Kriterier för att värdera plantkvalitet och plantvitalitet - rätt planta till rätt ändamål. Jörgen Hajek, Skogforsk

Transkript

1 Kriterier för att värdera plantkvalitet och plantvitalitet - rätt planta till rätt ändamål Jörgen Hajek, Skogforsk

2 Vad är kvalitet?

3 Vad är kvalitet?

4 Kvalitet = uppfylld förväntan D v s att varan eller produkten är det vi förväntar oss.

5 Hur vet vi det? Genom någon form av produktbeskrivning som ex innehållsdeklaration eller VDN

6

7 Bra plantkvalitet innebär att plantorna har de egenskaper som gör att de överlever och växer bra på planteringslokalen Vitalitet Fysiologisk status t ex. i tillväxt Storlek Trädslag Ursprung, proveniens Rotsystem t ex deformationer

8 Frågan är vilken kvalitet som passar bäst för ändamålet Smörbakad Skrei med mandelpotatis, löjrom och dill

9 För våra plantor att det flera faktorer som påverkar valet av kvalitet när vi ska plantera Tidpunkt på året Geografisk belägenhet Bonitet Skadegörare Markbehandling

10 Planteringstidpunkter för olika typer av plantor i södra Sverige Tidig odlingsstart avslutad tillväxt För tidigt Direkt odlade Miniplantor För tidigt Direkt odlade Traditionella plantor Vinterlagrade plantor Planteringsuppehåll Invintrade plantor 95 % 5 % april maj juni juli augusti september oktober

11 Geografisk belägenhet Gran

12 Nuvärde (kr/planta) Bonitet Hur mycket får plantan kosta? Förädlingsfronten TreO (2020) Dagens plantager Ortens gran G24 G28 G32 G36 Real kalkylränta=2,5 % plantor/ha. Kostnader och priser våren 2011.

13 Skadegörare

14 Markbehandling Plantans baskrav

15 Markbehandling Högläggare Upphöjd punkt Harv Mineraljord Vatten Näring

16 Men ibland blir det inte som man tänkt sig.

17 Exempel 1. Fryslagrade plantor planterade i hög Avgång för konventionella fryslagrade plantor av tall på olika planteringspunkter i en harvning vid plantering i slutet på juni % döda År störd humus mineraljord gångjärn tilta Vinterlagrade plantor i vila Planteringsuppehåll Invintrade plantor april maj juni juli augusti september oktober

18 Resultat från miniplantsförsöken plantor under sex år Miniplanta Normalplantal

19 Exempel 2. Snytbagge på stora och små plantor Höjdutveckling under 3 år i fält beroende på plantstorlek och trädslag Höjd i cm Tall S90 Gran S90 Tall S50 Gran S plantering år 1 år 2 år 3

20 Ackumulerad avgång efter 3 år i fält beroende på plantstorlek och trädslag 14,00 12,00 10,00 % 8,00 6,00 Annan orsak Snytdöd 4,00 2,00 0,00 Gran S50 Gran S90 Tall S50 Tall S90

21 Förhållande mellan angrepp och dödade av snytbagge efter 2 säsonger för olika typer av plantor och lokaler i 2008 års försök % 30 Angripna Varav dödade S50 S90 S50 S90 S50 S90 S50 S90 S50 S90 S50 S90 S50 S90 S50 S90 S50 S90 S50 S90 S50 S90 S50 S90 Gran Gran Tall Tall Gran Gran Tall Tall Gran Gran Tall Tall Gran Gran Tall Tall Gran Gran Tall Tall Gran Gran Tall Tall Norsjö Umeå Åsele Björna Färila Hudiksvall

22 Metoder för mätning av plantor ColdNsure-testet Frystest NIR

23 Som sedan ska hanteras och fördelas i vad vi menar med Kvalitet Vitalitet

24 men vad mäter vi egentligen på våra plantor Metod Vad mäter vi Mått på kvalitet Mått på vitalitet Morfologisk beskrivning Höjd, diameter och torrvikt. Var för sig endast ett mått på storlek. (Förhållande mellan de olika måtten). Ja? (Ja) Rot/skott-kvot Förhållandet mellan roten och skottet Ja, men Nej? Nej (Nej) ColdNSure testet Genaktivitet och därigenom lagringsbarhet Ja Ja TS-halt, EC-metoden Vatteninnehåll och därmed invintring och lagringsbarhet på skotten. Elektrolytisk konduktans. Jonläckage i celler efter frysning och därmed lagringsbarhet RGC-metoden Rötternas rottillväxtkapacitet Ja, delvis Ja Nej Ja Ja Ja Rotmorfologi Antal lateral rötter och fördelningen mellan lateral och finrötter, rotdeformationer Ja Nej? Frystest Plantornas frystolerans Ja, men Nej Näringsanalys Näringsinnehållet I barren oftast med focus på kväve. Besked om plantornas näringsstatus. Ja, Ja, i viss mån

25 Ökad planttäthet i plantskolan Bra vitalitet Bra plantkvalitet för odlingslokalen Dålig vitalitet Ökad odlingstid

26 Kriterier för metoder som är aktuella för bedömning av plantkvalitet och vitalitet i praktiken Metoden måste vara billig och enkel, d v s kunna användas av plantproducenten i plantskolan Metoden måste vara relevant för bedömning av kvalitet/vitalitet vid den aktuella tidpunkten Metoden måste baseras på relevant kunskap om dess betydelse d v s vad är bra resp dåligt och varför En metod är inte tillräcklig för bedömning av plantans kvalitet /vitalitet Metoden måste ha acceptans av, och förstås av plantkonsumenterna

27 EC-metoden, TS-halt NSure Genom att i princip mäta vatteninnehållet i plantorna kan vi förutsäga om plantornas skottdelar tål frost eller är lagringsbara Temperatur svängningar under härdningsfasen kan förändra härdigheten vilket kan vara svårt att mäta med TS-halt Vår och tidig sommar Sommar Sensommar Höst Lagrade plantor i vila Plantor i tillväxt Plantor under knoppsättning Plantor under härdning

28 Under tio år har Skogforsk utfört kvalitetsäkring av lagrade plantpartier för några producenter av skogsplantor Dåliga plantpartier identifieras Plantskolan får återkoppling En del dåliga plantpartier kan räddas

29 Vad registreras i kvalitetsäkringen? Storlek Förhållande mellan rot och skott Näringsinnehåll Skottens vitalitet Förekomst av skador Rötternas vitalitet Dragbarhet (sedan 2008)

30 I kvalitetsäkringen används en serie beprövade metoder för att beskriva plantorna

31 DRAGBARHETS TEST För plantor som levereras i kassett fås information om armering av substratklump och fastväxning av rötter d v s hur dragbara plantorna är Vår och tidig sommar Sommar Sensommar Höst Lagrade plantor i vila Plantor i tillväxt Plantor under knoppsättning Plantor under härdning

32 RGC-metoden Rottillväxtkapacitet på plantor efter / under lagring Nedsättning orsakas av frys- eller svampskador på rötterna Syfte: Identifiera plantpartier med dåliga rötter Vår och tidig sommar Sommar Sensommar Höst Lagrade plantor i vila Plantor i tillväxt Plantor under knoppsättning Plantor under härdning

33 MORFOLOGISK BESKRIVNING Mätning av höjd,diameter, vikt, etc, d v s storlekparametrar och förhållande mellan dessa Säger i princip ingenting om plantans kvalitet om den inte kopplas mot tid, substratvolym och odlingstäthet Syfte: Identifiera plantor med obalans mellan skott och rot Vår och tidig sommar Sommar Sensommar Höst Lagrade plantor i vila Plantor i tillväxt Plantor under knoppsättning Plantor under härdning

34 ROT / SKOTT-KVOT Förhållandet mellan roten och skottet varierar över tiden under tillväxt Rot / skott kvot Tid

35 ROT / SKOTT-KVOT Förhållandet mellan roten och skottet varierar över tiden under tillväxt Beroende av odlingstid och substratvolym Påverkas av typ av rötter och skott

36 NÄRINGSANALYS Näringsanalysen ger besked om plantornas aktuella näringsstatus Syfte: Kunskap om plantans näringsresurser för lagring och etablering Vår och tidig sommar Sommar Sensommar Höst Lagrade plantor i vila Plantor i tillväxt Plantor under knoppsättning Plantor under härdning

37 PROVODLING Genom provodling får man besked om lagrade plantors utvecklingspotential Förutom skottskjutning fås information om förekomst av skador ex. gremmeniella Syfte: Besked om plantornas utvecklingspotential och skador Efter 5-6 veckor Vår och tidig sommar Sommar Sensommar Höst Lagrade plantor i vila Plantor i tillväxt Plantor under knoppsättning Plantor under härdning

38 Resultat och skadeanalys av plantpartier i lager 2012 Fakta om plantpartiet Morfologisk beskrivning av 20 pl Näringsanalys RGC resultat Provodlingsresulttat Partibetecknin g Sort nr Kassett Drag-test Höjd i mmbas-diam Torr-vikt Torrvikt Torrvikt i mm skott i gram rot i gram planta i gram Rotskott kvot N P K Toppskott dött=0 levande= 1 Antal nya skott Rötter (RI) Antal nya Kvot rötter antal nya rötter / ROT rotvikt % plantor med RI= 0-1 Info om odlingen Plantornas kondition på ovanjordsdel Skadebild Plantbildningdning Höjdspri- % pottor Kond 1, Kond 2 Kond 3 Kond 4 % plantor % plantor % utan % med Toppskott Topp-skott Skadad, död eller med bruna som är av nya rot- % pottor låga/ höga dubbel skjuter samt skjuter ej överlever döende barr, pga spetsar med plant plantor plantor skadefri el. skador ej i fält sprutskada mekanisk? eller sork skada % plantor med annan skada 1104:1 Tall Våge, friland 1014:2 Gran Domsjöänget, friland 1101:1 Tall Alvik, friland 1105:1 Tall Tällby, kyl A 1 S 50 3,4 70 1,8 0,576 0,216 0,792 0,384 2,2 0,19 0,7 1 1,1 2,89 7,9 17,1 5 95,3 69 4,0 76,3 18,0 3,5 2,2 0,8 9,8 1,0 B 2 Blå S 50 2, ,5 1,346 0,267 1,613 0,199 1,7 0,17 0,7 1 7,1 3,33 11,8 22,8 0 91,5 84 4,4 75,5 12,6 5,1 6,8 15,7 7,7 C 3 S 50 3,1 91 2,1 0,796 0,462 1,258 0,589 1,5 0,16 0,8 1 1,6 2,40 4,6 6, ,2 76 2,5 91,7 4,4 2,3 1,5 16,3 4,4 1,1 D 4 S50 3,4 97 2,0 0,710 0,229 0,939 0,327 2,3 0,24 0,9 0,9 1,0 2,30 4,9 10, ,7 75 2,5 92,8 2,5 1,9 2,9 0,2 3,1 0,6 1103:1 Tall Slåttholmen, friland 1017:3 Gran Hissjön, inv v- hus, kyl 5 E 5 S 50 3,4 77 2,1 0,780 0,324 1,103 0,434 2,6 0,27 1,0 1 2,5 2,90 8,7 15,3 5 90,6 81 4,2 91,4 4,0 1,5 3,1 27,4 2,9 2,4 F 6:1 S 50 3, ,9 0,580 0,171 0,751 0,301 2,0 0,25 0,9 1 8,4 3,35 12,0 28,9 0 97,3 74 1,7 95,8 4,2 0,0 0,0 2,1 1017:3 Gran Hissjön, inv friland, kyl 8 F 6:2 S 50 3, ,0 0,565 0,270 0,834 0,505 2,1 0,29 0,9 1 9,1 3,00 8,8 16,9 0 88,8 82 4,5 91,9 5,9 1,4 0,9 0,9 2,7 1016:3 Gran Domsjöänget, kyl 8 G:7 S 50 3, ,2 0,723 0,210 0,933 0,299 2,7 0,29 1,0 1 9,8 3,90 19,6 42,7 0 91,7 80 3,9 88,7 10,2 0,4 0,7 1,3 2,8 1015:3 Gran Lillpite, kyl 6, blå 1015:3 Gran Lillpite, kyl 6, svart 1112:2 Tall Slåttholmen, friland 1106:1 Gran Lillpite, kyl 8 H 8:1 S 50 2, ,0 0,575 0,256 0,831 0,454 1,7 0,20 0,8 1 8,2 4,10 23,0 45,5 0 95,0 82 1,3 93,7 5,5 0,8 0 0 H 8:2 S 50 3, ,3 0,901 0,227 1,128 0,255 1,7 0,22 0,8 1 8,4 3,50 13,5 28,3 0 96,5 70 0,8 98,0 2, I 9 S 50 2,5 90 2,0 0,555 0,264 0,818 0,479 2,7 0,26 0,8 1 1,5 2,80 6,8 13,2 0 91,2 81 4,6 82,6 11,5 1,5 4,4 8,3 12,0 0,7 K 10 S 50 2,9 80 2,0 0,443 0,245 0,688 0,593 2,8 0,25 0,8 0,85 6,6 3,00 11,2 22, ,0 75 1,0 69,2 13,5 3,3 13,9 1,7 17,5 1108:1 Gran Domsjöänget, kyl 8 L 11 S 50 3, ,3 0,808 0,313 1,121 0,396 2,5 0,27 1,0 1 9,9 3,55 14,6 26,0 0 92,7 78 4,7 92,5 5,2 1,9 0,4 1,5 1,9 1109:1 Gran Jung, kyl 6 M 12 S50 3, ,2 0,780 0,292 1,072 0,386 2,6 0,29 1,0 1 9,8 3,05 10,9 20,1 5 89,8 81 2,7 95,8 3,5 0,4 0,2 3,8 1,8 1016:3 Gran Domsjöänget, frysskadad G:7 S 50 3, ,2 0,723 0,210 0,933 0,299 2,7 0,29 1,0 1 6,9 1,80 3,4 7,4 30 varning dåligt riktigt allvarligt

39 Vad är bra respektive dåligt? Förhållande mellan rot och skott: Det är lite olika för tall och gran och naturligtvis beroende på vitalitet och andel finrötter. Bra: Rotens vikt/skottets. Gran > 0,35. Tall > 0,40 Dåligt : Gran < 0,20 Tall < 0,30 Näringsinnehåll: Gödselmedel innehåller ett idealt förhållande mellan olika näringsämnen där är fokus på Kväve, det viktigaste för tillväxt. Bra: Kväveinnehåll 2,0-2,5 Dåligt: < 1,7 Skottets vitalitet och skador (provodling) Bra: vitala skott på 95 % av plantorna Dåligt: > 10 procent av plantorna klarar inte än etablering i fält Rötternas vitalitet: Bra: Alla plantor har aktiva rötter som bildat nya rotspetsar Dåligt: Mer än 15 % uppvisar ingen eller mycket låg aktivitet

40 Partibeteckning Höjd i cm Diameter i mm Förhållande mellan skott och rot Näring Dragbarhet Vitalitet på rötter Vitalitet på skott Skador Sammanvägt betyg Analys C3 1101:1 Tall Alvik, friland 9 2,1 VG IG IG G G+ G G Ojämn i höjd och en del plantor som är för små för att hantera. Andelen vitala plantor är troligen runt 90 %. Nedsatt vitalitet på rötterna. Näringsinnehållet är för lågt osäker analys. Bruna fläckar på barren som inte påverkar vitaliteten nämnvärt på ca 15 % av plantorna. Plantorna sitter relativt hårt i kassett och rötter kommer slitas av vid urdragning. Med osäkerhet om rötternas vitlitet bör plantorna planterad tidigt på säsongen. Räkna med ca 5 % avgång.