Förslaget kommer från: Simon Nyström

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Förslaget kommer från: Simon Nyström"

Johannes Henriksson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Träplantering Jag vill komma med ett förslag till plantering av träd. Bakrunden till detta är bland annat att jag fått veta att vår äng visat sig vara mycket lämpligt för plantering då det råder ett litet mikroklimat som gör förutsättningar mycket bättre än vad de egentligen skall vara för den zon av landet som vi bor i. En annan anledning är att det under många år har avverkats många träd utan att det skett någon återplantering vilket har glesat ut trädbeståndet kring ängen och gjort att området har förlorat mycket av sin ursprungliga karaktär och historia. De flesta träd planterades nämligen för länge sedan och stod här långt innan bostadsområdet området byggdes. Mitt förslag är att vi inte skall plantera träd som är vanliga för det klimat vi lever i, utan mer ovanliga träd som egentligen kräver bättre klimat än den zon vi lever i. Tack vare det mikroklimat som råder på ängen ges denna möjlighet. Ängen ligger nästan som i en liten dal och får på så vis tillgång på mycket vatten och sol då den är placerad i ett söderläge. På vintern får den skydd från de kalla nordliga vindarna tack vare bland annat tallbacken och bebyggelsen som ger ett stark vindskydd. Utan tallbacken skulle de vara betydlig blåsigare och kallare. Denna möjlighet skulle då förmodligen inte finnas. Vindskyddet som tallarna ger bidrar med all säkerhet även till lägre uppvärmningskostnader, om vi exempelvis jämför med Ljung där tallskogen in princip är borta. Denna backe är ur en miljösynpunkt av stort värde. Det är en av de sista skogsbeståden längs vår del av viken och måste därför ses ha ett stort skyddsvärde. Var träden skall planteras är förstås en fråga som alla måste vara eniga om. Jag har dock kommit med två förslag. På kartan under har jag med prickar pekat ut var jag tycker träden lämpligast kan planteras. Jag har längre bak gett förslag och kort information om olika träd som jag tycker skulle passa och gett dem varsin färg i kartan. Svarttall = lila, Gultall = gul, Hängask = vit, Valnöt = Blå, Platan = Vinröd, Magnoliaträd(redan planterad) = svart

egentligen skall vara för den zon av landet som vi bor i.

2 Min tanke är att försöka placera träden utifrån känslighet. Jag har dessutom tagit hänsyn till utsikt från husen. I den andra bilden har jag ven markerat ut en röd prick. Här fälldes olagligt en björk i höstas som jag polisanmält. Jag är besviken att inte samfälligheten gjorde det men kan i viss mån förstå anledningen som gavs (att inga tidigare otillåtna trädfällningar har anmälts). Oavsett utfallet i målet tycker jag samfälligheten skall se till att trädet återplanteras. Trädet har stått på samfällighetens mark och därför finns det inga hinder att återplantera det. Det skall inte löna sig att bryta mot de lagar som finns, även om det så rör sig om en björk. Vilket träd man väljer att återplantera spelar ingen roll. Min tanke är inte främst att plantera igen ängen utan att hålla träden mot kanten av ängen. Vissa träd kräver dock lite mer vindskydd och måste därför placeras så att de får skydd mot vind från norr. Det skulle också vara intressant ur ett historiskt perspektiv vara roligt att ta reda på hur ängen en gång sett ut och vilket typ at växtlighet som funnits. Jag har tagit kontakt med Värmdö skeppslag och de säger att de har dokumentation om området Fruvik och Haghulta. Om det finns bilder vet jag inte. I nuläget är det inte ängen utan träden som jag vill sätta fokus på. Andra delar av Haghulta där jag inte ser och vistas på kan jag inte behandla. Där måste de boende själva få bestämma. Jag har ett förslag som ni kan se på bilden till höger och det är att plantera en Plantan eller ett Valnötsträd i mitten av den lilla ängen. Men som sagt det måste sakägarna bestämma själva.

Jag är besviken att inte samfälligheten gjorde det men kan i viss mån förstå anledningen som gavs (att inga tidigare otillåtna trädfällningar har anmälts).

3 En annan plats som jag föreslår nyplantering av träd på är kullen till höger om Tors backe. Denna kulle börjar mer eller mindre likna ett kalhygge med en ensamstående tall kvar. Om den boende är rädd för att marken uppe på kullen är för grund och därför fruktar att större träd skall falla så föreslår jag här en plantering av högre buskliknande träd som exempelvis hassel. Dessutom tycker jag att lönen precis nedanför kullen som idag beskärs hårt kan få växa och bli ett busliknande träd. Den boende närmst behöver därmed inte vara rädd för fallande träd, vilket brukar vara ett argument till att träd fälls i området. För att underlätta visar jag även här en karta. Den lilla cirkeln visar var lönen finns. Vad gäller planteringsförslaget av de mer ovanliga träden är jag absolut öppen för förslag och diskussion. Vad dock gäller det olovligt fällda trädet hoppas jag att samfälligheten visar att detta var fel och att det inte skall löna sig att begå brott, vilket det här faktisk är. Kullen vid Tors backe är ju inte den vackraste delen av området och kan i alla fall snyggast till. Förslaget kommer från: Simon Nyström

Dessutom tycker jag att lönen precis nedanför kullen som idag beskärs hårt kan få växa och bli ett busliknande träd.

4 Hängask Svenskt namn hängask Zon 1-4 Höjd upp till 10 meter Beskrivning Brett träd med bågformigt hängande grenar. Solitär i trädgårdar och parker. Sol-halvskugga i näringsrik, gärna fuktig jord. Platan Plataner (släktet Platanus) är storväxta, långlivade, välförgrenade och storkroniga träd. Stammens släta bark flagnar av vilket ger stammen ljust gröngula fläckar. Bladen, som sitter strödda, liknar lönnblad. Frukterna sitter i små kulformiga samlingar som är 2-3 cm i diameter. Orientaliska och amerikanska plataner planteras som prydnads- och gatuträd i varmare trakter. Plataner finns även i skyddade lägen i södra Sverige. Vanligast i odling är hybridplatanen, eftersom det är robustare och härdigare än de andra.

Stammens släta bark flagnar av vilket ger stammen ljust gröngula fläckar. Bladen, som sitter strödda, liknar lönnblad.

5 Svarttall Svarttall är ett stort träd med bred krona och grova utspärrade grenar. Barken är svartaktigt mörkgrå och djupt fårad. Årsskotten är kala och glänsande, mer eller mindre grönaktiga. Knopparna är starkt kådiga. Barren sitter parvis på kortskotten, de är långa, upp till femton centimeter, och ganska grova, styva och spetsiga, ibland något vridna med mörkgrön färg på båda sidorna.. Svarttall karaktäriseras av sina långa, styva, mörkgröna barr och sina symmetriska kottar. Den liknar mest arten contortatall (P. contorta), vilken lättast skiljs genom kortare, starkt vridna barr, samt sneda kottar med lång taggspets på fröfjällen Gultall Gultall (Pinus ponderosa) är en tall som hör hemma i västra Nordamerika. Den kallas även guldtall eller ponderosatall. Den liksom svarttallen finns i Bergianska trädgården i Stockholm.

. Svarttall karaktäriseras av sina långa, styva, mörkgröna barr och sina symmetriska kottar. Den liknar mest arten contortatall (P.

6 Valnötsträd Valnöt (Juglans regia) är en art inom familjen valnötsväxter. Arten förekommer naturligt på Balkan och österut till Turkiet och Libanon. Valnöt odlas ibland i sydligaste Sverige och så långt i norr som upp som till mellersta Sverige. Träden är känsliga mot kyla, men kan mycket väl klara sig det det lilla mikroklimat som finns på ängen. Hittills har vi haft ett valnötsträd och tulpanträd som klarat sig. Det finns även ett Manchuriskt valnötsträd som skall vara lite härdigare mot kyla.

Valnöt odlas ibland i sydligaste Sverige och så långt i norr som upp som till mellersta Sverige.

Relevanta dokument

Älskade Pelargoner...

Älskade Pelargoner... Stjärnpelargon Bladen spetsigt flikiga, liknar lönnblad. Blommorna är stjärnformiga, lite spretiga. Även dubbla sorter finns, de är charmigt rufsiga. blomjord. Plocka bort vissna blommor och blad efter