Flyget och klimatet. Jonas Åkerman. Forskningsledare, Strategiska hållbarhetsstudier/kth

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Flyget och klimatet. Jonas Åkerman. Forskningsledare, Strategiska hållbarhetsstudier/kth"

Lisbeth Jonasson
för 6 år sedan
Visningar:

1 Flyget och klimatet Jonas Åkerman Forskningsledare, Strategiska hållbarhetsstudier/kth

2 Antal flygresor per capita Källa: Trafikanalys Rapport 2016:4. Inför en flygstrategi Ett kunskapsunderlag

Flygets höghöjdseffekt Flygets utsläpp på hög höjd av kväveoxider samt vattenånga som ger upphov till kondensstrimmor och moln som också har en klimatpåverkan Uppräkningsfaktor för flygets totala

3 Flygets höghöjdseffekt Flygets utsläpp på hög höjd av kväveoxider samt vattenånga som ger upphov till kondensstrimmor och moln som också har en klimatpåverkan Uppräkningsfaktor för flygets totala klimatpåverkan i förhållande till CO2 GWP(100): 1,7-2,0 (Lee et al., 2010; Azar, 2012; IPCC, 2013; Brasseur et al., 2016) Sources: Lee, D.S., et al 2010.Transport impacts on atmosphere and climate: aviation. Atmospheric Environment 44 (2010) ; Stocker, T.F., 2013: Technical Summary. In: Climate Change 2013: The Physical Science Basis. Brasseur et al., Impact of aviation on climate. American meteorological Society.

4 Flygets klimatpåverkan som andel av total energirelaterad klimatpåverkan (Mätt som GWP(100) och med uppräkningsfaktor 1,9) Andel globalt (enbart CO2): 2-3% Andel globalt (all klimatpåverkan): 4-5% Andel för svenskars flygresande (konsumtionsperspektiv): >10% Utrikesflyget står för mer än 90% av flygets klimatpåverkan Källor: IPCC, Climate Change 2014: Mitigation of Climate Change; Lee, D.S. et al, Transport impacts on atmosphere and climate: aviation. Atmospheric Environment 44 (2010). Kamb et al, Klimatpåverkan från svenska befolkningens internationella flygresor. Chalmers och KTH

5 Klimatpåverkan för personbil, lastbil och flyg (inkl. utrikes flyg) (Uppräkningsfaktor flyg: 1,9) (miljoner ton CO2-ekv.) Lastbil Personbil Flyg 2 0 Källor: Kamb et al, Klimatpåverkan från svenska befolkningens internationella flygresor. Chalmers och KTH. Trafikverket, Minskade utsläpp trots ökad trafik och rekord i bilförsäljning, PM. Lee, D.S. et al, Transport impacts on atmosphere and climate: aviation. Atmospheric Environment 44 (2010), ; Åkerman, J., Climate impact of international travel by Swedish residents. Journal of Transport Geography 25 (2012) ;

6 Ny flygplansteknik vs ökat resande Flygplans bränsleförbrukning per passagerar-km minskar med 1-2% per år Enligt Trafikanalys har antalet passagerare som flyger från svenska flygplatser ökat med 3,6% per år under den senaste tioårsperioden. De tre senaste åren har ökningen varit över 5% per år. Källor: IPCC, Mitigation (s 646); Trafikanalys, Luftfart 2016, Statistik 2017:8.

7 Fem sätt att minska flygets klimatpåverkan 1. Bränsleeffektivare flygplan 2. Bränslen med lägre klimatpåverkan per energienhet 3. Ökad beläggning 4. Bättre organisation av flygtrafik: - Gröna inflygningar - Genare flygvägar - Minskade höghöjdsutsläpp genom t ex ändrade flygvägar (no go zones) 5. Begränsat flygresande i förhållande till referensscenario, genom virtuella möten, byte till tåg etc

8 Långa ledtider inom flygsektorn Från att en ny generation flygplan börjar utvecklas tills dess det sista flygplanet av denna generation pensioneras tar det år. Livslängden för ett flygplan är år Stort fokus på säkerhet innebär försiktighet med radikalt nya flygplanskoncept Källa: IPCC, Aviation and the global atmosphere

9 Radikalt nya flygplanskoncept? Batteridrivna flygplan - Flygbränsle har idag ca 70 gånger högre energitäthet (kwh/kg) än ett Tesla-batteri, ca 30 gånger högre om hänsyn tas till elmotorns bättre verkningsgrad - Om batterier får 3-5 gånger högre energitäthet så kan elflygplan ta en marknadsandel på i storleksordningen 5-10% kring år Vätgasflyg - Mer lovande än batteriflygplan, men knappast någon större marknadspåverkan före Vätgas ger ökade utsläpp av vattenånga och behöver kombineras med lägre flyghöjder

10 Källor: Trafikverket, Styrmedel och åtgärder för att minska transportsystemets utsläpp av växthusgaser med fokus på transportinfrastrukturen, Trafikverket rapport 2016:043; Energimyndigheten, Transportsektorns energianvändning ES 2017:1; Energimyndigheten, Förslag till styrmedel för ökad andel biodrivmedel i bensin och diesel. ER 2016:30. Biodrivmedelpotential jämfört med transportsektorns energianvändning (inkl utrikes och arbetsmaskiner) (TWh) Luftfart, sjöfart & arbetsmaskiner Väg Inhemska Biodrivmedel, potential 2030 Drivmedel transporter 2016

11 Många åtgärder behöver samverka för att flygsektorn ska nå klimatmålen Bränsleeffektivare flygplan Biobränsle Ändrade flygvägar/sänkta flyghöjder Virtuella möten och byte av transportslag

12 Hur mycket vi kan flyga i framtiden om Parismålen ska nås? Beror på många faktorer bl a: - Hur mycket kött kommer vi äta i framtiden? - Ska alla världens invånare få flyga lika mycket som vi? - Hur snabbt kan vi minska utsläppen från bilar, lastbilar och fartyg? - Kommer vi snart att lyckas med koldioxidlagring i stor skala?

13 Hur mycket vi kan flyga i framtiden om Parismålen ska nås? Beror på många faktorer bl a: - Hur mycket kött kommer vi äta i framtiden? - Ska alla världens invånare få flyga lika mycket som vi? - Hur snabbt kan vi minska utsläppen från bilar, lastbilar och fartyg? - Kommer vi snart att lyckas med koldioxidlagring i stor skala? Om vi lyckas bra på dessa områden, så skulle vi troligen kunna flyga som vi gjorde någon gång mellan år 2005 och 2010

Relevanta dokument

Flyget och klimatet. Jonas Åkerman. Strategiska hållbarhetsstudier/kth

Flyget och klimatet. Jonas Åkerman. Strategiska hållbarhetsstudier/kth Flyget och klimatet Jonas Åkerman Strategiska hållbarhetsstudier/kth jonas.akerman@abe.kth.se Passagerare på svenska flygplatser (milljoner passagerare) 30 25 20 15 10 5 0 Uppräkningsfaktor för flygets