Varför har skogsbruket i Norra och Södra Sverige olika intällning till askåterföring?

Transkript

1 Varför har skogsbruket i Norra och Södra Sverige olika intällning till askåterföring? Gustaf Egnell KSLA 13 november 2012

2

3 Södras argument Södras näringsåterföring sluter kretsloppet Genom att sprida bioaska i skogen återförs de näringsämnen som förts bort vid uttag av grot (grenar och toppar) Därmed säkras markens långsiktiga produktionsförmåga Bioaskan innehåller också en hel del kalcium och motverkar därmed försurningen i marken Kväve behöver däremot inte tillföras. På hyggen och i plantskog finns det redan kväve i tillräcklig mängd

4 Sikström et al ORIENTERINGSRAPPORT Långtidseffekter på skogsproduktion efter askåterföring och kalkning - Preliminära resultat från en pilotstudie. Värmeforsk, Miljöriktig användning av askor Enligt denna pilotstudie med preliminära resultat påvisades trender i försöksmaterialet som indikerade att tillförsel av aska eller kalk i barrskog på mineraljord kan leda till minskad stamtillväxt på mark med låg bonitet, oförändrad stamtillväxt på medelproduktiv mark, medan stamtillväxten kan öka på marker med hög bonitet. Den mest sannolika förklaringen till tillväxtförändringarna är att kalkverkan påverkar nettomineraliseringen av kväve och därmed utbudet av växttillgängligt kväve

5 Samband mellan bonitet och relativ tillväxteffekt av kalk och aska under 5 15 år efter behandling (kalk 9 14 år; aska 5 15 år). Efter Sikström et al Rela%v'volym%llväxt' " 4" 6" 8" 1 12" 14" 16" Bonitet'(m3sk/ha,'år)'

6 Liebigs minimilag (Carl Sprengel, 1828; Liebig 1840, 1955) Tillväxten begränsas av det näringsämne som är minst tillgängligt i förhållande till plantans behov inte av den totala mängden näringgsresurser

7 The Redfield ratio Redfield, A.C The biological control of chemical factors in the environment. Am. Sci. 46: Tree Physiology 24: Redfield visade att C, N and P innehållet i marina fytoplankton var snarlika mellan olika arter i ett förhållande motsvarande 568:100:14 baserat på vikt.

8 Detta har men använt sig av i skogsproduktionsforskingen - Har vi något att lära av den?

9 Har vi något att lära från skogsproduktionsforskningen? Stående volym (m 3 /ha) Småland (28 år) Västerbotten (38 år) Obehandlad Bevattnad Fullgödslad Fullgödslad + bevattnad Bara kväve

10 Data from Knecht & Göransson 2004 N:P:K:Ca = 100:8:30:2 P"(mg"g &1 )" 14" 12" 1 8" 6" 4" 2" 8"%" Herbaceous" Deciduous" Coniferous" N"(mg"g &1 )" Knecht MS & Göransson A (2004) Terrestrial plants require nutrients in similar proportions. Tree Physiology 24:

11 Data from Knecht & Göransson 2004 N:P:K:Ca = 100:8:30:2 K"(mg"g &1 )" %" Herbaceous" Deciduous" Coniferous" N"(mg"g &1 )"

12 Data from Knecht & Göransson 2004 N:P:K:Ca = 100:8:30:2 6 5 Ca#(mg#g '1 )# N#(mg#g '1 )# 2"%" Herbaceous" Deciduous" Coniferous"

13 Näringsinnehåll i 1-årsbarr från 37 tall- och 48 granbestånd från norra till södra Sverige P"(mg"g &1 )" 2" 1.5" 1" 8"%" K"(mg"g &1 )" 7" 6" 5" 4" 3" 3%" 0.5" 2" 1" 5" 1 15" 2 25" N"(mg"g &1 )" 5" 1 15" 2 25" N"(mg"g &1 )" 16" 14" 12" Ca#(mg#g '1 )# 1 8" 6" 4" 2" 2"%" 5" 1 15" 2 25" N#(mg#g '1 )#

14 Halter (%) av några näringsämnen i trädbränsleaska Ca#(mg#g '1 )# 16" 14" 12" 1 8" 6" 4" 2" 5" 1 15" 2 25" N#(mg#g '1 )# 2"%" 0 N P K Ca

15 Nedfall#av#kväve# ## (öppet#fält)# 12" 1 kg#n/ha# 8" 6" 4" 2" Götaland" Svealand" Norrland" Riket" " 2006" 2004" 2002" " 1996" 1994" 1992" "

16 Mina förutsägelser rörande näring och långsiktig skogsproduktion på fastmark Begränsas i första hand av tillgången på kväve och fosfor Kommer inte storskaligt att begränsas av något annat ämne, även om andra näringsämnen kan begränsa tillväxten lokalt (bor). Kommer knappast någonstans att begränsas av tillgången på kalcium Näringsinnehåll i trädbiomassa speglar inte nödvändigtvis trädens behov Vilket gör att vedaskans näringsinnehåll inte speglar trädens behov Men skogsträdens lyxupptag av bland annat kalcium ökar den naturliga markförsurningen, vilket kanske kan påverka grundvatten och ytvatten i en oönskad riktning?