Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken

Transkript

1 Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken Hans Nilsagård Ämnesråd, enheten för skog och klimat 1

2 Skogens dubbla roller för klimatet När tillväxten är större än avverkningen ökar förrådet, då fungerar skogen som en kolsänka. Genom att använda skogen till bioenergi och i träprodukter kan man ersätta fossila bränslen och fossilbaserade material. 2

3 Svenska växthusgasutsläpp ,0 60,0 40,0 20,0 0,0 Övrigt Jordbruk Uppvärmning hus Inrikes transporter och arb.maskiner El och fjärrvärme Industri Skog och markanvändning 20,0 40,0 Obs: exklusive internationella transporter 60,0 3

4 Sverige har hittills inte brytt sig om skogens roll som kolsänka, trots att sänkan är nästan lika stor som fossila utsläpp Skogens kolsänka har hela tiden varit exkluderad från nationella mål ohelig allians mellan skogsnäring och miljöintressen Men internationellt är bokföring av skogen central och ingår i våra åtaganden om minskade utsläpp I Bryssel tror många att mer bioenergi med automatik leder till ökad skogsskövling och utsläpp från skogen 4

5 Utsläppen av växthusgaser har minskat sedan 1990 i Sverige samtidigt som BNP stigit kraftigt! Index (1990=100) GDP +58% CO 2 eq. -22%

6 Aktiv klimatpolitik sedan 1990 o Sverige införde tidigt klimatpolitiska åtgärder, främst CO2-skatt, gröna elcertifikat, etc. o Samtidigt utvecklades fjärrvärmesystemen runtom i landet o Detta ledde till en massiv övergång från fossila bränslen till biobränslen 6

7 Fokus i Sverige på att minska fossila utsläpp i ekonomin och skogen är en nyckel 1. Skogens produktion av biobränslen har varit en nyckelfaktor för att utsläppen minskat från 72 miljoner ton 1990 till drygt 54 miljoner ton Fram till 2030 kommer skogens betydelse fortsätta att växa, inte minst för att minska fossila utsläpp inom transportsektorn. 7

8 Minskade utsläpp från industrin, värmeverk och enskilda hus förklarar nästan hela minskningen från ,0 40,0 35,0 30,0 Utsläpp från industrin har minskat trendmässigt via energieffektivisering och bioenergianvändning 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0, Uppvärmning hus El och fjärrvärme Industri Värmeverkens utsläpp har legat ganska stabilt. Det döljer en samtidig utbyggnad av kapaciteten och övergång till biobränsle. Den största minskningen har skett i uppvärmning av enskilda hus som bytt till fjärrvämre eller till icke-fossila alternativ 8

9 Dubblerad bioenergi-användning sedan 1990 Från 1990 till 2013 har bioenergianvändningen ökat från 60 TWh till nästan 130 TWh Total energianvändning har varierat mellan 550 och 600 TWh Den största delen produceras i värmesektorn ibland även för elproduktion, samt via massaindustrins svartlutar Transportsektorns bioenergianvändning är liten men växande På senare år konkurrensen från sopor inneburit att ökningen avtagit TWh

10 Skogens nettoupptag har ökat! 60,0 50,0 40,0 30,0 Upptag i träprodukter 20,0 Skog och skogsmark 10,0 0,

11 Ökad tillväxt har möjliggjort ökat uttag Tillväxten har stigit markant sedan 1990 Ökade avverkningar Från ca 65 miljoner m till dagens nivåer på 90 miljoner m3 Ökad produktion av pappersmassa (svartlut) Ökat uttag av GROT Ökad användning av bark och spån 11

12 Nya ambitiösa klimatmål i sikte Miljömålsberedningen med brett politiskt stöd har bland annat föreslagit Långsiktigt mål: att minska utsläppen till 2045 med 85 % Etappmål till 2030 att minska utsläppen i icke-handlande sektorn med sammanlagt 63% sektorsmål för inrikes transporter att minska utsläppen med 70% jämfört med

13 Hur kan vi snabbt minska utsläppen i transportsektorn fram till 2030? Bilförsäljningen har slagit rekord flera år i rad 25,0 20,0 utsläpp från inrikes transporter Nästan alla nya bilar drivs av diesel eller bensin 15,0 Vi måste därför ersätta bensin och diesel i befintlig bilpark drop-in fuels Helst ska bränslet vara inhemskt 10,0 5,0 0,0 13

14 Nya ambitiösa klimatmål - nya möjligheter Miljömålsberedningens slutbetänkande juni 2016: Användningen av biodrivmedel kommer att öka kraftigt jämfört med dagens nivåer till Dessa drivmedels klimatnytta antas vara högt räknat i ett livscykelperspektiv genom att de framställs med hög resurs- och energieffektivitet från framför allt skogs- och jordbruksavfall. Den inhemska produktionen förväntas öka och utgör en central del av utvecklingen av en svensk bioekonomi fram emot Tack för uppmärksamheten! 14