Miljökonsekvenser av ett ökat uttag av skogsbränsle i relation till uppsatta miljö- och produktionsmål

Transkript

1 Miljökonsekvenser av ett ökat uttag av skogsbränsle i relation till uppsatta miljö- och produktionsmål Bränsleprogrammet Hållbarhet Johnny de Jong Cecilia Akselsson, Gustaf Egnell, Stefan Löfgren, Bengt Olsson

2 Skogsbränslesyntesen Hur påverkar uttaget av grot, stubbar, klenvirke Markkemi (försurning, näringsämnen, miljögifter) vattenkemi, biodiversitet, Produktion, och, vad är ett hållbart uttag?

3 Slutsatser En mängd miljövariabler påverkas Ett ökat uttag av avverkningsrester och stubbar är hållbart och förenligt med de mål samhället satt upp Det finns dock restriktioner

4 Vad är ett hållbart uttag av grot och stubbar? Ju mer energi desto bättre Grot Stubbar Klenvirke 16 Miljömål Levande skogar Bara naturlig försurning Giftfri miljö Ingen övergödning

5 Miljömålen Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation Bevarandestatusen för i Sverige naturligt förekommande naturtyper och arter är gynnsam och för hotade arter har statusen förbättrats samt att tillräcklig genetisk variation är bibehållen inom och mellan populationer.

6 Miljömålen Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation Bevarandestatusen för i Sverige naturligt förekommande naturtyper och arter är gynnsam och för hotade arter har statusen förbättrats samt att tillräcklig genetisk variation är bibehållen inom och mellan populationer. Vad är en livskraftig population? Vilka habitatkrav har olika arter? Kräver kunskap om spridningsbiologi, konkurrens mm Tröskelvärden för konnektivitet, areal mm

7 Syntesmetodik Litteratursök ( projekt + övrig litteratur) Intervjuer Skogsbruksscenarier Expertbedömningar workshops Sammanvägd bedömning relaterat till mål Hur mycket död ved behövs? Vilka kvaliteter behövs? Var i landskapet

8 Stubb och grot Uttagsalternativ, Andel (%) Bestånd Landskap Grot Stubbar Grot Stubbar Endast grot Dagens uttag

9 Uttagsalternativ, Andel (%) Levande skogar Bestånd Landskap Grot Stubbar Grot Stubbar Försurning Övergödning Giftfri miljö Klimat Kort sikt Lång sikt Stubb och grot Endast grot Dagens uttag

10 Stubb och grot Endast grot Uttagsalternativ, Andel (%) Levande skogar Bestånd Landskap Grot Stubbar Grot Stubbar Försurning Övergödning Giftfri miljö Klimat Kort sikt Lång sikt Dagens uttag

11 Stubb och grot Endast grot Uttagsalternativ, Andel (%) Levande skogar Bestånd Landskap Grot Stubbar Grot Stubbar Försurning Övergödning Giftfri miljö Klimat Kort sikt Lång sikt TWh Dagens uttag

12 Övergripande slutsatser Övergödning Grotuttag påverkar i princip inte alls miljömålet Ingen övergödning, men risk för ökad kväveutlakning efter stubbskörd Miljögifter Stubbuttag leder inte nödvändigtvis till ökade flöden av kvicksilver. Risken varierar dock beroende på ett antal faktorer som medför begränsningar i stubbuttags arealen

13 Övergripande slutsatser Försurning Risk för ökad försurning av marken i samband med grot och stubbuttag begränsar möjligheten till uttag, men problemet kan mildras med askåterföring Ytvatten? Aska Askåterföring kan innebära förhöjd utlakning av nitratkväve om det utförs i hyggesfasen Dagens askåterföringsnivå balanserar inte grotuttaget vilket medför ökad försurning. Detta medför begränsningar i uttagsvolymen.

14 Övergripande slutsatser Biodiversitet Sammantaget finns stort utrymme för grotuttag, men mer begränsat för stubb utan negativ påverkan på biodiversiteten Grangrot är tämligen oproblematiskt (ett stort uttag vore möjligt), medan tall och framförallt löv bör begränsas Stubbar utgör stor andel av död ved och hyser många arter, fr.a. skalbaggar, och bör därför begränsas. Gäller särskilt annat än gran

15 Övergripande slutsatser Skogsproduktion Sammantaget finns ett stort utrymme för grot och stubbuttag utan produktionsminskning Viss risk för produktionsnedsättning i samband med grotuttag (särskilt i granbestånd), men detta går att motverka Större risk för produktionsnedsättning vid grotuttag i samband med gallring Mest troligt med positiv tillväxteffekt vid stubbuttag delvis pga ökad naturlig föryngring

16 Övergripande slutsatser En försiktig prognos Inga nya varningsflaggor har höjts Andra faktorer inom skogsbruk påverkar lika mycket eller mer Uttaget av skogsbränsle adderar oftast inte till övrig påverkan Sammantaget kan uttagsnivån höjas? Vilka möjligheter att styra har vi?

17 Övergripande slutsatser Detta förutsätter generella hänsyn enligt rådgivning huvudsakligen barrgrot används man är försiktig vid gallring (eventuellt näringskompensation) endast marker med god bärighet används grot inte tas i anslutning till nyckelbiotoper Askåterföring enligt rådgivning grot och stubbar istället för fossila bränslen

18 Kunskapsbehov Långa tidsserier - Vidmakthåll långsiktiga försök Landskapsnivån Modellering Meta-analyser fokus på analys av stora datamaterial och analys av varaktighet = generella slutsatser Multidisciplinär forskning (samhälle + natur, inom natur) Scenario-analyser som inkluderar ekonomi, biodiversitet och klimatnytta Sociala värden, Rennäring, Styrmedel

19 Skogsbränsle och miljömålen, hur går de ihop? Miljömålsuppfyllelsen påverkas av skogbränsleuttag, men det går att hitta tröskelvärden Miljömålen påverkas dock mycket mer av andra faktorer

20 Fortsättning följer Färskare bedömning görs imorgon Fler workshops följer till hösten, avslutas Läs kunskapssammanställning (de Jong et al 2012) på Vill du bidra:

21 Tack till Mina syntekamrater Cecilia Akselsson, Stefan Löfgren, Gustaf Egnell, Bengt Olsson alla forskare inom bränsleprogrammet som på ett mycket konstruktivt sätt bidrar till syntesen och till Energimyndigheten som finansierar.