärden nr 3, 2006 Parallellt sker förändringar i den globala handeln med skogsråvara. Efterfrågan har ökat, det gäller bl.a. världshandeln med cellulosaflis för massatillverkning och en ökad användning av biobränslen för bl.a. sameldning i kolkraftverk. Detta är en utveckling som väntas fortsätta och i allt större grad beröra även den svenska skogsråvaran. EU:s Action plan for a Biobased economy EU kommissionen presenterade i februari 2012 sitt strategidokument: Innovating for sustainability: A Biobased Economy for Europe. Det ingår som en del i EU:s flaggskeppsprojekt A Resource Efficient Europe. Målet är: A more innovative and low-emissions economy, reconciling demands for sustainable agriculture and fisheries, food security, and the sustainable use of renewable biological resources for industrial purposes, while ensuring biodiversity and environmental protection Dokumentet fokuserar på tre aspekter: Utveckling av nya tekniker och processer för en biobaserad ekonomi Utveckling av marknader och konkurrenskraften inom bioekonomisektorn 4

5 Förmå olika beslutsfattare i samhället att samverka kring en framtida biobaserad ekonom Kommissionens plan bidrar till att öka trycket på användningen av bioråvara bl.a. från skogen Nationell strategi för utveckling av en biobaserad samhällsekonomi Regeringen gav 2011 i uppdrag till Formas att i samråd med VINNOVA och Energimyndigheten utarbeta en nationell strategi för utvecklingen av en biobaserad samhällsekonomi för en hållbar utveckling. I februari 2012 överlämnade myndigheterna rapporten Forsknings- och innovationsstrategi för en biobaserad samhällsekonomi. En lång rad insatser bl.a. av FoUkaraktär föreslås. Formas kommer också att inrätta ett Avnämarforum bestående av företrädare myndigheter, företag, det civila samhället och internationella intressenter. Koldioxidneutralitet Av stor betydelse när det gäller den framtida användningen av skogsråvaran för energiändamål blir bedömningen av hur biobränslen och biodrivmedel från skogen ska värderas vad gäller graden av koldioxidneutralitet. Utvinning av biobränslen kräver ett visst mått av fossila bränslen. Eldning av biobränslen eller att köra fordon på biodrivmedel från skogen leder till utsläpp av koldioxid och i vissa fall även utsläpp av andra växthusgaser, t.ex. metan. Klimatpåverkan från dessa utsläpp bestäms dock av hur snabbt koldioxidutsläppen tas upp igen av nyplanterad skog. Detta i sin tur bestäms av en rad faktorer, bl.a. i vilket tidsperspektiv utsläppen värderas och vilka delar av trädet som används. Stor betydelse har också hur kolbindningen i marken påverkas i samband med avverkningen av skogen. Kring dessa frågor pågår både forskning och en politisk diskussion i EU och andra forum. Även om biobränslen och biodrivmedel från skogsråvaror i viss utsträckning kan komma att omvärderas vad gäller klimatpåverkan talar mycket för att det kommer att bli svårt att möta framtida behov av skogsråvaror. Styrmedel Kostnaderna för olika produkter från skogen bestäms förutom av råvaru- och förädlingskostnader också av utformningen av olika ekonomiska styrmedel och regelverk. Priset och betalningsviljan styr i sin tur efterfrågan på olika produkter. Betalningsviljan varierar kraftigt mellan olika sektorer. Privatbilismen brukar ibland lyftas fram som en sektor med god betalningsvilja. Om fossila drivmedel straffas ut i Sverige och Europa kan efterfrågan på biodrivmedel bli mycket stor. Det är självklart att regeringen och riksdagen även framöver vill vara med och påverka hur den svenska skogen ska användas och vilka avvägningar som ska göras. Att reglera hur en begränsad resurs bör användas är dock ingen lätt uppgift. Vid en sådan värdering bör i grunden en lång rad faktorer vägas samman, som t.ex. råvarans betydelse för svensk industri och svensk ekonomi, betydelse för att minska klimatpåverkan och utsläpp av olika föroreningar, betydelsen för att minska beroendet av fossila bränslen, etc. Detta ska i sin tur vägas mot miljöhänsyn, biologisk mångfald, friluftsintressen, etc. Utformningen av styrmedel görs ofta utifrån dagsaktuella frågor, och en samlad långsiktig bedömning saknas. 5

6 Vad menas med effektivt/resurseffektivt utnyttjande? I EU:s Roadmap to a Resource Efficient Europe lyfts bland annat följande faktorer fram när det gäller ett resurseffektivt utnyttjande: Minska användningen av fossila bränslen Minska energiintensiteten i utvinningen av råvaror Minska vattenanvändningen och energiåtgången vid vattenrening Minska utsläppen av CO 2 Minska utsläppen av luftföroreningar Minska markanvändningen för biobränslen Förhindra försurning från SO x och NO x Förhindra utarmning av biodiversitet Säkerställ återvinning av avfall och minska intensiteten i avfallshanteringen Livscykelperspektivet samt vilka systemgränser som används i analyserna spelar stor roll vid värderingen av resurseffektivitet. Detta blir särskilt tydligt när man ställer el- och värmeproduktion med biobränslen mot framställning av biodrivmedel. Hur resurseffektivt är det att framställa biodrivmedel från skogen? Målet om en fossiloberoende fordonsflotta i Sverige till 2030 bygger underförstått på att vi utvecklar andra generationens biodrivmedel som baseras bl.a. på cellulosaråvaror. Förgasning av biomassa är en nyckelteknik för framställningen. Förgasning av grot (grenar och toppar) från den svenska skogen för framställning av biodrivmedel bidrar i ett svenskt perspektiv till minskade koldioxidutsläpp. Tittar man däremot på förgasningstekniken för framställning av biodrivmedel i ett europeiskt perspektiv är situationen mer komplex. För att förgasa grot med lönsamhet behövs stora anläggningar och det innebär att all grot och övrigt träavfall går åt till detta. Den minskning av utsläppen från transportsektorn som biodrivmedel då åstadkommer måste vägas mot de utsläppsminskningar som hade kunnat uppnås vid användning i andra sektorer, som då är hänvisade till att använda naturgas, kol och olja. 6